Ãrsredovisning 2002 - KTH

More documents

Recommendations

Info

GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING liserade både i Haninge och Södertälje varför samarbete är naturligt. Vid campus Telge har samarbetet med Södertörns högskola resulterat i två utbildningar som leder till kandidatexamen – ekonomi, logistik och kommunikation samt ekonomi, teknik och design. I den senare är även Konstfack samarbetspartner. Södertörns högskola har huvudansvaret för dessa utbildningar. Vid campus Haninge är de båda högskolornas utbildningar inom media och kommunikation samlokaliserade. Södertörns högskola ger även ekonomikurser i vissa av KTHs högskoleingenjörsutbildningar. Ett övergripande samarbetsavtal mellan KTH, Karolinska Institutet (KI) och Södertörns högskola gällande både utbildning och forskning på Södertörn har slutits under året. Samarbetet mellan de tre högskolorna kommer i fortsättningen att ske inom ramen för detta avtal. Utöver de redan etablerade utbildningarna har samarbetet utvidgats under 2002 genom att KTH ger kurser inom dataområdet både till KI och Södertörns högskola. Vårteminen 2003 startar en högskoleingenjörsutbildning i medicinsk teknik där KI ansvarar för den medicinska delen. Då startar även högskoleingenjörsutbildningar i kombination med ekonomi, där Södertörns högskola ger ekonomikurserna. KTH har höstterminen 2002 givit en teknisk bastermin som är kopplad till dessa utbildningar. Som en följd av det övergripande samarbetsavtalet har Centrum för Teknik i Vården bildats, med lokalisering i Flemingsberg. Övrigt samarbete i stockholmsregionen Med Stockholms universitet samarbetar KTH sedan länge inom den gemensamma institutionen för data- och systemvetenskap, belägen i Kista. Samarbete sker också vid Alba- Nova, Stockholms centrum för fysik, astronomi och bioteknik. I anslutning till AlbaNova finns även Vetenskapens hus där KTH och SU arbetar tillsammans med verksamhet för gymnasie- och grundskoleelever. Där finns ett modernt laboratorium bemannat av doktorander, studenter och forskare, med verksamhet inriktad mot den moderna vetenskapen och utnyttjandet av dagens informationsteknologi. Målet är att stimulera unga elevers intresse för naturvetenskap och teknik. Under hösten arrangerades en studiedag för lärare från de 17 gymnasieskolorna som KTH har samarbete med. Här presenterades Vetenskapens hus och tillsammans med KTH-lärare diskuterades en utveckling av samarbetet. I Kista samarbetar KTH med KI i ett utbildningsprogram i medicinsk informatik. KI har huvudansvaret för programmet som leder till en magisterexamen. Ungefär hälften av kurserna ges av KTH, företrädesvis vid de institutioner som är belägna i Kista. KTH samarbetar dessutom med KI i en kompetensinriktning i biomedicinsk teknik samt inom optikerutbildningen där delar av utbildningen ges av KTH. Tillsammans med Handelshögskolan i Stockholm ges kompetensinriktningen affärsutveckling och medieteknik, som kan läsas av studerande från båda högskolorna. Handelshögskolan, KI och KTH samarbetar dessutom i Stockholm School of Entrepreneurship som erbjuder kurser som kan läsas av studerande vid samtliga tre högskolor. I Stockholm har universitet och högskolor en gemensam arena i Stockholms Akademiska Forum där bland annat information till presumtiva studenter ges. I Studentpalatset samarbetar man genom att erbjuda läsplatser till studerande i stockholmsområdet. Samarbete utanför stockholmsområdet KTH har i flera år uppdragit åt högskolor utanför stockholmsområdet att ge de två första åren av civilingenjörsutbildningen inom vissa program. KTHs finansiering av dessa platser har dock upphört. Några av högskolorna