Biblis 56 magdalena - Kungliga biblioteket

16. Brev, 13, s. 40.
17. Brev, 2, s. 146 ff. – Strindberg försåg vid flera tillfällen sina
förläggare med ekonomiska kalkyler.
18. Brev, 2, s. 169. – En bokupplaga av I vårbrytningen publicerades
i omedelbar anslutning till det sista häftet. Carl Larsson tecknade
ett porträtt av Strindberg till omslaget och komponerade
även ett klotband.
19. Brev, 2, s. 192.
20. Brev, 7, s. 348.
21. Nordisk boktryckarekonst, årg. 1 (1899–1900), nr 1, s. 10–[11].
22. Hugo Lagerström, ”Grafisk konst”, Nordisk boktryckarekonst,
årg. 1 (1900), nr 2, s. 53–55. – Uppsatsen ”Något om det kinesiska
språket”, tidigare publicerad i Strindbergs Kulturhistoriska
studier (1881), avslutades i ett följande häfte.
23. Gustaf Wickman (1879–1949) var reproduktionstekniker vid
Dagens Nyheter. Se Hugo Lagerström, ”Strindbergiana”, August
Strindberg, Laokoon (Stockholm 1917), s. 18.
24. Hugo Lagerström, ”Strindbergiana”, August Strindberg,
Laokoon (Stockholm 1917), s. 29.
25. Hugo Lagerström, ”Svensk bokkonst”, Nordisk boktryckarekonst,
årg. 7 (1906), s. 16 f.
26. Hugo Lagerström, ”Svensk bokkonst”, Nordisk boktryckarekonst,
årg. 7 (1906), s. 17.
27. Strindberg vägledde Carl Larsson 1901: ”Du vet hur en boksida
utan marginaler ser trängd ut!” Se Brev, 14, s. 150.
28. Bernt Bernholm, ”Vi presentera Arthur Sjögren”, Bokvännen,
årg. 4 (1949), s. 163.
29. Brev, 14, s. 325. Se även Georg Svensson, ”Arthur Sjögren och
August Strindberg”, Biblis 1963–1964 (Stockholm 1964), s. 40 f.; Arthur
Sjögren, ”Mitt samarbete med August Strindberg”, Vindros
1948, s. 44.
30. Hugo Lagerström, ”Strindbergiana”, August Strindberg,
Laokoon (Stockholm 1917), s. 18 f.
31. Hugo Lagerström, ”Boknyheter för bokvänner”, Nordisk
boktryckarekonst, årg. 7 (1906), s. 140. Osign.
32. Brev, 15, s. 257.
33. Arthur Sjögren, ”Mitt samarbete med August Strindberg”,
Vindros 1948, s. 45.
34. Hugo Lagerström, ”Strindbergiana”, August Strindberg,
Laokoon (Stockholm 1917), s. 22.
35. Brev, 16, s. 14.
36. Hugo Lagerström, ”En ovanlig bok”, Nordisk boktryckarekonst,
8, 1907, s. 406. Osign.
37. SV, 65, s. 435.
38. Brev, 16, s. 67, 78.
39. Brev, 17, s. 288. Se även Hugo Lagerström, ”Strindbergiana”,
August Strindberg, Laokoon (Stockholm 1917), s. 25 f.
40. Karl Otto Bonnier, Bonniers, 5 (Stockholm 1956), s. 66.
41. Brev, 15, s. 11.
42. Brev, 15, s. 13.
43. Brev, 15, s. 51.
44. Hugo Lagerström, ”Svensk bokkonst”, Nordisk boktryckarekonst,
årg. 7 (1906), s. 20. – Lagerström syftar här på Edward Burne
Jones och, sannolikt, Basil Bradley.
45. Brev, 15, s. 179.
46. Brev, 3, s. 102.
47. Brev, 3, s. 119.
48. Brev, 3, s. 387.
49. Brev, 4, s. 7.
50. Karl Otto Bonnier, Bonniers, 5 (Stockholm 1956), s. 71.
51. Hugo Lagerström, ”Svenskt bokhantverk 1911”, Nordisk boktryckarekonst,
årg. 12 (1911), s. 11 f.
