Ãrsredovisning 2002 - KTH

More documents

Recommendations

Info

GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING programfaktor. Kurserna inom programmen får tillsammans inte överskrida programfaktorn. Programmen inom kemiområdet samt arkitektutbildningen har därvid högre programfaktor än övriga program. Resurstilldelningssystemet styr intäkterna och därmed de resurser som avsätts för utbildningen. Teknikutvecklingens snabba förändring och nödvändigheten av att omedelbart forskningsanknyta den grundläggande utbildningen och engagera aktiva forskare (ofta docenter och professorer) medför högre kostnader i den senare delen av civilingenjörsutbildningen. Detta medför att resursåtgången överstiger intäkterna i dessa delar av utbildningen men merkostnaderna synliggörs inte. Arkitektutbildningen uppvisar, i likhet med tidigare år, ett stort ekonomiskt underskott trots att KTH omfördelar resurser till denna utbildning. Arkitektutbildningen får i genomsnitt 25 procent högre ersättning än de flesta andra program. KTH anser det angeläget att arkitektutbildningen erkänns som en utbildning med en reell blandning av gestaltning och teknisk utveckling. Av det skälet bör designprislapp få tillämpas för delar av arkitektutbildningen. KTH hemställer i årets budgetunderlag ånyo om detta. Mål för antalet helårsstudenter vid KTH 2002 var 12 600. Utfallet blev 11 503 helårsstudenter, vilket är 200 fler än KTHs prognos. Under 2002 har KTHs takbelopp sänkts vid två tillfällen med sammanlagt 75,3 Mkr. Sänkningen motsvarar en minskning med cirka 1 100 helårsstudenter men någon sådan revidering har inte skett. KTH måste således anses ha uppnått målet men har samtidigt överskridit takbeloppet med 5 079 tkr. Nästan nio procents ökning av intäkterna på grundutbildningen förklaras av det ökade antalet helårsstudenter och en fortsatt hög prestationsgrad. Sommarkurserna liksom den nya kombinerade civilingenjörs- och lärarutbildningen bär också en del av förklaringen. U PPDRAGSUTBILDNING Uppdragsutbildningen under 2002 omslöt knappt 13 Mkr, vilket är en minskning jämfört med 2001, då motsvarande belopp var knappt 18 Mkr. Flera omfattande utbildningar genomförs på direkt uppdrag av företag. Andra utbildningar erbjuds yrkesverksamma i flera företag, ofta branschvis. Den poänggivande uppdragsutbildningen 2002 omfattade totalt 95 helårsstudenter varav 52 hänförs till en magisterutbildning som finansieras av Sida. PEDAGOGISK UTVECKLING Learning Lab Tankarna på ett Learning Lab föddes i mitten av 1990 -talet under diskussioner mellan Stanford University och KTH. Figur 8 INTÄKTER OCH KOSTNADER FÖR GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING Grundutbildning och uppdragsverksamhet (tkr) Intäkter 2002 2001 2000 1999 Anslag *) **) 789 540 725 348 702 724 688 532 Externa **) 120 797 120 904 108 126 105 880 Finansiella 1 223 755 2 086 2 522 SUMMA 911 560 847 007 812 936 796 934 Därav uppdragsverksamhet ***) 23 284 30 778 38 471 40 678 Kostnader Personal *) 471 890 451 727 440 150 392 431 Lokaler 207 891 190 247 168 099 148 371 Övrig drift **) 183 261 161 617 157 929 200 141 Finansiella 5 692 3 640 5 968 5 689 Avskrivn 45 823 42 259 48 846 54 981 SUMMA 914 557 849 490 820 992 801 613 ÅRETS KAPITAL- FÖRÄNDRING -2 997 -2 483 -8 056 -4 679 * För år 2002 ingår även ersättning respektive kostnader för statliga avtalsförsäkringspremier motsvarande 23 052 tkr ** Inklusive transfereringar (= erhållna medel som förmedlas till andra samarbetspartner samt stipendier etc) *** Med uppdragsverksamhet avses beställd utbildning och uppdragsutbildning