Ãrsredovisning 2002 - KTH

ÅRSREDOVISNING 2002

KTH svarar för en tredjedel av Sveriges kapacitet av teknisk 

forskning och ingenjörsutbildning på högskolenivå. Utbildningen 

och forskningen är av hög internationell klass och 

täcker ett brett område – från naturvetenskap till alla grenar 

inom tekniken samt arkitektur, industriell ekonomi, samhällsplanering, 

arbetsvetenskap och miljöteknik. Förutom 

den forskning som bedrivs vid KTHs institutioner finns 

ett tiotal nationella kompetenscentra förlagda till KTH. De 

olika forskningsstiftelserna finansierar dessutom ett antal 

forskningsprogram/forskarskolor. 

Vid KTH studerar man till arkitekt, civilingenjör, högskoleingenjör, 

magister och/eller teknologie eller filosofie 

licentiat/doktor. Här ges också teknisk basutbildning och 

vidareutbildning. Totalt verkar vid KTH 17 000 programstuderande, 

över 1 500 aktiva forskarstuderande samt 3 500 

anställda. 

KTH grundades 1827 och är sedan 1917 beläget i vackra 

och numera kulturminnesmärkta byggnader på Norra 

Djurgården i centrala Stockholm. Verksamhet är också 

förlagd till Roslagstull, där KTH tillsammans med 

Stockholms universitet bedriver utbildning och forskning 

inom bioteknologi och fysik vid AlbaNova, Stockholms 

centrum för fysik, astronomi och bioteknik. Centret är en 

gemensam satsning av KTH och Stockholms universitet för 

utbildning och gränsöverskridande forskning inom dessa 

områden. KTH har vidare verksamhet förlagd vid campus 

i Kista, IT-universitetet, och vid KTH Syd i Haninge och 

Södertälje. Inom IT-universitetet, Sveriges största resurs inom 

informationsteknologi, samarbetar KTH med Stockholms 

universitet, Karolinska Institutet, forskningsinstitut och 

industri. 

KTH har forsknings- och utbildningsutbyten med universitet 

och högskolor i hela världen, främst dock i Europa, 

USA, Australien och Sydostasien. Utbytet ökar också med 

Östeuropa, i synnerhet med de baltiska staterna och med 

Ryssland. KTH medverkar även aktivt i EUs olika forskningsprogram. 

Samarbete bedrivs också med svenska och 

internationella biståndsorgan. 

EN NY PROFIL FÖR EN NY TID 

Omslaget är ett utsnitt ur den jubileumssymbol som togs 

fram i samband med KTHs 175-årsfirande 2002. Symbolen 

består i sin helhet av 175 kvadrater (och en rund symbol). 

Kvadraterna symboliserar de 175 år som gått sedan KTH 

startade sin verksamhet 1827. 

Utsnittet har här kompletterats med en ny kvadrat 

med ett nytt utseende (placerad längst till höger). KTHs 

emblem mot bakgrund av en blå platta tar avstamp i de 

175 år som KTH har verkat och blir från och med april 2003 

vårt nya märke och en del av KTHs nya grafiska profil.

Innehåll 

ORGANISATION 4 

KTH I SIFFROR 2002 5 

REKTOR HAR ORDET; ÅR 2002 – 175 ÅR MED KTH 6 

NOTISER FRÅN VERKSAMHETEN 2002 8 

GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING 10 

KTHs verksamhetsmål 10 

Antagning 10 

Sökandetryck, fördelning av platser mellan utbildningar 10 

Antagning 10 

Andelen kvinnor bland nybörjare inom grundutbildningen 10 

Medianålder för nybörjare inom grundutbildningen 12 

Rekrytering av studenter till KTH 12 

Mål för rekrytering 12 

Handlingsplan för rekrytering 12 

Genomförda aktiviteter 12 

KTHs samarbete med grundskola och gymnasium 13 

Utbildningsresultat 13 

Examina 13 

Prestationer 14 

Teknisk basutbildning 15 

NT/SVUX 15 

Vidareutbildning 15 

Kurser inom Sveriges nätuniversitet 17 

Grundutbildningens ekonomi 17 

Uppdragsutbildning 18 

Pedagogisk utveckling 18 

Learning Lab 18 

Pedagogisk utbildning 18 

Studentinflytande på KTH 19 

Samarbete med andra högskolor 19 

Samarbete med Lärarhögskolan i Stockholm 19 

Samarbete på Södertörn 19 

Övrigt samarbete i stockholmsregionen 20 

Samarbete utanför stockholmsområdet 20 

Internationalisering 20 

Studerandeutbyte 21 

Hur klarar utbytesstudenterna studierna? 21 

Utvecklingen 1998–2002 22 

Examensarbete och praktik i utlandet 23 

Internationella program, projekt och nätverk 23 

Leonardo da Vinci 23 

EU-Kanada 23 

Ytterligare EU-finansierade projekt 24 

Minor Field Studies 25 

Linneus-Palme 25 

Magisterprogram på engelska 25 

Nätverk 25 

FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING 26 

KTHs verksamhetsmål 26 

Forskarutbildning 26 

Antagning 26 

Rekrytering 26 

Antagning och rekrytering av kvinnor till forskarutbildning 26 

Examination 26 

Andelen kvinnor av examinerade 27 

Studiefinansiering 27 

Forskarstuderandes deltagande i grundutbildningen 29 

Finansiering av forskning och forskarutbildning 29 

Internationellt utbyte av forskarstuderande 29 

Forskarskolor och övrigt samarbete inom forskarutbildningen 30 

Forskarskola i telekommunikation 30 

Forskning 31 

Mång- och tvärvetenskap 32 

Kompetenscentra på KTH 33 

Professurer 34 

Rekryteringsmål avseende kvinnor till lärartjänster 34 

Forskningssamverkan 35 

Forskningsstiftelserna på KTH 35 

KTH Alumniverksamhet 35 

Forskningssamarbete inom EU 36 

Forskningssamarbete utanför ramprogrammet 36 

PERSONAL 37 

KTH 175 ÅR 2002 40 

LOKALER 42 

EKONOMISK ÖVERSIKT 44 

Resultat- och kapitalutveckling 44 

Intäkter 45 

Kostnader m m 46 

STIFTELSEFÖRVALTNING 47 

Ändamålsförvaltningen 47 

Kapitalförvaltningen 47 

FINANSIELL REDOVISNING 49 

Redovisnings- och värderingsprinciper 49 

Resultaträkning 50 

Balansräkning 51 

Anslagsredovisning 52 

Finansieringsanalys 53 

Noter till resultaträkning 54 

Noter till balansräkning 55 

Noter till finansieringsanalys 57 

SAMMANSTÄLLNING 2002 57 

KTHs STYRELSE 58 

DOKTORSAVHANDLINGAR 2002 60 

LICENTIATAVHANDLINGAR 2002 64

ORGANISATION 

Organisation 

KTHs ledning 

KTHs verksamhet bedrivs vid 29 institutioner, vilka leds av 

prefekter och styrelser. 

Rektor leder verksamheten under universitetsstyrelsen. 

Förutom rektor finns prorektorer med olika ansvarsområden 

av vilka en är rektors ställföreträdare. Rektor och prorektorer 

bildar tillsammans med fakultetens dekanus och prodekanus, 

dekanerna för de olika utbildningsområdena, prefekten 

för biblioteket, två studeranderepresentanter samt förvaltningschefen 

KTHs ledningsgrupp. 

Fakultetsnämnden har det övergripande akademiska 

ansvaret för verksamheten. Till fakultetsnämnden hör ett 

antal utskott och nämnder, däribland grundutbildningsutskottet 

samt sju utbildningsnämnder med ansvar för KTHs 

utbildningsprogram och forskarutbildning. Som forum för 

information, diskussion och förankring av övergripande 

frågor samt som rådgivande organ i forsknings- och utbildningsfrågor 

finns fakultetskollegiet, FK, för KTHs lärare 

och forskare. 

Universitetsstyrelsen har inseende över KTHs alla angelägenheter 

och svarar för att dess uppgifter fullgörs. Styrelsen 

består av totalt 15 ledamöter – 8 externa ledamöter, rektor, 

3 lärare och 3 studeranderepresentanter. 

Universitetsstyrelse 

Rektor 

FK 

Fakultetsnämnd 

Ledningsgrupp 

Nämnder och utskott 

Universitetsförvaltning 

Institutioner 

UTBILDNINGSNÄMNDER*) 

Arkitektur (A) 

Datateknik, elektroteknik och teknisk fysik (DEF) 

Industriell ekonomi, lantmäteri och väg-och vattenbyggnadsteknik 

(ILV) 

Informationsteknik (ITU) 

Kemi, kemiteknik och bioteknik (KKB) 

Maskin- och materialteknik (MMT) 

KTH Syd 

*) Varje utbildningsnämnd med program- och forskarutbildningsansvariga 

ansvarar för ett utbildningsområde. 

KTHS INSTITUTIONER VID SLUTET AV 2002: 

Arkitekturskolan 

Biblioteket – KTHB 

Alfvénlaboratoriet 

Bioteknologi 

Byggvetenskap 

Data- och systemvetenskap 

Elektrotekniska system 

Energiteknik 

Farkostteknik **) 

Fiber- och polymerteknologi 

Flygteknik **) 

Fysik 

Hållfasthetslära 

Industriell ekonomi och organisation 

Industriell produktion 

Infrastruktur 

Kemi 

Kemiteknik 

KTH Syd 

Mark- och vattenteknik 

Maskinkonstruktion 

Matematik 

Materialvetenskap 

Mekanik 

Mikroelektronik och informationsteknik 

Numerisk analys och datalogi 

Signaler, sensorer och system 

Tal, musik och hörsel 

Tillämpad informationsteknik 

**) Institutionerna slås 1 januari 2003 samman till institutionen 

för farkost och flyg. 

4

KTH I SIFFROR 2002 

KTH i siffror 2002 

GRUNDUTBILDNING 

• Arkitektutbildning och 14 civilingenjörsutbildningar 

• Civilingenjör/lärarutbildning med tre inriktningar 

• 10 högskoleingenjörsutbildningar 

• 12 internationella magisterutbildningar 

• 2 magisterutbildningar med ämnesbredd 

• Yrkesteknisk högskoleutbildning, påbyggnadsutbildning, 

vidareutbildning, teknisk basutbildning 

Nybörjare 

• 2 933 nybörjare på civilingenjörs-, arkitekthögskoleingenjörsutbildningarna 

samt teknisk basutbildning, 

varav 25 procent kvinnor 

• 409 nybörjare på magisterutbildningar, varav 29 

procent kvinnor 

Helårsstudenter och helårsprestationer 

• 11 503 helårsstudenter 

• 9 810 helårsprestationer 

Examination 

• 1 246 examinerade arkitekter och civilingenjörer, 

varav 31 procent kvinnor 

• 554 examinerade högskoleingenjörer, varav 28 

procent kvinnor 

• 109 teknologie magisterexamina, varav 30 procent 

av kvinnor 

FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING 

• 1 490 aktiva forskarstuderande (minst 50 procent 

aktivitet), varav 27 procent kvinnor 

Examination 

• 156 licentiatexamina, varav 24 procent av kvinnor 

• 175 doktorsexamina, varav 22 procent av kvinnor 

Kompetenscentra 

• Ansvar för nio av Vinnovas kompetenscentra, part i 

ytterligare två 

• 25 andra centra 

EKONOMI 

• 2 773 Mkr i total omsättning (inklusive 

transfereringar), varav: 

Högskoleanslag 

• 753 Mkr grundutbildning 

• 581 Mkr forskning/forskarutbildning 

• 90 Mkr övriga anslag 

Extern finansiering 

• 194 Mkr forskningsråd 

• 469 Mkr övriga statliga myndigheter 

• 179 Mkr strategiska stiftelsen m fl 

• 507 Mkr övriga/privata medel inklusive finansiella 

intäkter 

PERSONAL 

• 3 488 anställda, motsvarande 3 052 helårsarbeten, varav: 

• 2 088 män 

• 964 kvinnor 

• 210 professorer (inklusive 18 gästprofessorer) 

• 9 adjungerade professorer (33 personer) 

• 251 lektorer (inklusive 9 biträdande professorer) 

LOKALAREA 

• 260 000 m 2 

5

REKTOR HAR ORDET 

År 2002 – 175 år med KTH 

Ett jubileumsår är till ända, ett år där vi har fått många 

tillfällen att fira men också många stunder till eftertanke. 

Ett jubileum väcker drömmar och visioner om framtiden. 

När ”de tre rektorerna” – Gunnar Brodin, Janne Carlsson 

och undertecknad – sjöng i Stadshuset vid Jubileumspromotionen 

så förenades firande, eftertanke och drömmar till 

en gemensam kärlek till KTH och det som KTH står för 

– kunskap för personlig utveckling, kunskap för ökad livskvalitet 

och kunskap för ökad välfärd – då, nu och i framtiden. 

Utvecklingen inom naturvetenskap och teknik har 

under de senaste två århundradena inneburit en omvälvande 

förändring och medfört betydligt gynnsammare levnadsvillkor 

för en ökande del av mänskligheten – från ett solsystem 

med planeter till atomer som byggstenar av allt vi ser, 

till genetiska koder som byggstenar av allt levande. I det 

perspektivet ter sig KTHs och andra framstående tekniska 

universitets utveckling som rena Askungesagorna; från hantverkarskolor 

för tekniker till universitet för vetenskapare 

och industrialister med uppdrag att föra den industriella 

revolutionen framåt och skapa Sveriges, Europas och världens 

framtid. Från kunskap i kapitalets tjänst till kapital i 

kunskapens tjänst. 

Årets examinerade ingenjörer präglas självklart av vår 

tid, av vårt samhälle och av dagens näringsliv. Men idén från 

början på 1800-talet, när de första ingenjörerna examinerades 

inom väg- och vattenbyggnadskonst och bergsvetenskap, 

till de senaste inom nya områden som medieteknik och 

bioteknik, är densamma. KTH står för världsledande ingenjörsutbildningar, 

där innehållet genomsyras av den senaste 

forskningen och där ungdomar med intresse för teknik tidigt 

i sin utbildning får möta industrins behov, möten som ibland 

kan ge rektorer och dekaner gråa hår. 

År 2002 var ett framgångsrikt ”ingenjörsår”, 1 246 arkitekter 

och civilingenjörer samt 554 högskoleingenjörer examinerades. 

Antalet KTH-ingenjörer i Sverige, i Europa och 

ute i världen ökar. I Sverige är våra aktiva alumni, fler än 

50 000, spridda över hela landet och representerade inom 

industrins hela bredd. Ja, inte bara inom industrin; våra 

ingenjörer tävlar också framgångsrikt om arbete och makt 

inom finansvärlden och är likaså eftersökta företagsledare. 

Många startar nya egna företag. 

Sedan KTH fick möjligheten att utfärda doktorsexamen 

1927 har sammanlagt 3 000 doktorer examinerats. Av dessa 

3 000 examinerades hälften, 1 500, under senaste tioårsperioden. 

Detta om något visar vilken expansion som 

skett på KTH. Årets examinerade tekniska doktorer och 

licentiater är till antalet 175 respektive 156. De har fått sin 

utbildning inom forskningsområden i den internationella 

forskningsfronten. KTHs unika blandning av teknik- och 

naturvetenskap medför att vi utbildar doktorer som kan 

välja mellan en framtid som superingenjör, nödvändig för 

den nya industrialiseringen, eller en framtid som forskare 

inom akademisk spetsforskning. 

Det är fascinerande att se hur dessa karriärer i dag överlappar 

varandra mer än någonsin. Majoriteten av KTH - 

doktorerna i dag söker sig till industrin, där de är mycket 

eftertraktade. Tidigare förnyade teknologie doktorer och 

licentiater främst fakulteten och gjorde akademisk karriär. 

Forskningen och forskarutbildningen kommer givetvis att 

påverkas av denna förändrade avnämarprofil. Mer tvärvetenskap, 

mer lagarbete, mer entreprenörskap och större 

kreativitet kommer att bli följden! Vi måste dock vara uppmärksamma 

på att forskarutbildningens styrka, oavsett 

avnämare, är den vetenskapliga kvaliteten, bevisad i internationell 

konkurrens. Teknik är unikt. Teknik är en vetenskap, 

som ständigt bevisar sig själv genom att oavbrutet 

skapa det nya. Andra vetenskapsområden skapar kunskap 

genom att analysera och bygga vidare på det prövade. 

Arbetssätten kompletterar varandra. Personligen lockas jag 

av teknikvetenskapens mera utmanande arbetssätt. 

KTH genomför för närvarande, trots rådande konjunktursvacka 

och finansiella svårigheter, en mängd nödvändiga 

och strategiska satsningar. Dessa satsningar görs för att 

KTH skall vara det internationella forskningsuniversitet det 

är på väg att bli och som vi anser nödvändigt för att vi skall 

kunna fortsätta bidra till vårt lands välstånd, vilket vi gjort 

i 175 år. 

Anders Flodström 

6

REKTOR HAR ORDET 

…med uppdrag att föra den industriella 

revolutionen framåt och skapa Sveriges, Europas 

och världens framtid. Från kunskap i kapitalets 

tjänst till kapital i kunskapens tjänst. 

7

NOTISER FRÅN VERKSAMHETEN 2002 

Notiser från verksamheten 2002 

BARN OCH TEKNIK FÖRENADE HEDERSDOKTORER 

Vid sidan av de hedersdoktorer som promoverades i samband 

med jubileumsfirandet installerades även hedersdoktorer 

vid den sedvanliga promotionshögtiden i november. Teknik 

för barn och ungdom var då temat. 

Alan Kay från USA promoverades för sina banbrytande 

och pedagogiska insatser inom persondatorutvecklingen. 

I övrigt uppmärksammades det så kallade science parkkonceptet, 

som med demonstrationer och experiment väcker 

den yngre publikens intresse för naturvetenskap och teknik. 

Anna Nilsson-Ehle promoverades för uppbyggnaden av 

Vetenskapsstaden i Göteborg, sedermera kallad Universeum. 

Klas Fresk, som fullbordade trion, kunde fira dubbelt upp. 

Hans skapelse Tom Tits i Södertälje firade under hösten sin 

15-årsdag. 

SVINDLANDE PERSPEKTIV GAV STORT PRIS 

Årets mottagare av KTHs Stora Pris blev Bengt Gustafsson, 

professor i teoretisk astrofysik vid Uppsala universitet, för 

dennes förtjänstfulla sätt att anlägga humanistiska perspektiv 

på sin naturvetenskapliga gärning. Bengt Gustafsson drar inte 

bara upp teoretiska modeller över himlavalvet, hans stjärnkikare 

spejar även över etiska frågor och övergripande globala problem. 

Med utmärkelsen slöts dessutom en liten cirkel. På KTH 

gjorde Bengt Gustafsson sina första forskarerfarenheter under 

ett sommarjobb i ungdomen, innan astronomistudier i Uppsala 

och världsalltets mysterier tog över hans intresse. En kosmisk 

resa, för att citera titeln på en av hans populärvetenskapliga 

böcker, som gjort många spännande anhalter i universum och 

väckt hisnande tankar hos både stora och små på vägen. 

KTHs Stora Pris uppgick 2002 till 800 000 kr och delades ut 

av HM Konungen under KTHs jubileumsbankett i Stadshuset den 

6 september. 

8

NOTISER FRÅN VERKSAMHETEN 2002 

TRE GRUNDUTBILDARE BELÖNADES 

Det blev en trio lärare som fick 2002 års pedagogiska pris som 

belöning för framstående insatser inom grundutbildningen. 

Årets pris, ett resebidrag på vardera 26 000 kronor, gick till 

Lennart Edsberg, Janne Vedin och Hans Peter Wallin. 

Lennart Edsberg, som arbetar vid institutionen för numerisk 

analys och datalogi, NADA, belönas för att han höjt kvaliteten 

i grundutbildningen, bland annat genom att samordna och 

integrera utvecklingen och genomförandet av kurser över olika 

ämnes- och institutionsgränser. 

Janne Vedin prisas för sin insats att koppla ihop teoretiska 

kunskaper och praktisk tillämpning i utbildningen av högskoleingenjörer 

inom kemiteknik. Bland annat har han tagit initiativ 

till att producera ett rörligt bildmaterial från både laborativ 

och industriell miljö. 

Hans Peter Wallin, institutionen för farkostteknik, får 

priset för sitt starka och mångåriga engagemang att sätta 

teknologens lärande i centrum och skapa sammanhang i 

farkostteknik-programmets utbildning. Särskilt framhålls 

hans förmåga att koppla olika kurser och kursinnehåll till 

varandra och se till att genomförandet har ett konkret 

farkostperspektiv. 

IT-UNIVERSITETET I KISTA INVIGT 

Den 18 april invigdes IT-universitetet officiellt av utbildningsminister 

Thomas Östros. KTHs och Stockholms universitets 

gemensamma satsning, som påbörjades i Kista redan på 80-talet, 

kunde därmed gå in i nästa fas. Verksamheten ska med förenade 

krafter utvecklas till ett världsledande universitet på IT-området, 

med utbildning och forskning som täcker allt från laboratoriernas 

kiselatomer och nanofysikvärld till människans möte med informationstekniken 

i vardagen. 

Med sina interaktiva grupprum och trådlösa nätverk är ITuniversitetet 

redan i dag en miljö i framkant, och därtill studiemiljö 

för närmare 3 500 studenter och arbetsplats för ca 280 forskare 

och doktorander. 

Tre institutioner utgör navet i verksamheten: Mikroelektronik 

och informationsteknik, Data- och systemvetenskap 

samt Tillämpad informationsteknik. 

FRÅN STORA STYGGA VARGEN TILL MÄNNISKANS BÄSTA VÄN 

I november kablades forskarrön från KTH ut över hela världen 

genom tidskriften Science. Peter Savolainen och hans kollegor 

vid institutionen för bioteknologi kunde nu fylla på stamtavlorna 

åt jordens alla hundägare. Genetiska kartläggningar visar att 

de första vargarna tämjdes till tamhundar i Östasien och att så 

troligtvis skedde för ungefär 15 000 år sedan. 

Bakgrunden till att hunden blev ett forskningsobjekt på 

KTH är de intressanta likheter som inblandade forskare kunde 

observera mellan vitt skilda hundraser i ett arbete för statens 

kriminaltekniska laboratorium. Den fördjupning av DNAanalyserna 

som följde pekade mot att hunden med stor 

sannolikhet har ett begränsat antal asiatiska varghonor som 

urmödrar. Därefter har människans fyrfota följeslagare 

sedan spridits över kontinenterna. 

9

GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING 

Grundläggande högskoleutbildning 

KTHs VERKSAMHETSMÅL 

Regeringen styr universitet och högskolor genom att ge 

utbildningsuppdrag. För fyraårsperioden 2001–2004 skall 

minst 5 230 civilingenjörs- och arkitektexamina avläggas 

vid KTH. För 2002 gäller som riktlinje att antalet helårsstudenter 

skall uppgå till minst 12 600 totalt. KTH skall 

vidare erbjuda naturvetenskapliga och tekniska utbildningar 

för studerande med särskilt vuxenstudiestöd (så kallad 

NT/SVUX-utbildning) för dem som tidigare påbörjat sådan 

utbildning. 

ANTAGNING 

Sökandetryck, fördelning av platser mellan utbildningar 

Intresset för KTHs utbildningar är totalt sett tillfredsställande 

även om antalet förstahandssökande är färre de två senaste 

åren jämfört med tidigare. Antalet förstahandssökande till 

arkitekt-, civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningarna 

var cirka 4 400, vilket är i nivå med året före. Antalet 

planerade nybörjarplatser 2002 på dessa utbildningar var 

2 795, vilket är en ökning jämfört med 2001 (2 690). 

KTH har under 2002 startat en ny civilingenjörsutbildning 

i mikroelektronik, förlagd till Kista, samt en kombinerad 

civilingenjör-lärarutbildning med tre olika inriktningar 

i samarbete med Lärarhögskolan i Stockholm. Dessutom 

har KTH antagit studerande till så kallad öppen ingång för 

civilingenjörs-studerande, vilket innebär att de studerande 

först i slutet av första läsåret väljer inriktning för sina studier. 

Trots färre sökande till vissa utbildningar fanns flera 

utbildningar med fler sökande än tillgängliga platser. Dessa 

var, liksom tidigare, arkitektutbildningen (5,8 förstahandssökande 

per plats), civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningen 

i medieteknik (3,4 respektive 3,5), civilingenjörsutbildningarna 

i industriell ekonomi (3,2) och bioteknik 

(2,4). Flera av inriktningarna av högskoleingenjörsutbildningen 

fick 2002 ett ökat antal sökande. Till exempel hade 

maskinteknik, innovation och design 4,8 förstahandssökande 

per plats och datateknik, nätverk och säkerhet 2,9 

förstahandssökande per plats. Under 2002 har beslut fattats 

om ett nytt civilingenjörsprogram inom samhällsbyggnad 

som skall ersätta nuvarande utbildningar inom lantmäteri 

och väg- och vattenbyggnadsteknik. Beslut har också fattats 

om förändrad struktur för civilingenjörsutbildningarna inom 

maskin- och materialteknik. De nya utbildningarna kommer 

att starta höstterminen 2003. 

Antagning 

Verket för högskoleservice (VHS) sköter på KTHs uppdrag 

antagningen till arkitektutbildningen, civilingenjörs- och 

högskoleingenjörsutbildningarna samt till teknisk basutbildning. 

Om det finns outnyttjade platser kvar antar KTH 

studerande till dessa lokalt, liksom till senare delar av utbildningarna. 

Lokal antagning sker också till yrkesteknisk högskoleutbildning 

(YTH), 60 poäng, samt till KTHs vidareutbildningskurser. 

Hösten 2002 påbörjade totalt 2 933 nybörjare studier på 

KTHs traditionella utbildningsprogram, 1 706 på arkitektoch 

civilingenjörsutbildningarna, 790 på högskoleingenjörsutbildningarna 

och 437 på teknisk basutbildning. Totalt sett 

är det en minskning jämfört med 2001, då 3 170 påbörjade 

dessa utbildningar vid KTH. Antalet nybörjare har minskat 

med drygt 200 på civilingenjörsutbildningarna och med cirka 

35 på högskoleingenjörsutbildningarna. Antalet nybörjare 

på teknisk basutbildning är i nivå med de senaste åren. 

Med anledning av det låga antalet sökande genomförde 

KTH lokal antagning till de platser som inte kunde besättas 

i den ordinarie antagningen. Denna antagning berörde flertalet 

högskoleingenjörsutbildningar, teknisk basutbildning 

samt två tredjedelar av civilingenjörsutbildningarna. Totalt 

anmälde sig 669 till den lokala antagningen, 583 erbjöds 

plats och av dessa påbörjade 324 utbildningen (119 på civilingenjörsutbildning, 

131 på högskoleingenjörsutbildning 

och 74 på teknisk basutbildning). 

Utöver antagningen av nybörjare i åk 1 påbörjade 320 

nya studerande de senare delarna av KTHs civilingenjörs-, 

arkitektoch högskoleingenjörsutbildningar. Antalet inkluderar 

dem som garanteras plats vid KTH i årskurs 3 efter att 

ha läst de två första åren av en civilingenjörsutbildning vid 

Mälardalens högskola, Mitthögskolan eller vid Högskolan i 

Dalarna. Dessutom påbörjade 99 studerande, som tidigare 

studerat vid ett högskoleingenjörsprogram på KTH, studier 

i de senare delarna av civilingenjörsutbildningen. 

Till magisterutbildningarna antogs 409 nybörjare, vilket 

är en ökning med 50 procent jämfört med 2001 då 273 antogs. 

Ökningen kan förklaras av att två magisterprogram med 

ämnesbredd inrättats samt att antalet antagna till vissa av de 

engelskspråkiga magisterprogrammen ökat. 

YTH-utbildningarna hade 39 nybörjare, vilket är färre 

än tidigare år. 

Andelen kvinnor bland nybörjare inom grundutbildningen 

Inom arkitektoch civilingenjörsutbildningarna var andelen 

kvinnor bland nybörjarna 25 procent och inom högskoleingenjörsutbildningarna 

22 procent, vilket i båda fallen är en 

minskning jämfört med 2001. Liksom tidigare är kvinnorna 

i majoritet bland nybörjarna på civilingenjörsprogrammen 

för kemiteknik och bioteknik, på högskoleingenjörsutbildningen 

i kemiteknik samt på arkitektutbildningen. 

10


Figur 1 

TOTALT ANTAL NYBÖRJARE OCH ANDEL KVINNOR AV NYBÖRJARE 1999–2002 

2002 2001 2000 1999 

Civilingenjörs- och arkitekt- varav varav varav varav 

utbildningar 180 p Totalt kvinnor Totalt kvinnor Totalt kvinnor Totalt kvinnor 

Arkitektur 104 57% 119 52% 93 65% 93 53% 

Bioteknik 71 63% 68 69% 70 56% 37 59% 

Datateknik 171 14% 196 14% 154 13% 157 19% 

Elektroteknik 150 15% 179 13% 156 13% 290 17% 

Farkostteknik 125 10% 149 12% 117 12% 127 18% 

Industriell ekonomi 127 26% 132 23% 110 28% 110 33% 

Informationsteknik 122 7% 206 16% 158 14% 

Kemiteknik 76 63% 114 62% 119 61% 116 54% 

Lantmäteri 77 44% 105 55% 107 55% 93 54% 

Maskinteknik 204 16% 269 21% 235 26% 224 29% 

Materialteknik 30 20% 44 32% 73 38% 108 30% 

Medieteknik 66 30% 75 43% 68 40% 33 48% 

Mikroelektronik 37 24% 

Teknisk fysik 132 16% 161 25% 136 31% 129 22% 

Väg- och vattenbyggnadsteknik 78 23% 95 24% 123 28% 106 35% 

Öppen ingång 100 28% 

DELSUMMA 1 670 25% 1 912 28% 1 719 31% 1 623 31% 

Civilingenjör-lärarutbildningar 200 p 

Inriktning matematik-IT/data 16 31% 

Inriktning matematik-fysik 15 40% 

Inriktning matematik-kemi 5 60% 

DELSUMMA 36 39% 

DELSUMMA 180, 200 p 1 706 25% 1 912 28% 1 719 31% 1 623 31% 

Högskoleingenjörsutbildningar 120 p 

Byggteknik 35 40% 38 16% 30 37% 

Byggteknik och design 98 34% 

Byggteknik och ekonomi 26 27% 30 20% 41 27% 

Datateknik 120 12% 316 18% 268 16% 250 24% 

Datateknik och elektronik 223 9% 

Elektronik och kommunikation 38 21% 

Elektroteknik 159 13% 267 15% 257 17% 

Elektroteknik och ekonomi 40 15% 40 28% 60 20% 

IT-affärssystem 56 25% 71 30% 50 38% 

IT-ingenjör 46 9% 

Kemiteknik 25 64% 33 58% 49 55% 49 69% 

Maskinteknik 99 37% 91 30% 125 17% 141 21% 

Medieteknik 47 43% 54 50% 50 58% 

Mekatronik och industriell IT 38 13% 

DELSUMMA 790 22% 825 24% 917 22% 828 25% 

MAGISTERUTBILDNINGAR 60 p 409 29% 273 27% 185 29% 142 30% 

TEKNISKT BASÅR, TEKNISK BASTERMIN 437 29% 433 28% 416 29% 417 36% 

YRKESTEKNISK HÖGSKOLEUTBILDNING 39 0% 63 8% 91 3% 56 16% 

TOTALT 3 381 25% 3 506 27% 3 328 27% 3 066 30% 

11


Figur 2 

ANDEL KVINNOR AV NYBÖRJARE HT 1993–2002 

i procent 

35 

30 

25 

I rekryteringsarbetet prioriteras de personliga mötena mellan 

företrädare för KTH och presumtiva studenter. Det 

sker främst genom att KTH-studerande, så kallade studentambassadörer, 

besöker gymnasieskolor, komvux och regementen. 

Andra effektiva kanaler för att nå målgrupperna är 

KTHs utbildningskatalog, webbplats, öppet hus och utbildningsmässor. 