52. Brev, 16, s. 101.
53. Brev, 17, s. 141.
54. Brev, 18, s. 247.
55. Brev, 17, s. 302 f.
56. Brev, 3, s. 200.
57. Brev, 3, s. 331.
58. Brev, 16, s. 119.
59. Kungl. biblioteket, Strindbergsamlingen, Korrektur till
Svenska folket.
60. Brev, 3, s. 381. – ”Scholander” syftar troligen på F. W. Scholanders
Skrifter (1881–82).
61. Brev, 3, s. 387.
62. Karl Otto Bonnier, Bonniers, 5 (Stockholm 1956), s. 49 f.
63. Brev, 17, s. 117 f.
64. Brev, 18, s. 246. – ”Koppel” syftar på den danske bokhandlaren
Henrik Koppel (1871–1934), som drev Ljus förlag och som 1907
utgav Svenska öden och äventyr i billiga häften. Strindberg hade en
positiv uppfattning om Koppels förmåga. Se Karl Otto Bonnier,
Bonniers, 5 (Stockholm 1956), s. 70.
65. SV, 52, s. 36 f.
66. Brev, 2, s. 36.
67. Brev, 2, s. 36. – Detta så kallade efterspel till dramat kom i
själva verket att sättas med fraktur.
68. Cit. efter Per S. Ridderstad, ”Textens ansikte i seklernas spegel”,
www.litteraturbanken.se
69. Brev, 2, s. 155. – ”Centralen” syftar på Centraltryckeriet.
70. Papperets färg kan ha förändrats över tid.
71. Arthur Sjögren, ”Mitt samarbete med August Strindberg”,
Vindros 1948, s. 29.
72. Hugo Lagerström, ”Strindbergiana”, August Strindberg,
Laokoon (Stockholm 1917), s. 16 f.
73. Brev, 14, s. 211. – I brevet tillämpar Strindberg ett slags typografisk
skissering genom att ange titelns sättning på tre olika
rader.
74. Brev, 17, s. 28.
75. Hugo Lagerström, ”Strindbergiana”, August Strindberg,
Laokoon (Stockholm 1917), s. 27.
76. Brev, 18, s. 236 f. – Strindberg hade bifogat ett brevkort från
Albert Engström med hebreiska tecken.
77. Brev, 18, s. 265.
78. Brev, 19, s. 247.
79. Brev, 3, s. 347.
80. Brev, 4, s. 311.
81. Hugo Lagerström, ”Strindbergiana”, August Strindberg,
Laokoon (Stockholm 1917), s. 27.
82. SV, 71, s. 205.
83. SV, 21, s. 96 f.
84. Brev, 5, s. 161. SV, 52, s. 133.
85. SV, 4, s. 264 ff. – Enligt vissa medeltida källor beordrade Kalif
Omar (586–644 e.Kr.) att biblioteket i Alexandria skulle förstöras
om böckerna där inte innehöll Koranens lära. Informationen
i sådana källor kan betraktas som kristen propaganda riktad mot
muslimer.
86. Carl Larsson, Jag (Stockholm 1931), s. 202.
87. SV, 71, s. 75.
88. SV, 4, s. 93.
89. SV, 6, s. 61. Se även Karl Otto Bonnier, Bonniers, 4 (Stockholm
1931), s. 26.
90. Brev, 2, s. 62.
91. Göran Söderström, August Strindberg och bildkonsten
(Stockholm 1972), s. 57. – Den slutliga vinjetten tecknades av den
löftesrike historiemålaren Carl Gustaf Hellqvist.
92. Ett brev till systern Elisabeth, som hade en xylografisk utbildning,
tyder på att Strindberg vid denna tid stod i direkt kontakt
med de xylografiska ateljéerna. Se Brev, 2, s. 115 f. – Elisabeth
Strindberg erbjöds även uppdrag av Strindberg i samband med
Gamla Stockholm och Svenska folket. Se ovan nämnda brev samt
Brev, 21, s. 130 f.
93. Brev, 2, s. 192.
94. Brev, 4, 802, s. 116.
43