Ãrsredovisning 2002 - KTH

More documents

Recommendations

Info

FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING tutioner engagerade i anordnandet av konferenser med deltagare från hela världen. Sammanlagt deltog cirka 5 000 personer i dessa. Figur 16 FORSKNINGENS FINANSIERING 2002 (2001) Totalt 1 861 Mkr inklusive bidrag för finansiering av transfereringar Forskarskolor och övrigt samarbete inom forskarutbildningen Under 2002, liksom de närmast föregående åren, har cirka 40 procent av KTHs institutioner samarbeten inom ramen för forskarskolor. Syftet med forskarskolorna är bland annat att ge de forskarstuderande en bredare kunskapsprofil, ofta i ett ämnesöverskridande perspektiv. Forskarskolorna genomförs därför ofta i samverkan med andra universitet och högskolor i landet samt över institutionsgränserna inom KTH. En majoritet, 75 procent, av KTHs institutioner har också andra former av formaliserat samarbete inom forskarutbildningen. Samarbete finns mellan institutioner på KTH såväl som med andra lärosäten och med industrin. En del institutioner samarbetar också med andra forskningsdiscipliner än de tekniska. Svenska företag och org. 17 % (16 %) Strategiska stiftelsen m fl 10 % (10 %) Övriga statliga 17 % (17 %) Övriga utländska 2 % (2 %) EU 5 % (3 %) Vinnova 7 % (7 %) Forsknings- och forskarutbildningsanslag 33 % (35 %) Forskningsråd 9 % (10 %) Forskarskola i telekommunikation KTH är värduniversitet för en forskarskola i telekommunikation där också Blekinge Tekniska Högskola, Mitthögskolan och Högskolan i Gävle är med som partnerhögskolor. Målsättningen med forskarskolan är att öka antalet utexaminerade doktorer och licentiater inom telekommunikationsområdet samt att förbättra kvaliteten på forskarutbildningen inom området. Forskarskolan innebär stora förändringar i första fasen av forskarutbildningen. Inledningen är en forskarförberedande avslutning av civilingenjörsutbildningen som omfattar de 40 sista poängen i grundutbildningen. Forskarutbildningskurser inom telekommunikation erbjuds dessa studenter och examensarbetena är av forskningkaraktär. Efter civilingenjörsexamen eller motsvarande erbjuds de anställningar som doktorander vid en av de nio forskargrupperna vid KTH eller de tre partnerhögskolorna som i dag medverkar i forskarskolan. Forskarskolan har ett programråd med representanter från alla partnerhögskolor. Ett gemensamt forskarutbildningsämne i telekommunikation har utarbetats och antagits av de medverkande högskolorna. Hittills har 22 doktorander antagits till forskarskolan, varav tre vid partnerhögskolorna. Under året har forskarskolan utvecklat och givit sju forskarutbildningskurser varav fem ingår i den forskarförberedande delen. Dessa genomfördes vid tre olika högskolor. Det finns ytterligare 16 forskarutbildningskurser som är under planering. Figur 17 INTÄKTER OCH KOSTNADER FÖR FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING Anslags- och bidragsfinansierad forskning och forskarutbildning samt uppdragsforskning (tkr) Intäkter 2002 2001 2000 1999 Anslag *) **) 635 062 613 309 606 173 528 621 Externa **) 1 214 539 1 136 301 1 126 552 1 104 431 Finansiella 11 547 12 172 4 044 4 903 SUMMA 1 861 148 1 761 781 1 736 769 1 637 955 Därav uppdragsforskning 91 205 117 991 109 465 115 516 Kostnader Personal *) 1 068 884 948 291 977 669 928 083 Lokaler 302 106 284 630 249 917 230 835 Övrig drift **) 388 793 407 043 374 563 355 496 Finansiella 13 692 11 543 9 198 8 741 Avskrivn 128 481 123 340 132 371 134 614 SUMMA 1 901 956 1 774 847 1 743 718 1 657 769 ÅRETS KAPITAL- FÖRÄNDRING -40 808 -13 065 -6 946 -19 814 * För år 2002 ingår även ersättning respektive kostnader för statliga avtalsförsäkringspremier motsvarande 53 675 kr ** Inklusive transfereringar (= erhållna medel som förmedlas till andra samarbetspartner samt stipendier etc) 30
PAPPERSARBETE BRYTER NY MARK Trä är ett material som följt människan genom alla tider, men även om dess användningsområden varit oräkneliga har det haft till synes ofrånkomliga brister. Papper och trä tål inte alltför höga temperaturer och det förstörs av fukt. Genom att tillföra träets celler polymerer som reagerar mot vissa enzymer, förbättras träets egenskaper, vilket kommer att ge oss tåligare träprodukter i framtiden. Tuula Teeri, professor i träbioteknik vid KTH, har prisats och uppmärksammats för sitt nya patenterade papper, som tål vatten, är starkt och bärigt och lätt att forma. Nästa steg är att lyfta denna nya träteknologi in i industrin. Tänkbara praktiska tillämpningar saknas inte. Superstarkt papper och bättre förpackningar är en sak, men nya cellulosabaserade material kan även ta steget in i den tunga fordonsindustrin och medföra stora förändringar vid tillverkningen av exempelvis bilar och flygplan. Forskarskolan genomförde under ledning