Learning Lab ingår i ett globalt nätverk av Learning Labs med Wallenberg Global Learning Network (WGLN) som nav. Nätverket omfattar i dag Stanford University, tre universitet i Hannover, KTH, Karolinska Institutet och Uppsala universitet. Den svenska delen av projektet finansieras av en donation från Wallenbergstiftelsen. Målet är att utveckla den pedagogiska verksamheten vid det egna universitet och inom högskolevärlden. ”Learning” står för en syn på utbildning som ett dynamiskt samspel mellan studenter, lärare, ämne, pedagogik, IT och fysisk miljö. ”Lab” står för systematiska experiment och metodikutveckling. KTH deltar via Learning Lab i flera samarbetsprojekt som berör nätbaserat lärande samt i projekt som rör metoder för utlärning. I projekten finns ofta ett nära samarbete med Stanford University. KTH Learning Lab är också svensk deltagare i EU-projektet HERN, Higher Education Reform Network. Pedagogisk utbildning KTH Learning Lab har i uppdrag att bedriva ämnesdidaktisk verksamhet inom KTH. Olika typer av seminarier, kurser i högskolepedagogik och handledning av doktorander samt projektverksamhet genomförs. 18
GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING I lärarkurserna har 43 lärare och 30 doktorander deltagit under 2002. Av doktoranderna har 18 deltagit i en grundläggande kurs för enbart doktorander medan övriga doktorander och lärare deltagit i kurser om lärande och undervisning. Dessa kurser omfattar bland annat grundläggande kunskaper om lärande och undervisningsteori samt att kunna tillämpa aktiverande undervisnings- och presentationsmetoder. Deltagarna skall också kunna konstruera pedagogiska verktyg för planering, genomförande och utvärdering av sin verksamhet. Under kursernas gång genomförs seminarier, auskultationer samt diskussioner. Dessutom har 24 lärare deltagit i en kurs för handledare av forskarstuderande. Handledarkursen vänder sig i första hand till professorer, docenter och andra som kan komma ifråga som handledare för doktorander. Kursen ger deltagarna tillfälle att reflektera över sin verksamhet som handledare, samt ger en inblick i typiska handledarsituationer och träning i att analysera problematiska fall. STUDENTINFLYTANDE PÅ KTH KTHs studerande är representerade inom så gott som alla beslutande organ, beredande grupper och arbetsgrupper. Här kan till exempel nämnas universitetsstyrelse, fakultetsnämnd, KTHs ledningsgrupp, grundutbildningsutskott, utbildningsnämnder, tjänsteförslagsnämnder och institutionsstyrelser samt arbetsgrupper för olika utredningar. De studeranderepresentanter som ingår i utbildningsnämnderna har dessutom särskilt ansvar för ett utbildningsprogram. Tekniska Högskolans Studentkår, THS, utser representanterna i dessa olika organ och grupper. KTHs erfarenhet är att THS, i de fall flera representanter skall utses, väljer studerande som representerar olika delar av KTH samt även i möjligaste mån utser såväl kvinnliga som manliga studeranderepresentanter. KTH och THS arbetar tillsammans för att kontinuerligt utveckla den årligen återkommande mottagningen av nya studenter. Mottagningen organiseras av äldre teknologer och ansvarig personal inom de olika utbildningsprogrammen. Genomförandet av mottagningsaktiviteterna sker i samverkan med teknologerna inom studentkårens sektioner. SAMARBETE MED ANDRA HÖGSKOLOR Samarbete med Lärarhögskolan i Stockholm KTH har av regeringen fått i uppdrag att, tillsammans med Lärarhögskolan i Stockholm, utveckla lärarutbildningar med teknisk och naturvetenskaplig inriktning. Hösten 2002 startade en kombinerad civilingenjör-lärarutbildning som omfattar 200 poäng och har tre inriktningar, matematikfysik, matematik-kemi och matematik-IT/data. KTH svarar för 140 poäng och LHS för 60 poäng. De studerande erhåller examen dels som civilingenjör, dels som lärare med kompetens att undervisa inom ovan angivna ämneskombinationer i gymnasiet. Den kombinerade examen passar även väl för arbete med gymnasiets teknikprogram. 