04.11.2014 Views

varje - Kumla kommun

varje - Kumla kommun

varje - Kumla kommun

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

den "orsak att finnas på stan" som polis<br />

och sociala myndigheter efterlyser.<br />

Ansvar för fikat? Varför inte politiska<br />

partier? Inom dessa finns alla kategorier<br />

av människor. Ett enkelt ansvarstagande<br />

med stora kontaktytor och möjlighel<br />

att väcka ungdomars intresse för<br />

samhällsfrågor. ansvarstagande - och<br />

medmänsklighet.<br />

Brottsling eller vanlig<br />

ungdom?<br />

A v Gunnel Helander<br />

Efter att ha deltagit i debatten i<br />

Ordenshuset, Hardemo en novemberkväll<br />

1986 säller jag mig ned vid skrivmaskinen<br />

och tänker till.<br />

Tidigare har jag vid en snabbkoll under<br />

mina steg till bilen noterat, att fler<br />

med mig uppfattat att ämnet för kvällen<br />

var något helt annat än vad det<br />

blev. Inte var det tänkt att vi skulle<br />

diskutera en samling professionella<br />

brottslingar, angivna till tio stycken,<br />

vilka enligt uppgift har förmågan att<br />

hålla en hel <strong>kommun</strong> i ett skrämmande<br />

och till synes opåverkbart grepp.<br />

Ingen kan emellertid övcrtyga mig<br />

om att dct är dessa tio "etablerade<br />

brottslingar" som finner ett nöje i<br />

- att krossa <strong>varje</strong> ruta i Alvbro f d<br />

skofabriks källar- och bottenvåning en<br />

smällkall vinternatt,<br />

- att bryta av <strong>varje</strong> nyplanterat träd efter<br />

Hagendalsvägens gågatedel,<br />

- eller att minutiöst täcka tre fjärdedelar<br />

av parkeringsrutorna mellan hotcl<br />

N.~rke och järnvägen med glaskross.<br />

An mindre kall någon få mig att tro<br />

att orsaken till valdet och skadegörelsen<br />

i <strong>Kumla</strong> är dess geografiska närhet<br />

till Hallsberg.<br />

Tyvärr var kvällen alltför sen innan<br />

jag kom underfund med au ingen lalade<br />

om det som vi egemligen var samla-<br />

6<br />

de för att diskutera, det vill säga hur vi<br />

når alla dessa "småbroltslingar" - vanliga<br />

ungdomar, som trakasserar oss<br />

<strong>varje</strong> veckoslut.<br />

Ett ord som jag uppskattade under<br />

kvällen nämndes aven kvinna. Hon<br />

sa: "Vi måste sluta att vara flata". Inbegriper<br />

det ordet att vi inte skall vända<br />

blicken åt annat håll när vi ser våld<br />

på gatan, inte slinka runt hörnet när<br />

någon krossar en ruta eller kastar en<br />

flaska från en förbipasserande bil,<br />

över huvud taget inte hålla tyst när någon<br />

gör något dumt, då håller jag helt<br />

med hcnne,<br />

Vår rcsurs är den goda vilja som finns<br />

hos politiker, kyrkfolk och vanliga förcningsmänniskor.<br />

Au diskutera inom<br />

föreningarna vad vi kan göra för insatser<br />

mot våld och skadegörelse är nog<br />

bra, men jag föreslår att <strong>varje</strong> politisk<br />

sammanslutning. <strong>varje</strong> kyrka, <strong>varje</strong><br />

förening gör en konkret insats för att<br />

bekämpa våldet och våldsverkarna.<br />

Som exempel kan nämnas hur <strong>Kumla</strong><br />

husmodersförening förra våren startade<br />

en kampanj mot glaskrossning. Ett<br />

tag tycktes kampanjen ge resultat,<br />

men idag är situationen åter deprimerande.<br />

Vi tar alltså nya tag. Hittills har<br />

<strong>varje</strong> föreningsmedlem delat ut tio<br />

kampanjblad samt plockat glas. Kommunens<br />

konsumentråd har sänt ut<br />

kampanjblad till alla 16-25-åringar i<br />

<strong>Kumla</strong>. Vialundskolan har haft en<br />

halvdag, då det plockats glas och arbetats<br />