av sex lärare en veckolång sommarskola, arrangerad av Mitthögskolan, i tele-ekonomi. I kursen deltog 40 doktorander av vilka flera kom från lärosäten som inte ingår i forskarskolan. FORSKNING Tendensen inom teknik och naturvetenskap är att en tydligare koppling sker mellan nya vetenskapliga och industriella tillväxtområden. Vetenskapens drivkraft har alltid varit att skapa ny kunskap, i dag en huvudförutsättning för att skapa nya produkter, processer och tjänster. Denna koppling har gett upphov till en debatt om huruvida det är universitetens roll att genom sin grundforskning skapa ny kunskap som med nödvändighet skall vara kopplad till den industriella och samhälleliga utvecklingen. Debatten om grundforskning, strategisk forskning och teknisk utveckling, och inom vilka former dessa skall bedrivas, är således inte bara en akademisk fråga. Frågan kommer emellertid allt mer att påverka universitetsforskarnas och universitetslärarnas verksamhet. Under året har den tekniska forskningen vid KTH och i övriga Sverige påverkats av den rådande lågkonjunkturen. Genom forskningsstiftelsernas krympande tillgångar och den minskade offentliga finansieringen av teknisk forskning har teknikområdet förlorat många hundra miljoner kronor på årlig basis, en summa som motsvarar en ansenlig del av det totala fakultetsanslaget till hela vetenskapsområdet. Detta påverkar naturligtvis utvecklingen negativt. Konsekvensen på sikt är färre doktorander och forskarassistenter samt mindre forskning. Följden av den ekonomiska utvecklingen är att fokus och prioriteringar på vetenskapliga och industriella tillväxtområden nu tenderar att blir än mer markant samtidigt som bredden på den tekniska forskningen minskar på ett sätt som medför att vi avsäger oss möjliga framtida utvecklingar. 2002 har varit bioteknikens år och har, i medierna, övertagit IT-områdets status som det viktigaste tillväxtområdet för vetenskap och industri. Utvecklingen kan förklaras av bioteknikens mindre känslighet för den ekonomiska konjunkturen, dels på grund av ämnets tydliga förankring i grundläggande naturvetenskap, dels genom att den industriella relevansen inom området så starkt är kopplad till vårdområdets utveckling. Området är i snabb tillväxt och beroende av både teknisk och medicinsk utveckling för att bota sjuka men också för att bedriva vård mera storskaligt. Det har även blivit uppenbart att medicinens och teknikens samverkan är nödvändig för områdets utveckling. På sikt kommer vi troligen att se ett närmande av yrkesrollerna inom vård och teknik. I samspelet mellan teknik och medicin är det tydligt att en av teknikens huvuduppgifter är att skapa de nya metodplattformar som behövs för en framgångsrik medicinsk forskning. Här har KTHs forskare inom bioteknikområdet visat sig vara mycket framgångsrika. En av de största utmaningarna för forskarsamhället framöver blir att försöka bestämma funktionen hos gener och proteiner. Det kommer att ske med hjälp av en metod som utvecklats på KTH i samarbete med Uppsala universitet. Satsningen möjliggörs genom en donation om 240 Mkr från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Den informationstekniska forskningen vid KTH fortsätter i stort sett med oförändrad kraft men med fokus flyttat mot de 31
Page 1 and 2: ÅRSREDOVISNING 2002
Page 3 and 4: Innehåll ORGANISATION 4 KTH I SIFF
Page 5 and 6: KTH I SIFFROR 2002 KTH i siffror 20
Page 7 and 8: REKTOR HAR ORDET …med uppdrag att
Page 9 and 10: NOTISER FRÅN VERKSAMHETEN 2002 TRE
Page 11 and 12: GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING
Page 27 and 28: FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING Fig
Page 29: FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING Und
Page 33 and 34: FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING des
Page 35 and 36: FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING kvi
Page 37 and 38: PERSONAL Personal Antalet anställd
Page 39 and 40: PERSONAL Figur 23 MEDELTAL ANSTÄLL
Page 41 and 42: KTH 175 ÅR 2002 BILL GATES HEDERSD
Page 43 and 44: LOKALER KTHB I NYA LOKALER Den 16 m
Page 45 and 46: EKONOMISK ÖVERSIKT Ökningen av fo
Page 47 and 48: STIFTELSEFÖRVALTNING Stiftelseför
Page 49 and 50: FINANSIELL REDOVISNING Finansiell r
Page 51 and 52: FINANSIELL REDOVISNING Balansräkni
Page 53 and 54: FINANSIELL REDOVISNING Finansiering
Page 55 and 56: FINANSIELL REDOVISNING Tabell 2. Re
Page 57 and 58: FINANSIELL REDOVISNING 2002 2001 Up
Page 59 and 60: KTHs STYRELSE ARVODEN MED MERA TILL
Page 61 and 62: DOKTORSAVHANDLINGAR 2002 Karlsson,
Page 63 and 64: DOKTORSAVHANDLINGAR 2002 Byggnadste
Page 65 and 66: LICENTIATAVHANDLINGAR 2002 Söderqv
Page 67 and 68: Produktion: Universitetsförvaltnin

Ã rsredovisning 2002 - KTH

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?

Ãrsredovisning 2002 - KTH