Biblis 56 magdalena - Kungliga biblioteket
Biblis 56 magdalena - Kungliga biblioteket
Biblis 56 magdalena - Kungliga biblioteket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
skickligare på att hantera tecknarnas original<br />
och de tidiga träsnittens kantighet ersattes av<br />
smidigare och nyansrikare tolkningar. Förbättrade<br />
reproduktionsmetoder och genomslaget för<br />
fotomekanisk teknik under 1800-talets sista decennium<br />
innebar, att tecknaren slapp xylografen<br />
som mellanhand.<br />
Illustrationernas samordning med typografin<br />
var en het fråga i sekelskiftets diskussion om<br />
böckernas gestaltning. Skönlitterära böcker utmärkte<br />
sig ofta för en dekorativ utstyrsel med<br />
abstrakta ornament eller stiliserade motiv, som i<br />
den mån de omfattade inlagan i bästa fall samordnades<br />
med satsen. Den renodlat figurativa<br />
illustrationen, som inte lika lätt kunde anpassas<br />
till typografin blev samtidigt allt vanligare, bland<br />
annat på omslag till lågprisböcker. Vetenskapliga<br />
verk inom det humanistiska området innehöll<br />
framför allt illustrationer av sakligt beskrivande<br />
karaktär.<br />
Från sin barndom mindes Strindberg H. C.<br />
Andersens sagor i ”det lilla kvartoformatet med<br />
frakturtyper” och med illustrationer i träsnitt. 87<br />
Han höll sig också underrättad om reproduktionsteknikens<br />
utveckling och kommenterade<br />
1874 såväl ”kromografien”, ”boktryckarekonstens<br />
tillämpning på måleriet”, som Johannes Jaegers<br />
fotografiska reproduktioner av konstverk. 88 I<br />
Röda rummet (1879) häcklades det faktum att en<br />
och samma kliché ibland utnyttjades för illustrering<br />
av vitt skilda företeelser. 89 Omslaget till<br />
novellsamlingen Från Fjerdingen och Svartbäcken<br />
(1877) med motiv från Strindbergs studietid i<br />
Uppsala, utmärkte sig däremot genom en xylografisk<br />
originalillustration i ett slags montageteknik<br />
där två stadsvyer sammanställts med<br />
en interiör från studentrummet. Att den unge<br />
Strindberg var mån om utsidan av sina alster<br />
framgår även av hans kommentar till den av honom<br />
planerade kulturtidskriften Gazetten, som<br />
utkom med ett enda nummer 1879: ”Tidningen<br />
skall ha en elegant vignett, ritad af en verklig Artist<br />
[…].” 90 En skiss av Strindbergs egen hand illustrerar<br />
denna målsättning. 91<br />
Illustreringen av Gamla Stockholm och Svenska<br />
folket ökade Strindbergs förståelse för det<br />
”Solrök”, Svea 1881. Uppslag med Strindbergs/Meyers illustration.<br />
23
Change language