Hela boken - Medicinsk fakultet - UmeÃ¥ universitet

More documents

Recommendations

Info

Ögonmusklerna: Aldrig trötta och sällan sjuka Fatima Pedrosa-Domellöf Professor i anatomi, docent i oftalmiatrik, ögonläkare Enheten för oftalmiatrik Det finns fler än 600 muskler i kroppen och de används för att utföra många olika typer av rörelser. Vi har snabba muskler, som i regel lika snabbt blir trötta, och vi har långsamma men uthålliga muskler. Med musklerna kan vi göra allt möjligt, inte minst fantastiska idrottsprestationer, men de mest spännande musklerna i kroppen är ändå ögonmusklerna. Figur 1 illustrerar vilken roll ögonen spelar för kontrollen av motoriken. Figur 1. Mänskliga muskler i kvalificerat arbete. Lägg märke till blickriktningarna. 71
Ögonmusklerna är de snabbaste i kroppen och dessutom outtröttliga. Det är en kombination som inte finns hos några andra muskler. Med hjälp av ögonmusklerna kan vi röra ögonen mycket snabbt när vi byter blickriktning, vi kan göra följerörelser, vi kan fokusera ögonen när vi tittar på nära håll etc. För ett bra seende krävs ett mycket finstämt muskelarbete för att ställa in ögonen så att det vi verkligen vill titta på projiceras precis på gula fläcken, där synskärpan är högst. Samspelet mellan båda ögonen svarar också för djupseendet och stereoseende. Bristande ögonmuskelkoordination leder därför till skelning, vilket ger dubbelseende och är mycket störande om det uppkommer för en vuxen person. Skelning hos barn leder till att samseendet mellan ögonen försvinner, vilket innebär förlorat stereoseende. Dessutom, och det är allvarligare, kopplas synintrycken från det ena ögat bort från hjärnan för att förhindra dubbelseende, vilket innebär en risk för att utveckla en grav synnedsättning, s.k. amblyopi, på detta öga trots att det är friskt. I vår forskning har vi varit fascinerade av ögonmusklerna på grund av deras speciella egenskaper, båda när det gäller funktionen och deras unika ”immunitet” mot vissa neuromuskulära sjukdomar. Om vi börjar med funktionen, har vi försökt att ta reda på hur ögonmusklerna är uppbyggda och på vilka sätt de skiljer sig från andra muskler i kroppen för att kunna vara både snabba och uthålliga. Ögat styrs av sex ögonmuskler, som fäster baktill i ögonhålan och framtill på själva ögat, se figur 2. De här musklerna är uppbyggda av ett stort antal muskelceller, långa trådar som brukar kallas muskelfibrer. Ögonmusklernas fibrer är dock mycket mindre än i andra muskler, även om man jämför med en handmuskel som ett exempel på en liten muskel för finmotorik, se figur 3. Andra uppenbara skillnader är att det förekommer många fler typer av muskelfibrer i ögonmusklerna än de snabba eller långsamma fibertyper som man finner i övriga muskler. Muskelfibrerna är uppbyggda av trådar som innehåller s.k. kontraktila molekyler. Det är molekyler som glider över varandra så att muskeln drar ihop sig. Vi har i detalj studerat vissa av de molekyler som i huvudsak reglerar sammandragningshastigheten och hur snabbt muskelfibrerna kan återhämta sig inför nästa sammandragning. Vi har fått fram att ögonmusklerna dels innehåller egna skräddarsydda varianter av många av dessa molekyler, dels har ovanliga 72
Page 1 and 2:
Forskningens dag 2007 Ögat i blick
Page 3 and 4:
På bettet hela livet Utgiven av Me
Page 5 and 6:
Frågestund och diskussion.........
Page 7 and 8:
kvenserna av operationen resten av
Page 9 and 10:
Det finns flera typer av ögon hos
Page 11 and 12:
Synen är utan tvivel vårt mest v
Page 13 and 14:
Ärftliga ögonsjukdomar i Västerb
Page 15 and 16:
Figur 3 illustrerar den process som
Page 17 and 18:
En annan mätapparat - OCT, Optical
Page 19 and 20: Figur 7 är tagen från Barkmans oc
Page 21 and 22: Som jag nämnt finns en sjukdom som
Page 23 and 24: För att utröna om en person har d
Page 25 and 26: dom. Emellertid ska man väl inte m
Page 27 and 28: DNA består av fyra byggstenar, nuk
Page 29 and 30: det ”autosomal” betyder att sju
Page 31 and 32: men det blev inte så utan deras ba
Page 33 and 34: Figur 8. Den långa vägen från fo
Page 35 and 36: Irina Golovleva: Jag vill inte vara
Page 37 and 38: nan kallas ögats bakre segment. Vi
Page 39 and 40: Figur 3. Specialiserade celler på
Page 41 and 42: När vi tittar på patienter på mo
Page 43 and 44: komplikationer i olika delar av kro
Page 45 and 46: Gråstarrsoperation - och sedan? Ev
Page 47 and 48: de man krympa snittets storlek ytte
Page 49 and 50: Figur 4. Den plastlins som sätts i
Page 51 and 52: att det finns sådana förändringa
Page 53 and 54: Med tryck på grön starr - en av v
Page 55 and 56: Figur 1. Flödet av kammarvätska i
Page 57 and 58: Figur 3. Synfältsbortfall med lån
Page 59 and 60: Figur 6. Vid misstanke om grön sta
Page 61 and 62: Figur 8. Fördelning av ögontryck
Page 63 and 64: Det är den metoden man kallar Gold
Page 65 and 66: toder som är enklare, billigare el
Page 67 and 68: Det duger dock inte för en ny meto
Page 69: Sverker: Ja. Christina: Hudfärg ve
Page 73 and 74: Med avancerad teknik, microarrays,
Page 75 and 76: ten är mer spännande än så, eft
Page 77 and 78: 10 procent av de som mönstrade had
Page 79 and 80: Anders Behndig: Vad som definitivt
Page 81 and 82: Eva Mönestam: Man lägger ner arma
Page 83 and 84: Ljuskänslig efter starroperation P
Page 85 and 86: Christina Lindén: Inte för behand
Page 87 and 88: Läsglas och ordblindhet Publik: Ja
Page 89 and 90: Publik: Jag har t.ex. blivit omplac
Page 91 and 92: genom att ägna sig lite mindre åt
Page 93 and 94: Sverker Olofsson: Visst är det en
show all

Hela boken - Medicinsk fakultet - UmeÃ¥ universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?