driver utbildningen vidare i egen regi och avtal har träffats om att studerande från utbildningar vid Mälardalens högskola samt Mitthögskolan garanteras plats vid KTH i årskurs 3. Mälardalens högskola har numera rätt att själva utfärda civilingenjörsexamen, varför garantin upphör från och med 2003. Även med Högskolan Dalarna har träffats avtal om garanterad övergång till KTH för studerande som genomfört de två första åren inom civilingenjörsprogrammet i materialteknik. På detta sätt utnyttjas den samlade kompetensen som finns vid de båda högskolorna. Examen utfärdas av KTH. INTERNATIONALISERING KTH antog under året en policy för internationalisering. Enligt policyn skall KTH: • Aktivt stimulera deltagande i EUs forsknings- och utbildningsprogram. • Utveckla samarbeten med utvalda universitet. • Underlätta och fördjupa studerande- och lärarutbyte och delta i nätverkssamarbeten. • Utveckla det regionala samarbetet till stöd för utländska studenter/lärare. • Utveckla fler magisterprogram på engelska och rekrytera fler utländska studenter. • Utveckla internationaliseringen på hemmaplan, integrera språkutbildning och internationella inslag i utbild ningen. En policy har även utarbetats för tillgodoräknande av utlandsstudier. 20
GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING Studerandeutbyte KTH strävar efter att utöka utbytesverksamheten. I utvecklingsplanen är målet att minst hälften av de examinerade inom arkitekt- och civilingenjörsutbildningen och minst en fjärdedel inom högskoleingenjörsutbildningen skall ha tillbringat en termin eller mer av sin studietid utomlands. Motsvarande andel utländska studerande skall studera vid KTH. Av de examinerade arkitekterna och civilingenjörerna under 2002 har 28 (28) procent studerat utomlands. Under 2002 påbörjade 387 (426) KTH -studerande studier utomlands. Totalt bedrev 579 (671) studenter studier utomlands, vilket är en minskning jämfört med de fyra föregående åren. Av de utresande studenterna reste 49 (38) procent inom ramen för EU-programmet Erasmus. Inom Europa är det vanligast att utbytesstudenterna läser kurser, medan de som reser till exempel till USA och Japan i stor utsträckning gör sina examensarbeten där. De vanligaste länderna att resa till är USA och Tyskland. Därnäst kommer Spanien, Frankrike, Storbritannien, Schweiz och Australien. Antalet utländska utbytesstuderande som påbörjade studier på KTH under 2002 var 593 (512). Det innebär att antalet inresande studenter har ökat i antal och är betydligt fler än antalet utresande KTH-studerande. Av de inresande utbytesstudenterna kommer 74 (72) procent via Erasmusprogrammet, främst från Tyskland, Frankrike, Spanien och Italien. Det totala antalet utländska utbytesstuderande på KTH under 2002 var 942 (805). Under året har KTH arbetat aktivt med att hyra och förmedla bostäder till utländska utbytes- och magisterstudenter. Eftersom bristen på studentbostäder i stockholmsområdet är stor har även rum och lägenheter från privatvärdar inhyrts. Hur klarar utbytesstudenterna studierna? Både inresande och utresande studenter klarar generellt studierna väl under sina utlandsvistelser. De inresande studenterna som följer undervisningen på svenska håller i stort sett jämna steg med KTHs studenter. De första månaderna är vanligen TVÅ UTBILDNINGAR I EN Hösten 2002 startade en utbildning som ger de studerande möjligheten att bli både lärare och civilingenjörer. Utbildningen lockade drygt 30 studenter till första antagningen, Sofie Heldebro från Kiruna är en av dem. – Jag funderade jättemycket och hade svårt att bestämma mig för vad jag skulle söka efter att ha läst tekniskt basår på Komvux, berättar