20 

15 

10 

5 

0 

ht 93 ht 94 ht 95 ht 96 ht 97 ht 98 ht 99 ht 00 ht 01 ht 02 

Arkitekt/civilingenjör 

Högskoleingenjör 

Handlingsplan för rekrytering 

KTH har under året utarbetat en handlingsplan för att främja 

och bredda rekryteringen av studenter till KTH. I handlingsplanen 

tar KTH upp de aktiviteter och åtgärder som 

planerats eller påbörjats för att åstadkomma en jämnare 

könsfördelning, minskad social snedrekrytering och mångfald 

vad avser etnisk tillhörighet. 

Andelen kvinnor bland nybörjarna har de senaste fem åren 

legat mellan 25– 30 procent för civilingenjörs- och arkitektutbildningarna 

och omkring 25 procent för högskoleingenjörsutbildningarna. 

Andelen kvinnor totalt minskar nu för 

andra året i rad varför det inte är troligt att KTH kommer 

att nå sitt interna mål att andelen kvinnliga studerande av 

nybörjarna senast 2004 skall uppgå till minst 40 procent i 

arkitektoch civilingenjörsutbildningarna och till minst 35 

procent i högskoleingenjörsutbildningen. KTH kommer att 

intensifiera ansträngningarna att åter öka andelen kvinnor 

bland de studerande på KTH. 

Andelen kvinnor av de antagna till magisterprogram är 

29 procent, vilket är i nivå med tidigare år. 

Medianålder för nybörjare inom grundutbildningen 

Medianåldern för nybörjare på arkitektoch civilingenjörsutbildningarna 

är 21 år och på högskoleingenjörsutbildningarna 

och teknisk basutbildning 22 år, vilket är samma 

medianålder som de senaste åren. Medianåldern för dem 

som påbörjar ett magisterprogram på KTH är 26 år. 

REKRYTERING AV STUDENTER TILL KTH 

Mål för rekrytering 

Det övergripande målet för rekryteringsarbetet är att intressera 

ungdomar för KTHs utbildningar. Rekryteringsarbetet 

inriktas också på att bredda rekryteringen till KTH bland 

annat genom att uppmuntra ungdomar från studieovana 

miljöer att söka högre utbildning. Målgrupper är gymnasieungdomar, 

komvuxelever, värnpliktiga samt personer i 

arbetslivet. Dessutom arbetar KTH även långsiktigt med 

grundskoleungdomar som målgrupp. 

Genomförda aktiviteter 

En rad aktiviteter har arrangerats under året. KTHs studentambassadörer 

har informerat om och marknadsfört KTH i 

gymnasieskolorna. Under året genomförde KTHs 52 studentambassadörer 

62 skolbesök. Syftet med studentambassadörerna 

är att de skall representera KTH och vara en förebild. 

KTH har lagt stor vikt vid val av studentambassadörer 

och bland annat strävat efter stor mångfald bland dessa. Studentambassadörerna 

deltar även i aktiviteter vid Stockholms 

Akademiska Forum samt i KTHs övriga rekryteringsverksamhet, 

såsom öppet hus på KTHs olika campus och de 

nationella utbildningsmässor som anordnas varje år. 

Sedan tre år genomför KTH en enkätundersökning 

bland de nyantagna för att ta reda på hur de fått information 

om utbildningen och KTH, och vilka förväntningar de 

har på sina studier. En majoritet av nybörjarna valde utbildningen 

eftersom de såg stora valmöjligheter efter en examen, 

hade ett stort intresse för naturvetenskap och teknik och/eller 

för att KTH har ett gott rykte. De antagna tyckte däremot 

att de fått för lite information bland annat om innehållet i 

utbildningarna, hur undervisningen går till och om arbetsuppgifter 

efter examen. KTH har därför utformat en mer 

informativ utbildningskatalog. 

Under Niornas vecka och Gymnasisternas vecka har skolelever 

besökt KTHs institutioner och deltagit i seminarier där 

KTH -studenter berättat om sina studier. Gymnasieelever 

har också haft möjlighet att följa med en teknolog under en 

dag för att skaffa sig en uppfattning om hur studierna går till. 

KTH har även aktiviteter för elever i grundskolan för att 

väcka intresset för naturvetenskap och teknik. I samarbete 

med Studiefrämjandet har KTH hösten 2002 arrangerat 

teknikkurser för barn i åldrarna 10–14 år tillsammans med 

deras föräldrar. Teknikåttan genomförs årligen tillsammans 

12


med övriga tekniska högskolor och är en tävling i naturvetenskap 

och teknik för elever i klass åtta. 

KTHs samarbete med grundskola och gymnasium 

KTH har under året ytterligare utvecklat sitt samarbete 

med grundskola och gymnasium. Liksom tidigare har KTH 

anordnat såväl fortbildningsdagar för studie- och yrkesvägledare 

som fortbildningskurser för lärare. Arbetet inriktas 

mer och mer på att väcka intresset för naturvetenskap och 

teknik hos nya grupper för att på så vis kunna bredda rekryteringen 

och öka mångfalden bland de studerande. Det 

finns ett stort intresse från skolorna att delta i gemensamma 

aktiviteter tillsammans med KTH. 

Samarbetet med 17 gymnasieskolor i Mälardalen har 

fortsatt och utvecklats. I samarbetet ingår att gymnasieelever 

och deras lärare på olika sätt får tillgång till KTHs kompetens 

och utrustning, till exempel genom föreläsningar, 

kurser, temaarbeten, laborationer eller genom att hitta och 

genomföra det nya projektarbetet i gymnasieutbildningen. 

Temadagar samt gästföreläsningar har genomförts ute på 

gymnasieskolorna. 

Flera institutioner inom KTH har engagerat sig i direkta 

samarbeten med en eller flera gymnasieskolor. Institutionen 

för numerisk analys och datalogi (Nada) har tagit emot studiebesök 

av gymnasieklasser från Huddinge och Danderyds 

gymnasier. Eleverna fick pröva på att lösa uppgifter i Nadas 

terminalsalar och fick information om verksamheten inom 

institutionen. 

Institutionen för matematik erbjuder gymnasieskolorna 

i stockholmsområdet en matematisk cirkel. Omkring 100 

elever från hela stockholmsområdet har under året deltagit 

i programmet som genomförs dels som en serie föreläsningar 

inom ett specifikt ämne, dels i form av föreläsningar 

av forskare inom matematik. Eleverna tillgodoräknas 50 

gymnasiepoäng i matematik. I många fall deltar också 

elevernas lärare. Lärarna får cirkeln godkänd antingen som 

kompetensutveckling eller som en egen kurs. Dessutom 

ges också en kurs i matematik som är en introduktion till 

den inledande kursen i linjär algebra på KTH. Kursen ges 

dels på KTH, dels på respektive skola. Syftet med kursen är 

att väcka intresse för matematik och för fortsatta studier 

vid KTH. Kursen är tillgänglig för alla gymnasieelever i 

stockholmsområdet och ger eleverna 50 gymnasiepoäng i 

matematik. Läraren får undervisningen godkänd som en 

kurs på skolan. Under 2002 har 37 elever deltagit i kursen. 

Både cirkeln och kursen finansieras av Marianne och Markus 

Wallenbergs stiftelse. 

Alfvénlaboratoriet har lagt tyngdpunkten på samarbetet 

kring det nya projektarbetet i gymnasieskolan. Under hösten 

2002 har samarbetet omfattat gymnasieungdomar och lärare 

från Östra Real och Fredrika Bremergymnasiet. Ambitionen 

är att utveckla samarbetet med fler gymnasieskolor för att 

inspirera och stödja gymnasielärare i deras fysik- och teknikundervisning 

inom framtidsorienterade områden som elektroteknik, 

rymdfysik och fusionsforskning. 

De så kallade Brinelldagarna genomfördes, liksom tidigare 

år vid KTH, och arrangeras med stöd av Jernkontoret. 

Lärare och elever vid landets gymnasieskolor inbjuds till 

studiebesök på KTH. Under två dagar arrangeras föreläsningar 

i aktuell materialteknik samt besök i KTHs laboratorier. 

Från KTH deltar lärare och teknologer. I anslutning 

till Brinelldagarna presenteras förslag till projektuppgifter 

inom materialområdet, som sedan resulterar i att gymnasieelever 

genomför stora delar av sina specialarbeten vid KTH. 

UTBILDNINGSRESULTAT 

Examina 

Under 2002 examinerades totalt 1 246 arkitekter och civilingenjörer 

jämfört med 1 146 under 2001. I regeringens mål 

anges att KTH under 2001–2004 skall utexaminera minst 

5 230 civilingenjörer och arkitekter. KTH bedömer att 

13


Figur 3 

EXAMINA I GRUNDUTBILDNINGEN 1999–2002 

2002 2001 2000 1999 

varav varav varav varav 

Totalt kvinnor Totalt kvinnor Totalt kvinnor Totalt kvinnor 

Arkitektexamen, 180 p 68 54% 57 37% 101 49% 118 48% 

Civilingenjörsexamen, 180 p 1 178 30% 1 089 28% 1 275 25% 1 362 26% 

Datateknik 77 16% 76 24% 89 15% 78 9% 




Kemiteknik 148 55% 97 56% 119 51% 141 58% 

Lantmäteri 81 58% 109 57% 139 45% 127 56% 

Maskinteknik 283 22% 234 21% 269 16% 303 17% 


Teknisk fysik 92 25% 111 17% 102 22% 147 16% 


Högskoleingenjörsexamen, 120 p 543 28% 430 26% 389 23% 256 27% 

Högskoleingenjörsexamen, 80 p 11 9% 16 13% 21 24% 38 37% 

Teknologie kandidatexamen, 120 p 9 22% 12 25% 25 16% 94 15% 

Teknologie magisterexamen, 160 p 109 30% 88 33% 104 36% 72 33% 

Magisterexamen, 60 p 9 44% 

Filosofie magisterexamen, 160 p 1 0% 

Yrkesteknisk examen, 60 p 63 10% 74 4% 61 11% 46 20% 

examensmålet för fyraårsperioden kommer att uppfyllas 

trots att antalet examinerade under 2001 och 2002 är knappt 

hälften av KTHs uppdrag. KTH kommer därför att intensifiera 

uppföljningsinsatserna. 

Under 2002 har KTH utexaminerat 543 (430 under 2001) 

högskoleingenjörer 120 poäng, 11 (16) högskoleingenjörer 

80 poäng och 9 (12) teknologie kandidater 120 poäng. Dessutom 

har 109 teknologie magistrar, en filosofiemagister och 

nio magistrar med ämnesbredd examinerats. Yrkesteknisk 

examen har erhållits av 63 personer. 

Andelen kvinnor bland examinerade arkitekter och 

civilingenjörer uppgick under året till 31 (29) procent. Av 

de examinerade högskoleingenjörerna och teknologie kandidaterna 

var andelen kvinnor 28 (25) procent . Det är den höga 

andelen kvinnor bland de nyantagna under åren 1996 och 

1997 som nu avspeglar sig i en högre andel kvinnor bland de 

examinerade. KTHs interna mål, enligt utvecklingsplanen, 

att andelen kvinnor bland de examinerade inom arkitekt- 

och civilingenjörsutbildningarna senast 2004 skall uppgå till 

minst 30 procent och till minst 25 procent inom högskoleingenjörsutbildningarna, 

uppfylls därmed för 2002. 

Prestationer 

Antalet helårsstudenter och helårsprestationer i grundutbildningen 

uppgår totalt till 11 503 (varav 67 NT/SVUX 

och 73 inom Nätuniversitetet) respektive 9 810 (varav 97 NT/ 

SVUX och 19 inom Nätuniversitetet) för 2002, vilket innebär 

en ökning jämfört med året före. Av det totala antalet 

helårsstudenter och helårsprestationer hänför sig 94 procent 

till utbildningsområdena teknik och naturvetenskap. 

Vid en analys av hur helårsstudenterna fördelar sig på 

de olika utbildningarna kan konstateras att antalet helårsstudenter 

ökat med cirka 300 för arkitektoch civilingenjörsutbildningarna, 

vilket också var förväntat trots att antalet 

nybörjare minskade höstterminen 2002. Ökningen förklaras 

av att antalet nybörjare höstterminen 2001 och 2000 var 

14


12 000 

10 000 

8 000 

6 000 

4 000 

2 000 

0 

Figur 4 

HELÅRSSTUDENTER OCH HELÅRSPRESTATIONER 

1989/90–2002 

89/90 

90/91 

HST 

HPR 

91/92 

92/93 

93/94 

94/95 

95/96 

1996 

1997 

1998 

1999 

2000 

2001 

2002 

Med helårsstudenter (HST) avses antalet studenter som har påbörjat 

studier på en kurs multiplicerat med kursens poäng dividerat med 40. 

Med helårsprestationer (HPR) avses antalet godkända poäng på en kurs 

eller delkurs dividerat med 40. 

fler än tidigare och att det skett en viss ökning av antagna 

i de högre årskurserna 2002. KTHs intensifierade uppföljning 

av studerande i kombination med den särskilda satsningen 

på sommarkurser genererade över 100 helårsstudenter, varav 

cirka 80 inom civilingenjörs- och arkitektutbildningarna. 

För högskoleingenjörsutbildningarna är antalet helårsstudenter 

drygt 100 färre än 2001. Anledningen är främst 

färre nybörjare 2001 och 2002. KTHs magisterutbildningar 

och inkommande utbytesstudenter har ökat i omfattning 

med nästan 300 helårsstudenter sammanlagt, vilket är i linje 

med KTHs målsättning. Även satsningen på Nätuniversitetet 

har resulterat i fler helårsstudenter. 

Prestationsgraden (helårsprestation/helårsstudent) inom 

grundutbildningen som helhet var 85 (86) procent. För 

arkitektoch civilingenjörsutbildningarna var prestationsgraden 

87 ( 88) procent och för högskoleingenjörsutbildningarna 

91 (87) procent. Prestationsgraden för arkitekt-, civilingenjörs- 

och högskoleingenjörsprogrammen har under 

flera år legat stabilt mellan 85 och 90 procent, vilket måste 

betraktas som tillfredsställande. 

Teknisk basutbildning 

Tekniskt basår, som ges vid KTH sedan 1992, är en ettårig 

behörighetsgivande utbildning som vänder sig till studerande 

som inte gått gymnasiets naturvetenskapliga program. 

Basåret sträcker sig över två terminer och ger kompletterande 

utbildning på gymnasienivå i matematik, fysik och kemi. 

Godkänt resultat garanterar en plats på någon av KTHs civileller 

högskoleingenjörsutbildningar. Av dem som började på 

basåret 2001 har knappt 30 procent fortsatt på en civilingenjörsutbildning 

och knappt 20 procent på en högskoleingenjörsutbildning 

höstterminen 2002, vilket är en något 

lägre övergångsfrekvens än tidigare. 

Hösten 2002 har KTH kompletterat basåret med en teknisk 

bastermin som ges i kombination med högskoleingenjörsutbildning 

i medicinsk teknik respektive högskoleingenjörsutbildning 

i kombination med ekonomi. 

Hösten 2002 skrevs 437 studerande in på de tekniska 

basutbildningarna jämfört med 433 året före. Av nybörjarna 

2002 var 29 (28) procent kvinnor. Utfallet för 2002 är 413 

helårsstudenter och 283 helårsprestationer. 

NT/SVUX 

KTH fick 1995 i uppdrag att vid antagningarna 1995–1997 

erbjuda platser till studerande mellan 28 och 48 år med så 

kallat NT/SVUX-bidrag (särskilt vuxenstudiestöd). Denna 

möjlighet förlängdes och gällde även hösten 1998 vid antagning 

till tekniskt basår och till de treåriga högskoleingenjörsutbildningarna. 

NT/SVUX-platserna har givit möjlighet 

till akademisk grundutbildning för vuxenstuderande som vill 

utbilda sig inom det naturvetenskapliga och tekniska området. 

År 2002 var sista året som de studerande kunde utnyttja det 

särskilda NT/SVUX-bidraget och de flesta av de studerande 

har nu lämnat högskolan. Utfallet för 2002 är 67 helårsstudenter 

och 97 helårsprestationer. Av de ursprungligen 1 321 

antagna med NT/SVUX-bidrag 1995–1998 har 605 (46 procent) 

tagit examen. Endast 91 studerar fortfarande aktivt. 

Vidareutbildning 

För att tillgodose det omgivande samhällets behov av välutbildad 

arbetskraft erbjuder KTH vidareutbildning, främst 

för arkitekter och ingenjörer. KTH ger kurser och kurspaket 

både inom den ordinarie anslagsfinansierade verksamheten 

och i form av speciellt utformade uppdragsfinansierade kurser. 

Under 2002 har KTH totalt erbjudit cirka 150 särskilda 

kurser avsedda för vidareutbildning av yrkesverksamma. 

Dessutom tillkommer kurserna som givits inom ramen för 

Nätuniversitetet och som alla är vidareutbildningskurser 

(se vidare nedan). Under 2002 deltog cirka 2 000 (1 600) 

personer i den anslagsfinansierade vidareutbildningen, 

vilket motsvarar 452 (296) helårsstudenter. Antalet helårsprestationer 

uppgick totalt till 256 (171). Av de 452 helårsstudenterna 

hänförs 337 (243) till de särskilda vidareutbildningskurser 

som KTHs institutioner utvecklat specifikt för 

yrkesverksamma. Resterande 115 helårsstudenter (63) har 

deltagit i kurser inom KTHs ordinarie utbildningsprogram. 

15


Figur 5 

HELÅRSSTUDENTER OCH PRESTATIONSGRAD 1999–2002 

2002 2001 2000 1999 

Civilingenjörs- och arkitektutbildningar 

180 poäng HST pr grad HST pr grad HST pr grad HST pr grad 

Arkitekt 499 82% 408 96% 399 86% 383 91% 

Bioteknik 175 83% 124 82% 64 77% 17 73% 

Datateknik 644 88% 584 86% 587 86% 594 87% 

Elektroteknik 883 84% 903 88% 1 041 84% 1 149 85% 



Informationsteknik 324 75% 237 68% 71 56% 

Kemiteknik 470 95% 540 87% 587 86% 623 93% 

Lantmäteri 438 95% 449 92% 453 93% 516 91% 

Maskinteknik 1136 93% 1 221 92% 1 246 92% 1 298 93% 


Medieteknik 180 88% 121 72% 60 70% 16 68% 

Mikroelektronik 18 63% 

Teknisk fysik 670 82% 579 93% 587 86% 614 88% 


Öppen ingång 47 50% 

DELSUMMA 7 211 87% 6 917 88% 6 828 87% 7 043 89% 

varav NT/SVUX 32 140% 69 99% 111 102% 154 87% 

Civilingenjör-lärarutbildningar, 200 p 

Inriktning matematik-IT/data 5 13% 

Inriktning matematik-fysik 5 61% 

Inriktning matematik-kemi 1 60% 

DELSUMMA 11 39% 

DELSUMMA 180, 200 p 7 222 87% 

varav NT/SVUX 32 140% 

Högskoleingenjörsutbildningar 

120 poäng 

Byggteknik 84 98% 97 95% 108 94% 113 89% 

Byggteknik och design 53 59% 

Byggteknik och ekonomi 61 99% 82 93% 92 87% 107 85% 

Datateknik 688 94% 753 85% 683 88% 598 88% 

Datateknik och elektronik 116 60% 

Elektronik och kommunikation 17 67% 


Elektroteknik och ekonomi 78 99% 125 87% 163 82% 162 80% 

IT-Affärssystem 150 68% 89 70% 26 81% 

IT-ingenjör 21 72% 

Kemiteknik 96 89% 123 91% 131 89% 129 93% 

Maskinteknik 314 99% 366 92% 408 90% 399 94% 

Medieteknik 116 91% 81 70% 25 70% 

Mekatronik och industriell IT 19 82% 

DELSUMMA 2 307 91% 2 425 88% 2 408 87% 2 230 90% 

varav NT/SVUX 35 151% 147 116% 309 100% 406 98% 

MAGISTERUTBILDNINGAR 60 p 419 83% 243 79% 184 85% 168 85% 

TEKNISKT BASÅR, TEKNISK BASTERMIN 413 68% 413 71% 382 73% 388 77% 

varav NT/SVUX 30 134% 

YRKESTEKNISK HÖGSKOLEUTBILDNING 70 106% 108 92% 108 111% 102 80% 

INKOMMANDE UTBYTESSTUDENTER 555 78% 453 85% 351 78% 335 69% 

ÖVRIGT* 517 53% 298 58% 308 74% 365 82% 

TOTALT 11 503 85% 10 857 87% 10 569 86% 10 631 88% 

varav NT/SVUX 67 146% 216 110% 420 100% 590 97% 

16 

Prestationsgrad definieras som antalet helårsprestationer i relation till antalet helårsstudenter. 

* Fortbildning, vidareutbildning och påbyggnadsutbildning


Kurser inom Sveriges nätuniversitet 

Den 1 mars 2002 startade Nätuniversitetet, som är ett samarbete 

mellan Sveriges universitet och högskolor kring ITstödd 

utbildning på distans. Regeringen har avsatt särskilda 

medel för 2002 för att finansiera de kurser som universiteten 

och högskolorna ger inom ramen för Nätuniversitetet. 

Under hösten 2002 har totalt 21 KTH -kurser varit registrerade 

inom Sveriges nätuniversitet. KTHs kriterier för att 

en kurs skall klassas som en nätuniversitetskurs är att minst 

en och högst fyra sammankomster äger rum på KTH. Kurserna 

har marknadsförts via Nätuniversitetets portal och via 

studera.nu på Internet samt tillsammans med KTHs övriga 

vidareutbildningskurser i en separat kurskatalog. 

De flesta kurserna är inom data- och IT-området. Övriga 

kurser ges inom områdena samhällsbyggnad, kemiteknik/ 

miljöteknik, matematik och mekanik/maskinteknik. 

KTHs kurser vid Nätuniversitetet hade totalt nästan 500 

sökande, av vilka så gott som samtliga antogs. Antalet helårsstudenter 

2002 uppgick till 73 och antalet helårsprestationer 

till 19. Samtliga nätuniversitetskurser på KTH har finansierats 

med de särskilda medel som regeringen anvisat för 

ändamålet. 

De kurser, som har kunnat sökas inom ramen för Nätuniversitetet 

under höstterminen har varit kurser, som 

redan tidigare har erbjudits som distansutbildningskurser 

i KTHs utbud av vidareutbildningskurser. KTH kommer 

under 2003 att arbeta mer aktivt för att institutionerna 

skall utveckla nya kurser eller anpassa befintliga kurser till 

distansundervisning. Kostnaderna för planering och utveckling 

av en distanskurs är svåra att beräkna men är uppskattningsvis 

minst 250 000 kronor. I dessa kostnader ingår 

främst lärartid men också framtagning av material liksom 

investeringar i tekniska lösningar. 

Grundutbildningens ekonomi 

KTHs interna ersättning till grundutbildningen är prestationsbaserad. 

Ersättning ges för helårsstudent och helårsprestation 

där prislappen är densamma oavsett utbildningsområde. 

Ersättningarna till institutionerna beräknas per 

kurs. Varje kurs ges en kursfaktor och varje program en 

Figur 6 

HELÅRSSTUDENTER VARAV KVINNOR 1999–2002 

2002 2001 2000 1999 


HST kvinnor HST kvinnor HST kvinnor HST kvinnor 

Arkitekter, civilingenjörer 180 och 200 p 7 222 30% 6 917 30% 6 828 29% 7 043 28% 

Högskoleingenjörer 120 p 2 307 24% 2 425 24% 2 408 24% 2 230 24% 

Magisterutbildningar 60 p 419 25% 243 27% 184 25% 168 26% 

Tekniskt basår, teknisk bastermin 413 29% 413 29% 382 32% 388 38% 

Yrkesteknisk högskoleutbildning 70 4% 108 5% 108 10% 102 12% 

Inkommande utbytesstudenter 555 29% 453 31% 351 30% 335 35% 

Övrigt* 517 30% 298 32% 308 35% 365 30% 

TOTALT 11 503 28% 10 857 28% 10 569 28% 10 631 28% 

varav nätuniversitetskurser 73 26% 

varav sommarkurser 118 30% 

* Fortbildning, vidareutbildning och påbyggnadsutbildning 

Figur 7 

HELÅRSSTUDENTER OCH HELÅRSPRESTATIONER PER UTBILDNINGSOMRÅDE 1999–2002 

2002 2001 2000 1999 

Utbildningsområde HST HPR HST HPR HST HPR HST HPR 

Humanistiskt 320 244 224 194 203 165 223 182 

Juridiskt 75 64 68 61 66 68 67 61 

Naturvetenskapligt 2 499 2177 2 645 2 214 2 585 2 142 2 685 2 299 

Samhällsvetenskapligt 323 266 293 257 277 239 279 237 

Tekniskt 8 285 7 059 7 627 6 638 7 438 6 515 7 377 6 556 

TOTALT 11 503 9 810 10 857 9 364 10 569 9 129 10 631 9 335 

varav nätuniversitetskurser 73 19 

varav sommarkurser 118 36 

17


programfaktor. Kurserna inom programmen får tillsammans 

inte överskrida programfaktorn. Programmen inom 

kemiområdet samt arkitektutbildningen har därvid högre 

programfaktor än övriga program. 

Resurstilldelningssystemet styr intäkterna och därmed 

de resurser som avsätts för utbildningen. Teknikutvecklingens 

snabba förändring och nödvändigheten av att omedelbart 

forskningsanknyta den grundläggande utbildningen och 

engagera aktiva forskare (ofta docenter och professorer) 

medför högre kostnader i den senare delen av civilingenjörsutbildningen. 

Detta medför att resursåtgången överstiger 

intäkterna i dessa delar av utbildningen men merkostnaderna 

synliggörs inte. 

Arkitektutbildningen uppvisar, i likhet med tidigare år, 

ett stort ekonomiskt underskott trots att KTH omfördelar 

resurser till denna utbildning. Arkitektutbildningen får i 

genomsnitt 25 procent högre ersättning än de flesta andra 

program. KTH anser det angeläget att arkitektutbildningen 

erkänns som en utbildning med en reell blandning av 

gestaltning och teknisk utveckling. Av det skälet bör designprislapp 

få tillämpas för delar av arkitektutbildningen. KTH 

hemställer i årets budgetunderlag ånyo om detta. 

Mål för antalet helårsstudenter vid KTH 2002 var 

12 600. Utfallet blev 11 503 helårsstudenter, vilket är 200 fler 

än KTHs prognos. Under 2002 har KTHs takbelopp sänkts 

vid två tillfällen med sammanlagt 75,3 Mkr. Sänkningen 

motsvarar en minskning med cirka 1 100 helårsstudenter 

men någon sådan revidering har inte skett. KTH måste således 

anses ha uppnått målet men har samtidigt överskridit takbeloppet 

med 5 079 tkr. 

Nästan nio procents ökning av intäkterna på grundutbildningen 

förklaras av det ökade antalet helårsstudenter och 

en fortsatt hög prestationsgrad. Sommarkurserna liksom 

den nya kombinerade civilingenjörs- och lärarutbildningen 

bär också en del av förklaringen. 

U PPDRAGSUTBILDNING 

Uppdragsutbildningen under 2002 omslöt knappt 13 Mkr, 

vilket är en minskning jämfört med 2001, då motsvarande 

belopp var knappt 18 Mkr. Flera omfattande utbildningar 

genomförs på direkt uppdrag av företag. Andra utbildningar 

erbjuds yrkesverksamma i flera företag, ofta branschvis. 

Den poänggivande uppdragsutbildningen 2002 omfattade 

totalt 95 helårsstudenter varav 52 hänförs till en magisterutbildning 

som finansieras av Sida. 

PEDAGOGISK UTVECKLING 

Learning Lab 

Tankarna på ett Learning Lab föddes i mitten av 1990 -talet 

under diskussioner mellan Stanford University och KTH. 

Figur 8 

INTÄKTER OCH KOSTNADER FÖR GRUNDLÄGGANDE 

HÖGSKOLEUTBILDNING 

Grundutbildning och uppdragsverksamhet 

(tkr) 

Intäkter 2002 2001 2000 1999 

Anslag *) **) 789 540 725 348 702 724 688 532 

Externa **) 120 797 120 904 108 126 105 880 

Finansiella 1 223 755 2 086 2 522 

SUMMA 911 560 847 007 812 936 796 934 

Därav uppdragsverksamhet 

***) 23 284 30 778 38 471 40 678 

Kostnader 

Personal *) 471 890 451 727 440 150 392 431 

Lokaler 207 891 190 247 168 099 148 371 

Övrig drift **) 183 261 161 617 157 929 200 141 

Finansiella 5 692 3 640 5 968 5 689 

Avskrivn 45 823 42 259 48 846 54 981 

SUMMA 914 557 849 490 820 992 801 613 

ÅRETS KAPITAL- 

FÖRÄNDRING -2 997 -2 483 -8 056 -4 679 

* För år 2002 ingår även ersättning respektive kostnader för statliga 

avtalsförsäkringspremier motsvarande 23 052 tkr 

** Inklusive transfereringar (= erhållna medel som förmedlas till andra 

samarbetspartner samt stipendier etc) 

*** Med uppdragsverksamhet avses beställd utbildning och uppdragsutbildning 

Learning Lab ingår i ett globalt nätverk av Learning Labs 

med Wallenberg Global Learning Network (WGLN) som nav. 

Nätverket omfattar i dag Stanford University, tre universitet 

i Hannover, KTH, Karolinska Institutet och Uppsala universitet. 

Den svenska delen av projektet finansieras av en donation 

från Wallenbergstiftelsen. Målet är att utveckla den pedagogiska 

verksamheten vid det egna universitet och inom högskolevärlden. 

”Learning” står för en syn på utbildning som 

ett dynamiskt samspel mellan studenter, lärare, ämne, 

pedagogik, IT och fysisk miljö. ”Lab” står för systematiska 

experiment och metodikutveckling. 

KTH deltar via Learning Lab i flera samarbetsprojekt 

som berör nätbaserat lärande samt i projekt som rör metoder 

för utlärning. I projekten finns ofta ett nära samarbete med 

Stanford University. KTH Learning Lab är också svensk 

deltagare i EU-projektet HERN, Higher Education Reform 

Network. 

Pedagogisk utbildning 

KTH Learning Lab har i uppdrag att bedriva ämnesdidaktisk 

verksamhet inom KTH. Olika typer av seminarier, kurser 

i högskolepedagogik och handledning av doktorander samt 

projektverksamhet genomförs. 

18


I lärarkurserna har 43 lärare och 30 doktorander deltagit 

under 2002. Av doktoranderna har 18 deltagit i en grundläggande 

kurs för enbart doktorander medan övriga 

doktorander och lärare deltagit i kurser om lärande och 

undervisning. Dessa kurser omfattar bland annat grundläggande 

kunskaper om lärande och undervisningsteori 

samt att kunna tillämpa aktiverande undervisnings- och 

presentationsmetoder. Deltagarna skall också kunna 

konstruera pedagogiska verktyg för planering, genomförande 

och utvärdering av sin verksamhet. Under kursernas 

gång genomförs seminarier, auskultationer samt 

diskussioner. 

Dessutom har 24 lärare deltagit i en kurs för handledare 

av forskarstuderande. Handledarkursen vänder sig i första 

hand till professorer, docenter och andra som kan komma 

ifråga som handledare för doktorander. Kursen ger deltagarna 

tillfälle att reflektera över sin verksamhet som handledare, 

samt ger en inblick i typiska handledarsituationer och träning 

i att analysera problematiska fall. 

STUDENTINFLYTANDE PÅ KTH 

KTHs studerande är representerade inom så gott som alla 

beslutande organ, beredande grupper och arbetsgrupper. 

Här kan till exempel nämnas universitetsstyrelse, fakultetsnämnd, 

KTHs ledningsgrupp, grundutbildningsutskott, 

utbildningsnämnder, tjänsteförslagsnämnder och institutionsstyrelser 

samt arbetsgrupper för olika utredningar. De 

studeranderepresentanter som ingår i utbildningsnämnderna 

har dessutom särskilt ansvar för ett utbildningsprogram. 

Tekniska Högskolans Studentkår, THS, utser 

representanterna i dessa olika organ och grupper. KTHs 

erfarenhet är att THS, i de fall flera representanter skall 

utses, väljer studerande som representerar olika delar av 

KTH samt även i möjligaste mån utser såväl kvinnliga som 

manliga studeranderepresentanter. 