2002 har 36 studenter påbörjat utbildningen; 15 inom inriktningen för matematik och fysik, 5 inom matematik och kemi och 16 inom matematik och IT/data. Första terminen inleds med studier i matematik kombinerat med en kurs i det allmänna utbildningsområdet, individ, omvärld och lärande (IOL). Som ett led i det nya samarbetet har delar av matematiken integrerats i den verksamhetsförlagda delen av IOL. Den verksamhetsförlagda utbildningen genomförs i samarbete med nio gymnasieskolor i Stockholmsregionen som KTH sedan tidigare har ett närmare samarbete med. I regeringsuppdraget ingår även att utveckla samarbetsformer mellan högskolorna och det omgivande samhället. Samarbetet utåt har framförallt inriktat sig på utveckling av den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. Det innebär till exempel att en inledande kurs inom de i lärarutbildningen obligatoriska tvärvetenskapliga poängen, kommer att förläggas till Tom Tits Experiment i Södertälje. Här får studenterna en inblick i experimentell pedagogik och kan prova sina erfarenheter i möten med besökare på Tom Tits. Samarbete på Södertörn KTH, framför allt institutionen KTH Syd, har ett omfattande samarbete med Södertörns högskola och de är samloka- Figur 9 PEDAGOGISK UTBILDNING FÖR LÄRARE 2002 Härav antal lärare Antal lärare som genomgått pedagogisk utbildning Lärarkategori Kvinnor Män Kvinnor Män Professor 12 180 1 2 Lektor inkl bitr prof 27 224 6 24 Adjunkt 48 160 1 6 Forskarassistent 15 39 2 1 TOTALT 102 603 10 33 19
Page 1 and 2: ÅRSREDOVISNING 2002
Page 3 and 4: Innehåll ORGANISATION 4 KTH I SIFF
Page 5 and 6: KTH I SIFFROR 2002 KTH i siffror 20
Page 7 and 8: REKTOR HAR ORDET …med uppdrag att
Page 9 and 10: NOTISER FRÅN VERKSAMHETEN 2002 TRE
Page 11 and 12: GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING
Page 17: GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING
Page 27 and 28: FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING Fig
Page 29 and 30: FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING Und
Page 31 and 32: PAPPERSARBETE BRYTER NY MARK Trä
Page 33 and 34: FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING des
Page 35 and 36: FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING kvi
Page 37 and 38: PERSONAL Personal Antalet anställd
Page 39 and 40: PERSONAL Figur 23 MEDELTAL ANSTÄLL
Page 41 and 42: KTH 175 ÅR 2002 BILL GATES HEDERSD
Page 43 and 44: LOKALER KTHB I NYA LOKALER Den 16 m
Page 45 and 46: EKONOMISK ÖVERSIKT Ökningen av fo
Page 47 and 48: STIFTELSEFÖRVALTNING Stiftelseför
Page 49 and 50: FINANSIELL REDOVISNING Finansiell r
Page 51 and 52: FINANSIELL REDOVISNING Balansräkni
Page 53 and 54: FINANSIELL REDOVISNING Finansiering
Page 55 and 56: FINANSIELL REDOVISNING Tabell 2. Re
Page 57 and 58: FINANSIELL REDOVISNING 2002 2001 Up
Page 59 and 60: KTHs STYRELSE ARVODEN MED MERA TILL
Page 61 and 62: DOKTORSAVHANDLINGAR 2002 Karlsson,
Page 63 and 64: DOKTORSAVHANDLINGAR 2002 Byggnadste
Page 65 and 66: LICENTIATAVHANDLINGAR 2002 Söderqv
Page 67 and 68: Produktion: Universitetsförvaltnin

Ã rsredovisning 2002 - KTH

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?

Ãrsredovisning 2002 - KTH