Ãrsredovisning 2002 - KTH

More documents

Recommendations

Info

FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING Figur 20 PROFESSORER 2002 Nyanställda professorer (externt rekryterade) Förpackningsteknologi Inbyggda styrsystem Programvaruteknik Trä och träkompositer Befordrade till professor Datalogi Elektroniksystemkonstruktion Halvledarmaterial Matematik Metallografi Numerisk analys Nyanställda gästprofessorer (externt rekryterade) Fysik Informatik Makromodellering av metallurgiska processer Miljöhistoria Service Operations Management Teknisk akustik, inriktning numeriska metoder Nyanställda adjungerade professorer Förbränningsmotorteknik Infrastrukturekonomi för IT-området Kompetensbaserad verksamhetsutveckling Kvalitets- och miljöstyrning vid byggande i jord och berg Strömningsmekanik Tillämpad byggnadsmekanik Professorer som slutat eller pensionerats Belysningslära Distribuerade system Fasta tillståndets fysik Fastighetsekonomi Fysik Grundvattenkemi Industriminnesforskning Matematik (2) Metallernas bearbetning Reglerteknik Teknisk geologi tionssystem (Vinnova) och Energimyndigheten (STEM), som tillsammans stödjer 28 kompetenscentra. Nio av dessa är placerade vid KTH. Dessutom deltar KTH som samarbetspart i ytterligare två centra, som har Sveriges lantbruksuniversitet respektive Uppsala universitet som värd. Kompetenscentra finansieras av myndigheten, högskolan och företagen med vardera en tredjedel. Förutom de kompetenscentra som stöds av Vinnova finns en rad andra forskningscentra med KTH som värd. Det finns nu cirka 25 sådana centra, i vilka det finns goda förutsättningar för att arbeta tvärvetenskapligt och ofta sker därför en samverkan över institutionsgränserna och även med andra lärosäten och med industrin. Under året har KTH tillsammans med Karolinska Institutet etablerat Centrum för teknik i vården i Flemingsberg. Genom detta stärks samarbetet mellan teknisk och medicinsk kompetens och möjligheter skapas att se över forsknings- och utbildningsbehov samt nya yrkesroller som behöver etableras inom vårdsektorn. Professurer Under året har totalt tio professorer anställts på KTH. Av dessa har sex anställts som professor efter ansökan om befordran från lektor till professor. Samtidigt har sex gästprofessorer och sex adjungerade professorer anställts. I samband med att nya forskningsområden utvecklas är det nödvändigt att snabbt kunna tillföra ny kompetens. KTH satsar allt mer på att tillföra den nya kompetens som behövs med professorer med tidsbegränsade förordnanden, det vill säga gästprofessorer eller adjungerade professorer. Rekryteringsmål avseende kvinnor till lärartjänster Enligt regeringens uppdrag till KTH för perioden 2001– 2004 är målet att 13 procent av dem som anställs som professorer skall vara kvinnor. KTHs interna mål är 15 procent. Under 2002 har en kvinnlig professor anställts, vilket innebär 10 procent av de nyanställda, externt rekryterade, professorerna. Under 2001 var 9 procent (1) av de nyanställda externt rekryterade professorerna kvinnor. Motsvarande siffra för 2000 är 11 procent (1). När det gäller nyrekryterade kvinnliga lektorer är KTHs mål att andelen kvinnor skall vara 25 procent senast 2004. Under 2002 anställdes totalt 26 externt rekryterade lektorer varav fem kvinnor (19 procent). Under 2001 anställdes totalt 25 lektorer varav fyra kvinnor (16 procent). KTH ligger i dag en bra bit från målet vad avser kvinnlig andel bland professorer och lektorer, även om andelen kvinnor bland de nyrekryterade lektorerna har ökat för 2002. Andelen 34
FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING kvinnliga lektorer har totalt sett ökat från 8 till 10 procent. Det är fortfarande en låg andel, men kvinnliga lektorer är en förutsättning för att andelen kvinnliga professorer senare också skall kunna öka. Steget före i denna kedja är de kvinnliga doktoranderna som kraftigt har ökat sin andel bland de nyantagna de senaste två åren (33 procent 2002), samt forskarassistenterna där kvinnorna utgör knappt 30 procent av det totala antalet. Detta talar för att andelen kvinnor inom lektorsgruppen och professorsgruppen har förutsättningar att öka på några års sikt. FORSKNINGSSAMVERKAN Forskningsstiftelserna på KTH Forskningsstiftelserna är en viktig finansieringskälla för KTH. I många fall har forskningscentra med aktiv industriell medverkan skapats vid KTH. Programmen löper som regel på fem år, med möjlighet till förlängning. Utvärderingar sker regelbundet. KTH deltar för närvarande i 55 av Stiftelsens för strategisk forskning (SSF) 99 program och är värd för nitton av dessa. KTH har under året skrivit kontrakt med SSF om sammanlagt 122 miljoner kronor för sex nya projekt, samtliga inom produktions och IT-områdena. Största bidraget, 60 miljoner kronor, gick till fotonikprogrammet. Målet är att höja den vetenskapliga nivån genom breda tillämpningar inom fotonik, såsom telekommunikation och