Biblis 56 magdalena - Kungliga biblioteket

Avslutningsvis tackade Strindberg för den Konstindustriutställning
som hållits i Stockholm 1876–
77 och som belyst det svenska arbetets historia. 128
Gamla Stockholm
I stället för det ensidiga insamlande och klassificerande
som enligt August Strindberg präglade
etnografin, pläderade han 1877 för folkloristikens
metod att iaktta ”folkandens omedvetna yttringar
i sägner, skrock, lekar, visor, ordspråk, ramsor,
slagdängor o.d.” 129 Uttalandet pekade framåt mot
Gamla Stockholm.
Genom sin tidiga uppväxt på Riddarholmen
hade Strindberg introducerats i Stockholms och
Sveriges historia. Ett viktigt incitament till hans
arbete med Gamla Stockholm var huvudstadens
kraftiga utveckling under 1860- och 70-talen och
hans känslor inför slutet på en epok. Han berättar
i Författaren:
Under det bullret lade sig, ordnade han ett stort
kulturhistoriskt material som under åren samlat
sig under biblioteksarbetet, och under intryck av de
beskrivningar av gamla tiders liv i Europas huvudstäder
som på sista tiderna utgivits, upplade han planen
till Gamla Stockholm. Det sövde honom att gå
tillbaka till gamla tider och den omnämnda känslan
av åldrighet bröt här fram, så att han tyckte sig sitta
och berätta om den gamla goda tiden för sitt barn. 130
En av de utländska böcker Strindberg syftade på
var Victor Fournels Les rues du vieux Paris, galerie
populaire et pittoresque (1879). Enligt Fournels förord
till denna bok var hans avsikt inte att skriva
Paris historia utan att skildra gatans liv med dess
fester, nöjen och skådespel. Bildmaterialet växlade
mellan mindre, dokumenterande illustrationer i
texten och berättande, fantasifulla helsidesplanscher.
Att Strindberg tog intryck av denna uppläggning
visar både kapitelrubrikerna i Gamla
Stockholm och hans uttalade syfte med sitt verk.
Strindbergs förarbete var omfattande och utgjordes
bland annat av brev, excerpter, planskisser och
illustrationsförslag. 131 Jämte minnesinstitutionernas
föremål och bildsamlingar hänvisade han till
litteratur som Olaus Magnus Historia de Gentibus
septentrinalibus (1555), J. A. Comienus Orbis pictus
(1659), Fredrik Boyes Magasin för konst, nyheter och
moder, Ny Illustrerad Tidning och Fritz von Dardels
En familj från landet på besök i hufvudstaden (1856).
Gamla Stockholm (1880–82). Carl Larssons illustration ”Kasper-
Häusermann”.
Bildmaterialet i Gamla Stockholm var en viktig
ingrediens i förläggaren Seligmanns och Strindbergs
affärsidé. Som illustratörer anlitades bland
annat Vicke Andrén, Wilhelm Dahlbom, Robert
Haglund, Carl Larsson och Olof Sörling och
medan Strindberg hade rollen som huvudansvarig
bildredaktör, fick Dahlbom huvudansvar för
själva illustreringen. Som xylografer anlitades
bland annat Oscar Dahlbäck, Jonas Engberg,
Evald Hansen, F. Lindström, Wilhelm Meyer,
Carolina Weidenhayn och Emil Westerberg.
Merparten av xylografierna utfördes vid Meyers
ateljé.
De flesta förlagorna utfördes av Robert Haglund
(1844–1930), känd som tecknare och illustratör
i svenska och utländska tidningar, och
Wilhelm Dahlbom (1855–1928), Strindbergs vän
sedan ett gemensamt uppehåll i Paris 1876. Carl
29