i grupper. Lärare på mellanstadiet<br />

har ordnat teckningstävling och delat<br />

ut kampanjblad. En av husmodersföreningens<br />

medlemmar har pratat glaskrossning<br />

i Hagaskolans klasser.<br />

En tanke som framförts är den, att<br />

det efter klockan 18.00 inte får finnas<br />

bara tonåringar "på stan", Aktivera<br />

<strong>Kumla</strong> under fyra~fem veckoslut, då<br />

alla - gamla som unga - rör sig på<br />

stan. Centrum sjuder av aktivitet.<br />

Musikskolan - behövs den?<br />

A v musikledare Stig-Erik Nerman<br />

Är musikskolan bara en kul grej eller är<br />

den en viktig verksamhet? Ar det värt<br />

att satsa <strong>kommun</strong>ala pengar på att elever<br />

får lektioner i att spela instrument<br />

en gång i veckan?<br />

Om musikskolans verksamhet enbart<br />

behövdes för lektioner på instrument,<br />

vore det inte så lätt att svara ja på frågan,<br />

om musikskolan behövs. Men vet<br />

man lite om verksamheten i stort blir<br />

svaret obetingat ja.<br />

Aktiv fritid<br />

Varje vecka deltar 152 elever i orkesler~<br />

och samspelsgrupper. De övar på sen<br />

eftermiddags~ samt kvällstid. Musikskolans<br />

aktiviteter är ett viktigt komplement<br />

till barnens och ungdomarnas övriga<br />

fritidsaktiviteter.<br />

Alla ungdomar "passar inte in" i de<br />

vanliga aktivileter som bjuds. Det är<br />

därför viktigt att finna fritidssysselsättningar<br />

som ger tillfälle till eget aktivt<br />

skapande. Detta är särskilt markant i<br />

dag då det översköljande kommersiella<br />

utbudet mer och mer inbjuder till passiv<br />

konsumtion.<br />

• Stadshuset har öppet för allsång,<br />

tipspromenad, konstutställning<br />

• Frälsningsarmen har öppet hus<br />

• Lediga affärslokaler hyrs ut pcr dag<br />

för loppmarknader, utställningar,<br />

föreningsaktiviteter<br />

• Hamburgerbaren ordnar aktivitete,<br />

• Videoaffären ger reklamerbjudande<br />

på annat än våldsfilmer<br />

• Affärerna ordnar tipspromenader<br />

• Privatpersoner ordnar festcr, men<br />

Att musicera tillsammans är ett bra exempel<br />

på aktivt skapande. Orkesterspel<br />

ger rika möjligheter att träna samarbetc.<br />

Orkestennedlemmar lär sig att visa<br />

hänsyn. Över huvud tagel tränas inom<br />

orkestern många sociala färdigheter<br />

som man får nytta av i livets olika sammanhang.<br />

Musikskola ror alla<br />

Låt oss titta lite närmare på musikskolan<br />

och dess verksamhet.<br />

I lågstadiet får barnen en grundläggande<br />

undervisning under de så kallade<br />

kompanjonlärartimmarna. Klassen får<br />

då besök aven extra musiklärare. Från<br />

och med fjärde klass ges eleverna möjlighet<br />

att välja olika instrument. För<br />

närvarande deltar cirka 560 elever i instrumentalundervisning.<br />

Musikskolan har totalt 240 timmar per<br />

vecka fördelade på kompanjonlärarundervisning,<br />

instrumentalundervisning<br />

och orkesterspel. Sju tillsvidareanställda<br />

och sex timlärare delar på jobbet.<br />

De flesta av lärarna besökcr mellan fcm<br />

och nio skolor <strong>varje</strong> vecka. Därmed får<br />

gästerna måste passera centrum till<br />

och från festen<br />

• Skolor, Folkets hus, Posten. Taxi,<br />

SJ, bankerna m fl ordnar aktiviteter.<br />

Låter det dumt? Enkla ideer kan engagera<br />

många. Det måste finnas massor<br />

med ideer lagrade hos oss <strong>Kumla</strong>bor.<br />

Vi behöver konkreta förslag, förslag<br />

som sätts i verket nu. Det gäller<br />

inte ett tiotal "brottslingar" - det gäller<br />

oss och våra ungdomar. D<br />

7

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!