01.11.2014 Views

Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet

Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet

Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Figur 1. Flödet av kammarvätska i<br />

ögat. Det s. k. kammarvattnet produceras<br />

i ögats bakre kammare. Därifrån<br />

rinner det in i främre kammaren mellan<br />

linsen och regnbågshinnan och vidare<br />

ut ur ögat via kammarvinkeln.<br />

marvinkel utan möjlighet för vätskan att lämna ögat. I dagligt tal kallar man<br />

ofta de med öppen kammarvinkel för ”kronisk” grön starr och de som har<br />

stängd kammarvinkel för ”akut” (figur 2). Detta beror på att det är stor skillnad<br />

i symtomen vid sjukdomsstart.<br />

Det finns andra former av grön starr också. Vi har en del sekundära former,<br />

och de uppstår på grund av att man har någon annan sjukdom eller tillstånd i<br />

kroppen. Det kan till exempel vara att man har fått en propp i näthinnan, och<br />

så får man kärlnybildningar som täpper till kammarvinkeln, högt ögontryck<br />

och grön starr. Dessutom kan man faktiskt födas med grön starr.<br />

I figur 2 syns hur det kan se ut om man drabbas av akut grön starr, alltså<br />

grön starr med stängd kammarvinkel. Då har man mycket besvär när sjukdomen<br />

startar. Det blir totalt stopp där vattnet ska ut ur ögat. Trycket stiger<br />

fort till väldigt höga nivåer. Man får värk i ögat. Ibland får man huvudvärk,<br />

ibland också illamående och kräkningar. Om man tittar på ögat så är det alldeles<br />

knallrött. Man har små stasade kärl, alldeles korviga, och det kanske syns<br />

56

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!