hon. Hon sökte först in på lärarutbildningen i Umeå med inriktning mot matematik och fysik, men började känna sig tveksam till sitt val. Dagarna efter att ansökningstiden hade gått ut snubblade hon över information om den nya utbildningen och insåg att den innebar att hon slapp välja bort något. – Den kombinerade utbildningen passade mig perfekt, så jag ringde runt och fick lämna in en ansökan eftersom det fanns platser kvar, säger hon. Utbildningen ges ännu bara i Stockholm, vilket innebar att Sofie Heldebro fick flytta till en större stad än hon hade tänkt sig. – Men nu tycker jag att det fungerar jättebra, jag har haft tur och fått lägenhet ute i Kista, säger hon. Efter endast en termin in i utbildningen tycker Sofie Heldebro att det mesta har fungerat bra, framför allt med tanke på att det är första året som utbildningen ges. Men hon efterfrågar en tydligare definition av själva civilingenjörsbegreppet och var det är tänkt att de ska arbeta efter avslutad utbildning. Eftersom hon och hennes studiekamrater är de första som går utbildningen finns det inga förebilder med samma utbildning. – Jag vet faktiskt inte vad jag kommer att arbeta med. Jag skulle vilja jobba som civilingenjör dels på grund av löneläget, dels därför att jag tror att arbetsuppgifterna kan vara mer varierande. Men jag kan också tänka mig att kombinera läraryrket med civilingenjörsuppgifter, säger hon. Hon har också funderat på att forska, det finns ett helt nytt ämne, teknik och lärande, att forska på. – Jag håller alla dörrar öppna, säger Sofie Heldebro. OLIKA MILJÖER Studenterna läser redan från början på både KTH och Lärarhögskolan vilket innebär att de första terminen läser 10 poäng på vardera högskolan, något som Sofie tror är bra. – Det har varit bra att vi kommit igång på båda högskolorna samtidigt. Jag tror att det kan bli knepigare om vi hade läst hela första året på KTH och sedan behövt byta miljö. På det här viset är båda miljöerna lika hemma för oss från början, säger hon. 21
Page 1 and 2: ÅRSREDOVISNING 2002
Page 3 and 4: Innehåll ORGANISATION 4 KTH I SIFF
Page 5 and 6: KTH I SIFFROR 2002 KTH i siffror 20
Page 7 and 8: REKTOR HAR ORDET …med uppdrag att
Page 9 and 10: NOTISER FRÅN VERKSAMHETEN 2002 TRE
Page 11 and 12: GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING
Page 19: GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING
Page 27 and 28: FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING Fig
Page 29 and 30: FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING Und
Page 31 and 32: PAPPERSARBETE BRYTER NY MARK Trä
Page 33 and 34: FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING des
Page 35 and 36: FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING kvi
Page 37 and 38: PERSONAL Personal Antalet anställd
Page 39 and 40: PERSONAL Figur 23 MEDELTAL ANSTÄLL
Page 41 and 42: KTH 175 ÅR 2002 BILL GATES HEDERSD
Page 43 and 44: LOKALER KTHB I NYA LOKALER Den 16 m
Page 45 and 46: EKONOMISK ÖVERSIKT Ökningen av fo
Page 47 and 48: STIFTELSEFÖRVALTNING Stiftelseför
Page 49 and 50: FINANSIELL REDOVISNING Finansiell r
Page 51 and 52: FINANSIELL REDOVISNING Balansräkni
Page 53 and 54: FINANSIELL REDOVISNING Finansiering
Page 55 and 56: FINANSIELL REDOVISNING Tabell 2. Re
Page 57 and 58: FINANSIELL REDOVISNING 2002 2001 Up
Page 59 and 60: KTHs STYRELSE ARVODEN MED MERA TILL
Page 61 and 62: DOKTORSAVHANDLINGAR 2002 Karlsson,
Page 63 and 64: DOKTORSAVHANDLINGAR 2002 Byggnadste
Page 65 and 66: LICENTIATAVHANDLINGAR 2002 Söderqv
Page 67 and 68: Produktion: Universitetsförvaltnin

Ã rsredovisning 2002 - KTH

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?

Ãrsredovisning 2002 - KTH