Hela boken - Medicinsk fakultet - UmeÃ¥ universitet

More documents

Recommendations

Info

Orsaker och riskfaktorer Det jag har sysslat med i min forskning, framför allt där min doktorand Eva Olofsson är involverad men delvis också min andra doktorand Björn Lundberg, är orsakerna till katarakt. Vad är det som gör att vissa personer får det här redan vid 50 års ålder medan det för andra dröjer till kanske 90 innan linsen börjar bli så grumlig att det har några konsekvenser? Även om vi numera har goda behandlingsresultat skulle det naturligtvis vara bra om man också kunde påverka förloppet av sjukdomen och fördröja den, kanske rentav förhindra att katarakt uppstår. Den viktigaste orsaksfaktorn, och det kanske ni har förstått utifrån det jag har sagt hittills, är hög ålder. Katarakt kommer med tiden. Det kan emellertid finnas ärftliga faktorer som gör att vissa personer får katarakt tidigare än andra. Sedan har också miljöfaktorerna en roll. En viktig sådan är faktiskt rökning. Rökare får s.k. oxidativ stress i linsen och då bildas kväveoxid och andra ämnen som kan skada linsens celler. I försök på möss har vi visat att man faktiskt kan framkalla katarakt snabbare om man tillsätter ämnen som liknar dem som bildas vid rökning. En annan faktor som man vet kan påskynda utvecklingen av sjukdomen är ultraviolett ljus. Som jag sade i början är linsen och hornhinnan mer utsatta för omgivningens påfrestningar än de inre delarna av ögat. De fungerar som ett filter för att skydda de känsliga cellerna i näthinnan från bl.a. kortvågigt högenergetiskt ljus som det ultravioletta. I stora undersökningar där man har jämfört personer som arbetar inomhus och utomhus har man sett att utearbetare drabbas tidigare av katarakt än de som arbetar i det svagare ljus som man allmänt sett har mer av inomhus. Man har t.o.m. kunnat se att bland människor som bor längre söderut, där solljuset är starkare, är det större skillnad mellan utomhusarbetare och inomhusarbetare än på nordliga breddgrader. I vår egen forskning har vi sett att man kan framkalla katarakt hos möss genom utsätta linsen för ultraviolett ljus och ljus som liknar vanligt dagsljus, det som vi utsätts för under en så här vacker dag. Vi har också sett att möss av en typ som saknar ett speciellt enzym i linsen drabbas av katarakt i större utsträckning än möss som har detta ämne. En liknande ökning i utvecklingen av katarakt har vi kunnat konstatera i våra försök med diabetes, sockersjuka. Det är ju en sjukdom som med åren leder till 43
komplikationer i olika delar av kroppen och även linsen kan drabbas. Då har vi kunnat se att möss som saknar det här skyddande enzymet i linsen inte tål förhöjt blodsocker på samma sätt som helt friska möss. Långvarig behandling med kortison kan också påverka utvecklingen av katarakt. Ännu en uppenbar miljöfaktor är skador på ögat då man utvecklar katarakt tidigare. Den behandling som finns för katarakt är operation. Som en introduktion till Eva Mönestams beskrivning tänkte jag berätta helt kort om hur gråstarrsoperationerna har utvecklats. Redan 500 f.Kr. utfördes i Indien något som kallas ”starrstick”: Man satte in en nål i ögat och tryckte ner linsen så att den åkte undan och patienten återfick sikten. Man ser ju inte särskilt bra på det sättet men människor som var helt blinda av katarakt kunde efter ett sådant ingrepp få tillbaka åtminstone lite ledsyn. Man ska dock ha klart för sig att det var långt före bedövningens tid, så det var knappast någon populär behandling men det utfördes i alla fall. I det antika Rom gjordes ”linsaspirationer” där man sög ut den grumliga linsen med ett rör som sattes in i ögat. Det måste framför