KTH och THS arbetar tillsammans för att kontinuerligt 

utveckla den årligen återkommande mottagningen 

av nya studenter. Mottagningen organiseras av äldre teknologer 

och ansvarig personal inom de olika utbildningsprogrammen. 

Genomförandet av mottagningsaktiviteterna sker 

i samverkan med teknologerna inom studentkårens sektioner. 

SAMARBETE MED ANDRA HÖGSKOLOR 

Samarbete med Lärarhögskolan i Stockholm 

KTH har av regeringen fått i uppdrag att, tillsammans med 

Lärarhögskolan i Stockholm, utveckla lärarutbildningar med 

teknisk och naturvetenskaplig inriktning. Hösten 2002 

startade en kombinerad civilingenjör-lärarutbildning som 

omfattar 200 poäng och har tre inriktningar, matematikfysik, 

matematik-kemi och matematik-IT/data. KTH svarar 

för 140 poäng och LHS för 60 poäng. De studerande erhåller 

examen dels som civilingenjör, dels som lärare med kompetens 

att undervisa inom ovan angivna ämneskombinationer 

i gymnasiet. Den kombinerade examen passar även 

väl för arbete med gymnasiets teknikprogram. 2002 har 

36 studenter påbörjat utbildningen; 15 inom inriktningen 

för matematik och fysik, 5 inom matematik och kemi och 

16 inom matematik och IT/data. Första terminen inleds 

med studier i matematik kombinerat med en kurs i det allmänna 

utbildningsområdet, individ, omvärld och lärande 

(IOL). Som ett led i det nya samarbetet har delar av matematiken 

integrerats i den verksamhetsförlagda delen av 

IOL. Den verksamhetsförlagda utbildningen genomförs i 

samarbete med nio gymnasieskolor i Stockholmsregionen 

som KTH sedan tidigare har ett närmare samarbete med. 

I regeringsuppdraget ingår även att utveckla samarbetsformer 

mellan högskolorna och det omgivande samhället. 

Samarbetet utåt har framförallt inriktat sig på utveckling 

av den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. Det innebär 

till exempel att en inledande kurs inom de i lärarutbildningen 

obligatoriska tvärvetenskapliga poängen, kommer 

att förläggas till Tom Tits Experiment i Södertälje. Här får 

studenterna en inblick i experimentell pedagogik och kan 

prova sina erfarenheter i möten med besökare på Tom Tits. 

Samarbete på Södertörn 

KTH, framför allt institutionen KTH Syd, har ett omfattande 

samarbete med Södertörns högskola och de är samloka- 

Figur 9 

PEDAGOGISK UTBILDNING FÖR LÄRARE 2002 

Härav antal lärare 

Antal lärare 

som genomgått pedagogisk utbildning 

Lärarkategori Kvinnor Män Kvinnor Män 

Professor 12 180 1 2 

Lektor inkl bitr prof 27 224 6 24 

Adjunkt 48 160 1 6 

Forskarassistent 15 39 2 1 

TOTALT 102 603 10 33 

19


liserade både i Haninge och Södertälje varför samarbete är 

naturligt. Vid campus Telge har samarbetet med Södertörns 

högskola resulterat i två utbildningar som leder 

till kandidatexamen – ekonomi, logistik och kommunikation 

samt ekonomi, teknik och design. I den senare är även 

Konstfack samarbetspartner. Södertörns högskola har 

huvudansvaret för dessa utbildningar. Vid campus Haninge 

är de båda högskolornas utbildningar inom media och kommunikation 

samlokaliserade. Södertörns högskola ger även 

ekonomikurser i vissa av KTHs högskoleingenjörsutbildningar. 

Ett övergripande samarbetsavtal mellan KTH, Karolinska 

Institutet (KI) och Södertörns högskola gällande både 

utbildning och forskning på Södertörn har slutits under året. 

Samarbetet mellan de tre högskolorna kommer i fortsättningen 

att ske inom ramen för detta avtal. Utöver de redan 

etablerade utbildningarna har samarbetet utvidgats under 

2002 genom att KTH ger kurser inom dataområdet både 

till KI och Södertörns högskola. Vårteminen 2003 startar en 

högskoleingenjörsutbildning i medicinsk teknik där KI 

ansvarar för den medicinska delen. Då startar även högskoleingenjörsutbildningar 

i kombination med ekonomi, 

där Södertörns högskola ger ekonomikurserna. KTH har 

höstterminen 2002 givit en teknisk bastermin som är 

kopplad till dessa utbildningar. 

Som en följd av det övergripande samarbetsavtalet har 

Centrum för Teknik i Vården bildats, med lokalisering i 

Flemingsberg. 

Övrigt samarbete i stockholmsregionen 

Med Stockholms universitet samarbetar KTH sedan länge 

inom den gemensamma institutionen för data- och systemvetenskap, 

belägen i Kista. Samarbete sker också vid Alba- 

Nova, Stockholms centrum för fysik, astronomi och bioteknik. 

I anslutning till AlbaNova finns även Vetenskapens 

hus där KTH och SU arbetar tillsammans med verksamhet 

för gymnasie- och grundskoleelever. Där finns ett modernt 

laboratorium bemannat av doktorander, studenter och 

forskare, med verksamhet inriktad mot den moderna vetenskapen 

och utnyttjandet av dagens informationsteknologi. 

Målet är att stimulera unga elevers intresse för naturvetenskap 

och teknik. 

Under hösten arrangerades en studiedag för lärare från 

de 17 gymnasieskolorna som KTH har samarbete med. 

Här presenterades Vetenskapens hus och tillsammans med 

KTH-lärare diskuterades en utveckling av samarbetet. 

I Kista samarbetar KTH med KI i ett utbildningsprogram 

i medicinsk informatik. KI har huvudansvaret för programmet 

som leder till en magisterexamen. Ungefär hälften av 

kurserna ges av KTH, företrädesvis vid de institutioner som 

är belägna i Kista. KTH samarbetar dessutom med KI i en 

kompetensinriktning i biomedicinsk teknik samt inom optikerutbildningen 

där delar av utbildningen ges av KTH. 

Tillsammans med Handelshögskolan i Stockholm ges 

kompetensinriktningen affärsutveckling och medieteknik, 

som kan läsas av studerande från båda högskolorna. 

Handelshögskolan, KI och KTH samarbetar dessutom i 

Stockholm School of Entrepreneurship som erbjuder kurser 

som kan läsas av studerande vid samtliga tre högskolor. 

I Stockholm har universitet och högskolor en gemensam 

arena i Stockholms Akademiska Forum där bland annat 

information till presumtiva studenter ges. I Studentpalatset 

samarbetar man genom att erbjuda läsplatser till studerande 

i stockholmsområdet. 

Samarbete utanför stockholmsområdet 

KTH har i flera år uppdragit åt högskolor utanför stockholmsområdet 

att ge de två första åren av civilingenjörsutbildningen 

inom vissa program. KTHs finansiering av 

dessa platser har dock upphört. Några av högskolorna driver 

utbildningen vidare i egen regi och avtal har träffats om 

att studerande från utbildningar vid Mälardalens högskola 

samt Mitthögskolan garanteras plats vid KTH i årskurs 3. 

Mälardalens högskola har numera rätt att själva utfärda 

civilingenjörsexamen, varför garantin upphör från och med 

2003. Även med Högskolan Dalarna har träffats avtal om 

garanterad övergång till KTH för studerande som genomfört 

de två första åren inom civilingenjörsprogrammet i 

materialteknik. På detta sätt utnyttjas den samlade kompetensen 

som finns vid de båda högskolorna. Examen utfärdas 

av KTH. 

INTERNATIONALISERING 

KTH antog under året en policy för internationalisering. 

Enligt policyn skall KTH: 

• Aktivt stimulera deltagande i EUs forsknings- och 

utbildningsprogram. 

• Utveckla samarbeten med utvalda universitet. 

• Underlätta och fördjupa studerande- och lärarutbyte och 

delta i nätverkssamarbeten. 

• Utveckla det regionala samarbetet till stöd för utländska 

studenter/lärare. 

• Utveckla fler magisterprogram på engelska och rekrytera 

fler utländska studenter. 

• Utveckla internationaliseringen på hemmaplan, integrera 

språkutbildning och internationella inslag i utbild 

ningen. 

En policy har även utarbetats för tillgodoräknande av 

utlandsstudier. 

20


Studerandeutbyte 

KTH strävar efter att utöka utbytesverksamheten. I utvecklingsplanen 

är målet att minst hälften av de examinerade 

inom arkitektoch civilingenjörsutbildningen och minst 

en fjärdedel inom högskoleingenjörsutbildningen skall ha 

tillbringat en termin eller mer av sin studietid utomlands. 

Motsvarande andel utländska studerande skall studera vid 

KTH. Av de examinerade arkitekterna och civilingenjörerna 

under 2002 har 28 (28) procent studerat utomlands. 

Under 2002 påbörjade 387 (426) KTH -studerande 

studier utomlands. Totalt bedrev 579 (671) studenter 

studier utomlands, vilket är en minskning jämfört med de 

fyra föregående åren. Av de utresande studenterna reste 49 

(38) procent inom ramen för EU-programmet Erasmus. Inom 

Europa är det vanligast att utbytesstudenterna läser kurser, 

medan de som reser till exempel till USA och Japan i stor 

utsträckning gör sina examensarbeten där. De vanligaste 

länderna att resa till är USA och Tyskland. Därnäst kommer 

Spanien, Frankrike, Storbritannien, Schweiz och Australien. 

Antalet utländska utbytesstuderande som påbörjade 

studier på KTH under 2002 var 593 (512). Det innebär att 

antalet inresande studenter har ökat i antal och är betydligt 

fler än antalet utresande KTH-studerande. Av de inresande 

utbytesstudenterna kommer 74 (72) procent via Erasmusprogrammet, 

främst från Tyskland, Frankrike, Spanien och 

Italien. Det totala antalet utländska utbytesstuderande på 

KTH under 2002 var 942 (805). 

Under året har KTH arbetat aktivt med att hyra och förmedla 

bostäder till utländska utbytes- och magisterstudenter. 

Eftersom bristen på studentbostäder i stockholmsområdet 

är stor har även rum och lägenheter från privatvärdar 

inhyrts. 

Hur klarar utbytesstudenterna studierna? 

Både inresande och utresande studenter klarar generellt studierna 

väl under sina utlandsvistelser. De inresande studenterna 

som följer undervisningen på svenska håller i stort sett jämna 

steg med KTHs studenter. De första månaderna är vanligen 

TVÅ UTBILDNINGAR I EN 

Hösten 2002 startade en utbildning som ger de studerande 

möjligheten att bli både lärare och civilingenjörer. Utbildningen 

lockade drygt 30 studenter till första antagningen, 

Sofie Heldebro från Kiruna är en av dem. 

– Jag funderade jättemycket och hade svårt att bestämma 

mig för vad jag skulle söka efter att ha läst tekniskt basår på 

Komvux, berättar hon. 

Hon sökte först in på lärarutbildningen i Umeå med inriktning 

mot matematik och fysik, men började känna sig tveksam 

till sitt val. Dagarna efter att ansökningstiden hade gått ut 

snubblade hon över information om den nya utbildningen 

och insåg att den innebar att hon slapp välja bort något. 

– Den kombinerade utbildningen passade mig perfekt, 

så jag ringde runt och fick lämna in en ansökan eftersom det 

fanns platser kvar, säger hon. 

Utbildningen ges ännu bara i Stockholm, vilket innebar att 

Sofie Heldebro fick flytta till en större stad än hon hade 

tänkt sig. 

– Men nu tycker jag att det fungerar jättebra, jag har haft tur 

och fått lägenhet ute i Kista, säger hon. 

Efter endast en termin in i utbildningen tycker Sofie Heldebro 

att det mesta har fungerat bra, framför allt med tanke på 

att det är första året som utbildningen ges. Men hon 

efterfrågar en tydligare definition av själva civilingenjörsbegreppet 

och var det är tänkt att de ska arbeta efter avslutad 

utbildning. Eftersom hon och hennes studiekamrater 

är de första som går utbildningen finns det inga förebilder 

med samma utbildning. 

– Jag vet faktiskt inte vad jag kommer att arbeta med. Jag 

skulle vilja jobba som civilingenjör dels på grund av löneläget, 

dels därför att jag tror att arbetsuppgifterna kan vara 

mer varierande. Men jag kan också tänka mig att kombinera 

läraryrket med civilingenjörsuppgifter, säger hon. 

Hon har också funderat på att forska, det finns ett helt nytt 

ämne, teknik och lärande, att forska på. 

– Jag håller alla dörrar öppna, säger Sofie Heldebro. 

OLIKA MILJÖER 

Studenterna läser redan från början på både KTH och Lärarhögskolan 

vilket innebär att de första terminen läser 10 

poäng på vardera högskolan, något som Sofie tror är bra. 

– Det har varit bra att vi kommit igång på båda högskolorna 

samtidigt. Jag tror att det kan bli knepigare om vi hade läst 

hela första året på KTH och sedan behövt byta miljö. På det 

här viset är båda miljöerna lika hemma för oss från början, 

säger hon. 

21


VÅRDFRÅGOR PÅ KTH SYD 

Centrum för teknik i vården (CTV) heter KTH Syds nya 

tvärvetenskapliga centrum i Flemingsberg. Det övergripande 

målet är att medverka till utveckling och tillväxt 

av forskning och utbildning i gränsområdet mellan teknik, 

medicin och vård. 

Centret är ett samarbetsprojekt mellan KTH, 

Karolinska Institutet samt Huddinge universitetssjukhus 

som samtliga bidrar med startkapital under 

den inledande treårsperioden. 

– Det här är en strategisk satsning på ett tvärvetenskapligt 

samarbete och något liknande har inte gjorts 

tidigare, säger Margareta Norell-Bergendahl, prorektor 

på KTH och centrets styrelseordförande, och fortsätter: 

– Det första året kommer att innebära en tydlig uppbyggnad 

av CTV. Forskning och utbildning finns redan på plats 

och ska utvecklas. Kontakter med industriella parter är 

ett viktigt nästa steg. CTV ska arbeta för nyttiggörande 

av såväl ny som känd teknik för vårdändamål. 

Centret har till syfte att bedriva flervetenskaplig 

utbildning och forskning inom teknik och medicin, där 

forskningsresultaten skall kunna användas vid klinisk 

tillämpning inom vården men också kunna resultera i 

kommersialisering. 

Formellt inrättades centret 1 december 2002 och då tillsattes, 

förutom styrelse, även Hans von Holst som forskningschef 

och tillika föreståndare för CTV. Han arbetar 

som neurokirurg vid Karolinska sjukhuset och är professor 

i personskadeprevention vid KTH. Därmed har han 

erfarenhet av att arbeta över ämnesgränserna. Vad 

gäller grundutbildningen finns redan färdiga kurser. 

– Vi tar med oss en del utbildning genom att vi för några 

år sedan startade en kurs i biomekanik och teknik, som är 

ett samarbete mellan KI och KTH. Dessutom kommer vi 

att samarbeta med kurser inom medicinsk teknik, säger 

Hans von Holst. 

de svåraste, vilket till stor del beror på bristfälliga språkkunskaper. 

Språkkurserna i svenska före terminsstarten är 

därför mycket viktiga för att förbereda studenterna inför de 

kommande studierna. Under året har KTH prövat ett nätbaserat 

utvärderingsprogram för att tillvarata såväl in- som 

utresande utbytesstudenters erfarenheter och synpunkter. 

Utvecklingen 1998–2002 

Antalet inkommande utbytesstudenter har ökat med drygt 

30 procent sedan 1998 och någon nedgång är inte att vänta det 

kommande året. Antalet utresande studenter från KTH har 

varit relativt konstant under perioden, frånsett minskningen 

det senaste året. Orsakerna till årets nedgång är sannolikt 

flera och skiftande. Trenden är dock nationell, då antalet 

utresande studenter har minskat överlag vid universitet och 

högskolor i Sverige. Internationella Programkontoret har 

nyligen framställt en rapport som bekräftar detta. 

Arbetet med att skapa goda förutsättningar för studentutbyte 

har under perioden pågått inom många områden och 

på olika nivåer inom KTH. Det kontinuerliga arbetet med 

att utveckla utbytesavtal med ledande universitet, främst 

inom Europa (Erasmusavtal), men även bilaterala avtal med 

universitet utanför Europa har spelat en viktig roll. Aktivt 

deltagande i internationella projekt och nätverk (se nedan) 

har gett förutsättningar för utveckling av internationellt 

samarbete och studentutbyte. 

Under året har särskilda kontaktresor till universitet i 

Indien, Kina och Sydafrika gjorts för att utveckla samarbetet 

med dessa länder. Med stöd av Unescomedel har KTH deltagit 

i ett administrativt utbyte med japanska universitet. 

För att öka intresset för utbytesstudier har KTH i olika 

sammanhang informerat om möjligheterna till studier 

utomlands. Informationsmöten har ordnats och information 

har bland annat skett vid öppet hus, arbetsmarknadsmässor 

och studentkårens internationella vecka. De studerande har 

också tillgång till individuell rådgivning. 

Informationsmaterial, både tryckt och webbaserat, riktat 

dels mot KTH-studenter, dels mot utländska partneruniversitet 

och potentiella utbytesstudenter har tagits fram för att 

inspirera och informera om möjligheterna till utlandsstudier. 

Tillgången till kostnadsfri, poänggivande svenskundervisning 

i form av intensivkurser under sommaren och kurser 

under terminstid, är en mycket uppskattad förmån som ger 

utländska studenter tillgång till hela KTHs kursutbud. 

Utvärderingar har visat att de utländska utbytesstudenterna 

generellt sett är mycket nöjda med såväl undervisning 

och studiemiljö som bemötandet från anställda vid KTH. 

Den positiva upplevelsen har bidragit till att sprida ryktet 

om KTH som ett attraktivt universitet för utbytesstudier. 

22


Examensarbete och praktik i utlandet 

KTH strävar efter att betona att praktik och/eller examensarbete 

som utförs utomlands är ett viktigt inslag i utbildningen. 

Med stöd från olika finansiärer, bland annat EUs 

Leonardoprogram och Sidas MFS -program har verksamheten 

utvecklats under året. 

KTH har ett väl fungerande samarbete med företag i 

Japan. Varje år förmedlas ett antal examensarbeten vid 

japanska industriföretag eller forskningsinstitut till intresserade 

civilingenjörsstudenter. Under år 2002 har sex examensarbeten 

förmedlats på detta sätt. 

I NTERNATIONELLA PROGRAM, PROJEKT OCH NÄTVERK 

Leonardo da Vinci 

Leonardo da Vinci är ett EU-program för finansiering av 

bland annat praktik och examensarbete utomlands. KTH 

har sökt och beviljats medel för flera Leonardoprojekt. 

Tillsammans inom europeiska partneruniversitet har KTH 

arbetat med ett samarbetsprojekt benämnt QUEST. Projektet 

möjliggör finansiering av en tids placering vid ett företag, 

såväl för utresande KTH-studenter som för inresande utländska 

studenter. Placeringen avser främst examensarbete. 

Medel från Leonardoprogrammet har även beviljats 

för ett pilotprojekt som syftar till att utveckla en metod för 

handledning av studenter på distans. 

KTH har fått två kompetensutvecklingsprojekt inom 

ramen för Leonardo beviljade. Projekten är tvååriga och har 

i första hand riktats till administrativ personal och syftar 

till att öka kompetensen i frågor som rör internationalisering. 

Det första projektet ägde rum under perioden 

2000–2002, medan det andra pågår under 2002–2004. Programmen 

har utarbetats i samarbete med några av KTHs 

partneruniversitet i Europa. Utbildningen vid KTH sker i två 

faser, där den första delen består av en seminarieserie rörande 

internationella frågor och den andra delen är en veckas studiebesök 

vid ett av de utländska partneruniversiteten. Det första 

projektet avslutades under året. Ett tjugotal anställda vid 

KTH har genomfört studiebesök vid ett utländskt partneruniversitet 

och omkring 50 personer har deltagit i seminarierna. 

I det pågående projektet deltar ett trettiotal personer 

från KTH. 

EU-Kanada 

KTH har sökt och beviljats medel för ett EU-Kanadaprojekt. 

Projektet avser civilingenjörsutbildning inom 

IT-området och ger möjligheter till såväl reell som virtuell 

mobilitet för studenterna under sista läsåret. Studenterna 

kommer i projektet att erbjudas en tids studier vid ett 

transatlantiskt partneruniversitet samt möjlighet att utföra 

examensarbete vid ett företag i värduniversitetets närhet. 

I samarbetet ingår fyra europeiska och fyra kanadensiska 

universitet. Under 2002 har partneruniversiteten arbetat 

med förutsättningarna för projektet och lagt grunden för 

framtida mobilitet. 

Figur 10 

STUDERANDEUTBYTE 1998–2002 

Figur 11 

STUDERANDEUTBYTE – VANLIGASTE LÄNDERNA 2002 

600 

150 

500 

400 

100 

300 

200 

50 

100 

0 

1998 1999 2000 2001 2002 

0 

Tyskland 

USA 

Spanien 

Frankrike 

Storbritannien 

Schweiz 

Australien 

Österrike 

Italien 

Utresande KTH-studenter 

Inresande utbytesstudenter 

Utresande KTH-studenter 

Inresande utbytesstudenter 

23


Ytterligare EU-finansierade projekt 

Under 2002 har EU presenterat ett antal nya program av 

intresse för den fortsatta utvecklingen av KTHs internationella 

verksamhet inom grundutbildningen. För närvarande 

pågår förberedelse av projektansökan inom EU-USAprogrammet. 

En projektansökan inom Alfa-programmet 

rörande ett samarbete mellan latinamerikanska och europeiska 

universitet har påbörjats. Ytterligare ett aktuellt program 

är Erasmus World, där de första ansökningarna ska lämnas 

in 2004 och där ett förberedande arbete har påbörjats 

gällande ansökan i samverkan med utvalda europeiska 

partneruniversitet. Ett projekt inom Sokrates/Minerva 

rörande distansundervisning för barn inlagda på sjukhus 

slutfördes under året vid IT-universitetet. KTH har under 

året medverkat i fyra Tempus-projekt riktade mot CIS - 

länderna Ryssland, Moldavien, Vitryssland och Armenien. 

Det armeniska projektet med State Engineering University 

of Armenia har avslutats under året och resulterat i en ny 

utbildningsplan inom området energieffektivitet. 

Under 2002 studerade 579 KTH-studerande utomlands. Kartan visar var de befann sig. 

24


Minor Field Studies 

Minor Field Studies, MFS, ger möjlighet till examensarbete 

i Afrika, Asien och Latinamerika. Sida finansierar MFS - 

bidrag för två månaders fältstudier i ett utvecklingsland, som 

sedan redovisas i en rapport på engelska, vanligen studentens 

examensarbete. Under året beviljades 25 (28) studerande 

från KTH MFS -bidrag. Vanligaste mottagarländer 

åren 2000–2002 var Sydafrika, Tanzania, Indien, Vietnam 

och Nicaragua. Under 1999, liksom under hela 1990 - 

talet, var Zimbabwe det största mottagarlandet. 

Linnaeus-Palme 

Linnaeus-Palme är ett Sidafinansierat utbytesprogram för 

samarbete inom grundutbildningen med universitet i Afrika, 

Asien och Latinamerika. KTH har deltagit från starten 2000. 

Fyra projekt har hittills beviljats anslag. Ämnesmässiga 

institutionella samarbeten i form av ömsesidiga planeringsresor, 

undervisningsutbyten för lärare och studentutbyte 

har genomförts med University of Cape Town inom energiteknik 

och med Universidad del Oriente på Cuba inom 

kemiteknik. Under 2002 genomfördes planeringsresor och 

påbörjades lärarutbyte med Universidad de Santiago del 

Estero i norra Argentina inom mark- och vattenteknik. 

Inom det senaste samarbetet, också det inom mark- och vattenteknik, 

förbereddes planeringsresor och lärarutbyte med 

University of Ghana, Accra. 

Nätverk 

KTH deltar i ett antal nätverk för att stärka den internationella 

verksamheten; bland de viktigare kan nämnas TIME 

och Cluster. Universitetsnätverket TIME har som mål att ge 

de studerande examen från två högskolor, samtidigt som de 

förvärvar fördjupade kultur- och språkkunskaper. Studierna 

förutsätter att studenten följer värduniversitetets ordinarie 

utbildningsprogram. KTH-studerande, inom vissa program, 

kan efter de två eller tre första läsåren på KTH, välja 

att inom TIME studera vid en annan europeisk högskola 

i två år. Inom TIME planeras också helt nya utbildningar 

där flera universitet samarbetar, och där ett av 

lärosätena utfärdar examen efter slutförd utbildning. 

Cluster (Consortium Linking Universities of Science and 

Technology for Education and Research) är en sammanslutning 

mellan elva tekniska universitet/fakulteter i Europa. 

Nätverket samarbetar inom utbildning, forskning, vidareutbildning 

och expertis inom det tekniska området. 

Magisterprogram på engelska 

Under 2002 erbjöds 13 magisterprogram med engelska som 

undervisningsspråk. Programmen omfattar tre terminer 

och bygger på en avlagd Bachelors Degree eller motsvarande. 

Syftet med programmen är att ge utländska studerande 

möjlighet att delta i KTHs utbildningar men också att stärka 

den internationella dimensionen inom KTHs grundutbildning. 

Studenter från hela världen deltar i dessa utbildningar, 

främst dock från länder i Asien, Europa och Afrika. Under 

år 2002 antogs 338 (273) studerande till dessa magisterprogram. 

Sammanlagt har under året 744 (458) studerande 

varit inskrivna på dessa program, vilket är en 

ökning med över 60 procent jämfört med föregående år. 

Till stöd för de utländska studenter som följer magisterprogrammen 

på engelska har 20 stipendier beviljats 

från Stiftelsen för internationalisering (STINT) samt ett 

antal stipendier från Svenska Institutet och Sida. Under 2002 

har 118 studerande examinerats från de engelskspråkiga 

magisterprogrammen. 

Utveckling av nya program pågår och hösten 2003 startar 

ytterligare några program, vilket ligger i linje med KTHs 

strävan att öka utbudet av magisterprogram på engelska. 

25


Forskning och forskarutbildning 

KTHS VERKSAMHETSMÅL 

Regeringens verksamhetsmål är att universitet och högskolor 

skall bedriva internationellt konkurrenskraftig forskning. 

Effektiviteten i forskarutbildningen skall öka och de forskarstuderande 

skall erbjudas utbildning av hög kvalitet som 

förbereder för en karriär såväl inom som utanför högskolan. 

Universitet och högskolor skall också i ökad utsträckning 

främja goda villkor för mång- och tvärvetenskaplig forskning. 

Förutom dessa mål anger regeringen att 828 examina skall 

avläggas inom forskarutbildningen vid KTH under perioden 

2001–2004, samt att minst 13 procent av de professorer som 

anställs under 2001–2004 skall vara kvinnor. 

KTH har i sina interna mål för forskningen att alla KTHs 

forskargrupper skall vara bland de främsta inom landet och 

att flertalet även skall vara eller ha potential att tillhöra de 

ledande i världen. Inom forskarutbildningen är målsättningen 

att de forskarstuderande skall avlägga en doktorsexamen 

av hög internationell klass vilket skall göra dem eftersökta 

inom industri, förvaltning och akademi, både nationellt och 

internationellt. 

Vid utgången av 2002 fanns 1 490 forskarstuderande med 

en aktivitetsgrad på minst 50 procent och 1 850 forskarstuderande 

där aktivitetsgraden var minst 10 procent. 

Rekrytering 

Det vanligaste sättet att rekrytera till forskarutbildningen 

är genom informella kontakter mellan forskare och studerande 

i de sista årskurserna av grundutbildningen. Därefter 

kommer annonsering i svensk och internationell dags- och 

fackpress samt på hemsidor. Eftersom den övervägande 

delen av KTHs forskarstuderande är män uppmanas, vid 

annonsering, särskilt kvinnor att söka utlysta doktorandtjänster. 

Andra rekryteringsåtgärder är kontakter med 

industrin, information riktad till särskilda grupper samt deltagande 

vid KTHs arbetsmarknadsdagar, ARMADA. Många 

presumtiva forskarstuderande tar också kontakt med KTH 

via e-post. 

Under året har cirka 130 anställningar som doktorand 

utannonserats och omkring 750 sökande anmälde intresse 

för dessa tjänster. 

FORSKARUTBILDNING 

Antagning 

KTHs forskarutbildning är mycket attraktiv med långt fler 

sökande än vad KTH har resurser att ta emot. Många av 

KTHs institutioner anger att intresset för forskarutbildning 

har ökat samt att det också finns ett ökat behov av forskarutbildade 

i samhället. Trots detta har KTH endast kunnat 

anta marginellt fler forskarstuderande. Under 2002 antogs 

335 forskarstuderande jämfört med 306 under 2001. Antalet 

antagna har nu åter ökat efter svackan under 2000 och 

2001. Av dem som antogs har drygt 40 procent genomfört 

sin grundutbildning på KTH. Omkring 30 procent har en 

utländsk grundutbildning. Den stora andelen forskarstuderande 

med utländsk grundutbildning bekräftas också av 

en undersökning gjord av Högskoleverket och Statistiska 

Centralbyrån. För dem som inte kunnat antas är brist på 

medel för studiefinansiering den dominerande orsaken, men 

även brist på handledare är en orsak som allt fler anger. 

KTH har som målsättning att öka antalet industridoktorander, 

det vill säga doktorander som är verksamma 

i industrin och som inom ramen för sin anställning genomgår 

forskarutbildning vid KTH. Av årets nyantagna har 

58 forskarstuderande sin huvudsakliga verksamhet inom 

ett företag, vilket är en minskning jämfört med de två 

senaste åren med cirka 25 procent. Minskningen av antalet 

nyantagna industridoktorander är sannolikt en konsekvens 

av det rådande konjunkturläget. 

Antagning och rekrytering av kvinnor till forskarutbildning 

Andelen kvinnliga forskarstuderande av de nyantagna var 

33 procent under 2002, vilket är en ökning med 5 procentenheter 

jämfört med 2001 och 10 procentenheter sedan 2000. 

KTHs interna mål är att andelen kvinnor bland nyantagna 

forskarstuderande skall uppgå till minst 30 procent senast 

2004. Målet är alltså uppfyllt för 2002. Andelen kvinnor 

av det totala antalet forskarstuderande var 26 procent vid 

årets slut, vilket är en ökning med 2 procentenheter jämfört 

med 2001. 

För att rekrytera fler kvinnor till forskarutbildningen 

har institutionerna gjort lokala satsningar, bland annat i 

form av riktade erbjudanden till kvinnliga teknologer. De 

informella kontakter som skapas mellan kvinnliga forskare/ 

lärare och kvinnliga studerande under grundutbildningen 

anses dock vara ett av de mest effektiva sätten att rekrytera 

kvinnor till forskarutbildningen. 

Över fyra-årsperioden 1999–2002 har antalet nyantagna 

kvinnor till forskarutbildningen ökat med över 40 procent, 

från 75 till 110, vilket är glädjande, och visar att satsningarna 

givit resultat. 

Examination 

Under 2002 examinerades 175 doktorer och 156 licentiater. 

Motsvarande antal för 2001 är 202 respektive 176. 