inom bioområdet, samt att bidra till utvecklingen av den snabbt växande fotonikindustrin. KTH koordinerar även ett MISTRA-program (Stiftelsen för miljöstrategisk forskning) och deltar i ytterligare sex. Utöver ovan nämnda två stiftelser deltar KTH i program vid KK-stiftelsen (Kunskap och Kompetens). TeknikBro- Stiftelsen och Stiftelsen för internationalisering av forskning och högre utbildning (STINT) finansierar också olika insatser på KTH. Forskningsbidragen för 2002 från stiftelserna uppgår till cirka 179 Mkr (inklusive transfereringar), varav cirka 156 Mkr från SSF. ROBOTFORSKNING INOM EU Cogvis eller Cognitive vision är ett EU-finansierat forskningsprojekt där sju olika forskargrupper inom Europa deltar. Målet är att hitta ett system som kan få robotar att känna igen och förstå begrepp som stol, inte bara en specifik stol som hittills. Forskarna på Centrum för autonoma system (CAS) på KTH är involverade i flera olika EU-projekt. Ett av dem beskrivs som ren grundforskning och handlar om att skapa intelligenta system där man försöker bygga ihop kognitionsvetenskap och datalogi. – Frågan vi ställer oss är hur vi kan göra ett system som kan kategorisera vad det ser, inte bara känna igen för systemet välkända objekt som en stol eller liknande, berättar Henrik Christensen, professor i datalogi, föreståndare på CAS och samordnare för projektet. Vi vill att systemet ska kunna kategorisera till exempel stolar eller bilar, ting som kan se väldigt olika ut. Hur ska vi få ett intelligent system att känna igen en stol som begrepp? Människor är jätteduktiga på att göra sådana kategoriseringar, säger han. Att lösa problemet handlar om att sätta ihop en rad olika tekniker och därför bidrar de olika forskargrupperna med kunskaper inom en rad olika områden som artificiell intelligens, psykologi, fysiologi, biomedicinsk teknik, statistisk modellering, datorseende och systemintegration. DOKTORANDER PÅ KÖ Sju olika forskargrupper, en från England, två från Tyskland, en från Italien, en från Schweiz, en från Slovenien och en från KTH, sammanlagt 36 personer, deltar i projektet. Startskottet gick i maj 2002 och gruppen har erhållit 40 miljoner kronor i anslag som ska räcka i tre år. – Vi förväntar oss att vi får anslag för ytterligare tre år. Vi har på förhand sagt att beträffande de problem vi jobbar med, går det inte att förutsäga när vi kan se en lösning, säger Henrik Christensen. Han tycker att han är priviligerad som i projektet har tillgång till de främsta forskarna inom respektive område. Doktoranderna står i det närmaste i kö för att få vara med, liksom gästprofessorer. Henrik Christensen tycker att det generellt är enklare att få gästprofessorer till EUprojekt än till andra projekt. Nackdelen är förstås att det är svårare att få ihop ett verkligt samarbete eftersom det är så stora avstånd, både geografiskt och ämnesmässigt. KTH Alumniverksamhet KTH har under året fortsatt den inledda satsningen på alumniverksamheten. Målet för alumniverksamheten är att, i samverkan med KTHs tidigare studenter, vidga och fördjupa samhälls- och näringslivskontakterna men också att öka de forna studenternas intresse för vidareutbildning och medverkan till sponsring av specifika satsningar. Projektet finansieras delvis med medel från TeknikBroStiftelsen i Stockholm. I samarbete med institutionerna, studentkåren och fristående alumniföreningar genomfördes i september 35
Page 1 and 2: ÅRSREDOVISNING 2002
Page 3 and 4: Innehåll ORGANISATION 4 KTH I SIFF
Page 5 and 6: KTH I SIFFROR 2002 KTH i siffror 20
Page 7 and 8: REKTOR HAR ORDET …med uppdrag att
Page 9 and 10: NOTISER FRÅN VERKSAMHETEN 2002 TRE
Page 11 and 12: GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING
Page 27 and 28: FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING Fig
Page 29 and 30: FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING Und
Page 31 and 32: PAPPERSARBETE BRYTER NY MARK Trä
Page 33: FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING des
Page 37 and 38: PERSONAL Personal Antalet anställd
Page 39 and 40: PERSONAL Figur 23 MEDELTAL ANSTÄLL
Page 41 and 42: KTH 175 ÅR 2002 BILL GATES HEDERSD
Page 43 and 44: LOKALER KTHB I NYA LOKALER Den 16 m
Page 45 and 46: EKONOMISK ÖVERSIKT Ökningen av fo
Page 47 and 48: STIFTELSEFÖRVALTNING Stiftelseför
Page 49 and 50: FINANSIELL REDOVISNING Finansiell r
Page 51 and 52: FINANSIELL REDOVISNING Balansräkni
Page 53 and 54: FINANSIELL REDOVISNING Finansiering
Page 55 and 56: FINANSIELL REDOVISNING Tabell 2. Re
Page 57 and 58: FINANSIELL REDOVISNING 2002 2001 Up
Page 59 and 60: KTHs STYRELSE ARVODEN MED MERA TILL
Page 61 and 62: DOKTORSAVHANDLINGAR 2002 Karlsson,
Page 63 and 64: DOKTORSAVHANDLINGAR 2002 Byggnadste
Page 65 and 66: LICENTIATAVHANDLINGAR 2002 Söderqv
Page 67 and 68: Produktion: Universitetsförvaltnin

Ã rsredovisning 2002 - KTH

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?

Ãrsredovisning 2002 - KTH