allt ha gjorts på barn eftersom linsen blir större, men också hårdare med tiden. De maskiner vi använder för operation av katarakt idag arbetar med vakuum, men man brukar inte kunna suga ut linsen på en vuxen människa utan att först sönderdela den. På 1700-talet i Paris började man göra något som åtminstone liknar det vi sysslar med idag, dvs. att ta ut linsen ur ögat (kataraktextraktion). Det gjordes också i London strax efteråt. Sedan gick det ett gott stycke in på 1800-talet innan man började kunna sy ihop och reparera såret i ögat på ett bra sätt. Innan dess fick man förlita sig på kroppens läkning, vilket troligen ledde till att resultaten av de få operationer som gjordes på 1700-talet var väldigt dåliga. Först i slutet av 1800-talet kom lokalbedövning in i bilden. Det är en teknik som är väldig värdefull, 99 procent av dagens operationer görs i lokalbedövning. Det är väldigt sällan vi är tvungna att söva patienter vid en kataraktoperation. Det första lokalbedövningsmedlet som fanns var kokain och dagens medel är utvecklade ur kokain men utan dess oönskade ruseffekter. 1949 började man sätta in plastlinser i ögat. På 1960-talet kom de moderna operationsmetoderna, men det har skett en väldig utveckling sedan dess också. 44
Page 1 and 2: Forskningens dag 2007 Ögat i blick
Page 3 and 4: På bettet hela livet Utgiven av Me
Page 5 and 6: Frågestund och diskussion.........
Page 7 and 8: kvenserna av operationen resten av
Page 9 and 10: Det finns flera typer av ögon hos
Page 11 and 12: Synen är utan tvivel vårt mest v
Page 13 and 14: Ärftliga ögonsjukdomar i Västerb
Page 15 and 16: Figur 3 illustrerar den process som
Page 17 and 18: En annan mätapparat - OCT, Optical
Page 19 and 20: Figur 7 är tagen från Barkmans oc
Page 21 and 22: Som jag nämnt finns en sjukdom som
Page 23 and 24: För att utröna om en person har d
Page 25 and 26: dom. Emellertid ska man väl inte m
Page 27 and 28: DNA består av fyra byggstenar, nuk
Page 29 and 30: det ”autosomal” betyder att sju
Page 31 and 32: men det blev inte så utan deras ba
Page 33 and 34: Figur 8. Den långa vägen från fo
Page 35 and 36: Irina Golovleva: Jag vill inte vara
Page 37 and 38: nan kallas ögats bakre segment. Vi
Page 39 and 40: Figur 3. Specialiserade celler på
Page 41: När vi tittar på patienter på mo
Page 45 and 46: Gråstarrsoperation - och sedan? Ev
Page 47 and 48: de man krympa snittets storlek ytte
Page 49 and 50: Figur 4. Den plastlins som sätts i
Page 51 and 52: att det finns sådana förändringa
Page 53 and 54: Med tryck på grön starr - en av v
Page 55 and 56: Figur 1. Flödet av kammarvätska i
Page 57 and 58: Figur 3. Synfältsbortfall med lån
Page 59 and 60: Figur 6. Vid misstanke om grön sta
Page 61 and 62: Figur 8. Fördelning av ögontryck
Page 63 and 64: Det är den metoden man kallar Gold
Page 65 and 66: toder som är enklare, billigare el
Page 67 and 68: Det duger dock inte för en ny meto
Page 69 and 70: Sverker: Ja. Christina: Hudfärg ve
Page 71 and 72: Ögonmusklerna är de snabbaste i k
Page 73 and 74: Med avancerad teknik, microarrays,
Page 75 and 76: ten är mer spännande än så, eft
Page 77 and 78: 10 procent av de som mönstrade had
Page 79 and 80: Anders Behndig: Vad som definitivt
Page 81 and 82: Eva Mönestam: Man lägger ner arma
Page 83 and 84: Ljuskänslig efter starroperation P
Page 85 and 86: Christina Lindén: Inte för behand
Page 87 and 88: Läsglas och ordblindhet Publik: Ja
Page 89 and 90: Publik: Jag har t.ex. blivit omplac
Page 91 and 92: genom att ägna sig lite mindre åt
Page 93 and 94:
Sverker Olofsson: Visst är det en
show all

Hela boken - Medicinsk fakultet - UmeÃ¥ universitet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?