I regeringens uppdrag anges KTHs forskarutbildningsuppdrag 

för perioden 2001–2004 till 828 examina. Antalet 

26


Figur 12 

NYANTAGNA OCH REGISTRERADE FORSKARSTUDERANDE 1999–2002 

2002 2001 2000 1999 


Nyantagna per forskarämnesområde Totalt kvinnor Totalt kvinnor Totalt kvinnor Totalt kvinnor 

Matematik 12 25% 8 0% 12 8% 14 7% 

Kemi 13 54% 23 39% 20 40% 28 29% 

Informationsteknik 41 15% 34 12% 37 14% 39 18% 

Teknisk fysik 22 32% 39 33% 19 26% 25 12% 

Elektroteknik, elektronik och fotonik 28 11% 24 17% 22 5% 38 11% 

Kemiteknik 28 71% 27 33% 34 53% 43 37% 

Bioteknik 31 45% 17 29% 5 80% 18 61% 

Teknisk mekanik 45 13% 64 16% 65 11% 43 9% 

Teknisk materialvetenskap 25 28% 13 31% 16 19% 24 17% 

Samhällsbyggnadsteknik och arkitektur 26 42% 14 43% 32 28% 17 24% 

Industriell teknik och ekonomi 55 38% 31 52% 26 23% 30 37% 

Miljöteknik 4 50% 6 33% 2 50% 1 0% 

Övrig teknikvetenskap 5 80% 6 50% 5 40% 

TOTALT ANTAL NYANTAGNA 335 33% 306 28% 290 23% 325 23% 

TOTALT ANTAL REGISTRERADE 1 884 26% 1 906 24% 1 855 24% 1 853 24% 

examina är beräknat på så sätt att summa examina för en 

person aldrig överstiger 1,0. En doktorsexamen räknas därvid 

som 1,0, en licentiatexamen som 0,5 och en doktorsexamen 

som föregåtts av en licentiatexamen som 0,5. 

För 2002 uppgick antalet examina, beräknat på ovan 

angivet sätt, till 211,5 (240 under 2001). Det innebär att 

något mer än hälften av uppdraget för perioden är uppfyllt. 

Att avlägga en licentiatexamen som en etapp i forskarutbildningen, 

och därigenom få en naturlig avstämning av 

genomförda studier, är vanligt vid KTH. Nästan hälften av 

de examinerade doktorerna har en tidigare avlagd licentiatexamen. 

Beräkningar av medianstudietiden för dem som 

avlägger doktorsexamen visar att de som även avlägger en 

licentiatexamen har en något längre studietid, 5,7 år, jämfört 

med dem som endast avlägger doktorsexamen, 4,8 år. 

Medianstudietiden för dem som avlägger en licentiatexamen 

är 3,1 år. 

Andelen kvinnor av examinerade 

Av de examinerade doktorerna 2002 är 22 procent kvinnor 

och andelen kvinnor av dem som avlagt licentiatexamen är 24 

procent. Detta innebär att andelen kvinnor av de examinerade 

doktorerna minskat (25 procent 2001) medan andelen kvinnor 

av dem som avlagt licentiatexamen ökat något (23 procent 

2001). En stor andel av de examinerade kvinnorna finns 

inom forskarämnesområdena kemi, kemiteknik, bioteknik 

och industriell teknik och ekonomi. KTHs mål är att andelen 

kvinnor bland examinerade doktorer senast 2004 skall uppgå 

till minst 25 procent och bland examinerade licentiater 

till minst 30 procent. 

Studiefinansiering 

KTH har sedan många år haft som målsättning att anställning 

som doktorand skall vara den huvudsakliga studiefinansieringsformen 

för forskarstuderande. Under 2001 var 

doktorandanställning, liksom de senaste åren, den klart 

dominerande formen av finansiering. Av KTHs doktorander 

hade vid årets slut nästan 900 eller 53 (51) procent, denna 

form av finansiering. 

Utbildningsbidrag är en annan form av studiefinansiering 

för forskarutbildning. Bidraget är skattepliktigt och 

används endast i begränsad omfattning vid KTH. Under 

2002 hade 29 forskarstuderande, 2 procent, denna typ av 

finansiering. De flesta, 26 forskarstuderande, finansierades 

via anslaget för forskning och forskarutbildning, övriga tre 

av externa finansiärer. 

Övriga forskarstuderande vid KTH har sin försörjning 

ordnad på annat sätt än genom anställning som doktorand 

eller utbildningsbidrag. Av dessa försörjer sig 22 procent 

genom förvärvsarbete med anknytning till forskarutbildningen, 

9 procent genom annan tjänst inom högskolan och 

8 procent genom stipendier. Resterande 6 procent finansierar 

sina studier på annat sätt. 

27


Figur 13 

LICENTIAT- OCH DOKTORSEXAMINA 1999–2002 

2002 2001 2000 1999 


Licentiatexamina per forskarämnesområde Totalt kvinnor Totalt kvinnor Totalt kvinnor Totalt kvinnor 

Matematik 4 50% 3 0% 7 14% 6 33% 

Fysik 1 0% 1 0% 2 50% 

Kemi 3 33% 1 0% 5 60% 8 25% 


Teknisk fysik 19 37% 14 29% 28 25% 5 40% 


Kemiteknik 20 35% 31 26% 18 67% 16 56% 

Bioteknik 4 25% 3 100% 2 0% 2 50% 



Samhällsbyggnadsteknik 

och arkitektur 15 33% 17 18% 33 36% 23 30% 


Miljöteknik 5 40% 2 50% 3 33% 

All annan teknikvetenskap 2 0% 1 100% 1 100% 

TOTALT 156 24% 176 23% 200 28% 165 23% 

2002 2001 2000 1999 


Doktorsexamina per forskarämnesområde Totalt kvinnor Totalt kvinnor Totalt kvinnor Totalt kvinnor 

Matematik 4 0% 12 8% 8 13% 5 0% 

Fysik 2 0% 1 100% 3 33% 3 0% 

Kemi 15 40% 14 43% 16 44% 12 25% 


Teknisk fysik 17 12% 17 29% 16 13% 11 0% 


Kemiteknik 19 21% 25 52% 16 44% 20 30% 

Bioteknik 11 73% 14 29% 1 0% 15 27% 



Samhällsbyggnadsteknik 

och arkitektur 7 29% 20 25% 16 31% 15 33% 


Miljöteknik 1 100% 3 33% 2 100% 

All annan teknikvetenskap 1 100% 2 50% 

TOTALT 175 22% 202 25% 171 21% 163 19% 

28


Under 2002 har cirka 240 kvinnliga forskarstuderande 

innehaft anställning som doktorand, vilket är en liten ökning 

jämfört med de närmast föregående åren. Det innebär att 

drygt en fjärdedel av doktorandanställningarna innehas 

av kvinnor. Andelen kvinnor med doktorandanställning 

överensstämmer alltså med andelen kvinnor totalt inom 

forskarutbildningen. 

KTH avsätter årligen medel för så kallade excellenstjänster, 

det vill säga doktorandanställningar bekostade med 

centrala medel. Totalt finns inom KTH 24 sådana befattningar 

(fyra innehas av kvinnor). 

Forskarstuderandes deltagande i grundutbildningen 

Av KTHs forskarstuderande deltar cirka 750 i undervisningen 

i grundutbildningen. Antalet motsvarar omkring 120 

Figur 14 

REDOVISNING AV OMRÄKNADE 

LICENTIAT- OCH DOKTORSEXAMINA 1999–2002 

2002 2001 2000 1999 

Antal doktorsexamina 

som inte föregåtts av lic 1 92 102 87 96 

Antal doktorsexamina 

som föregåtts av lic 1 83 50 84 67 

Antal licentiatexamina 1 156 176 200 165 

Antal examina i forskarutbildningen, 

omräknade 2 211,5 240 229 212 

1 

Antal examina, utan omräkning 

2 Doktorsexamen räknas som en examen, om den inte föregåtts av licentiatexamen. 

Doktorsexamen som föregåtts av licentiatexamen, och licentiatexamen, 

räknas som en halv examen. 

200 

150 

100 

50 

0 

Figur 15 

LICENTIAT- OCH DOKTORSEXAMINA 1990/91–2002 

90/91 

91/92 

92/93 

Doktorsexamen 

Licentiatexamen 

93/94 

94/95 

95/96 

1996 

1997 

1998 

1999 

2000 

2001 


heltidsekvivalenter och innebär att de som deltar i grundutbildningen 

ägnar knappt 20 procent av sin tid till undervisning. 

Finansiering av forskning och forskarutbildning 

Fördelning av anslagen sker i princip prestationsrelaterat och 

direkt till institutionerna. Den årliga fördelningen av medel 

bereds av fakultetsnämnden och beslutas av rektor. Avsättning 

av medel för gemensamma ändamål görs i huvudsak genom 

en så kallad högskoleavgift som institutionerna erlägger. 

KTH fördelar hela anslaget för forskning och forskarutbildning 

direkt till institutionerna efter i huvudsak två parametrar, 

dels antalet avlagda forskarexamina (34 procent av 

anslaget), dels som ämnespott med beaktande av vetenskaplig 

potential (48 procent av anslaget). Resterande del av anslaget 

fördelas som riktat stöd till olika verksamheter. 

Forskningens/forskarutbildningens finansiering totalt 

uppvisar endast marginella förändringar. Således är endast 

en tredjedel finansierad med anslag och resten med externa 

medel. Den största förändringen är att intäkterna från EUs 

institutioner ökat med 36,7 Mkr till totalt drygt 91 Mkr. 

Internationellt utbyte av forskarstuderande 

Målet i KTHs utvecklingsplan är att alla examinerade forskarstuderande 

under sin forskarutbildning skall ha deltagit 

i och redovisat egna forskningsrön vid internationella konferenser 

samt att alla forskarstuderande skall ha tillbringat 

minst tre månader av sin studietid utomlands. 

KTH har under den senast tioårsperioden tagit emot 

betydligt fler forskarstuderande från utlandet än KTH har 

sänt ut. Förhållandet är fortfarande detsamma. Av de uppgifter 

som inkommit från KTHs institutioner framgår att 

KTH under 2002 tog emot 100 (113 ) utländska forskarstuderande 

som stannade minst tre månader medan endast 

43 (59) KTH-doktorander tillbringade minst tre månader 

utomlands. Utbytet har i vissa fall skett inom ramen 

för något av utbytesprogrammen Erasmus, Marie Curie 

Training Site eller Nordiska forskarutdannelseakademien 

(Norfa). 

Av de doktorer och licentiater som examinerats under 

året har omkring 90 procent av doktorerna och 70 procent 

av licentiaterna deltagit i och redovisat egna forskningsrön 

vid någon internationell konferens. Av de examinerade hade 

13 (19) procent av licentiaterna och 22 (32) procent av doktorerna 

tillbringat minst tre månader utomlands. 

En indikation på bredden av forskningen vid KTH samt 

på KTHs omfattande internationella kontakter är det stora 

antal vetenskapliga konferenser som anordnas på KTH. 

Under 2002, liksom 2001, var merparten av KTHs insti- 

29


tutioner engagerade i anordnandet av konferenser med 

deltagare från hela världen. Sammanlagt deltog cirka 5 000 

personer i dessa. 

Figur 16 

FORSKNINGENS FINANSIERING 2002 (2001) 

Totalt 1 861 Mkr inklusive bidrag för finansiering av transfereringar 

Forskarskolor och övrigt samarbete inom forskarutbildningen 

Under 2002, liksom de närmast föregående åren, har cirka 

40 procent av KTHs institutioner samarbeten inom ramen 

för forskarskolor. Syftet med forskarskolorna är bland annat 

att ge de forskarstuderande en bredare kunskapsprofil, 

ofta i ett ämnesöverskridande perspektiv. Forskarskolorna 

genomförs därför ofta i samverkan med andra universitet 

och högskolor i landet samt över institutionsgränserna 

inom KTH. 

En majoritet, 75 procent, av KTHs institutioner har också 

andra former av formaliserat samarbete inom forskarutbildningen. 

Samarbete finns mellan institutioner på KTH 

såväl som med andra lärosäten och med industrin. En 

del institutioner samarbetar också med andra forskningsdiscipliner 

än de tekniska. 

Svenska företag 

och org. 

17 % (16 %) 

Strategiska 

stiftelsen 

m fl 10 % 

(10 %) 

Övriga 

statliga 

17 % (17 %) 

Övriga utländska 2 % (2 %) 

EU 5 % (3 %) 

Vinnova 7 % (7 %) 

Forsknings- och 

forskarutbildningsanslag 

33 % (35 %) 

Forskningsråd 9 % (10 %) 

Forskarskola i telekommunikation 

KTH är värduniversitet för en forskarskola i telekommunikation 

där också Blekinge Tekniska Högskola, Mitthögskolan 

och Högskolan i Gävle är med som partnerhögskolor. 

Målsättningen med forskarskolan är att öka antalet utexaminerade 

doktorer och licentiater inom telekommunikationsområdet 

samt att förbättra kvaliteten på forskarutbildningen 

inom området. 

Forskarskolan innebär stora förändringar i första fasen 

av forskarutbildningen. Inledningen är en forskarförberedande 

avslutning av civilingenjörsutbildningen som omfattar 

de 40 sista poängen i grundutbildningen. Forskarutbildningskurser 

inom telekommunikation erbjuds dessa studenter och 

examensarbetena är av forskningkaraktär. Efter civilingenjörsexamen 

eller motsvarande erbjuds de anställningar som 

doktorander vid en av de nio forskargrupperna vid KTH eller de 

tre partnerhögskolorna som i dag medverkar i forskarskolan. 

Forskarskolan har ett programråd med representanter 

från alla partnerhögskolor. Ett gemensamt forskarutbildningsämne 

i telekommunikation har utarbetats och antagits 

av de medverkande högskolorna. Hittills har 22 doktorander 

antagits till forskarskolan, varav tre vid partnerhögskolorna. 

Under året har forskarskolan utvecklat och givit sju forskarutbildningskurser 

varav fem ingår i den forskarförberedande 

delen. Dessa genomfördes vid tre olika högskolor. Det 

finns ytterligare 16 forskarutbildningskurser som är under 

planering. 

Figur 17 

INTÄKTER OCH KOSTNADER FÖR FORSKNING 

OCH FORSKARUTBILDNING 

Anslags- och bidragsfinansierad forskning och forskarutbildning 

samt uppdragsforskning 

(tkr) 

Intäkter 2002 2001 2000 1999 

Anslag *) **) 635 062 613 309 606 173 528 621 

Externa **) 1 214 539 1 136 301 1 126 552 1 104 431 

Finansiella 11 547 12 172 4 044 4 903 

SUMMA 1 861 148 1 761 781 1 736 769 1 637 955 

Därav uppdragsforskning 

91 205 117 991 109 465 115 516 

Kostnader 

Personal *) 1 068 884 948 291 977 669 928 083 

Lokaler 302 106 284 630 249 917 230 835 

Övrig drift **) 388 793 407 043 374 563 355 496 

Finansiella 13 692 11 543 9 198 8 741 

Avskrivn 128 481 123 340 132 371 134 614 

SUMMA 1 901 956 1 774 847 1 743 718 1 657 769 

ÅRETS KAPITAL- 

FÖRÄNDRING -40 808 -13 065 -6 946 -19 814 

* För år 2002 ingår även ersättning respektive kostnader för statliga 

avtalsförsäkringspremier motsvarande 53 675 kr 

** Inklusive transfereringar (= erhållna medel som förmedlas till andra 

samarbetspartner samt stipendier etc) 

30

PAPPERSARBETE BRYTER NY MARK 

Trä är ett material som följt människan genom alla tider, 

men även om dess användningsområden varit oräkneliga 

har det haft till synes ofrånkomliga brister. Papper och trä 

tål inte alltför höga temperaturer och det förstörs av fukt. 

Genom att tillföra träets celler polymerer som reagerar 

mot vissa enzymer, förbättras träets egenskaper, vilket 

kommer att ge oss tåligare träprodukter i framtiden. 

Tuula Teeri, professor i träbioteknik vid KTH, har 

prisats och uppmärksammats för sitt nya patenterade 

papper, som tål vatten, är starkt och bärigt och lätt att 

forma. Nästa steg är att lyfta denna nya träteknologi in i 

industrin. Tänkbara praktiska tillämpningar saknas inte. 

Superstarkt papper och bättre förpackningar är en sak, 

men nya cellulosabaserade material kan även ta steget 

in i den tunga fordonsindustrin och medföra stora förändringar 

vid tillverkningen av exempelvis bilar och 

flygplan. 

Forskarskolan genomförde under ledning av sex lärare 

en veckolång sommarskola, arrangerad av Mitthögskolan, 

i tele-ekonomi. I kursen deltog 40 doktorander av vilka flera 

kom från lärosäten som inte ingår i forskarskolan. 

FORSKNING 

Tendensen inom teknik och naturvetenskap är att en tydligare 

koppling sker mellan nya vetenskapliga och industriella 

tillväxtområden. Vetenskapens drivkraft har alltid varit att 

skapa ny kunskap, i dag en huvudförutsättning för att skapa 

nya produkter, processer och tjänster. Denna koppling har 

gett upphov till en debatt om huruvida det är universitetens 

roll att genom sin grundforskning skapa ny kunskap som 

med nödvändighet skall vara kopplad till den industriella 

och samhälleliga utvecklingen. Debatten om grundforskning, 

strategisk forskning och teknisk utveckling, och inom 

vilka former dessa skall bedrivas, är således inte bara en akademisk 

fråga. Frågan kommer emellertid allt mer att påverka 

universitetsforskarnas och universitetslärarnas verksamhet. 

Under året har den tekniska forskningen vid KTH och i 

övriga Sverige påverkats av den rådande lågkonjunkturen. 

Genom forskningsstiftelsernas krympande tillgångar och den 

minskade offentliga finansieringen av teknisk forskning 

har teknikområdet förlorat många hundra miljoner kronor 

på årlig basis, en summa som motsvarar en ansenlig del 

av det totala fakultetsanslaget till hela vetenskapsområdet. 

Detta påverkar naturligtvis utvecklingen negativt. Konsekvensen 

på sikt är färre doktorander och forskarassistenter 

samt mindre forskning. Följden av den ekonomiska utvecklingen 

är att fokus och prioriteringar på vetenskapliga och 

industriella tillväxtområden nu tenderar att blir än mer 

markant samtidigt som bredden på den tekniska forskningen 

minskar på ett sätt som medför att vi avsäger oss möjliga 

framtida utvecklingar. 

2002 har varit bioteknikens år och har, i medierna, 

övertagit IT-områdets status som det viktigaste tillväxtområdet 

för vetenskap och industri. Utvecklingen kan 

förklaras av bioteknikens mindre känslighet för den ekonomiska 

konjunkturen, dels på grund av ämnets tydliga 

förankring i grundläggande naturvetenskap, dels genom att 

den industriella relevansen inom området så starkt är kopplad 

till vårdområdets utveckling. Området är i snabb tillväxt 

och beroende av både teknisk och medicinsk utveckling för 

att bota sjuka men också för att bedriva vård mera storskaligt. 

Det har även blivit uppenbart att medicinens och teknikens 

samverkan är nödvändig för områdets utveckling. 

På sikt kommer vi troligen att se ett närmande av yrkesrollerna 

inom vård och teknik. I samspelet mellan teknik 

och medicin är det tydligt att en av teknikens huvuduppgifter 

är att skapa de nya metodplattformar som behövs för en 

framgångsrik medicinsk forskning. Här har KTHs forskare 

inom bioteknikområdet visat sig vara mycket framgångsrika. 

En av de största utmaningarna för forskarsamhället framöver 

blir att försöka bestämma funktionen hos gener och 

proteiner. Det kommer att ske med hjälp av en metod som 

utvecklats på KTH i samarbete med Uppsala universitet. 

Satsningen möjliggörs genom en donation om 240 Mkr från 

Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. 

Den informationstekniska forskningen vid KTH fortsätter 

i stort sett med oförändrad kraft men med fokus flyttat mot de 

31


Figur 18 

FORSKNING 1999–2002 

Forskarutbyte 2002 2001 2000 1999 

KTH-forskare, 

minst 3 mån utomlands 66 60 66 62 

Konferensbidrag 

Nationella 358 325 458 367 

Internationella 1 292 1 348 1 746 1 305 

Uppdrag 

Sakkunnig 428 

Nationellt 229 242 319 

Internationellt 177 202 201 

Opponent 121 


Internationellt 67 53 83 

Referee 1 504 


Internationellt 1 853 1 650 1 558 

Patent 

Sökta 34 42 57 32 

Beviljade 15 19 15 15 

Figur 19 

PUBLICERING 1999–2002 

Artiklar i tidskrifter 2002 2001 2000 1999 

med referee-system 

Internationella 1 000 972 848 1 034 

Nationella 14 41 11 54 

delar som ligger närmare tjänstesektorn. Nanoteknologin, 

som utvecklas ur den materialvetenskapliga forskningen, 

finner nya sammanhang med områden som mikromekanik, 

produktionsteknik och medicinsk teknik. 

Förutsättningarna för forskning inom andra viktiga 

sektorer har samtidigt kraftigt försämrats. Det mest uppseendeväckande 

exemplet på försämring rör den byggtekniska 

forskningen, där ett dokumenterat medelsbehov 

råder både bland industriella och offentliga forskningsfinansiärer. 

Under året har KTH firat sitt 175-årsjubileum, bland 

annat genom att utse sju hedersdoktorer som promoverats 

vid olika tillfällen. Vid promotionerna som hölls med 

anledning av jubileet och som hade ett internationellt fokus 

utsågs fyra hedersdoktorer som alla verkar inom områden 

som KTH fokuserar på, framför allt inom forskningen. Vid 

KTHs ordinarie promotion i november utsågs tre hedersdoktorer 

som arbetat för att sprida forskningens resultat till en 

bredare allmänhet. 

Mång- och tvärvetenskap 

Den traditionella teknikutbildningen och forskningen förändras 

och inom KTH finner vi alltfler gränsöverskridande 

kontakter mellan forskare inom olika ämnesområden. En 

utvidgning av KTHs forskningskarta har skett genom de 

teknikkomplementära, eller snarare teknikintegrerade, 

ämnena. Dessa ämnen fanns ursprungligen vid KTH som 

kurser inom de olika utbildningsprogrammen för att förse 

våra ingenjörer med kompletterande profiler inom områden 

som industriell ekonomi, juridik, samhällsvetenskap inom 

infrastrukturområdet och psykologi inom produktutveckling. 

Nu formerar dessa ämnesområden egna starka forskningsmiljöer 

vid KTH. Med utgångspunkt i ett tekniskt 

universitet har dessa områden lättare att hävda sig både 

forsknings- och resursmässigt. Forskningen inom industriell 

ekonomis olika områden är idag en av KTHs starkaste 

miljöer, forskningen inom filosofi sysselsätter ett tjugotal 

doktorander och snart bedrivs forskning inom ett bankoch 

finanscentrum. KTH är dock, och skall förbli, ett 

tekniskt universitet, men ett tekniskt universitet som i sin 

forskning tydligt integrerar andra vetenskapsområden med 

tekniken för att skapa nya starka forskningsmiljöer även för 

områden som samhällsvetenskap, ekonomi, psykologi och 

humaniora. 

Såväl centrumbildningarna på KTH som EU-programmen 

innehåller inslag av tvär- och mångvetenskap. Samarbetskonstellationer 

av det slaget stöds av KTH i form av central 

rådgivning avseende till exempel avtal och budgetering 

och inte minst genom medfinansieringsanslag till flera av 

32


dessa. Ett tydligt exempel på mångvetenskapliga frågeställningar 

finner man i dag inom kompetenscentret CID, 

Centrum för användarorienterad IT-design, som berör 

områdena datateknik, beteendevetenskap, pedagogik, kommunikation, 

språkvetenskap, ergonomi, grafisk design, 

industridesign, konst och dramaturgi. Ett annat exempel 

är musikgruppen inom institutionen för tal, musik och 

hörsel med forskning inom sång (solo och kör), stränginstrument, 

musikframförande och datormusik. Området 

är gränslöst och nya områden diskuteras fortlöpande. 

Kompetenscentra på KTH 

Initiativet till kompetenscentra kommer ursprungligen från 

Nutek. Verksamheten har fortsatt inom Verket för innova- 

Gruvnäring, mineraler, stålindustri, kompositmaterial. Materialtekniken har i olika skepnader alltid varit en del av KTHs verksamhet. 

Idag kompletterar datorsimuleringar de experimentella laborationerna i jakten på nya material. Vid institutionen för materialvetenskap 

studeras här flödesbilden i ett system med slagg, smälta och gas med en vattenmodell. 

33


Figur 20 

PROFESSORER 2002 

Nyanställda professorer (externt rekryterade) 

Förpackningsteknologi 

Inbyggda styrsystem 

Programvaruteknik 

Trä och träkompositer 

Befordrade till professor 

Datalogi 

Elektroniksystemkonstruktion 

Halvledarmaterial 

Matematik 

Metallografi 

Numerisk analys 

Nyanställda gästprofessorer (externt rekryterade) 

Fysik 

Informatik 

Makromodellering av metallurgiska processer 

Miljöhistoria 

Service Operations Management 

Teknisk akustik, inriktning numeriska metoder 

Nyanställda adjungerade professorer 

Förbränningsmotorteknik 

Infrastrukturekonomi för IT-området 

Kompetensbaserad verksamhetsutveckling 

Kvalitets- och miljöstyrning vid byggande i jord och berg 

Strömningsmekanik 

Tillämpad byggnadsmekanik 

Professorer som slutat eller pensionerats 

Belysningslära 

Distribuerade system 

Fasta tillståndets fysik 

Fastighetsekonomi 

Fysik 

Grundvattenkemi 

Industriminnesforskning 

Matematik (2) 

Metallernas bearbetning 

Reglerteknik 

Teknisk geologi 

tionssystem (Vinnova) och Energimyndigheten (STEM), som 

tillsammans stödjer 28 kompetenscentra. Nio av dessa är 

placerade vid KTH. 

Dessutom deltar KTH som samarbetspart i ytterligare 

två centra, som har Sveriges lantbruksuniversitet respektive 

Uppsala universitet som värd. Kompetenscentra finansieras 

av myndigheten, högskolan och företagen med vardera en 

tredjedel. 

Förutom de kompetenscentra som stöds av Vinnova 

finns en rad andra forskningscentra med KTH som värd. Det 

finns nu cirka 25 sådana centra, i vilka det finns goda 

förutsättningar för att arbeta tvärvetenskapligt och ofta 

sker därför en samverkan över institutionsgränserna och 

även med andra lärosäten och med industrin. 

Under året har KTH tillsammans med Karolinska 

Institutet etablerat Centrum för teknik i vården i Flemingsberg. 

Genom detta stärks samarbetet mellan teknisk och 

medicinsk kompetens och möjligheter skapas att se över 

forsknings- och utbildningsbehov samt nya yrkesroller som 

behöver etableras inom vårdsektorn. 

Professurer 

Under året har totalt tio professorer anställts på KTH. Av dessa 

har sex anställts som professor efter ansökan om befordran 

från lektor till professor. Samtidigt har sex gästprofessorer 

och sex adjungerade professorer anställts. 

I samband med att nya forskningsområden utvecklas 

är det nödvändigt att snabbt kunna tillföra ny kompetens. 

KTH satsar allt mer på att tillföra den nya kompetens som 

behövs med professorer med tidsbegränsade förordnanden, 

det vill säga gästprofessorer eller adjungerade professorer. 

Rekryteringsmål avseende kvinnor till lärartjänster 

Enligt regeringens uppdrag till KTH för perioden 2001– 

2004 är målet att 13 procent av dem som anställs som professorer 

skall vara kvinnor. KTHs interna mål är 15 procent. 

Under 2002 har en kvinnlig professor anställts, vilket 

innebär 10 procent av de nyanställda, externt rekryterade, 

professorerna. Under 2001 var 9 procent (1) av de nyanställda 

externt rekryterade professorerna kvinnor. Motsvarande 

siffra för 2000 är 11 procent (1). 

När det gäller nyrekryterade kvinnliga lektorer är KTHs 

mål att andelen kvinnor skall vara 25 procent senast 2004. 

Under 2002 anställdes totalt 26 externt rekryterade lektorer 

varav fem kvinnor (19 procent). Under 2001 anställdes totalt 

25 lektorer varav fyra kvinnor (16 procent). 

KTH ligger i dag en bra bit från målet vad avser kvinnlig 

andel bland professorer och lektorer, även om andelen kvinnor 

bland de nyrekryterade lektorerna har ökat för 2002. Andelen 

34


kvinnliga lektorer har totalt sett ökat från 8 till 10 procent. 

Det är fortfarande en låg andel, men kvinnliga lektorer 

är en förutsättning för att andelen kvinnliga professorer 

senare också skall kunna öka. Steget före i denna kedja 

är de kvinnliga doktoranderna som kraftigt har ökat sin 

andel bland de nyantagna de senaste två åren (33 procent 

2002), samt forskarassistenterna där kvinnorna utgör knappt 

30 procent av det totala antalet. Detta talar för att andelen 

kvinnor inom lektorsgruppen och professorsgruppen har 

förutsättningar att öka på några års sikt. 

FORSKNINGSSAMVERKAN 

Forskningsstiftelserna på KTH 

Forskningsstiftelserna är en viktig finansieringskälla för KTH. 

I många fall har forskningscentra med aktiv industriell 

medverkan skapats vid KTH. Programmen löper som regel 

på fem år, med möjlighet till förlängning. Utvärderingar 

sker regelbundet. KTH deltar för närvarande i 

55 av Stiftelsens för strategisk forskning (SSF) 99 program 

och är värd för nitton av dessa. KTH har under året 

skrivit kontrakt med SSF om sammanlagt 122 miljoner 

kronor för sex nya projekt, samtliga inom produktions och 

IT-områdena. Största bidraget, 60 miljoner kronor, gick till 

fotonikprogrammet. Målet är att höja den vetenskapliga 

nivån genom breda tillämpningar inom fotonik, såsom telekommunikation 

och inom bioområdet, samt att bidra till 

utvecklingen av den snabbt växande fotonikindustrin. 

KTH koordinerar även ett MISTRA-program (Stiftelsen 

för miljöstrategisk forskning) och deltar i ytterligare sex. 

Utöver ovan nämnda två stiftelser deltar KTH i program 

vid KK-stiftelsen (Kunskap och Kompetens). TeknikBro- 

Stiftelsen och Stiftelsen för internationalisering av forskning 

och högre utbildning (STINT) finansierar också olika 

insatser på KTH. 

Forskningsbidragen för 2002 från stiftelserna uppgår till 

cirka 179 Mkr (inklusive transfereringar), varav cirka 156 

Mkr från SSF. 

ROBOTFORSKNING INOM EU 

Cogvis eller Cognitive vision är ett EU-finansierat forskningsprojekt 

där sju olika forskargrupper inom Europa 

deltar. Målet är att hitta ett system som kan få robotar 

att känna igen och förstå begrepp som stol, inte bara en 

specifik stol som hittills. 

Forskarna på Centrum för autonoma system (CAS) på 

KTH är involverade i flera olika EU-projekt. Ett av dem 

beskrivs som ren grundforskning och handlar om att 

skapa intelligenta system där man försöker bygga ihop 

kognitionsvetenskap och datalogi. 

– Frågan vi ställer oss är hur vi kan göra ett system 

som kan kategorisera vad det ser, inte bara känna igen 

för systemet välkända objekt som en stol eller liknande, 

berättar Henrik Christensen, professor i datalogi, föreståndare 

på CAS och samordnare för projektet. Vi vill att 

systemet ska kunna kategorisera till exempel stolar eller 

bilar, ting som kan se väldigt olika ut. Hur ska vi få ett 

intelligent system att känna igen en stol som begrepp? 

Människor är jätteduktiga på att göra sådana kategoriseringar, 

säger han. 

Att lösa problemet handlar om att sätta ihop en rad 

olika tekniker och därför bidrar de olika forskargrupperna 

med kunskaper inom en rad olika områden som artificiell 

intelligens, psykologi, fysiologi, biomedicinsk teknik, 

statistisk modellering, datorseende och systemintegration. 

DOKTORANDER PÅ KÖ 

Sju olika forskargrupper, en från England, två från Tyskland, 

en från Italien, en från Schweiz, en från Slovenien och en 

från KTH, sammanlagt 36 personer, deltar i projektet. 

Startskottet gick i maj 2002 och gruppen har erhållit 40 

miljoner kronor i anslag som ska räcka i tre år. 

– Vi förväntar oss att vi får anslag för ytterligare tre 

år. Vi har på förhand sagt att beträffande de problem vi 

jobbar med, går det inte att förutsäga när vi kan se en 

lösning, säger Henrik Christensen. 

Han tycker att han är priviligerad som i projektet har 

tillgång till de främsta forskarna inom respektive område. 

Doktoranderna står i det närmaste i kö för att få vara 

med, liksom gästprofessorer. Henrik Christensen tycker 

att det generellt är enklare att få gästprofessorer till EUprojekt 

än till andra projekt. 

