varje - Kumla kommun

Vad händermig
och min familj?
Hur blir det
med familjen?
o o o skyddsrum?
~ ..
~r~~ ,
00 o andningsskydd?
o o o mat och
vatten?
o o o barnom-
~ sorgen?
~
o o o skolan?
Familjen bör hållas samman så långt det år möjligt. Barn bör nels!
vara tillsammans med minst en av föräldrarna. Det kan dock bli svårt
att hålla samman familjen därlör
att män i åldern 18-47 år omfattas av värnplikt,
att alla i åldern 16-70 år kan kallas till utbildning och IjlnstgOring inom
civilförsvare!,
att kvtnnor och mån kan vara inskrivl'la fOr fnvllligt åtagande Inom totatlör"svarel
i kng, tex Inom Svenska röda korset, SV9riges lottakår.
Blå stjärnan eller Hemvärnet.
I Kumla kommun finns CIrka 12300 skyddstumsplatsef Del Innebär
att VI inom Kumla tätort (skyddsnJmsort) tycks ha t1J1rAckligt antal platser.
Problemet år, alt skyddsrum JlIte finns i områden där många har
SIn sysseIsättrung efter där natlbefolknlOgen finns. Behovet år ytterligare
5 100 skyddsrumsplatser.
Skyddsrum finns i många flertamiljshus byggda efter 1940 Ett
skyddsrum fungerar ofta som förråd eDe!" cy1l:eIkaIIare idag Vid beredskap
måste skyddsrummet kunna iOrdnrngställas Inom 48 timmar
Omflyttning av befoluling kan göras öl områden som hat Overskotl av
skyddsrum, eX9mpetv1s Prastgårdsskogeo, Kvampar1l:en och Centrum
Tydliga anslag satts upp, så att aOa boende kan se varde har sitt
skyddsrum Bnsten på skyddsrum är störst I kommunens småhusom-
'äd""
Målet år givetvis att hela befolkrnngen ska få andnlngssk)'dd
finns Inle tillräckligt antal för att alla ska lå
Idag
Vi ska ha tillgång till såväl mat som vatten. Matprodukltonen ska lorIsätta,
även om den kommer alt föråndras och lOrenkIas. livsmedelsimporten
kommer troItgen att upphöra. Vatten är elt stort problem i
krig. Vattentilllörseln kan störas genom att ledningar skadas samma
gäller av\oppssystemet. Vi kan bli tvingade att klara oss på så pass liten
mängd vatten som 10 liter per person och dygn. Kommunen har
tagit lram planer tör att i krissituation Ofdna utspisning tör hemlösa,
nyktlngar m fl
Barnen ska så långt möjfig1 är vara kvar i sin vanliga miljö. Det är vik·
tigt alt hålla samman familjen så att kontakten mellan barn och förälder
bibehålls.
Barnomsorgen måste utökas för alt kunna fungera under hela dygnet,
men med fler barn per grupp än under fredstid. Såväl barn som anstälkta
har tillgång till skyddsrum.
Grur'ldskolans verksamhet skallfortsälta. Förändnngar måste ske, då
en del skolor ligger ioom riskområden och saknar skyddsrum. Under·
visningen 'lyttas till andra lokaler, så nära hemmiljön som möjligt.
Timplanerna måste jämkas. Skoldagarna kan bli längre. Ämnesinrikt·
nlngen kan förändras. Gymnasieelever kan biträda i undervisningen.
I
!
l
j
000 ungdom
16-18 år?
o o o
äldreomsorgen?
'>-'....
o o o flyttning?
o o o
våra arbeten?
o o o våra djur?
~
Hemskyddsgrupper!
Från och med 16 år gäller allmänna ljånsteplilctslagen och CivitlÖfsvarsplikten.
Gymnasieundervlsolngen kan ställas in. lärarna kan behövas i grundskolan.
Resor till och kån skolan kan vara omöjliga alt geoomföra. lokalerna
kan behövas fOr andra ändamål
GymnaseeleYema år en viktig resurs. De kan arbeta inom grundskolan
och inom barn- och äldreomsorgen.
Kommunens planlåggrnng omfatta1 samtliga äldre och handikappade
oavsett om de i kedstid utnyttjar någon form av service eller ej.
Betydligt stOrre resursDf An dagens kommer att behövas. PersonaJbehovet
kornrnef alt öka och arbetstiden kommer att bli längre. Alla anstAllda
kan komma att arbeta neltid. FOr en del A1dre och handikappade
m!ste dygnet-runt-5efVlOU ordnas.
I slOrsta mOjtiga utstråduung ska å1dre och handikappade bo kvar I SIn
lf'IVanda mIljO. Många korrvner att bli hemskrivna från sjukvålden. Detta
kommet alt stAlla stora krav på hemsjukvården.
,
FamiIten ska stanna kvar på SIn bostadsort. Vi ska ttylta endast om
vår ort b1lf utsatt fOr -direkta" faror som mart