Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Figur 1. Flödet av kammarvätska i<br />
ögat. Det s. k. kammarvattnet produceras<br />
i ögats bakre kammare. Därifrån<br />
rinner det in i främre kammaren mellan<br />
linsen och regnbågshinnan och vidare<br />
ut ur ögat via kammarvinkeln.<br />
marvinkel utan möjlighet för vätskan att lämna ögat. I dagligt tal kallar man<br />
ofta de med öppen kammarvinkel för ”kronisk” grön starr och de som har<br />
stängd kammarvinkel för ”akut” (figur 2). Detta beror på att det är stor skillnad<br />
i symtomen vid sjukdomsstart.<br />
Det finns andra former av grön starr också. Vi har en del sekundära former,<br />
och de uppstår på grund av att man har någon annan sjukdom eller tillstånd i<br />
kroppen. Det kan till exempel vara att man har fått en propp i näthinnan, och<br />
så får man kärlnybildningar som täpper till kammarvinkeln, högt ögontryck<br />
och grön starr. Dessutom kan man faktiskt födas med grön starr.<br />
I figur 2 syns hur det kan se ut om man drabbas av akut grön starr, alltså<br />
grön starr med stängd kammarvinkel. Då har man mycket besvär när sjukdomen<br />
startar. Det blir totalt stopp där vattnet ska ut ur ögat. Trycket stiger<br />
fort till väldigt höga nivåer. Man får värk i ögat. Ibland får man huvudvärk,<br />
ibland också illamående och kräkningar. Om man tittar på ögat så är det alldeles<br />
knallrött. Man har små stasade kärl, alldeles korviga, och det kanske syns<br />
56