Nackdelen är förstås att det är svårare att få ihop 

ett verkligt samarbete eftersom det är så stora avstånd, 

både geografiskt och ämnesmässigt. 

KTH Alumniverksamhet 

KTH har under året fortsatt den inledda satsningen på 

alumniverksamheten. Målet för alumniverksamheten är att, 

i samverkan med KTHs tidigare studenter, vidga och fördjupa 

samhälls- och näringslivskontakterna men också att 

öka de forna studenternas intresse för vidareutbildning 

och medverkan till sponsring av specifika satsningar. Projektet 

finansieras delvis med medel från TeknikBroStiftelsen 

i Stockholm. I samarbete med institutionerna, studentkåren 

och fristående alumniföreningar genomfördes i september 

35


KTHs första hemkomstdag på temat kompetensutveckling 

och igenkännande. Drygt 1 700 alumner deltog i ett tiotal 

seminarier samt i institutionsbesök. För att ge alumnerna 

en mötesplats har KTH skapat en ny webbaserad plattform 

med en informativ hemsida och en databas för registrering 

av alumner. 

Forskningssamarbete inom EU 

Under 2002 har 29 nya kontrakt i femte ramprogrammet 

tecknats, till ett sammanlagt kontraktsvärde om 4,5 miljoner 

euro. Sju av kontrakten gäller forskning inom området 

informationsteknologi, sex inom energi och fem inom området 

industriprocesser. Ett område avser Life-programmet. 

Vidare har tecknats tre kontrakt inom programmet för 

internationellt samarbete, INCO, och sju kontrakt inom programmet 

för akademiskt samarbete, Human Potential. 

I och med utgången av 2002 kan EUs femte ramprogram 

(1998–2002) summeras för KTHs del. Resultatet är uppmuntrande. 

I förhållande till det fjärde ramprogrammet 

har KTHs kontraktssumma ökat från 29,4 miljoner euro 

till 37,2 miljoner euro, en ökning med drygt 25 procent. 

Inräknat i detta belopp ligger kontrakt inom Euratomprogrammen, 

kärnsäkerhets- och fusionprogrammen, där 

KTH haft kontrakt för sex miljoner euro. Det totala antalet 

kontrakt uppgick i det femte ramprogrammet till 190. 

Av dessa koordinerade KTH 40, varav åtta avsåg post-docstipendier 

inom Marie Curieprogrammet. KTH har framför 

allt intresserat sig för de delar av EUs ramprogram där 

industriföretag kan medverka. Projekten fördelar sig på 

samtliga forskningsområden men de flesta finns inom områdena 

informationsteknologi och industriell produktion. 

Bidraget från EU för 2002 uppgick till drygt 91 Mkr 

(56 Mkr 2001). 

Vid institutionen för tal, musik och hörsel pågår forskning 

kring rösten. Monica Thomasson, sångpedagagog, och 

Svante Granqvist, civilingenjör, är doktorander i musikakustik. 

Här samarbetar de i en röstinspelning där ett 

konstant avstånd mellan mun och mikrofon är viktigt för 

att få användbara resultat. 

Forskningssamarbeten utanför ramprogrammet 

KTH medverkar även i andra forskningsprogram inom EU. 

I demonstrationsprogrammet SAVE på energiområdet deltar 

KTH nu med fyra nya projekt. Inom COM2000, som är 

inom informationsteknologiområdet och i ECSC som är 

kol- och stålunionens särskilda forskningsprogram, deltar 

KTH med två respektive ett projekt. 

36

PERSONAL 

Personal 

Antalet anställda 

Antalet anställda redovisas som medeltal anställda från mätningar 

gjorda i april och september 2002. Antalet anställda 

har ökat från 3 103 personer 2001 till 3 488 personer 2002. 

Vid omvandling till helårsarbeten blir antalet 3 052, vilket 

motsvarar en ökning med 8 procent. Under 5-årsperioden 

1998–2002 är ökningen däremot endast 5 procent. Andelen 

kvinnor har under samma period ökat från 30 till 32 procent. 

Lärare och forskare 

Medelantalet lärare (professorer, gästprofessorer, biträdande 

professorer, lektorer, forskarassistenter och adjunkter) 

har ökat något till 732 (714). Ser man över 5-årsperioden 

har däremot ingen ökning skett. Andelen kvinnliga lärare 

är oförändrat 14 procent. 

Personal som i sin verksamhet främst sysslar med forskning 

eller med forskningsstödjande verksamhet och som inte 

är lärare enligt högskoleförordningens definition, kan ha 

anställning som forskare och forskningsingenjörer. Dessa 

har ofta en licentiat- eller doktorsexamen. Antalet inom dessa 

kategorier har ökat från 456 (96 kvinnor, 360 män) till 522 

(115 /407). Jämfört med förhållandet för fem år sedan är det 

dock en minskning med 6 procent (34 personer). Andelen 

kvinnor uppgår till 23 procent. 

Professorer 

Medelantalet professorer har ökat med 10 procent, från 198 

(13 kvinnor, 185 män) till 210 (14 /196). I detta antal ingår 18 

(2 /16) gästprofessorer mot 12 (2 /10) år 2001. Antalet professorer 

(alla kategorier) har ökat med 17 procent (31 personer) 

under 5-årsperioden. Andelen kvinnor av professorer är 

oförändrad, 7 procent. 

Att antalet gästprofessorer, dvs. professorer med tidsbegränsade 

förordnanden, ökat har sin främsta grund i ett 

behov av att snabbt kunna rekrytera framstående lärare och 

forskare som kan bygga upp kompetenser inom nya områden. 

Antalet adjungerade professorer, personer med huvudsaklig 

verksamhet förlagd utanför högskolan och med mellan 

20 och 40 procents tjänstgöring vid KTH, har under året 

minskat från 39 (enbart män) till 33 (1 kvinna, 32 män). 

Detta motsvarar 9 (11) heltidsanställningar. 

Biträdande professorer 

Vid KTH finns 9 lektorer (2 kvinnor, 7 män) mot 13 (2 /11) 

år 2001 som av KTH erhållit titeln biträdande professor. 

Minskningen beror på befordran till professor. Möjligheten 

att utdela titeln biträdande professor har numera upphört. 

Figur 21 

PREFEKTER OCH DEKANER 

Fördelade på ålderskategorier 

enligt mätningar i april och september 2002 

Ålderskategori 35–44 45–54 55–59 60– Totalt 

Prefekter 

Kvinnor 3 3 

Män 2 13 6 5 26 

TOTALT 2 13 9 5 29 

Dekaner 

Kvinnor 1 1 

Män 4 3 1 8 

TOTALT 5 3 1 9 

Lektorer, forskarassistenter, biträdande lektorer, adjunkter 

Medelantalet lektorer har under året ökat med 10 procent, 

från 221 (18 kvinnor, 203 män) till 242 (25/217). För fem 

år sedan hade KTH 274 universitetslektorer. Minskningen 

under 5-årsperioden återspeglar befordringsreformen. Andelen 

kvinnor har ökat från 8 procent till 10 procent. 

Forskarassistentbefattningen är en viktig fas i lärar- och 

forskarkarriären. Antalet har dock sedan föregående år 

minskat kraftigt, från 75 (23 kvinnor, 52 män) till 54 

(15 /39), en förändring med 28 procent. Andelen kvinnor har 

under året minskat från 31 procent till 28 procent. Tendensen 

att antalet forskarassistenter minskar är oroande och 

är i likhet med föregående år en följd av otillräckliga resurser. 

Rekryteringsnämnden har dock under 2002 fastställt 

anställningsprofiler för ett femtontal nya forskarassistenter. 

Inom ramen för en försöksverksamhet medger högskoleförordningen 

anställning som biträdande lektor. Under 2002 har 

anställningsprofil fastställts för sex biträdande lektorer, 

varav två anställts. Samma behörighetskrav gäller för 

anställning som biträdande lektor som för forskarassistent 

men med den skillnaden att en anställning som biträdande 

lektor kan övergå i ett tillsvidare förordnande som lektor. 

Antalet adjunkter har ökat sedan föregående år från 196 (40 

kvinnor, 156 män) till 208 (48/160). Ökningen beror främst 

på ett ökat antal tidsbegränsade anställningar som adjungerade 

adjunkter inom Arkitekturskolan. Andelen kvinnor 

bland adjunkterna har ökat från 20 procent till 23 procent. 

Doktorandanställningar 

Antalet forskarstuderande med anställning som doktorand 

har efter en mindre nedgång 2001 ökat från 782 (187 kvinnor, 

37

PERSONAL 

595 män) till 839 (225/614), en förändring med drygt 7 procent. 

Andelen kvinnor har ökat från 24 procent till 27 procent. 

MÅ BÄTTRE-ÅRET 

Många uppfinningar har sett dagens ljus på KTH, men när 

det under året talades om att upptäcka kaffepausen var 

det raka motsatsen till ett nytt högteknologiskt påfund. 

Olika manifestationer av kulturellt eller friskvårdande 

slag genomfördes under året. 

I det fortsatta Må bättre-arbetet står fyra områden 

i centrum: Befintliga arbetsmiljöplaner ska utvecklas, 

internkommunikationen ska ges större arbetsmiljöprägel, 

uppföljningen av sjukskrivningar och arbetsskador 

ska förbättras och de många positiva exempel som finns 

ska beredas större möjligheter att spridas i organisationen. 

Teknisk och administrativ personal 

Såväl den tekniska som den administrativa personalen har 

ökat under året. Den tekniska personalen har ökat från 326 

(64 kvinnor, 262 män) till 344 (73 /271). Andelen kvinnor är 

i stort sett oförändrad, 21 (20) procent. Den administrativa 

personalen har ökat från 511 (394 kvinnor, 117 män) till 571 

(412 /159). Andelen män har ökat från 23 procent till 28 procent. 

Sett över 5-årsperioden har den tekniska personalen 

ökat med knappt 5 procent medan den administrativa personalen 

har ökat mera. 

Ökningen inom teknisk personal hänförs främst till 

det datatekniska området. Ökningen av den administrativa 

personalen beror i huvudsak på ett behov av förstärkt kompetens 

inom ekonomihanteringen. 

Åldersfördelning 

I åldersgruppen 39 år och yngre återfinns hälften, 51 procent 

av KTHs anställda totalt eller 1 561 individer (1 396). 

Åldersgruppen 40–49 år har ökat med 44 heltidsanställningar 

eller 9 procent. Bland personalen som helhet har alltså en 

föryngring ägt rum under 2002. Åldersfördelningen bland 

kvinnor och män är dock i stort sett oförändrad. 

Fördelningen bland lärarkategorierna professor (inklusive 

gästprofessor), biträdande professor, lektor och adjunkt, 

totalt 668 heltidsanställningar visar dock alltjämt att drygt 

50 procent av dessa kategorier återfinns i åldersgrupperna 

45–59 år, medan drygt en tredjedel befinner sig i åldrarna 

upp till 44 år. I åldersgruppen 60 år och äldre finns 17 procent. 

Även inom dessa lärargrupper har en viss föryngring 

skett . 

Drygt hälften av KTHs professorer (107) är idag 55 

år eller äldre. Det är viktigt med en god beredskap för att 

mildra övergången när denna grupp avgår med pension, 

bland annat genom att utbilda tillräckligt många doktorer 

och rekrytera tillräckligt antal forskarassistenter och lektorer. 

Andelen lektorer utgör i dag en tredjedel av lärarkåren, 

varav 63 procent (152) återfinns i åldrarna 35–54 år. 

Detta talar för att KTH i dagsläget har en tämligen god 

rekryteringsbas för att kompetensmässigt fylla de stora pensionsavgångarna 

under den närmaste tioårsperioden. Det 

Figur 22 

ANSTÄLLDA LÄRARE 

Ålderskategorier i procent för lärare 

enligt mätningar i april och september 2002 

Ålderskategori –34 35–44 45–54 55–59 60– 

Professor 19% 30% 29% 22% 

Bitr professor 33% 44% 23% 

Lektor 7% 33% 30% 14% 16% 

Forskarassistent 33% 67% 

Adjunkt 13% 25% 24% 26% 12% 

MEDEL TOTALT 9% 28% 26% 21% 16% 

38

PERSONAL 

Figur 23 

MEDELTAL ANSTÄLLDA (HELTIDSEKVIVALENTER*) 

Personalkategorier enligt mätningar i april och september 2002 

Professor 

180+12=192 

är dock ytterst angeläget för KTH att säkra framtida verksamhet 

genom att öka rekryteringen av forskarassistenter 

och biträdande lektorer. Detta är helt nödvändig och kommer 

att prioriteras även vid tider då det ekonomiska läget 

är ansträngt. Åldersfördelningen inom respektive kategori 

återfinns i figur 22. 

Gästprofessor 

Adj professor 

Bitr professor 

Lektor 

Adjunkt 

Forskarassistent 

Doktorand 

Underv o forsk pers 

Teknisk pers 

16+2=18 

9** 

7+2=9 

39+15=54 

217+25=242 

160+48=208 

407+115=522 

271+73=344 

614+225=839 

Personalutveckling 

KTHs personalutbildningsprogram speglar organisationens 

aktuella behov av personalutbildning. Tyngdpunkten ligger 

på ledarskap samt introduktionsutbildning och fördjupad 

utbildning i de administrativa systemen. Under 2002 har 

utbildning även getts för personal som ska introducera nyanställda 

och för samtliga tentamensvakter. 

I flera av utbildningarna finns samarbete med övriga 

universitet och högskolor i stockholmsområdet, vilket ger 

möjligheter till delad finansiering och stimulerande utbyten. 

Administrativ pers 

159+412=571 

Bibliotekspers 

8+36=44 

100 200 300 400 500 600 700 800 900 1 000 

Män 

Kvinnor 

* vid omvandling till heltidsekvivalenter kan avrundningseffekter 

förekomma 

** totalt 33 personer, varav en kvinna, med 20–40 procent tjänstgöring 

vid KTH 

Figur 24 

MEDELTAL ANSTÄLLDA (HELTIDSEKVIVALENTER*) 

Ålderskategorier enligt mätningar i april och september 2002 

65– 

21+6=27 

60–64 

165+76=241 

55–59 

50–54 

45–49 

40–44 

35–39 

244+144=388 

197+115=311 

144+91=235 

198+90=288 

255+121=376 

30–34 

25–29 

393+155=548 

427+148=575 

–24 

45+18=63 

100 200 300 400 500 600 700 

Män Totalt antal män 2 088 

Kvinnor Totalt antal kvinnor 964 

Totalt antal anställda 3 052 

* vid omvandling till heltidsekvivalenter kan avrundningseffekter 

förekomma 

39

KTH 175 ÅR 2002 

KTH 175 år 2002 

JUBILEUMSSYMBOL I TIDEN 

KTHs jubileumssymbol har en matematisk uppbyggnad som 

den analytiskt lagde lätt kan lista ut. Den runda symbolen är 

utgångspunkten för en tidsaxel som representerar de 175 år 

som gått sedan KTH startade sin verksamhet. Det finns dessutom 

en underliggande dimension i fältet, som motsvaras av 7 x 

52 kvadrater. Dessa kan ses som alla dagar och alla veckor 

under ett år. Tid som ständigt går och som lett till att KTH 2002 

jubilerade och firade 175 år. 

HEMKOMSTDAG FÖR KTHS ALUMNER 

KTH bjöd in sina alumner till en fullspäckad hemkomstdag, 

måndagen den 9 september 2002. Målsättningen var att det 

skulle bli tidernas fest, och fest blev det! Närmare 1700 

alumner hittade tillbaka till sitt gamla lärosäte under hemkomstdagen 

som bjöd på solsken, musik och liv och rörelse 

över hela KTH. 

Under förmiddagen hölls parallella seminarier med 

världsledande toppföreläsare om allt från nanoteknik till 

japansk arkitektur. Efter lunch slog institutionerna upp sina 

portar för öppet hus och det blev mer föreläsningar och 

fler möjligheter att träffa gamla lärare och kurskamrater. 

Hemkomstdagen avslutades med premiär av Kårspexets 

jubileumsuppsättning “John Ericsson eller På fädrens spår” 

och fest i kårhuset. 

40

KTH 175 ÅR 2002 

BILL GATES HEDERSDOKTOR 

Microsofts grundare Bill Gates blev först ut i raden av hedersdoktorer som promoverades 

under jubileumsåret. Han får hederstiteln i första hand för sin förmåga att visa möjligheterna 

med informationsteknologin. 

– Bill Gates är inom informationstekniken en entreprenör som inte enbart har uppfattat 

teknikens möjligheter utan också har haft förmågan att göra något av dessa möjligheter, 

sa rektor Anders Flodström vid promotionen i Strindbergssalen på Berns i Stockholm i 

början av februari 2002. 

KTHs nye hedersdoktor svarade i sitt tacktal att det är satsningar på universitet och 

forskning som har bidragit till att Sverige och USA ligger långt framme när det gäller 

avancerade tekniska system. 

– Institutioner som KTH har en stor betydelse för den tekniska utvecklingen världen 

över, sa Bill Gates som även sa sig se fram emot ett fortsatt samarbete med den akademiska 

världen. 

JUBILEUMSFIRANDE I STOCKHOLMS STADSHUS 

Fredagen den 6 september firade KTH sitt 175-årsjubileum i 

Stockholms stadshus med promotionsceremoni och bankett. 

HM Konungen och Drottning Silvia deltog i festligheterna 

tillsammans med 900 gäster från hela världen. 

Banketten föregicks av en ceremoni då ytterligare tre hedersdoktorer 

promoverades med anledning av jubileumsfirandet, 

nämligen David King, Craig Venter och Sheila Widnall. 

David King har fört in vetenskapen i samhällslivet och som 

vetenskapsman tagit plats i den politiska maktens korridorer, 

bland annat som chefsrådgivare till Tony Blairs regering. Vidare 

har han verkat för fler samarbeten över disciplingränserna och för 

ett mer långsiktigt tänkande inom brittiskt samhälle och näringsliv. 

David King har också gjort stora insatser för att stödja samarbetet 

mellan industri och forskning. 

Craig Venters forskning och teknikutveckling har haft ett 

nästan oöverskådligt stort genomslag inom bioteknik och övriga 

biovetenskaper. Resultaten från Venters forskning har bland annat 

givit forskare helt nya redskap för att identifiera arvsanlagen 

bakom ärftliga sjukdomar. 

Sheila Widnall, professor vid Massachusettes Institute of 

Technology (MIT), blir hedersdoktor framför allt för sitt engagemang 

och sina framgångsrika insatser när det gäller att entusiasmera 

kvinnor att arbeta inom ingenjörsyrket. Själv har hon bland 

annat varit chef för USAs flygvapen. 

Under ceremonin höll inte tre tenorer, men väl tre rektorer, ett 

bejublat framträdande. KTHs nuvarande rektor Anders Flodström 

tog hjälp i skönsången av två tidigare rektorer, Janne Carlsson och 

Gunnar Brodin. 

41

LOKALER 

Lokaler 

Lång tradition och ny utveckling 

KTHs verksamhet vid nuvarande campus Valhallavägen har 

funnits sedan 1917. Fram till slutet av 1980 -talet förblev detta 

campus den enda lokaliseringen av större volym för KTHs 

verksamheter, innan campus också byggdes upp i Kista 

(IT-universitetet) samt i Haninge och Södertälje (KTH Syd). 

KTH har i dag samlat sin verksamhet till dessa lokaliseringar. 

Av totalt cirka 260 000 m² lokalyta (juli 2002) finns merparten, 

närmare 210 000 m², inom campus Valhallavägen. 

Lokalerna hyrs främst av Akademiska Hus i Stockholm AB, 

AHS. Det nybyggda AlbaNova universitetscentrum, Stockholms 

centrum för fysik, astronomi och bioteknik, omfattar 

cirka 20 000 m² för KTHs del. Fysikhuset Stockholm KB 

är hyresvärd. 

IT-universitetet i Kista disponerar närmare 37 000 m². 

Verksamheterna vid KTH Syd disponerar 10 000 m² i 

Haninge och drygt 4 000 m² i Södertälje. Båda är samlokaliserade 

med Södertörns högskola i gemensamma campus. 

Hyresvärdar är i Haninge Wihlborgs fastigheter i Stockholm 

AB och i Södertälje kommunen. 

Lokalkostnaderna ökade år 2002 till 510 Mkr (475 Mkr) 

motsvarande cirka 18 procent av omsättningen, vilket är en 

liten ökning jämfört med föregående år. Ökningen beror på 

att äldre lokaler bytts ut mot nya och mer funktionella. 

Kungliga Tekniska högskolans bibliotek, KTHB 

I maj 2002 invigdes de nya lokalerna för Kungliga Tekniska 

högskolans bibliotek, KTHB. Till KTHB hör numera KTH 

Learning Lab. KTHs huvudbibliotek har sedan 1930 legat i 

en av högskolans flygelbyggnader mot Valhallavägen. Valet 

av lokalisering för det nya biblioteket föll på den gamla laboratoriebyggnaden 

från 1917, som ligger centralt på campus 

och som genom om- och tillbyggnad nu uppfyller kraven på 

ett modernt bibliotek. KTHB disponerar här 9 500 m². 

IT-universitetet i Kista 

I december 2002 avslutades den sista ombyggnadsetappen 

av Forum i Kista för IT-universitetet. Vid utgången av 2002 

omfattar lokalbeståndet för hela IT-universitetet ca 47 000 m². 

Den förhyrda ytan fördelar sig med 10 000 m² på Stockholms 

universitet och 37 000 m² på KTH. Hyresvärd i Kista är till 

drygt 98 procent AHS och lokalerna är i princip delade på 

tre fastigheter; Forum, Electrum 1 och Electrum 3. 

På grund av bland annat det vikande studentunderlaget 

var det nödvändigt att under hösten 2002 påbörja en 

översyn av samtliga hyreskontrakt med målet att minska 

lokalkostnaderna. Detta beräknas åstadkommas genom så- 

väl frånträdande av lokaler som omförhandling av befintliga 

hyresavtal. 

Campus Valhallavägen 

Inom kvarteret Forskningen vid Drottning Kristinas väg 

planeras nyproduktion för Försvarshögskolan och Utrikespolitiska 

Institutet. KTH har därför påbörjat utflyttning 

från totalt 7 000 m² i sex byggnader. 

Konsekvenser av beslutade förändringar 

Merparten av KTHs lokaler har i dag en hög standard vad 

avser tillgänglighet och funktion för personal och för undervisnings- 

och forskningsverksamhet. Utbyggnaden av IT-universitetet 

i Kista och utflyttningen till AlbaNova sommaren 

2001 innebär en minskad efterfrågan på lokaler på campus 

Valhallavägen. De närmaste åren finns därför behov av nedskärningar 

med drygt 10 000 m², vilket sannolikt kommer 

att beröra ett tiotal byggnader. 

Många av lokalerna är fortfarande anpassade för tidigare 

mer lokalkrävande verksamheter. Förändringarna ovan ger 

en möjlighet att lämna dåligt anpassade lokaler samtidigt 

som de ger möjligheter att effektivisera verksamheterna och 

höja lokalstandarden i kvarvarande bestånd. 

Ekonomi 

KTH tillämpar sedan 1997 internpris på sina lokaler. Eftersom 

det är institutionernas ansvar att inom sina ekonomiska 

ramar optimera de resurser som behövs för att bedriva 

verksamheten så effektivt som möjligt, har detta medfört 

att flera institutioner har omdisponerat sitt lokalinnehav. 

Lokal-kostnaderna på KTH är totalt sett fortfarande för 

höga och riskerar att negativt påverka verksamheten inom 

forskning och utbildning. 

Övergripande lokalplanering 

KTHs utvecklingsplan för byggnader och mark, UBM, ligger 

till grund för den övergripande planeringen av KTHs lokalförsörjning. 

En stor mängd åtgärder i UBM 2000 har genomförts 

eller är beslutade och kommer att genomföras. Under 

2003 kommer en ny utvecklingsplan att tas fram, UBM 2003. 

I händelse av ett framtida ökat lokalbehov inom campus 

Valhallavägen har AHS redovisat nybyggnadsmöjligheter i 

storleksordningen 60–80 000 m², dels på campus Valhallavägen 

i området där lantmäteri och väg- och vattenbyggnadsteknik 

nu har sina lokaler samt i kvarteret Forskningen 

vid Drottning Kristinas väg, dels i Albanoområdet i anslutning 

till AlbaNova. 

42

LOKALER 

KTHB I NYA LOKALER 

Den 16 maj invigdes den nya biblioteksbyggnaden i Osquars 

backe på Campus Valhallavägen. När landshövdingen i 

Stockholms län, Mats Hellström, klippte bandet hade dock 

portarna varit öppna sedan slutet av februari och sedan dess 

har lokalerna slukat KTH-studenter i strid ström. 

– Studenterna har erövrat det nya biblioteket precis som vi 

hade hoppats, säger Gunnar Lager, överbibliotekarie på KTHB. 

En stor skillnad jämfört med de gamla lokalerna är att 

en stor del av boksamlingarna nu är direkt åtkomliga för 

låntagarna. Större plats upplåts dessutom för utställningar 

och seminarieverksamhet liksom åt ett rymligt och välbesökt 

café. Även byggnadsmässigt har stort intresse riktats mot 

det nya biblioteket, som i grunden är ett återanvändande 

av laboratorielokaler som länge stått obrukade. 

Innan våren var till ända hade Ahrboms Arkitektkontor, 

Akademiska Hus och Hifab fått mottaga Stockholms byggmästares 

ROT-pris för sitt känsliga moderniserande av 

den gamla miljön och under hösten tilldelades Josefin 

Backman Sveriges Arkitekters utmärkelse Guldstolen för 

sin förtjänstfulla inredning och ljussättning av lokalerna. 

I UBM 2000 anges bland annat att KTH skall sträva efter 

att skapa ett mer levande campus. Detta uppnås genom att 

KTH på olika sätt skall verka för en ökad integration 

gentemot det omgivande samhället, till exempel genom att 

på campus uppföra student- och forskarbostäder och genom 

ökat samarbete med närliggande utbildnings-, informationsoch 

teknikparksverksamheter. 

Ett optimalt lokalutnyttjande skall alltid ske med utgångspunkten 

i att de kultur- och arkitekturhistoriska 

värdena skall beaktas. En väl avvägd kombination av uppsägningar, 

ombyggnader och eventuella nybyggnader skall 

därför alltid eftersträvas. 

43

EKONOMISK ÖVERSIKT 

Ekonomisk översikt 

RESULTAT- OCH KAPITALUTVECKLING 

KTHs ekonomiska mål har varit att ha ett myndighetskapital 

som uppgår till 5 procent av årets intäkter. Syftet med ett 

sådant mål är att kunna jämna ut enskilda års ekonomiska 

variationer och få ett handlingsutrymme för önskvärda 

insatser. De senaste årens ekonomiska resultat har dock 

inneburit att KTHs myndighetskapital, som 1998 motsvarade 

4,8 procent av det årets intäkter, nu har sjunkit markant. 

Sedan Länsstyrelsen avslagit en begäran om stiftelsebildning 

av två donationer har dessa donationsmedel återförts 

till myndighetskapitalet, som därefter uppgår till 42 miljoner 

kronor (Mkr), vilket är 1,6 procent av 2002 års intäkter. 

Myndighetskapitalets minskning beror framför allt på 

att för verksamheten nödvändiga och strategiska satsningar 

har genomförts trots att finansieringen varit ofullständig. 

KTHs stora andel externfinansiering innebär ett beroende 

och skapar osäkerhet i planeringen, vilket kan vara hämmande 

vid uppbyggnaden av nya verksamheter. Uppbyggnaden 

av IT-universitetet i Kista är exempel på detta. 

Årets ekonomiska resultat på -43,8 Mkr är sämre än de 

två föregående åren (-15,5 Mkr för 2001 och -15 Mkr för 

2000) och når inte upp till den ursprungliga prognosen för 

2002, som låg nära nollnivån. Däremot är resultatet något 

bättre än den prognos som lämnades i delårsrapporten i 

augusti 2002, då bedömningen var att resultatet skulle bli 

-50 Mkr. Avvikelsen från budget utgör 1,7 procent i förhållande 

till årets omsättning. 

Förskott, inbetalda men ej upparbetade medel, från 

externa finansiärer uppgår till 397 Mkr. Detta belopp är 

något högre än förskotten för 2001, om förskottet för år 2001 

rensas från Stockholm universitets del avseende AlbaNova 

Universitetscentrum, som administreras av KTH. Förskottet 

motsvarar 14,9 procent av årets intäkter jämfört med 15,9 

procent förra året. KTH bedömer att förskotten totalt bör 

ligga minst på denna nivå för att skapa en viss framförhållning. 

De enskilt största förskotten kommer från Vetenskapsrådet 

(VR), drygt 58 Mkr, Verket för Innovationssystem 

(VINNOVA), drygt 51 Mkr, Wallenbergstiftelserna, drygt 

49 Mkr och Stiftelsen Strategisk forskning (SSF), 45 Mkr. 

Wallenbergstiftelserna har därmed ökat förskotten väsentligt. 

Samtidigt har förskotten fortsatt att minska från Vetenskapsrådet 

(-15 Mkr) och EUs institutioner, medan intäkterna från 

dessa däremot har ökat kraftigt. 

Fordringar på externa finansiärer uppgår till 174 Mkr, 

vilket motsvarar 6,7 procent av årets intäkter. Detta är en 

ökning med 28 Mkr jämfört med föregående år. De största 

fordringarna finns på EUs institutioner med närmare 47 Mkr, 

Wallenbergstiftelserna, drygt 22 Mkr, SSF, knappt 20 Mkr. 

400 000 

300 000 

200 000 

100 000 

0 

Figur 25 

RESULTAT- OCH KAPITALUTVECKLING 

(tkr) 

Figur 26 

Förskott 

Fordringar 

KTHs VERKSAMHETER 2002 (2001) 

Intäkter totalt 2 773 Mkr 

Forskning och 

forskarutbildning 

65 % (63 %) 

1999 2000 2001 2002 

Myndighetskapital 

Resultat 

Uppdragsforskning 3 % (5 %) 

Grundutbildning 

32 % (31 %) 

Beställd utbildning 

och uppdragsutbildning 

mindre 

än 1 % 

44


Ökningen av fordringarna är främst hänförlig till dessa 

finansiärer. 

INTÄKTER 

KTHs omsättning, tillsammans med bidrag för finansiering 

av transfereringar, uppgick under 2002 till 2 772 708 tkr 

(2 608 789 tkr) vilket är en ökning med 164 Mkr eller 6,3 

procent jämfört med föregående år. 

En liten förskjutning har åter skett mellan KTHs verksamhetsgrenar, 

uttryckt i intäkter tillsammans med bidrag 

för finansiering av transfereringar. Verksamhetsgrenen grundläggande 

högskoleutbildning har även i år ökat med en procentenhet 

jämfört med föregående år. Även verksamhetsgrenen 

forskning och forskarutbildning har ökat med två 

procentenheter. Samtidigt har uppdragsverksamheten (uppdragsutbildning 

och uppdragsforskning) minskat med motsvarande 

andel. 

Intäkter från grundutbildningsanslag uppgår till 766 487 

tkr, vilket är en ökning med 62 Mkr eller 8,1 procent. 

Ökningen beror på ett ökat antal helårsstudenter (+646) och 

ökat antal helårsprestationer (+446) gentemot föregående 

år samt ett tillkommande anslag avseende lärarutbildning 

(+5 Mkr). 

Intäkter från anslag till forskning och forskarutbildning 

uppgick sammanlagt till 581 388 tkr (566 400 kkr), vilket är 

en ökning med 15 Mkr eller 2,6 procent. I ökningen ingår 

bland annat ökade anslag till fortsatt utbyggnad av forskarskolan 

i telekommunikation, 5 Mkr. Utan detta tillskott 

hade intäkterna från anslag till forskning och forskarutbildning 

ökat ytterst blygsamt och inte ens motsvarat pris- och 

löneomräkningen. 

De externa intäkterna tillsammans med bidrag för finansiering 

av transfereringar uppgår till 1 335 336 tkr (1 270 133 

tkr), vilket är en ökning med 65 Mkr eller 5,1 procent. 

Intäkter från företag uppgår till cirka 177 Mkr vilket är 

en minskning med cirka 24 Mkr på ett år. Den enskilt största 

minskningen står Ericsson telefonaktiebolag för med drygt 

4 Mkr. Intäkterna från de s.k. löntagarfondsstiftelserna har 

Figur 27 

EXTERN FINANSIERING 2000–2002 

Figur 28 

VERKSAMHETENS FINANSIERING 2002 (2001) 

Totalt 2 773 Mkr 

FAS 

Statliga bolag 

FORMAS 

Övriga utländska 

EUs institutioner 

Övrigt/Privata 16 % (15 %) 

EU 3 % (2 %) 

Strategiska 

stiftelsen 

m fl 6 % (7 %) 

Grundutbildningsanslag 

28 % (27 %) 

STEM 

VINNOVA 

Andra högskolor 

Stiftelsen för 

strategisk forskning 

Övriga statliga 

myndigheter 

Vetenskapsrådet 

Övriga 

statliga 

myndigheter 

17 % (18 %) 

Forskningsråd 6 % (7 %) 

Övriga anslag 3 % (2 %) 

Forsknings- och 

forskarutbildningsanslag 

21 % (22 %) 

Privata företag 

50 000 100 000 150 000 200 000 

2000 

2001 


Transfereringar 

STEM=Statens energimyndighet 

FORMAS=Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande 

FAS=Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap 

45


ökat totalt med knappt 4 Mkr till 179 Mkr, där SSFs bidrag är 

156 Mkr. Även intäkterna från privata stiftelser, främst Wallenbergstiftelserna, 

har ökat med 35 Mkr till drygt 56 Mkr. 

Väsentliga ökningar av intäkterna härrör från EUs institutioner 

med 37 Mkr till totalt drygt 93 Mkr (56 Mkr). 

Även intäkterna från VINNOVA och Vetenskapsrådet har 

ökat men kommer inte upp till samma nivå som år 2000. 

Således har VINNOVA ökat med 11 Mkr till totalt drygt 

128 Mkr och Vetenskapsrådet med 14 Mkr till totalt 169 

Mkr. Vetenskapsrådet är därmed fortfarande KTHs enskilt 

största externa finansiär följt av SSF och VINNOVA. Enbart 

dessa tre stora finansiärers bidrag motsvarar 80 procent av 

KTHs fakultetsanslag. 

Väsentliga kostnadsökningar finns också inom lokalkostnader 

med 35 Mkr eller 6,9 procent, totalt 510 Mkr. Större 

delen av dessa kostnadsökningar är hänförliga till det nya biblioteket 

och den utökade verksamheten vid IT-universitetet. 

Investeringar i anläggningstillgångar uppgår till 146 

Mkr, där den största delen avser så kallade förbättringskostnader 

på annans fastighet. Detta berör främst KTHs 

bibliotek, KTHB, och Forum i Kista. Nyupplåningen i 

Riksgäldskontoret har minskat till 135 (235) Mkr. 

Tillgodohavandet i Riksgäldskontoret uppgår till 329 

(424) Mkr. Den minskade likviditeten har främst orsakats 

av det sänkta takbeloppet och indragningen av anslagssparandet. 

KOSTNADER M M 

Verksamhetens kostnader uppgår till 2 702 238 tkr (2 488 426 

tkr), exklusive transfereringar, vilket är en ökning med 

214 Mkr (74 Mkr) eller 8,6 procent jämfört med föregående 

år. Personalkostnadernas andel har ökat och uppgår till 57 

procent av de totala kostnaderna. De totala personalkostnaderna 

uppgår till 1 541 Mkr (1 400 Mkr) vilket är en ökning 

med 10 procent. De lägre personalkostnaderna för 2001 

berodde främst på att antalet anställda då minskade med 

drygt 100 helårsarbeten medan antalet anställda under 2002 

återigen har ökat, från 2 835 till 3 052 helårsarbeten. 

Ökade personalkostnader härrör också från det nya 

pensionssystemet. KTH bedömde redan för 2001 att merkostnaderna 

för de statliga avtalsförsäkringarna tillsammans 

med slutavräkningen för 2001 skulle komma att överstiga 

det anvisade anslaget. KTH hade rätt i denna bedömning 

och tvingades under våren 2002 betala in ytterligare medel 

avseende pensionsmerkostnader för 2001. KTH gör för 2002 

samma bedömning avseende dessa merkostnader och vill 

samtidigt uppmärksamma statsmakterna på det oacceptabla 

i att införa system som det inte går att med en hög grad av 

säkerhet bedöma konsekvenserna av. Kostnaderna för det 

nya pensionssystemet är av sådan karaktär. 

Figur 29 

VERKSAMHETENS KOSTNADER 2002 (2001) 

Kostnader totalt 2 817 Mkr inklusive transfereringar 

Finansiella kostnader 1 % (1 %) Avskrivningar 6 % (6 %) 

Övriga driftkostnader 

20 % (22 %) 

Lokalkostnader 

18 % (18 %) 

Personalkostnader 

55 % (53 %) 

46

STIFTELSEFÖRVALTNING 

Stiftelseförvaltning 

KTHs stiftelseförvaltning förvaltar högskolans gåvokapital i 

111 privaträttsliga stiftelser. Ändamålet med stiftelserna är 

framför allt att dela ut stipendier till KTHs studerande inom 

grund- och forskarutbildningen samt att ge bidrag till KTH 

främst för finansiering av forskning och utrustning. 

En kort redogörelse för stiftelserna lämnas här. Stiftelserna 

avger däremot separata årsredovisningar och bokslut. 

Universitetsstyrelsen utgör styrelse för stiftelserna och har 

inrättat en särskild förvaltningsstyrelse för detta ändamål. 

Länsstyrelsen har under året avslagit KTHs begäran om 

stiftelsebildning av två donationer. Skälet till avslagen är att 

det inte tydligt framgår att donationerna är för varaktigt 

bruk. Dessa avser Storas donation för en professur i papper 

och tryck 1988 samt Stora Kopparberg/Wallenbergs donation 

till en professur i träbioteknik 1998. Medlen har återförts till 

myndigheten KTH. 

ÄNDAMÅLSFÖRVALTNINGEN 

Den största av stiftelserna är 1944 års donationsstiftelse som 

årligen delar ut KTHs Stora Pris. Professor Bengt Gustafsson 

erhöll 2002 detta pris för ”att i sin gärning som vetenskapsman 

förena ett sant naturvetenskapligt och tekniskt ifrågasättande 

med ett humanistiskt synsätt”. Bengt Gustafsson är 

professor i astrofysik vid Uppsala universitet. Prissumman 

uppgick till 800 tkr. 

Nya donationer och stiftelser 

Johan Olof ”Olle” Eriksson, bergsingenjör från KTH, 

examinerad 1958 på sin 27-årsdag, har testamenterat halva 

sin förmögenhet till KTH (cirka 8 Mkr). Medlen skall användas 

för att främja forskning och högre teknisk utbildning 

inom materiallära/materialteknik. Med anledning av 

KTHs 175-årsjubileum bildades ”Insamlingsstiftelsen för 

internationellt studerandeutbyte vid KTH”. Stiftelsen har 

hittills erhållit 557 tkr och har till syfte att ge studenter vid 

KTH ökade möjligheter till internationella erfarenheter vid 

framstående universitet i Europa och övriga världen. 

KAPITALFÖRVALTNINGEN 

Förvaltare 

KTH har en sedan 1999 gällande placeringspolicy. Merparten 

av kapitalet förvaltas av Öhman kapitalförvaltning och 

Nordea portföljförvaltning AB. Dessa båda förvaltar ungefär 

hälften var av kapitalet, som förvaltas diskretionärt, vilket 

innebär att förvaltarna har rätt att genomföra omplaceringar 

i portföljen inom de ramar som anges i placeringspolicyn. 

Henrik Göransson Sandvikens stipendiefond, en donation 

som alltid skall ligga i Sandviks aktier samt KTHs idrotthall, 

ingår inte i denna förvaltning. 

Figur 30 

DEN SAMMANLAGDA STIFTELSEFÖRMÖGENHETEN 

värden per 2002–12–31 (tkr) 

Stiftelser Bokfört värde Markn.värde 

Likvida medel 20 863 20 863 

Aktier 213 336 183 571 

Räntebärande papper 113 650 115 123 

Inventarier 677 677 

Wallqvists fastighet 

och KTH-hallen* 24 074 34 774 

SUMMA 372 600 355 008 

* Fastigheternas bokförda värde har uppjusterats till följd av förbättringsutgifter 

på KTH-hallen. 

Figur 31 

AVKASTNING I KAPITALFÖRVALTNINGEN 2002 

(tkr) 

Avkastning i kapitalförvaltningen 

Bokfört värde 

Nettointäkter 2 180 

Räntenetto 8 810 

Utdelningar 6 375 

Direktavkastning 17 365 

Avgår förvaltningsavgifter: 

Depåavgifter och förvaltningskostnader -2 409 

Övriga kostnader -3 084 

Disponibel avkastning 11 872 

Realisationsvinst/förlust, att föras till bundet 

kapital= kapitalisering -29 304 

TOTALT RESULTAT -17 432 

Stiftelsernas förmögenhet 

Den totala stiftelseförmögenheten uppgick vid 2002 års utgång 

till 355 008 tkr. 

Direktavkastningen i stiftelsernas gemensamma förvaltning 

är 17 365 tkr (inklusive Göransson-Sandviken och 

KTH-hallen). Den ursprungliga donationen jämte genom 

åren tillförda realisationsvinster/förluster utgör det bundna 

kapitalet, till vilket alltid förs realisationsvinster/förluster 

vid försäljning. Av den disponibla avkastningen 11 872 tkr 

(direktavkastningen och förvaltningskostnader m m) avsätts 

20 procent till det bundna kapitalet för att säkerställa 

donationens värde. Resterande medel, 9 500 tkr (9 630 tkr 

för 2001) är så kallat fritt kapital, tillgängligt för stipendier 

med mera. Utvecklingen de senaste fem åren med avseende 

på resultatet mot bundet respektive mot fritt kapital framgår 

av fig 32. För innevarande år har en nettoförlust uppstått 

på realiserade aktier, som uppgår till 29 304 tkr. Under året 

har 10 827 tkr betalats ut i form av stipendier med mera. 

47

STIFTELSEFÖRVALTNING 

Fig 32 

UTVECKLINGEN AV RESULTATET, KAPITALISERINGEN 

OCH FRITT KAPITAL 1998–2002 

(tkr) 

Figur 33 

UTVECKLING AV KTHS STIFTELSEFÖRMÖGENHET 

1998–2002 

(tkr) 

150 000 

600 000 

500 000 

100 000 

400 000 

300 000 

50 000 

200 000 

100 000 

0 

0 

1998 1999 2000 2001 2002 

1998 1999 2000 2001 2002 

Kapitalisering 

Till fritt kapital 

Totalt resultat 

Bokfört värde 

Marknadsvärde 

Referensindex 

Referensindex 

Svensk aktiemarknad Findatas generalindex SIX RX 45% 

Utländsk aktiemarknad Morgan Stanley Capital International 

(net Reinvested) 25% 

Räntemarknad OMRX 30% 

48

FINANSIELL REDOVISNING 

Finansiell redovisning 

REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER 

Allmänt 

Redovisningen för KTH är upprättad utifrån de föreskrifter 

och regler som gäller för statliga universitet och högskolor. 

Dessa är främst: 

• Förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring. 

• Anslagsförordningen (1996:1189). 

• Förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. 

KTH använder ”Baskontoplan 1999 för statliga myndigheter” 

(BAS - S 99) som utvecklats av Ekonomistyrningsverket. 

Den bygger på samma grundprinciper som baskontoplanen 

för företag, EU BAS 97. 

Brytdag för den löpande redovisningen avseende räkenskapsåret 

har varit 2003–01–10. Om inget annat anges nedan 

redovisas beloppen i tusental kronor. 

Ekonomimodell och redovisningens uppläggning 

I samband med införandet av Agresso införde KTH en ny 

ekonomimodell med förändrade interna redovisningsprinciper. 

Utgångspunkten är att tillgodose såväl institutionernas, 

KTHs som statsmakternas behov av information. 

KTHs redovisning är uppbyggd enligt principen att varje 

organisatorisk enhet ansvarar för sitt eget bokslut och sammanställer 

en fullständig balans- och resultaträkning. För 

KTH som helhet är interna transaktioner eliminerade. (Se 

vidare: http://web.kth.se/internt/ekonomi/). 

Verksamhetsgrenar 

KTHs verksamhet redovisas under följande verksamhetsgrenar: 

Grundläggande högskoleutbildning: 

• Grundutbildning 

• Beställd utbildning 

• Uppdragsutbildning 

Forskning och forskarutbildning: 

• Forskning och forskarutbildning (inklusive donationsmedel 

och kapitalandelsförändringar i KTH Holding AB) 

• Uppdragsforskning 


KTH har övergått till att särredovisa transfereringar, det vill 

säga medel som är avsedda att användas för finansiering av 

bidrag till externa samarbetspartner samt till stipendier med 

mera, då dessa inte representerar någon egentlig resursförbrukning 

vid högskolan. Exempel på transfereringar är när 

KTH är koordinator och vidareförmedlar medel från EU till 

andra samarbetspartner. Från och med år 2000 redovisas även 

transfereringar till den del dessa finansieras av de direkta 

myndighetsanslagen. 

Materiella anläggningstillgångar 

Inventarier, utrustning med mera med minst tre års ekonomisk 

livslängd och ett anskaffningsvärde på minst 10 tkr 

bokförs som materiella anläggningstillgångar. De redovisas 

till sitt anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade 

avskrivningar enligt plan. 

Med anskaffningsvärdet avses kostnaderna för förvärv 

eller tillverkning inklusive de åtgärder som krävts för att 

göra tillgången brukbar för det ändamål den anskaffats. 

För datorer tillämpas avskrivningstider på normalt tre år. 

För övriga inventarier, maskiner och utrustning är avskrivningstiden 

som huvudregel fem år. För vissa större investeringar 

tillämpas avskrivningstider på upp till tio år. 

Avskrivningar räknas från den kalendermånad då tillgången 

tas i bruk. 

Reparation och ombyggnad av annans fastighet aktiveras 

när beloppet överstiger 100 tkr om den ekonomiska livslängden 

beräknas vara mer än tre år. 

Immateriella tillgångar 

Förvärvade immateriella tillgångar upptas till anskaffningsvärdet 

med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt 

plan. För dessa skall tillämpas en avskrivningstid på minst tre 

år, men huvudregeln är fem års avskrivning. Avskrivningar 

räknas från den kalendermånad då tillgången tas i bruk. 

Balanserade utgifter för utveckling gäller framför allt 

utveckling av administrativa datasystem, som beräknas 

ha en livslängd av fem år. Detta innebär att kostnaderna 

avräknas resultatet successivt under datasystemets hela livslängd 

och inte direkt vid leveransgodkännandet. 

Övriga fordringar och skulder 

Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas 

inflyta. 

Stiftelseförvaltning 

Som framgår av avsnittet Stiftelseförvaltning ingår i KTHs 

myndighetsredovisning avkastningen från de donationer, där 

kapitalet förvaltas av andra huvudmän, och där KTH är 

mottagare. Avkastningen skall användas direkt i verksamheten 

eller delas ut i form av stipendier. Under 2002 har två 

donationer återförts till myndigheten KTH och kapital och 

avkastning i enlighet med donationsförordningen placerats 

på konto hos Riksgäldskontoret; Storas donation för en 

professur i papper och tryck samt Stora Kopparberg/ 

Wallenbergs donation till en professur i träbioteknik. 

Länsstyrelsen avslog KTHs begäran med motiveringen att det 

inte tydligt framgick att donationerna är för varaktigt bruk. 

49


Resultaträkning 

Verksamhetens intäkter Not 2002 2001 2000 1999 1998 

Intäkter av anslag 1) 1 416 701 1 330 123 1 299 791 1 217 153 1 179 293 

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2) 245 473 277 874 279 464 283 241 180 143 

Intäkter av bidrag 983 336 851 946 813 884 788 598 855 567 

Finansiella intäkter 4) 12 770 12 927 6 131 7 425 17 324 

Summa verksamhetens intäkter 2 658 280 2 472 870 2 399 270 2 296 417 2 232 327 

Verksamhetens kostnader 

Personalkostnader 3) 1 540 773 1 400 018 1 417 819 1 320 514 1 284 966 

Lokalkostnader 509 997 474 877 418 016 379 207 366 851 

Övriga driftkostnader 457 779 432 749 382 056 415 581 489 836 

Finansiella kostnader 4) 19 384 15 183 15 166 14 443 17 172 

Avskrivningar 174 304 165 599 181 217 189 602 181 618 

Summa verksamhetens kostnader 2 702 238 2 488 426 2 414 274 2 319 347 2 340 443 

Verksamhetsutfall -43 959 -15 556 -15 004 -22 930 -108 116 

Resultat från andelar i dotterföretag 

och intresseföretag 

Resultat från andelar i dotterföretag 154 8 2 87 -608 


Summa resultat från andelar i dotterföretag 154 8 2 87 -608 



Erhållna medel för finansiering av bidrag 114 275 135 911 150 436 142 571 26 489 

Lämnade bidrag 114 275 -135 911 -150 436 -142 571 -26 489 

Summa transfereringar 0 0 0 0 0 

ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING 5) -43 805 -15 548 -15 002 -22 843 -108 724 

RESULTATRÄKNING PER VERKSAMHETSGREN Grundläggande högskoleutbildning Forskn/forskarutbildning Totalt 

Verksamhetsgren Grundut- Uppdragsverksamhet Forskn och Uppdragsbildning 

Beställd utb Uppdragsutb forskarutb forskning 

Verksamhetens intäkter 

Intäkter av anslag 760 517 0 0 579 457 0 1 339 974 

Intäkter av anslag avseende pensionspremier 22 216 375 462 50 928 2 747 76 727 

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 54 856 10 049 12 382 79 803 88 383 245 473 

Intäkter av bidrag 31 911 0 0 951 425 0 983 336 

Finansiella intäkter 1 206 0 17 11 472 75 12 770 

Summa intäkter 870 706 10 423 12 861 1 673 084 91 205 2 658 280 

Verksamhetens kostnader 

Personalkostnader 455 782 8 592 7 516 1 013 691 55 193 1 540 773 

Lokalkostnader 204 488 411 2 992 282 836 19 270 509 997 

Övriga driftkostnader 160 272 1 366 4 053 275 600 16 488 457 779 

Finansiella kostnader 5 582 0 110 13 417 276 19 384 

Avskrivningar 44 590 54 1 179 122 037 6 443 174 304 

Summa kostnader 870 714 10 423 15 850 1 707 580 97 671 2 702 238 

Verksamhetsutfall -8 0 -2 989 -34 496 -6 466 -43 959 

Resultat från andelar i dotterföretag och 

intresseföretag 

Resultat från andelar i dotterföretag och 0 0 0 154 0 154 

intresseföretag 

Summa resultat från andelar i 0 0 0 154 0 154 

dotter- och intresseföretag 


Uppbörd 0 0 0 242 0 242 

Erhållna medel för finansiering av bidrag 11 600 0 0 94 532 0 106 132 

Anslagsmedel för finansiering av bidrag 5 970 0 0 1 931 0 7 901 

Lämnade bidrag 17 570 0 0 96 705 0 114 275 

Summa transfereringar 0 0 0 0 0 0 

50 

ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING -8 0 -2 989 -34 342 -6 466 -43 805


Balansräkning 

Not 2002–12–31 2001–12–31 

Immateriella anläggningstillgångar 1) 12 462 19 171 

Balanserade utgifter för utveckling 7 924 12 081 

Rättigheter och andra immateriella tillgångar 4 538 7 090 

Materiella anläggningstillgångar 2) 571 142 560 293 

Förbättringsutgifter på annans fastighet 269 639 260 559 

Varav: Pågående 8 126 47 649 

Pågående nyanläggningar 1 257 2 965 

Maskiner, inventarier, installationer m m 299 667 296 192 

Förskott avseende materiella anläggningstillgångar 579 577 

Finansiella tillgångar 3) 6 790 6 636 

Aktier/andelar i dotterföretag 6 492 6 338 

Andra långfristiga värdepappersinnehav 298 298 

Varulager m m 4) 221 388 

Varulager och förråd 221 388 

Fordringar 5) 91 049 129 720 

Kundfordringar 39 223 67 515 

Fordringar hos andra myndigheter 48 239 57 169 

Övriga fordringar 3 586 5 036 

Periodavgränsningsposter 6) 278 131 248 722 

Förutbetalda kostnader 100 080 97 030 

Upplupna bidragsintäkter 168 586 137 517 

Övriga upplupna intäkter 9 465 14 175 

Avräkning med statsverket 7) -113 473 -124 857 

Avräkning med statsverket -113 473 -124 857 

Kassa och bank 8) 336 770 432 037 

Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 328 639 423 682 

Kassa, postgiro och bank 8 131 8 355 

Summa tillgångar 1 183 092 1 272 110 

Myndighetskapital 9) 42 690 71 482 

Statskapital 6 849 6 849 

Uppskrivningskapital 5 28 

Donationskapital 21 200 5 928 

Resultatandelar i dotter- och intresseföretag -511 -519 

Balanserad kapitalförändring 58 953 74 744 

Kapitalförändr enl resultaträkningen -43 805 -15 548 

Avsättningar 10) 16 951 10 737 

Avsättn för pensioner och likn förpliktelser 16 951 10 737 

Skulder m m 629 620 680 824 

Lån i Riksgäldskontoret 11) 445 192 438 943 

Skulder till andra myndigheter 64 954 79 076 

Leverantörsskulder 24 752 45 675 

Övriga skulder 12) 80 576 98 593 

Förskott från uppdragsgivare och kunder 14 146 18 537 

Periodavgränsningsposter 13) 493 831 509 067 

Upplupna kostnader 89 590 93 295 

Oförbrukade bidrag 402 414 415 537 

Övriga förutbetalda intäkter 1 828 235 

Summa kapital och skulder 1 183 092 1 272 110 

Ansvarsförbindelser 

Statliga garantier för lån och krediter 

inga 

Övriga ansvarsförbindelser 

inga 

51


Anslagsredovisning 

Litt Anslag Ingående Årets tilldeln. Fördelade Omdisp. Indraget Totalt Utgifter som Utgående Not 

överförings- enl regler- anslags- anslags- anslags- disp avräkn mot överförings- nr 

belopp ingsbrev belopp belopp belopp 1) belopp anslagen belopp 

16 25:34 KTH: Grundutbild- 124 857 747 750 -48 424 824 183 752 829 71 354 

ning (ramanslag) 

16 25:34:1 Takbelopp (ram) 124 857 822 699 -48 424 823 832 752 478 71 354 2) 

Minskning av tak- -33 600 

belopp enl regbeslut 

Minskning av takbelopp 

enl regbeslut -41 700 

16 25:34:2 Högskolepedagogisk 351 351 351 0 

utbild av lärare (ram) 

16 25:35 KTH:Forskning och 581 388 581 388 581 388 0 

forskarutbildning 

(ramanslag) 

16 25:35:1 Tekniskt (ram) 362 225 362 225 362 225 0 

16 25:35:2 Ers för lokalhyror 219 163 219 163 219 163 0 

m m (ram) 

16:25:73 Särsk utg inom univ o 9 077 5 000 14 077 13 658 419 

högsk m m (ramansl) 

16 25:73:10 NT-Svux (ram) 4 487 4 487 4 487 0 

16 25:73:16 Nätuniversitetet (ram) 4 590 4 590 4 171 419 

16 25:73:24 Fördelas efter beslut 5 000 5 000 5 000 0 

av regeringen (ram) 

16 25:76:08 Premier för de statliga 76 727 76 727 76 727 0 

avtalsförsäkr (ram) 

SUMMA 124 857 1 405 865 9 077 5 000 -48 424 1 496 375 1 424 602 71 773 

Litt Inkomsttitel Inkomster Ing skuld Inbetalt Utg skuld 

inkomsttitel under året ink titel 

2394 Övriga ränteinkomster 0 0 0 0 

1) Enligt regeringsbeslut U2002/1002, 1724/UH, indragning, Grundutbildning 47 392 tkr och NT-utbildning 1 032 tkr. Medlen har återbetalats till Riksgäldskontoret 2002–06–28 

2) Specifikation av ersättningar till grundutbildning 

Helårsstudenter Helårsstudenter Helårsprestationer Helårsprestationer 

Teknik/Natur Övrigt Teknik/Natur Övrigt 

16 25:34:01 Grundutbildning 10 542,05 703,99 9 090,95 566,86 

16 25:34:01 Grundutbildning, sommarkurser 118,33 

Summa antal 10 660,38 703,99 9 090,95 566,86 

”Prislapp” 38 408 kr 14 704 kr 35 122 kr 15 394 kr 

”Prislapp” Sommarkurser 

73 530 kr 

Anslagskonsekvenser 

Anslag som Utnyttjade Avräknade Takbelopp 

prestationerna sparade helårs- anslag (Grundutbildning) 

motsvarar 

prestationer 

16 25:34:01 Grundutbildning 743 269 743 269 747 399 

16 25:34:01 Grundutbildning, sommarkurser 8 701 8 701 

Summa 751 970 751 970 747 399 

52


Finansieringsanalys 

Not 2002–12–31 2001–12–31 

Drift 

Kostnader exklusive avskrivningar mm 1) -2 519 258 -2 314 586 

Finansiering av drift 

Intäkter av anslag 2) 1 416 701 1 330 123 

Intäkter av avgifter och ersättningar 3) 245 274 277 624 

Intäkter av bidrag 4) 962 360 828 697 

Övriga intäkter 5) 12 7702 2 637 105 12 928 2 449 372 

Summa medel som tillförts för finansiering av drift 117 847 134 786 

Ökning(-)/minskning(+)av lager 167 174 

Ökning(-)/minskning(+)av kortfristiga fordringar -10 970 -22 021 

Ökning(+)/minskning(-)av kortfristiga skulder -70 125 -80 928 141 490 119 643 

Kassaflöde till/från drift 36 919 254 429 

Investeringar 

Investeringar i materiella tillgångar -145 737 -255 457 

Investeringar i immateriella tillgångar -471 -2 609 

Summa investeringsutgifter -146 208 -258 066 

Finansiering av investeringar 

Lån från Riksgäldskontoret 135 132 234 817 

Amorteringar -128 883 -127 936 

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 820 1 066 

Bidragsmedel som erhållits för investeringar 20 976 23 249 

Summa medel som tillförts för finansiering av investeringar 28 045 131 196 

Förändring av kortfristiga fordringar och skulder -2 639 1 847 

Kassaflöde till/från investeringsverksamhet -120 802 -125 023 

Uppbördsverksamhet 

Inbetalningar i uppbördsverksamheten 0 0 

Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamheten 0 

Kassaflöde från uppbördsverksamheten 0 0 


Lämnade bidrag -114 275 -135 911 

Förändring av kortfristiga fordringar och skulder 

Utbetalningar i transfereringsverksamheten -114 275 -135 911 

Finansiering av transfereringsverksamheten 

Uppbörd 242 

Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag 7 901 8 533 

Medel som erhållits från andra myndigheter för finansiering av bidrag 53 760 59 056 

Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 52 372 68 322 

Summa medel som tillförts för finansiering av transfereringsverksamheten 114 275 135 911 

Kassaflödet från transfereringsverksamheten 0 0 

FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL -83 883 129 406 

Likvida medel vid årets början 307 180 177 774 

Ökning(+)/minskning(-)av kassa och postgiro 22 14 

Ökning(+)/minskning(-)av tillgodohavande hos RGK -95 043 148 319 

Ökning(+)/minskning(-)av banktillgodohavanden -246 -7 886 

Ökning(-)/minskning(+)av skuld till statsveket 11 384 -11 041 

SUMMA FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL -83 883 129 406 

Likvida medel vid årets slut 223 297 307 180 

53


Noter 

Jämförelseuppgifterna är inte justerade, bortsett från vad som framgår av huvudtexten samt not 9, 

med anledning av att donationskapital förts till respektive från KTHs stiftelseförvaltning. 

Noter till Resultaträkningen 

Not 1: Intäkter från anslag 

Sammanställning av anslagsbelastning 

Bilaga 1 

Årets anslagsbelastning avseende takbeloppet 1) inkl. utnyttjande 

av tidigare sparade helårsprestationer och ersättning för hpr från december 2001 (tabell 1b Summa B). 752 478 

Årets anslagsbelastning avseende medel tilldelade för särskilda åtaganden 351 

Summa anslagsbelastning grundutbildning. 752 829 

Bilaga 2 

Redovisning av anslagsbelastning avseende NT-utbildning inklusive ev tidigare års genomförda prestationer som ej ersatts enligt tabell 2. 4 487 

Bilaga 3 

Redovisning av anslagsbelastning avseende utbildning inom nätuniversitetet enligt tabell 3. 4 171 

1) Till 2002 års takbelopp skall även där så är aktuellt tidigare års anslagssparande som utnyttjas under 2002 tillföras. Bakgrunden till detta är att beloppet skall visa det totala 

anslagsutnyttjandet under 2002. 

Underlag för beräkning av belastning av anslaget avseende grundutbildning (2002–01–01 – 2002–12–31) 

Tabell 1a. 

Redovisning av antal helårsstudenter (HST), helårsprestationer (HPR) samt redovisning av intäkter 

av grundutbildningsanslaget, exklusive NT-utbildning med särskilt vuxenstöd 

A B C D E F G H I J K L 

HST HPR HST HPR Sommar- Sommar- Nätuniv Nätuniv Nätuniv Nätuniv Summa Takbeloppet 

Utfall Utfall Ersättn Ersättn kurser kurser Utfall Utfall HST HPR C+D+F+I +J enl RB 

Antal Antal (tkr) (tkr) HST Ersättning HST HPR Ersättn 4) Ersättn 4) Ersättn 

Utb.omr 1) 2) 1) (tkr) 3) (tkr) (tkr) (tkr) (tkr) (tkr) 

Hum 315 242 4 635 3 726 8 361 

Jur 73 63 1 076 971 2 047 

Sam 316 262 4 640 4 029 8 670 

Natur 2 495 2 168 95 816 76 134 171 950 

Tekn 8 047 6 923 309 083 243 159 118 8 701 560 943 

Totalt 11 246 9 658 415 251 328 019 118 8 701 0 0 0 0 751 970 747 399 

1) Exklusive utbildning för annan högskola och uppdragsutbildning, sommarkurser och inom nätuniversitetet. 

2) Enligt regleringsbrev för 2002 är mål för antalet helårsstudenter 12 600. 

3) Ersättning erhålls enligt regeringsbeslut den 14 mars 2002 med en särskild ersättning per helårsstudent och utbildningsområde. 

4) Ersättning för kurser inom nätuniversitetet som avräknas inom takbeloppet med normala ersättningsnivåer för respektive utbildningsområde. För att helårsstudenter 

och helårsprestationer skall kunna redovisas inom nätuniversitetet, så skall kursen vara registrerad av lärosätet hos Myndigheten för Sveriges nätuniversitet. Beräkning av 

ersättning med den särskilda ersättningsnivån redovisas i bilaga 3. 

Lärosätet har under tidigare budgetår uppkommet anslagssparande motsvarande 76 433 kronor. 

Lärosätet har under tidigare budgetår sparade helårsprestationer motsvarande 0 kronor. (Endast den del som får sparas mellan budgetår.) 

Redovisningen ovan visar att lärosätet kommer över takbeloppet motsvarande 4 571 kronor. 

Redovisningen ovan visar att lärosätet kommer under takbeloppet 0 kronor. 

Tabell 1b. 

Redovisning av årets anslagsberäkning 

A. Tillgängliga medel (inklusive beslutad tilläggsbudget) 

Årets takbelopp (tkr) 747 399 

Ev. ingående anslagssparande (tkr) 76 433 

Summa (A) 823 832 

B. Utnyttjade medel 

Ersättning för HPR från december 2001 508 

Årets utfall; ersättning HST+HPR (tkr) 751 970 

Ev. utnyttjande av tidigare sparade HPR (tkr) 

Summa (B) 1) 752 478 

C. Anslagssparande 

Totalt utgående anslagssparande (A-B) 71 354 

Del av anslagssparandet över 10% av takbeloppet 2) 0 

Summa, dvs varav högst 10% av takbeloppet 74 740 

Tabell 1c. 

Redovisning av förändringar avseende sparade helårsprestationer 

Ingående värde av sparande HPR (tkr) 1) 

- Ev. utnyttjande av tidigare sparade HPR (tkr) under 2002 

+ Ev. sparade HPR under 2002 (tkr) 

Summa 0 

10 % av takbeloppet 2002 enligt regleringsbrev (tkr) 2) 74 740 

Utgående värde av sparade HPR (tkr) 3) 0 

1) Kan uppgå till högst 10 % av takbeloppet 2001 

2) Summan ovan skall minskas med detta belopp 

3) Kan uppgå till högst 10 % av takbeloppet 2002 

1) Ersättning kan högst utgå inom tillgängliga medel. 

2) På raden skall en redovisning lämnas av den del av anslagssparandet som 

lärosätet inte får behålla utan regeringens godkännande. 

54


Tabell 2. 

Redovisning av NT-utbildning med särskilt vuxenstudiestöd 1) 

HST HST HPR HPR Total 

Utb.omr Antal Ersättn Antal Ersättn ersättning 

1) (tkr) 1) (tkr) (tkr) 

A. NT 65 2 507 97 3 393 5 900 

B. Tidigare genomförda icke ersatta prestationer från 2001 0 

Summa A+B (tkr) 5 900 

Utbetalad ersättning under hösten 2002 4 487 

Genomförd NT-utbildning som ännu inte ersatts 1 413 

I redovisningen av NT-utbildning har dels 0,75 HÅS och 0,175 HPR förts till 

Nätuniversitetet dels 0,625 HST och 0,125 HPR förts till sommarkurser 

1) Ersättning beräknas för NT-utbildning med utbildningsområdet NT:s prislapp 

Underlag för beräkning av belastning av anslaget avseende utbildning 

inom Nätuniversitetet 

Tabell 3. 

Redovisning av antal helårsstudenter (HST) och helårsprestationer 

(HPR) avseende budgetåret 2002 

A B C D K F 

Nätuniv Nätuniv Nätuniv HPR Summa Högsta 

Utfall Utfall Ersättn Ersättn C+D ersättn enl 

HST 1) HPR 1) 45 tkr/ 45tkr/ RB ansl 

HST HPR 25:73 

Utb.omr (tkr) (tkr) 

Hum 4 1 184 43 227 

Jur 0 0 21 6 27 

Sam 5 1 226 54 280 

Natur 

Tekn 64 17 2 865 772 3 637 

Totalt 73 19 3 296 874 4 171 4 590 

Under Nätuniversitetet redovisas 0,75 HST och 0,175 HPR presterade av studerande 

med särskilt vuxenstudiestöd. 

Under redovisning av NT-utbildning har motsvarande prestationer tagits bort. 

Kommentarer till tabell 3 

1) Redovisningen skall endast avse helårsstudenter och helårsprestationer, på 

kurser som lärosätet registrerat vid Myndigheten för Sveriges nätuniversitet. 

Beräkning av ersättning kan också redovisas i bilaga 1a och 1b inom takbeloppet. 

Ersättning utgår då från normal ersättningsnivå för respektive utbildningsområde. 

Not 2. Intäkter av avgifter och andra ersättningar 

Intäkter av avgifter och andra ersättningar avser beställd utbildning, uppdragsutbildning 

och uppdragsforskning (Med beställd utbildning avses högskoleutbildning 

enligt avtal med annat lärosäte samt högskoleutbildning enligt avtal med 

annan statlig finansiär.) Därutöver ingår andra avgiftsintäkter enligt avgiftsförordningens 

§4. De senare uppgår sammanlagt till 134 659 tkr. 

Not 3. Kostnader för personal 

Löner, arvoden, kostnadsersättningar etc. exklusive arbetsgivaravgifter, pensionspremier 

och andra avgifter enligt lag och avtal uppgick under året till 1 030 848 tkr. 

Not 4. Finansiella intäkter och kostnader 

2002 2001 

Finansiella intäkter 

Ränta på räntekontot hos Riksgäldskontoret 12 736 12 887 

– därav ränta på räntekontot 12 736 12 887 

– därav ränta på inlåning 

sammanhängande med investeringar 0 0 

Övriga finansiella intäkter 23 40 

Summa 12 759 12 927 

Finansiella kostnader 

Ränta på lån hos Riksgäldskontoret 18 129 14 210 

Ränta på räntekontot hos Riksgäldskontoret 0 0 

Övriga finansiella kostnader 1 255 973 

Summa 19 384 15 183 

Not 5. Årets kapitalförändring 

Se not 9 i Balansräkningen. 

Noter till Balansräkningen 

Not 1. Immateriella tillgångar 

Posten innehåller dels balanserade Utgifter för utvecklingsarbetet (huvudsakligen 

administrativt utvecklingsarbete), dels Immateriella rättigheter (huvudsakligen 

datorprogram). 

Ingående Anskaffat Årets värde- Utgående 

restvärde under året minskning restvärde 

Utgifter för 

utveckling 12 081 120 4 277 7 924 

Utgifter för 

immateriella 

rättigheter 7 090 351 2 903 4 538 

Summa 19 171 471 7 180 12 462 

Not 2. Materiella tillgångar 

Posten Pågående nyanläggningar, som i sin helhet är att hänföra till annans fastighet 

i enlighet med de statliga redovisningsreglerna, redovisas under posten Förbättringsutgifter 

på annans fastighet. 

Ackumulerat Anskaffat Avyttrat m m Årets Ackumulerad 

anskaffningsvärde under året under året avskrivningar avskrivning 

Förbättringskostnader på annans fastighet 260 666 16 649 400 28 699 76 453 

Maskiner, utrustning 490 706 44 742 229 62 987 397 726 

Datorer 495 592 44 580 1 362 53 007 464 289 

Övriga inventarier 404 157 10 120 573 22 513 370 756 

Remburser och förskott till leverantörer 522 26 31 0 0 

Summa 1 651 643 116 117 2 595 167 206 1 309 224 

55


Not 3. Finansiella tillgångar 

Under denna post redovisas aktier och andelar i dotterföretag och intresseföretag. 

Andel i dotterföretag: Från 1998–01–01 företräder KTH staten som ägare i KTH Holding 

AB med samtliga aktier till ett anskaffningsvärde av 6 849 tkr. Värdet av KTH 

Holding AB har beräknats enligt kapitalandelsmetoden. 

Andra långfristiga värdepappersinnehav: HÖRS AB (Högskolerestauranger i Stockholm 

AB) med ett innehav av 350 aktier till ett anskaffningsvärde av 298 tkr och ett 

röstetal på 5 procent. 

Not 4. Varulager m m 

Varulager avser lager för extern försäljning huvudsakligen till anställda, studerande 

och organisationer/enheter inom campus som inte ingår i myndigheten KTH. 

Not 5. Kortfristiga fordringar 

I posten fordringar på andra myndigheter ingår även fordran på mervärdeskatt 

(34 387 tkr) samt i posten Övriga fordringar fordran på personal (2 174 tkr). 

Under fordringar hos andra myndigheter är en fordran på Högskolan på Gotland 

(HGo) upptagen med 6 394 tkr avseende avvecklingskostnader för KTHs verksamhet 

där. HGo har bestridit denna utan motivering. Denna fordran är inte resultatpåverkande 

i KTHs årsbokslut. 


Kundfordringar 39 224 67 515 

Fordringar hos andra myndigheter 48 239 57 169 

Övriga fordringar 3 386 5 036 

Summa 91 049 129 720 

Not 6. Periodavgränsningsposter på tillgångssidan 

Denna post innehåller förutbetalda kostnader såsom hyreskostnader, räntor etc, 

Upplupna bidragsintäkter från externa finansiärer samt Övriga upplupna intäkter. 


Förutbetalda kostnader 100 080 97 030 

Upplupna bidragsintäkter statliga 55 992 55 727 

Upplupna bidragsintäkter ej statliga 112 594 81 790 

Övr. upplupna intäkter 9 465 14 175 

Summa 278 131 248 722 

Not 7. Avräkning med statsverket 


Ingående balans -124 857 -113 816 

Avräknat mot statsbudgeten: 

Anslag 1 424 602 1 338 657 

Inkomsttitlar 0 0 

Avräknat mot statsverkets checkräkning: 

Anslagsmedel som tillförts räntekontot -1 413 218 -1 351 513 

Medel från räntekonto som tillförts 

inkomsttitel 0 1 815 

Utgående balans -113 473 -124 857 

Not 8. Kassa, bank m m 


Behållning räntekonto Riksgäldskontoret 328 639 423 682 

Svenska Handelsbanken 7 915 7 939 

Nordea 0 223 

Kontantkassa 216 193 

Summa 336 770 432 037 

Den minskade behållningen hänger i huvudsak samman med indragningen av 

del av anslagssparandet från 2001 och det första steget i det sänkta takbeloppet 

i grundutbildningen. Härtill kommer minskade förskottsbetalningar i forskningsverksamheten. 

De faktorer som mest påverkat den kortsiktiga likviditeten (30 dagar) har varit och 

kommer att vara de månatliga personalkostnaderna (ca 132 000 tkr) samt kvartalsbetalningarna 

för hyrorna (100 000 tkr). Härtill kommer KTH att fungerar som 

”värdinstitution” för AlbaNova (tidigare SCFAB) och har att en gång per år (november) 

likvidmässigt betala hela hyran (ca 67 000 tkr). 

Någon uppdelning av behållningen på gruppen Anslagsmedel, Avgifter, Bidrag från 

annan statlig myndighet, Donationer, Övriga icke statliga bidrag samt Övriga medel 

låter sig icke göras för den typ av verksamhet som ett universitet utgör. 

KTH har enligt regleringsbrevet en räntekontokredit på 140 444 tkr. 

Not 9. Specifikation av myndighetskapitalet 

Ingående Justeringar Årets kapital- Summa myndigbalans 

***) förändring hetskapital 

Grundläggande 

högskoleutb 

Grundutbildning 836 209 -8 1 037 

Uppdragsutbildning 6871 7 -2 989 3 889 

Forskning/ 

forskarutb 

Forskning o forskarutbildning 

1) 49 776 14 540 -34 342 29 973 

Uppdragsforskning 14 000 256 -6 465 7 791 

Totalt 71 483 15 013 * -43 805 42 690 

1) KTH Holding AB 6 339 0 ** 154 6 492 

* Den kraftiga minskningen i Årets kapitalförändring avseende samtliga verksamhetsgrenar 

bortsett från Grundutbildningen är ett uttryck för lågkonjunkturen med 

främst fallande extern finansiering. 

** Något resultat för helåret 2002 föreligger inte före mars månad 2003. Beloppet 

avser resultat för 2001. 

*** Justeringarna avser förändringar i klassificering av projekt vid institutionerna i 

samband med genomgång av ackumulerad och resultatförd förändring i semesterlöneskulden 

från 1999, 2000 och 2001 vid 1H, 4A, 5A, samt återföring av donationskapital 

från stiftelseförvaltningen som ej godkänts som stiftelsekapital (15 272 tkr) 

samt en överföring till Stockholms universitet av verksamhet med 259 tkr. Utöver 

detta har slutjustering skett i samband med projektavslut vid 2D och 4H. 

Redovisningen ovan avser hela verksamheten där Uppdragsutbildning och Uppdragsforskning 

tillhör den avgiftsfinansierade verksamheten. Tabellen nedan gäller 

för den anslags- och bidragsfinansierade verksamheten . 

Redovisning av myndighetskapital m m 

Belopp 

A. Ackumulerat över- eller underskott 30 592 

(årets och balanserad kapitalförändring) 

B. Årets totala kostnader 2 578 294 

A i procent av B. 1,2% 

Not 10. Avsättningar till pensioner 


Ingående avsättning 10 737 4 382 

Årets pensionskostnad 14 675 11 401 

Årets pensionsutbetalningar -8 461 -5 046 

Utgående avsättning 16 951 10 737 

Under denna post redovisas reserveringar för framtida åtaganden som myndigheten 

gjort i samband med att medarbetare avgått med pension före ordinarie 

pensionsålder. 

Not 11. Låneskuld i riksgälden 

KTH disponerar en låneram på 475 000 i Riksgäldskontoret enligt regleringsbeslut 

2002–04–25. 


Ingående balans 438 943 332 062 

Nyupptagna lån 135 132 234 817 

Årets amorteringar -128 883 -127 936 

Summa 445 192 438 943 

Not 12. Övriga skulder 

Under denna post redovisas bland annat personalens källskatt som uppgår till 

35 988 tkr. 

Not 13. Periodavgränsningsposter på skuldsidan 

Under denna post redovisas bland annat upplupna löner, upplupen semesterlöneskuld 

och andra upplupna kostnader samt oförbrukade bidrag och övriga 

förutbetalda intäkter. Se tabell nästa sida. 

56



Upplupna löner 520 568 

Semesterlöneskuld 72 779 72 737 

Övriga upplupna kostnader 16 291 19 990 

Oförbrukade bidrag statliga 216 919 248 615 

Oförbrukade bidrag ej statliga 185 495 172 578 

Övriga förutbetalda intäkter 1 828 235 

Summa 493 882 514 723 

Noter till Finansieringsanalysen 

Not 1. Kostnader 


Kostnader -2 702 238 -2 488 427 

Justeringar: 

Avskrivningar och nedskrivningar 174 304 165 599 

Realisationsförslust 2 462 1 888 

Avsättningar 6 214 6 354 

Kostnader enl finansieringsanalysen -2 519 258 -2 314 586 

Räntekostnader enl finansieringsanalysen 0 0 

Not 2 . Intäkter av anslag 


Intäkter av anslag 1 416 701 1 330 123 

Justeringar: 

Räntekostnader i utlåningsverksamhet 

Finansiering av anläggningstillgångar 

Intäkter av anslag enligt 

finansieringsanalysen 1 416 701 1 330 123 

Not 3. Intäkter av avgifter och andra ersättningar 


Intäkter av avgifter och andra 

ersättningar 245 473 277 874 

Justeringar: 

Realisationsvinst -199 -250 

Intäkter av avgifter och andra 

ersättningar enligt finansieringsanalysen 245 274 277 624 

Not 4 . Intäkter av bidrag 


Intäkter av bidrag 983 336 851 946 

Justeringar: 

Bidragsmedel som erhållits för 

hela investeringen -20 976 -23 249 

Intäkter av bidrag enligt 

finansieringsanalysen 962 360 828 697 

Not 5. Övriga intäkter 


Övriga intäkter 12 770 12 928 

Justeringar: 

Realisationsvinst 

Ränteintäkter som är hänförbara 

till låneverksamhet 

Övriga intäkter enligt 

finansieringsanalysen 12 770 12 928 

Sammanställning 2002 

Sammanställning över vissa uppgifter och nyckeltal enligt 2 kap.4 § förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag 

(tkr) 2002 2001 2000 1999 

Låneram i Riksgäldskontoret 

-beviljad 475 000 515 000 560 000 510 000 

-utnyttjad vid årets slut 445 192 438 942 332 061 371 679 

Kontokrediter hos Riksgäldskontoret 

-beviljad 140 444 128 360 137 755 121 720 

-maximalt utnyttjad 0 0 45 554 98 882 

Räntekonto 

-räntekostnader 0 0 43 195 

-ränteintäkter (inkl inlåning sammanhäng med investeringar) 12 736 12 887 5 883 7 364 

Avgiftsintäkter (disponeras av KTH) 245 473 277 874 279 464 283 241 

Anslagskredit 

-beviljad - - - - 

-utnyttjad - - - - 

Utgående överföringsbelopp (anslagssparande) 71 773 124 857 89 300 21 046 

Belopp intecknade av framtida åtaganden - - - - 

Antal årsarbetskrafter 3 052 2 835 2 941 2 981 

Medelantalet anställda 3 488 3 103 3 179 3 173 

Driftskostnad per årsarbetskraft 822 814 754 710 

Årets kapitalförändring totalt -43 805 -15 548 -15 002 -22 843 

Balanserad kapitalförändring 86 495 87 030 102 032 145 157 

Myndighetskapital 42 690 71 482 87 030 96 031 

57

KTHs STYRELSE 

KTHs styrelse 

ORDFÖRANDE 

Ulf J Johansson, f 1945 

TeknD 

Ledamot sedan 1998 

ORDFÖRANDE I: 

– Europolitan Vodafone AB 

– Frontec AB 

– Zodiak Venture Capital AB 

– Spirea AB 

– Eurostep AB 

– Bjursund Invest AB 

– Hålaveden Invest AB 

LEDAMOT I: 

– Novo Nordisk A/S 

– Novo A/S 

– Trimble Navigation Ltd 

– 3G Infrastructure Services AB 

REKTOR 

Anders Flodström, f 1944 

TeknD, professor i materialfysik 

Rektor fr o m 1998–11–01 

Ledamot sedan 1998–11–01 

LEDAMOT I: 

– Lundbergs forskningsstiftelse 

– Vadstena Akademien 

– Stiftelsen Blanceflor 

– Huddinge universitetssjukhus AB 

– Skogsindustrins Tekniska Forskningsinstitut (STFI) 

– Arbetsgivarverket 

– Users Award AB 

– Göran Collerts stiftelse 

– Radi AB 

– Datavis AB 

– Excal AB 

– KTH International Education and Training AB 

FÖRETRÄDARE FÖR ALLMÄNNA INTRESSEN 

Eivor Bucht, f 1943 

Professor i landskapsplanering, Sveriges 

Lantbruksuniversitet. 


LEDAMOT I: 

– Formas 

Ulf Dinkelspiel, f 1939 

DHS, VD Exportrådet 



– E. Öhman J:or Kapitalförvaltnings AB 

– Stiftelsen Sverige i Europa 

LEDAMOT I: 

– E Öhman J:or AB 

– E Öhman J:or Fondkommission AB 

– Nordnet AB 

– Handelshögskoleföreningen 

– Handelshögskolan Excecutive Education AB 

– Springtime AB 

– JCC Sweden 

Christer Erlandsson, f 1946 

Ombudsman 

Ledamot sedan 1982 med uppehåll hösten 1994 

och våren 1995. 

Per From, f 1942 

Verkställande direktör AstraZeneca 


LEDAMOT I: 

– AstraZeneca AB 

Levi Svenningsson, f 1942 

FK, direktör AMS verksledning 


LEDAMOT I: 

– Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 

Jan Uddenfeldt, f 1950 

TeknD, teknisk direktör Telefonaktiebolaget LM 

Ericsson 



– Stiftelsen Electrum 

LEDAMOT I: 

– Anoto AB 

– Ericsson Business Innovation AB 

– Ericsson Mobile Platforms AB 

– Ericsson Technology Licensing AB 

Ebba Witt-Brattström, f 1953 

FD, professor i litteraturvetenskap 


LEDAMOT I: 

– Arbetarrörelsens Arkivs (ARAB) Forskningsråd 

FÖRETRÄDARE FÖR VERKSAMHETEN 

Gen Larsson, f 1952 

TeknD, universitetslektor 


Carl Gustaf Jansson, f 1951 

TeknD, professor i artificiell intelligens 


Jan Wikander, f 1956 

TeknD, professor i mekatronik 


LEDAMOT I: 

– Scandinavian Mechatronics AB 

FÖRETRÄDARE FÖR STUDENTERNA 

Karolina Svensson, f 1978 

Kårordförande 

Styrelseledamot 2002–07–01 – 2003–06–30 

Peter Eriksson, f 1978 

Kårordförande 

Styrelseledamot 2001–07–01 – 2002–06–30 

Åsa Lindström, f 1976 

Styrelseledamot 2002–07–01 – 2003–06–30 

Anna Foghelin, f 1980 

Styrelseledamot 2002–01–01 – 2002–12–31 

LEDAMOT I: 

– THS AB 

Lina Bertling, f 1973 

Styrelseledamot 2001–07–01 – 2002–06–30 

FÖRETRÄDARE FÖR DE FACKLIGA 

ORGANISATIONERNA (MED NÄRVARO- 

OCH YTTRANDERÄTT) 

Eilert Berglind, f 1945 

TeknD. Universitetslektor 

(SACO) 

Inger Bergman, f 1946 

Administratör 

(ATF) 

Jan Johansson, f 1942 

Ingenjör 

(SEKO) 

58

KTHs STYRELSE 

ARVODEN MED MERA TILL HÖGSKOLANS LEDNING 

Enligt 7 kap. 2 § Förordning (2000: 605) om årsredovisning 

och budgetunderlag skall myndigheten i årsredovisningen 

redovisa de skattepliktiga ersättningar och andra förmåner 

som betalats ut under räkenskapsåret samt de framtida åtaganden 

som avtalats för var och en av ledamöterna i myndighetens 

styrelse, de ledamöter i myndighetens råd som utsetts 

av regeringen, och de ledande befattningshavare vid myndigheten 

som utsetts av regeringen. För dessa personer skall 

myndigheten också uppge uppdrag som styrelse- eller rådsledamot 

i andra statliga myndigheter samt uppdrag som 

styrelseledamot i aktiebolag. 

Samtliga nedan angivna ersättningar avser kalenderåret 

2002 och redovisas exklusive sociala avgifter. Med undantag 

för forskarstuderande med doktorandanställning utgår inte 

styrelsearvode till personal anställd vid KTH. Studeranderepresentanterna 

Karolina Svensson och Anna Foghelin 

inom den grundläggande högskoleutbildningen har beslutat 

avstå från sina styrelsearvoden och låtit ersättningarna oavkortat 

gå till Tekniska Högskolans Studentkår (THS). 

ORDFÖRANDE 

Ulf J Johansson, styrelsearvode 

REKTOR 

Anders Flodström, lön och kostnadsersättning 

ALLMÄNREPRESENTANTER 

Eivor Bucht, styrelsearvode 

Ulf Dinkelspiel, styrelsearvode 

Christer Erlandsson, styrelsearvode 

Per From, styrelsearvode 

Levi Svenningsson, styrelsearvode 

Jan Uddenfeldt, styrelsearvode 

Ebba Witt-Brattström, styrelsearvode 

LÄRARREPRESENTANTER 

Gen Larsson, lön och kostnadsersättning 

Carl Gustaf Jansson, lön och kostnadsersättning 

Jan Wikander, lön och kostnadsersättning 

STUDERANDREPRESENTANTER 

Lina Bertling styrelsearvode, lön och kostnadsersättning 

Åsa Lindström styrelsearvode, lön och kostnadsersättning 

Peter Eriksson, styrelsearvode och övrigt arvode 

60 000 kr 

875 383 kr 

25000 kr 

25000 kr 

25000 kr 

25000 kr 

25000 kr 

25000 kr 

25000 kr 

462 238 kr 

343 584 kr 

605 308 kr 

344 236 kr 

233 645 kr 

27 602 kr 

UNIVERSITETSSTYRELSEN AVGER HÄRMED ÅRSREDOVISNING FÖR 2002 

Stockholm den 20 februari 2003 

Ulf Johansson, Ordförande 

Anders Flodström, rektor 

Eivor Bucht 

Ulf Dinkelspiel 

Christer Erlandsson 

Per From 

Levi Svenningsson 

Jan Uddenfeldt 

Ebba Witt-Brattström 

Carl Gustav Jansson 

Gen Larsson 

Jan Wikander 

Albina Garberg 

Åsa Lindström 

Karolina Svensson 

59

DOKTORSAVHANDLINGAR 2002 

Doktorsavhandlingar 2002 

MATEMATIK 

Matematik 

Karlsson, Ulf 

Semi-Classical Approximations of Quantum Mechanical 

Problems 


Tempone, Raul 

Numerical Complexity Analysis of Weak Approximation 

of Stochastic Differential Equations 

Optimeringslära och systemteori 

Nagamune, Ryozo 

Robust Control with Complexity Constraint: A 

Nevanlinna-Pick Interpolation Approach 

Prytz, Mikael 

On optimization in design of telecommunications 

networks with multicast and unicast traffic 

FYSIK 

Kärnfysik 

Novak, Dezsö 

Testing of electronics and development of detectors for 

radiation environments 

Atom- och molekylfysik 

Zhang, Bo 

Experimental Studies of Quantum Dynamics and Coherent 

Control in Homonuclear Alkali Diatomic Molecules 

KEMI 

Fysikalisk kemi 

Kjellin, Mikael 

Structure-Property Relationships of Surfactants 

at Interfaces and Polyelectrolyte-Surfactant 

Aggregates 

Analytisk kemi 

Rice, Matthew 

New Techniques for Continuous Chemical Analysis in the 

Pulp & Paper Industry 

Organisk kemi 

Piispanen, Peter 

Synthesis and Characterization of Surfactants Based on 

Natural Products 

Smitt, Olof 

Syntheses of Allelochemicals for Insect Control 

Isoprenoid Synthesis 

Biokemi 

Seesod, Naowarat 

DNA based analysis of Plasmodium falciparum 

and the genetic contribution to malaria 

susceptibility 

Kemi 

Bodor, Andrea 

Multinuclear NMR for Equlibrium, Structure and 

Dynamic Studies of Some Aluminium and Thallium 

Complexes 

Bogdanovic, Goran 

Surface Interactions and Adsorbate Structures: An 

Atomic Force Microcopy Study 

Boschkova, Katrin 

Adsorption and Frictional Properties of Surfactant 

Assemblies at Solid Surfaces 

Curcio, Mario 

Improved Techniques for High-Throughput Molecular 

Diagnostics 

Molera Marimon, Mireia 

On the Sorption and Diffusion of Radionuclides in 

Bentonite Clay 

Olofsson, Berit 

A Regio- and Stereodivergent Route to All Isomers of 

vic-Amino Alcohols 

Persson, Marcus 

Surfactants at Non-polar Surfaces 

Sennerfors, Therese 

Interfacial Behaviour of Polyelectrolyte-Nanoparticle 

Systems 

Stranne, Robert 

Investigation of Symmetry and Electronic Effects in 

Asymmetric Palladium-Catalysed Allylic Substitutions 

Stålgren, Johan 

Adsorption of Surfactants at the Solid-Liquid Interface: 

A Quartz Crystal Microbalance Study 

INFORMATIONSTEKNIK 


Bider, Ilia 

State-Oriented Business Process Modelling: Principles, 

Theory and Practice 

Eineborg, Martin 

Inductive Logic Programming for Part-of Speech Tagging 

Sneiders, Eriks 

Automated Question Answering: Template-Based 

Approach 

Stirna, Janis 

The Influence of Intentional and Situational Factors on 

Enterprise Modelling Tool Acquisition in Organisations 

Datalogi 

Keukelaar, Johannes 

Topics in Soft Computing 

Petersson, Lars 

A framework for integration of processes in autonomous 

systems 

Tell, Dennis 

Wide baseline matching with applications to visual 

servoing 

Reglerteknik 

Markusson, Ola 

Model and system inversion with applications in 

nonlinear system identification and control 

Teleinformatik 

Glitho, Roch 

A Mobile Agent Based Service. Architecture for Internet 

Telephony 

Kanter, Theo G. 

Adaptive Personal Mobile Communication, Service, 

Architecture and Protocols 

Lämmermann, Sven 

Runtime Service Composition via Logic-Based Program 

Synthesis 

Signalbehandling 

Völcker, Björn 

Performance analysis of parametric spectral 

estimators 

Elektrisk mätteknik 

Griss, Patrick 

Micromachined Interfaces for Medical and Biochemical 

Applications 

Melvås, Patrik 

Ultraminiaturized pressure sensors for catheter-based 

applications 

Niklaus, Frank 

Adhesive Wafer Bonding for Microelectronic and 

Microelectromechanical Systems 

van der Wijngaart, Wouter 

Designing Microfluidic Control Components 

Medieteknik och grafisk produktion 

Girard Leloup, Laurent 

Measurement and Prediction Procedures for Printability 

in Flexography 

Klaamann Mattsson, Marianne 

Aspects on Colour Rendering, Colour Prediction and 

Colour Control in Printed Media 

Radiosystemteknik 

Berg, Miguel 

Radio resource management in bunched personal 

communication systems 

Unbehaun, Matthias 

On the Design and Deployment of Low-cost Wireless 

Infrastructure 

TEKNISK FYSIK 

Fysik 

Biverot, Hans 

Multi-user retinal displays with two components new 

degrees of freedom 

Bäck, Torbjörn 

Spectroscopy of Neutron Deficient Nuclei in the A-90 

and A-170 Mass Regions 

Hellström, Jonas 

Nanosecond optical parametric oscillators and amplifiers 

based on periodically poled KTiOPO 4 

Lindman, Karin 

Coulomb Blockade of Cooper Pair Tunneling in One- 

Dimensional Josephson Junction Arrays 

Piwnicki, Paul 

Electromagnetic fields in moving and inhomogeneous 

dielectrics 

Rius Riu, Jaume 

Gas Phase Molecular Relaxation Probed by Synchrotron 

Radiation Experiments 

Ågren, Peter 

Charging Effects in Small Capacitance Josephson 

Junction Circuits 

Fysikalisk elektroteknik 

Ivchenko, Nickolay 

Alfvén Waves and Spatio-Temporal Structuring in the 

Auroral Ionosphere 

60


Karlsson, Tomas 

Auroral electric fields from satellite observations and 

numerical modelling 

Yang, Hongliang 

Numerical simulation of continuous casting of steel with 

applied magnetic field 

Materialfysik 

Rydh, Andreas 

Vortex properties from resistive transport measurements 

on extreme type II superconductors 

Optik 

Hansson, Göran 

Studies on coherent mid-infrared solid state sources for 

lidar and countermeasure applications 

Tal- och musikkommunikation 

Engwall, Olov 

Tongue Talking - Studies in Intraoral Speech Synthesis 

Guettler, Knut 

The Bowed String - On the Development of Helmholtz 

Motion and On the Creation of Anomalous Low Frequencies 

Megyesi, Beata 

Data-Driven Syntactic Analysis - Methods and 

Applications for Swedish 

Teoretisk fysik 

Juozapavicius, Ausrius 

Density-matrix renormalization-group analysis of 

kondo and xy models 

Sandberg, Nils 

Atomistic simulation of crystal defects in metals 

ELEKTROTEKNIK, ELEKTRONIK 

OCH FOTONIK 


Ben Dhaou, Imed 

Low Power Design Techniques for Deep Submicron 

Technology with Application to Wireless Transceiver 

Design 

Bjuréus, Per 

High-Level Modelling and Evaluation of Embedded 

Real-Time Systems 

Zheng, Lirong 

Design, Analysis and Integration of Mixed-Signal Systems 

for Signal and Power Integrity 

Teoretisk elektroteknik 

Persson, Patrik 

Analysis and design of conformal array antennas 

Popov, Mikhail 

Analytic and numerical methods for the solution of 

electromagnetic inverse source problems 

Fotonik 

Jonsson, Per 

Generation, Detection and Application of Single Photons 

Stevens, Renaud 

Modulation Properties of Vertical Cavity Light Emitters 

Elektriska energisystem 

Bertling, Lina 

Reliability Centred Maintenance for Electric Power 

Distribution Systems 

He, Ying 

Modelling and Evaluating Effect of Automation, 

Protection, and Control on Reliability of Power 

Distribution Systems 

Elektriska maskiner och drivsystem 

Kjellqvist, Peter 

Modelling and design of electromechanical actuators 

for active suspension in rail vehicles 

Thelin, Peter 

Design and evaluation of a compact 15 kW PM integral motor 

Högeffektelektronik 

Ängquist, T Lennart 

Synchronous Voltage Reversal Control of Thyristor 

Controlled Series Capacitor 

Fasta tillståndets elektronik 

Danielsson, Erik 

Processing and Electrical Characterization of GaN/SiC 

Heterojunctions and SiC Bipolar Transistors 

Dubaric, Ervin 

Numerical Studies of Devices in Si and SiC: Submicron 

MOSFETs and Photon Detectors 

Koh, Jung-Hyuk 

Processing and Properties of Ferroelectric Ag (Ta,Nb) O 3 

Thin Films 

Lee, Sang-Kwon 

Processing and Characterization of Silicon Carbide 

(6H and 4H-SiC) Contacts for High Power and High 

Temperature Device Applications 

Malm, B Gunnar 

High Frequency Characterization and Modelling of SiGe 

Heterojunction Bipolar Transistors 

Halvledarmaterial 

Angulo Barrios, Carlos 

Gallium arsenid based Buried Heterostructure Laser Diodes 

with Aluminum-free Semi-Insulating materials Regrowth 

Strassner, Martin 

InP based Micromechanics for Vertical-Cavity Micro- 

Opto-Electro-Mechanical Systems 

Industriella informationsoch styrsystem 

Andersson, Jonas 

Enterprise Information Systems Management. An 

Engineering Perspective Focusing on the Aspects of 

Time and Modifiability 

Haglind, Magnus 

Information systems planning in the deregulated 

electric power industry – Addressing small and 

medium-sized enterprises 

Johnsson, Pontus 

Enterprise software system integration. An architectural 

perspective 

Konstruktionsteknik för elektriska anläggningar 

Werelius, Peter 

Development and application of high voltage dielectric 

spectroscopy for diagnosis of medium voltage XLPE 

cables 

Medicinsk teknik 

Persson, Mikael 

Development of a mobile tomographic gamma camera 

based on ectomography – Cardiotom 

KEMITEKNIK 

Kemisk teknologi 

Papadias, Dionissios 

Mathematical Modelling of Structured Reactors with 

Emphasis on Catalytic Combustion Reactions 

Pappers- och massateknik 

Garoff, Niklas 

The Friction between Paper Surfaces 

Lucisano, Marco 

On Heat and Paper: From Hot Pressing to Impulse 

Technology 

Molin, Ulrika 

Pulp Strength Properties – Influence of Carbohydrate 

Composition, Molar Mass and Crystalline Structure 

Rundlöf, Mats 

Interaction of Dissolved and Colloidal Substances with 

Fines of Mechanical Pulp -Influence on Sheet Properties 

and Basic Aspects of Adhesion 

Önnerud, Hans 

On the Structure of Native Softwood and Hardwood Lignins 

Polymerteknologi 

Camacho Araoz, Walker 

Analytical Techniques for Quality Assessment of 

Separated and Commingled Recycled Polymer Fractions 

Eriksson, Petter 

New Approaches to Investigate and Prevent Oxidation 

of Polypropylene 

Flodberg, Carl-Göran 

Barrier Properties of Liquid Crystalline Polymers and 

their Blends with PE and PETP 

Gallet, Guillaume 

From Fast to Slow Degradation: Different Strategies to 

Characterise Polymer Degradation by Chromatographic 

Techniques 

Karlsson, Gunnar 

Diffusion in Poly(vinyl alcohol) and Polyethylene as 

Determined by Computational Simulations and 

Modelling 

Krupicka, Andreas 

Use and Interpretation of Scratch Tests on Organic Coatings 

Ryner, Maria 

Controlled Ring-Opening Polymerization: Mechanism 

and Synthesis of Macromolecular Architectures with 

Tailored Properties 

Kemiteknik 

Alm Dannenberg, Kristine 

Characterisation and Modelling of the PEMFC 

Hjelm, Anna-Karin 

Kinetic Investigation of LiMn 2 O 4 for Rechargeable 

Lithium Batteries 

Liu, Longcheng 

Oxidative Dissolution of Spent Fuel and Release of 

Nuclides from a Copper/Iron Canister 

Lundqvist, Anton 

Transient Electrochemical Methods for Investigation of 

Porous Battery Electrodes applied to the metal hydride 

and LiMn 2 O 4 -electrode 

61


Möllersten, Kenneth K-M 

Opportunities for CO 2 Reductions and CO 2 -Lean Energy 

Systems in Pulp and Paper Mills 

Thevenin, Philippe 

Catalytic Combustion of Methane 

BIOTEKNIK 

Bioteknik 

Ahmadian, Afshin 

Approaches for Analysis of Mutations and Genetic Variations 

Andersson, Tove 

Approaches to Differential Gene Expression Analysis in 

Atherosclerosis 

Gräslund, Susanne 

Functional Proteomi; Generation and Analysis of cDNA- 

Encoded Proteins 

Gülich, Susanne 

Engineering of Proteinaceous Ligands for Improved 

Performance in Affinity Chromatography Applications 

Han, Ling 

Physiology of Escherichia coli in Batch and Fed-batch 

Cultures with Special Emphasis on Amino Acid and 

Glucose Metabolism 

Hansson, Henrik 

Structure and Function of the SH 3 Domain from Bruton´s 

Tyrosine Kinase 

Macak, Peter 

Solvent and Vibrational Effects on Nonlinear Optical 

Properties 

Ohlsson, Anna Birgitta 

Cardenolide Accumulation in Tissue Cultures of the Plant 

Digitalis Lanata 

O’Meara, Deirdre 

Molecular Tools for Nucleic Acid Analysis 

Rönnmark, Jenny 

Affibody Ligands in Immunotechnology Applications 

Williams, Cecilia 

Molecular Archaeology of Cancer. Analysis of the Human 

p53 Tumor Suppressor Gene 

TEKNISK MEKANIK 


Wetind, Ruben 

Two-Phase Flows in Gas-Evolving Electrochemical 

Applications 


Cronhjort, Andreas 

Droplet Velocities in a Liquid Spray 

Dahlén, Lars 

On Applied CFD and Model Development in Combustion 

Systems. Development for DI Diesel Engines: Prediction 

of Soot Mediated Oil Thickening 

Gabrielsson, Åsa 

Cross-functional Co-operation and Networking in 

Industrial Settings – with special focus on the Product 

Realisation Process 

Hardarson, Freyr 

Stability analysis and synthesis of statically balanced 

walking for quadruped robots 

Li, Yufeng 

High Precision Motion Control Based on a Discrete-time 

Sliding Mode Approach 

Sandström, Kristian 

Enforcing Temporal Constraints in Embedded Control 

Systems 

Zika Viktorsson, Annika 

Det Industriella Projektet. Studier av projektmedlemmarnas 

arbetssituation 

Monteringssystem 

Johansson, Roger 

Implementation of Flexible Automatic Assembly in Small 

Companies 

Flygteknik 

Isikveren, Askin Tayfin 

Quasi-analytical Modelling and Optimisation Techniques 

for Transport Aircraft Design 

Raymer, Daniel 

Enhancing Aircraft Conceptual Design Using Multidisciplinary 

Optimization 

Singer, Gideon 

Methods for Validating Cockpit Design 

Byggnadsstatik 

Battini, Jean-Marc 

Co-rotational beam elements in instability problems 

Tibert, Gunnar 

Deployable Tensegrity Structures for Space Applications 

Energiteknik 

Badinand, Thomas 

Influence of Thermal Radiation in Liquid Rocket Engines 

Gubaidullin, Askar 

Natural Convection Heat Transfer in Two-Fluid Stratified 

Pools with Internal Heat Sources 

Wiers, Sven-Hendrik 

Experimental Investigation of Gas Turbine Airfoil 

Aerodynamic Performance without and with Film 

Cooling in an Annular Sector Cascade 


Jonsson, Anders 

Integral Equation Methods for Fracture Mechanics and 

Micro-mechanical Problems 

Månsson, Tomas 

Engineering Aspects of Fatigue Crack Growth in Metals 

Lättkonstruktioner 

Brolin, Karin 

Cervical Spine Injuries – Numerical Analyses and 

Statistical Survey 

Kleiven, Svein 

Finite element modelling of the human head 

McGarva, Lance David 

Thermoplastic Composite Sandwich Components: 

Experimental and Numerical Investigation of 

Manufacturing Issues 

Paget, Christophe 

Active Health Monitoring of Aerospace Composite 

Structures by Embedded Piezoceramic 

Transducers 

Mekanik 

Piiroinen, Petri 

Recurrent Dynamics of Nonsmooth Systems with 

Application to Human Gait 

Teknisk akustik 

Dalenbring, Mats 

Methods for Experimental Estimation of Anelastic 

Material Properties 

Grönberg, Fredrik 

Prediction of Sound Radiation from Vibrating Slender 

Bodies by Efficient Integral Methods 

TEKNISK MATERIALVETENSKAP 

Teoretisk metallurgi 

Björkvall, Johan 

Thermodynamic study of multicomponent slags – 

a model approach 

Korrosionslära 

Wallinder, Daniel 

Studies of Surface Treatments of Stainless Steel for 

Improved Corrosion Resistance 

Wenle, He 

Atmospheric Corrosion and Runoff Processes on Copper 

and Zinc as Roofing Materials 

Materialkemi 

Kim, Do-Kyung 

Nanoparticles: Engineering, Assembly, and Biomedical 

Applications 


Kusoffsky, Alexandra 

Thermodynamic Modelling of Chemical Ordering in 

Metal Systems 

Schwind, Martin 

Diffusion in Multiphase and Multicomponent 

Alloys with Applications to Austenitic Stainless 

Steels 

Mekanisk teknologi 

Iravani, Ebrahim 

Laser and Eddy Current Measuring Techniques for Agile 

Manufacturing 

Metallurgisk processvetenskap 

Alexis, Jonas 

Modelling of the Ladle Furnace with Emphasis on 

Electromagnetic Phenomena 

Fakhraie, Reza 

Black Liquor Combustion in Kraft Recovery Boilers- 

Numerical Modelling 

Lille, Simon 

Experimental Study of Single Fuel Jet Combustion and 

High-cycle Regenerative Systems 

Morales, Ricardo 

Hydrogen Reduction Route towards the Production of 

Nano-Grained Alloys. – Synthesis and Characterization 

of Fe 2 Mo Powder 

Tillämpad materialteknologi 

Segle, Peter 

Numerical Simulation of Weldment Creep Response 

Tillämpad processmetallurgi 

Sterneland, Jerker 

Some aspects on the reduction of olivine pellets 

in laboratory scale and in an experimental blast 

furnace 

SAMHÄLLSBYGGNADSTEKNIK 

OCH ARKITEKTUR 

Jord- och bergmekanik 

Eriksson, Magnus 

Prediction of Grout Spread and Sealing Effect – 

a Probabilistic Approach 


Tolppanen, Pasi 

3-D Characterization and Degradation Analysis of Rock 

Aggregates 

62


Byggnadsteknik 

Gränne, Fredrik 

Air and Water Tightness in Building Envelopes – Evaluation 

of Methods for Quality Assurance 

Vattenvårdsteknik 

Palm, Viveka 

Material flow analyses in technosphere and biosphere 

– metals, natural resources and chemical products 

Geodesi 

Hunegnaw, Addisu 

Gravimetric Geoid Determination Over Ethiopia with 

Emphasis on Downward Continuation of Gravity Anomalies 

Arkitektur 

Dahlin, Åsa 

On Architecture, Aesthetic Experience and The Embodied 

Mind; Seven Essays 

Makenya, Amon Raphael 

Industrial Application of Sulfur Concrete – An 

Environment-friendly Construction Material 

INDUSTRIELL TEKNIK OCH EKONOMI 


An, Wei 

Industrial Applications of Speckle Techniques – 

Measurement of Deformation and Shape 

Håkansson, Kenneth H 

Weld Metal Properties for Extra High Strength Steels 

Karlsson, Anders 

Developing High Performance Manufacturing Systems. 

Utilising manufacturing system design, strategy and 

control possibilities for competitiveness in changing 

environments 

Nilsson, Bengt 

Interferometric 3-D Camera for Shape and Deformation 

Measurements using Ultra Short Laser Pulses 

Yrkeskunnande och teknologi 

Alsterdal, Lotte 

Hertig av ovisshet – aspekter på yrkeskunnande 

Andersson Gustafsson, Gunilla 

Den inre teatern i lärandet. En studie om kunskapsväxandet 

inom hantverk 

Orre, Inger 

Reporterskap – äventyr, irrbloss, dygder. Studie av en 

yrkespraxis 


Frommer, Ranja 

Between Expectations and Experience 

Gessler, Fredrik 

The development of wireless infrastructure 

standards 

Lööf, Hans 

The Knowledge Production Function Evidence from 

New Micro Data 

Rehn, Alf 

Electronic Potlatch – a study on new technologies and 

primitive economic behaviors 

Infrastruktur och samhällsplanering 

Bergström, Anna 

Winter Maintenance and Cycleways 

Regional planering 

Rapaport, Eric 

Contributions to systems analysis of land use and 

transport planning for air quality 

Trafikplanering 

Bäckman, Johan 

Railway Safety – Risks and Economics 

Fastighetsteknik 

Ulfvarson Östlund, Maria 

Avtal för markexploatering – en strukturanalys av 

åtaganden 

Företagsekonomi 

Wikström, Per-Arne 

Att producera förändring – Marknadsorientering och IT 

i fastighetsföretag 

MILJÖTEKNIK 

Mark- och vattenresurslära 

Mac Carthy, Jenny 

Remote sensing for detection of landscape form and 

function of the Okavango Delta, Botswana 

63

LICENTIATAVHANDLINGAR 2002 

Licentiatavhandlingar 2002 

MATEMATIK 

Matematisk statistik 

Armerin, Fredrik 

On Cash Flow Valuation 


Moon, Kyoung-Sook 

Convergence rates of adaptive algorithms for 

deterministic and stochastic differential equations 

Siklosi, Malin 

The aspects of viscous shocks: Existence of a solution and 

numerical errors 

Optimeringslära och systemteori 

Ersson, Torvald 

Active sensing, navigation and on-line path planning for 

mobile robots 

FYSIK 

Atom- och molekylfysik 

Gador, Niklas 

Experimental studies of dynamics in gas-phase diatomic 

molecules. From lifetime-measurements of BaF to 

femtosecond pump-probe spectroscopy of Rb 2 

KEMI 

Kemi 

Andersson, Fredrik 

1. Asymmetric Aldol and Alkylation Reactions Using Pyrrolidine-Based 

Chiral Auxiliaries 2. Syntheses of Pine Sawfly 

Pheromone Precursors and Structurally Related Compounds 

Lindsjö, Martin 

Inverted Zintl Phases and Ions – a Search for New 

Electronic Properties 

Rödner, Sandra 

Interfacial Colloidal Particle Films and their Structure 

Formation 

INFORMATIONSTEKNIK 


Svensson, Harald 

Work Conduct On and With the Personal Software Process 

Datalogi 

Zunino, Guido 

Simultaneous localization and mapping for navigation 

in realistic environments 

Reglerteknik 

Jansson, Henrik 

Identification for Control: Using Sensitivity Information 

to Improve Quality of Restricted Complexity Models 

Schmidt, Henning 

Model Based Design of Decentralized Control 

Configurations 

Teleinformatik 

Drakenberg, Peter 

Hierarchical Array Tiling 

Jansson, Eva 

Facing the Unknown; Working in a Distributed Project 

Moradi, Farshad 

Data Distribution and Ownership Management in 

Distributed Simulations 

Telekommunikation 

Yu, Kai 

Modelling of Multiple-Input Multiple-Output Radio 

Propagation Channels 

Signalbehandling 

Martin, Cristoff 

MIMO Channel Characterization and Joint Channel 

Estimation and Detection in Digital Communications 

Nilsson, Martin 

On Polarization Properties of Mobile Communications 

Medieteknik och grafisk produktion 

Politis, Anastasios 

Human Resource Management Strategies within the 

Graphic Arts and Media Sector 

Människa-datorinteraktion 

Normark, Maria 

Using technology for real-time coordination of work – 

A study of work and artifact use in the everyday 

activities at SOS alarm 

Rinman, Marie-Louise 

Forms of Interaction in Mixed Reality Media Performance. 

A Study of the Artistic Event Desert Rain 

Radiosystemteknik 

Furuskär, Anders 

Can 3G Services be offered in existing spectrum? 

Grönkvist, Jimmi 

Assignment Strategies for Spatial Reuse TDMA 

TEKNISK FYSIK 

Fysik 

Björnängen, Therese 

In-plane transport measurements of YBa 2 Cu 3 O 7 -d above 

and below the critical temperature 

Blomqvist, Mats 

Ferroelectric Na 0.5 NbO 3 as an Electro-Optic Material 

Cederström, Björn 

Refractive optics for hard X-rays 

Denysenkov, Vasyl 

Magnetic Resonance in New Iron Garnets. Tools and 

Applications 

Gaarder, Andreas 

Simulation and optical characterisation of carrier 

trapping in semi-insulating semiconductors 

Gravestijn, Robert 

Spectroscopic Diagnostic of Fusion Plasma at the 

Reversed-Field Pinch EXTRAP-T2R 

Hansson, Renée 

Photoionisation of molecular wave packets 

Johansson, Göran 

Optics and instrumentation for soft X-ray microscopy 

Kahl, Sören 

Laser deposited Bi 3 Fe 5 O 12 and Y 3 Fe 5 O 12 thin epitaxial films 

Lund, Jens 

A Study of the PAMELA Anticoincidence System 

Milechina, Larissa 

Development of Methods for Gamma-Ray Tracking 

Petermann, Ingemar 

Realization and characterization of fibre bragg gratings 

Storaa, Camilla 

Investigations of strain calculated from ultrasound 

Doppler tissue velocities as a tool for the assessment of 

loft ventricular function 

Thaning, Anna 

Asymptotic Techniques in Design and Characterization 

of Diffractive Axicons 

Urech, Mattias 

Spin dependent transport in Co Nano-scale tunnel 

junctions 

Fysikalisk elektroteknik 

Malmberg, Jenny-Ann 

Tearing mode and resistive-wall mode dynamics in the 

reversed field pinch 

Tal- och musikkommunikation 

Magnuson, Tina 

Assessment of writing difficulties and evaluation of 

computerized writing support 

Teoretisk fysik 

Forsblom, Mattias 

Simulation of Lattice Defects in Metals 

Westergren, Anders 

Effects of disorder in high temperature 

superconductors 

ELEKTROTEKNIK, ELEKTRONIK 

OCH FOTONIK 


Li, Li 

Noise Analysis of Mixters for RF Receivers 

Elektriska energisystem 

Knazkins, Valerij 

On use of coordinated control of power system 

components for power quality improvement 

Persson, Jonas 

Linear models of non-linear power system components 

Elektriska maskiner och drivsystem 

Cirani, Maddalena 

Analysis of an innovative design of an axial flux 

Torus-machine 

Högeffektelektronik 

Pietiläinen, Kai 

Voltage Sag Ride-Through Control of Induction Motor 

Drives 

Fasta tillståndets elektronik 

Juhasz, Robert 

Silicon Nanofabrication by Electron Beam Lithography 

and Laser Assisted Electrochemical Etching 

Industriella informationsoch styrsystem 

Lilliesköld, Joakim 

Global Project Management – Delivering System 

Solutions in a Mult-Organizational Environment l 

Medicinsk teknik 

Carlsson, Camilla 

Development of a thin, soft, single segment 

conductance catheter for monitoring left 

ventricular pressure and volume 

64


Söderqvist, Emil 

Left Ventricular Conductance Volumetry Technique 

Applied to a Pressure Guide Wire 

KEMITEKNIK 

Pappers- och massateknik 

Persson, Malin 

Prevention of Barium Sulfate Deposition in a D (Chlorine 

Dioxide) - Stage – A Chemical Model 

Pappers- och massateknologi 

Sevastyanova, Olena 

Oxidizable Structures in Kraft Pulps: Chemical Properties 

and Bleaching Response 

Polymerteknologi 

Bruhn, Johnny 

Hardmetal Powder Injection Moulding (PIM) – Process 

Development 

Brunius, Carl 

Synthesis and Degradation of Poly (N-vinyl-2-pyrrolidone) 

Based Graft Copolymers: In Search of Hydrosolyble 

Degradable Materials for Biomedical Applications 

Carlmark, Anna 

Atom Transfer Radical Polymerization from 

Multifunctional Substrates 

Fahlén, Jesper 

Ultrastructural Arrangement of the Polymers in Wood Fibers 

Gröning, Mikael 

Solid-Phase Microextraction (SPME) Applied to Studies 

of Polyamide 6.6 Long-Term Thermo-Oxidation and 

In-Plant Recycling 

Lokander, Mattias 

Performance of Isotropic Magnetorheological Rubber 

Materials 

Olabarrieta Paul, Idoia 

Properties of Chitosan and Whey Protein Films Blended 

With Poly (e-Caprolactone) 

Ritums, Janis 

Solvent and Acid Diffusion in Fluoropolymers, Elastomers 

and Olefins 

Samuelsson, Johan 

A Study of New Fatty Acid Derivatives as Monomers for 

Coating Applications 

Tarabic Josefsson, Milica 

Design of New PVP-based Materials via Macromer 

Technology 

Wallström, Stina 

Microbiological Adhesion to Silicone Rubber Materials 

for Outdoor High Voltage Insulation 

Yousefi Rad, Homa 

Transport Properties and Rheological Properties of 

Polymers with Special Molecular Architecture 

Kemiteknik 

Ahlroth, Mikael 

Analysis of Closed Cycle Gas Turbines for Biomass Fuel 

Arnerdal, Klas 

Transport of Heavy Metals in Soil Subjected to an 

Electric Field – A Study of the Transport of Copper in 

Bentonite Clay 

Ihonen, Jari 

Development and Characterisation of the 

Components of the Polymer Electrolyte 

Fuel Cell 

Lackman, Tomas 

Intelligent Systems in Process Safety. A Bayesian 

Approach to Chemical Process Fault Diagnosis 

Löfgren, Martin 

Formation Factor Logging in Igneous Rock by Electrical 

Methods 

Nordlund, Joakim 

The Porous Anode in the Direct Methanol Fuel Cell 

BIOTEKNIK 

Bioteknik 

Baev, Alexander 

Dynamics of Optical and X-ray Responses of Molecules 

Hassinen, Cynthia 

Effects of Fusion Tags on Protein Partitioning in 

Aqueous Two-Phase Systems and Use in Primary 

Protein Recovery 

Jansik, Branislav 

Structural and Optical Properties of Heavy-Element 

Compounds 

Kronstrand, Peter 

Quantum Chemical Calculations of Non-Linear Optical 

Absorption 

TEKNISK MEKANIK 

Fluidteknologi 

Hölcke, Jan D L 

Frequency Response of Hydraulic Hoses 


Brüger, Arnim 

Higher Order Methods Suitable for Direct Numerical 

Simulation of Flows in Complex Geometries 

Ferrari, Jerome 

Studies of flow and heat transfer in gas quenching: 

Quench chambers, impingement cooled bodies and 

inverse solutions 

Holm, Richard 

On the Fluid Mechanics of Partial Dewatering during 

Roll Forming in Paper Making 

Ipek, Nulifer 

Modelling of electrolytic pickling 


Olsson, Rolf 

On the Handling of Uncertainties in Large Complex 

Product Development Projects: A Study of Benefits and 

Implications 

Pilemalm, Jörgen 

Generating Products in Small and Medium Sized 

Enterprises: Challenges and Potential Improvements 

Strand, Henrik 

Journal Bearing Design – Design of Heavy-Duty Grease 

Lubricated Oscillating Journal Bearings 

Vestin, Fredrik 

Accuracy of Turbocharged SI-engine Simulations 

Åkerblom, Mats 

Gear Noise and Vibration – Influence of Gear Finishing 

Method and Gear Deviations 

Flygteknik 

Berggren, Daniel 

Investigation of Limit Cycle Oscillations Considering 

Geometric Nonlinearities 

Carlsson, Martin 

On the Design and Testing of Aeroelastic Wind Tunnel Models 

Görtz, Stefan 

Steady and Unsteady CFD Simulations of Vortex 

Breakdown over Delta Wings 

Le Moigne, Yann 

CDF Simulations of a Delta Wing Pitching to High Alpha 

Nilsson, Ulrik 

On the Design of Robust Low-Order Controllers for 

Aeronautical Applications 

Norsell, Martin 

Optimal Aircraft Trajectories Considering Radar Range 

Constraints 

Fordonsteknik 

Jarlmark, Jonas 

Driver-vehicle Interaction under Influence of Crosswind 

Gusts 

Byggnadsstatik 

Ahlström, Anders 

Simulating Dynamical Behaviour of Wind Power Structures 

Filipovski, Aleksandar 

Co-rotational shell element for elasto-plastic, 

quasi-static problems 


Alfthan, Johan 

Micro-mechanical modelling of mechano-sorptive creep 

in paper 

Barbier, Christophe 

An Experimental and Numerical Investigation of Folding 

of Coated Papers 

Johansson, Hans O A 

Shapes in Strip Steel due to Differences in Plastic Strain 

Kroon, Martin 

Probabilistic Modelling of Cleavage Fracture 

Paulsson, Göran 

Constitutive Modelling of Semi-Crystalline Polymers 

Petersson, Kaj 

Development of the Inclined Double Notch Shear Test for 

Determination of Interlaminar Properties of Composite 

Laminates 

Lättkonstruktioner 

Aare, Magnus 

Prevention of Head Injury by a New Type of Helmet System 

Brolin, Karin 

Cervical Spine Injuries – Statistical Survey and Numerical 

Analyses 

Juntikka, Rickard 

Characterization and Modelling of Energy Absorbing 

Materials for Car Interior Head Impact Zones 

65


Kelly, Gordon 

Load Introduction in Carbon Fibre Composites for 

Automotive Applications 

Kolsters, Hans 

Stiffness and Strength of Laser-welded Sandwich Panels 

Martinsson, Johan 

FEA and Fatigue Assessment of Welded Structures 

Ozolinsh, Olgerts 

Non-linear Finite Element. Analyses of Forming of 

Fastener Elements 

Ribeiro-Ayeh, Steven 

On the Strength of Bi-material Interfaces 

Rosén, Anders 

Impact Loads and Responses for Planning Craft in Waves 

Mekanik 

Chevalier, Mattias 

Adjoint Based Control and Optimization of Aerodynamic 

Flows 

Gullman-Strand, Johan 

Turbulence Modelling Using Automated Code 

Generation Applied to Asymmetric Diffuser Flow 

Pavlov, Ivan V 

Diffraction on sound from a point source against screens 

with periodical edge profiles 

Stålbyggnad 

Tranvik, Pär 

Dynamic Behaviour under Wind Loading of a 90 m Steel 

Chimney 

Teknisk akustik 

Elnady, Tamer Mohamed 

On the Use of Liners to Reduce Aircraft Jet Engine Noise 

Hörlin, Nils-Erik 

A Study of Hierarchical FE Solutions of Biot´s Equations 

for Acoustic Modelling of Poroelastic Media 

Regaud, Pierre-Luc 

Modelling of Compact Resonators 

TEKNISK MATERIALVETENSKAP 

Metallernas bearbetning 

Ding, Zong-Hai 

Experimental Investigations on Metal Behaviour under 

Cold Forming Conditions 

Stål- och metallproduktionsteknik 

Gyllenram, Rutger Flemming 

Expert Systems or Systems for Experts Experiences from 

Swedish Research Projects 1984–2001 

Träteknologi 

Larsson, Hanna 

Axial Twist Due to Cross Grain in Wood Subjected to 

Bending 

Korrosionslära 

Szakalos, Peter 

Mechanisms of Metal Dusting on Stainless Steels 

Materialens processteknologi 

Han, Han 

Determination of Flow Stress and Coefficient of Friction 

for Extruded Anisotropic Materials under Cold Forming 

Conditions 

Xu, Zhihui 

Nanoindentation on Coatings 

Metallurgisk processvetenskap 

Eriksson, Robert 

Heat Transfer, Inclusion Characteristics and Fluid Flow 

Phenomena during Upp-Hill Teeming 

Gustavsson, Joel 

Melting Behaviour of Reduced Iron Ore Pellets and 

Raceway Adiabatic Flame Temperature Characteristics 

in the Blast Furnace 

Söder, Mats 

Growth and Removal of Inclusions during Ladle 

Stirring 

Tilliander, Anders 

Modelling of Fluid Flow and Heat Transfer Characteristics 

in AOD Nozzles 

Tillämpad materialteknologi 

Ericsson, Mats 

Fatigue Strength of Friction Stir Welded Joints in 

Aluminium 

Tillämpad processmetallurgi 

Vidacak, Branka 

Viscosities of Complex Slags and the Impact of the Same 

on Foaming in EAF 

SAMHÄLLSBYGGNADSTEKNIK 

OCH ARKITEKTUR 

Jord- och bergmekanik 

Dalmalm, Thomas 

Grouting Prediction Systems for Hard Rock, based on 

Active Design 


Klingberg, Anna 

Variation hos materialparametrar inom ballasttillverkningen 

Byggnadsteknik 

Hassan, Osama 

Transmission of Structure-Borne Sound in Buildings 

Above Railway Tunnels 

Weber, Tim 

Low-energy Houses – Visions and Reality – A Statistical 

Survey on the Real Energy Consumption in 400 Swedish 

and German Houses 

Brobyggnad 

Wäppling, Mattias 

Behaviour of Concrete Block Pavements – Field Tests 

and Surveys 

Vattenbyggnad 

Arcelus, Carlos A. 

Hydrology of Riparian Wetlands. A Methodology Study 

in Corbo Wetlands, Uruguay 

Lundholm, Cecilia 

Learning about Environmental issues in Higher Education 

Öberg, Ola 

Assessment of Sediment Contaminants from Ceramic 

Production, a Case Study of Farstaviken 

Vattenvårdsteknik 

Stark, Kristina 

Phosphorus Release from Sewage Sludge by Use of Acids 

and Bases 

Arkitektur 

Lindberg, Eva-Rut 

Gjort av jord. Lerjord som byggmaterial i Sverige och 

länder med likartat klimat 

Petursdottir Berggren, Linda 

Nya utgångspunkter för belysningsplanering 

Svedmyr, Åke L E 

Den målade fasadytans materialitet. Studier 

om sambandet mellan färgmaterialets sammansättning 

och fasadytans utseende som nymålad 

och åldrad 

Sällström, Pehr-Mikael 

Om arkitekturens akustiska form. En fallstudie av 

interaktioner mellan ljud, rum och arkitektur i 

Lunds domkyrka; utformning och upplevelse 

Östman, Leif 

Byggherren som designer – om begreppet design ur den 

pragmatiska filosofins synvinkel 

INDUSTRIELL TEKNIK OCH EKONOMI 

Industriell arbetsvetenskap 

Hyödynmaa, Marjo 

Miljöledning i byggföretag – Motiv, möjligheter 

och hinder 

Niss, Camilla 

Knowledge Brokering across the Boundaries of 

Organisations. An Interactionist Interpretation of 

a Temporary ’Mirror-organisation’ 


Tangen, Stefan 

A Theoretical Foundation for Productivity 

Measurement and Improvement of Automatic 

Assembly Systems 


Jerbrant, Anna 

Projektledning från ovan – Beroenden och kopplingar i 

en industriell multiprojektverksamhet 

Karlson, Lennart 

Life Cycle Assessment (LCA) – a Sustainable Management 

Tool? 

Filosofi 

Pettersson, Martin 

Transformative Decision Rules and Axiomatic 

Arguments for the Principle of Maximizing 

Expected Utility 

Infrastruktur och samhällsplanering 

Arousell, Patrik 

Interregional Freight Flows – Model System and 

Estimation 

Lundström, Robert 

Rheological and Fatigue Characterisation of Asphalt 

Concrete Mixtures Using Uniaxial Testing 

Tang, Bing 

On Chemical Characterization of Asphalt Release Agents 

Trafikplanering 

Strömgren, Per 

Mikrosimulering av trafik i vägkorsning 

Fastighetsekonomi 

Sjöberg, Ann 

Underlag för politiska beslut om markens användning 


Kese, Kwadwo 

Nanomechanical Measurement and Effects of Residual 

Stress in Glass 

Geodesi 

Ellmann, Artu 

Least squares modification of Stokes formula with 

application to the Estonian geoid 

Fastighetsteknik 

Vlassenko, Irena 

Land and Property Taxation – Development, Evaluation 

and Perspectives 

66

Produktion: Universitetsförvaltningen, KTH. 

Grafisk form: Intellecta Corporate. 

Layout och original: Enheten för IT & Media, Stockholms universitet. 

Tryck: Edita Västra Aros 

Foto: Christer Gummeson, Leif R. Jansson/scanpix, Jens Lasthein, 

Håkan Lindgren, Jack Mickrut/prb, Magnus Myrén, Carl-Henrik Tillberg 

och Bengt Vängstam. 

Illustration: Ida Björs. 

ISBN: 91-7283-456-0 

67

KTH, SE-100 44 Stockholm. Tel 08-790 60 00. Fax: 08-790 65 00. www.kth.se

Ã rsredovisning 2002 - KTH

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?

Ãrsredovisning 2002 - KTH