Denna sida kallas titelsida - Fastighetsvetenskap - Lunds Tekniska ...

Ägarlägenheter – Marknaden idag
3.2.1 Hantering av fastighetsregister
Listan vi erhöll från Lantmäteriet innehöll uppgifter för att identifiera varje lägenhet
och uppgift om senaste införda förändring i allmänna delen i fastighetsregistret.
Listan har vi manuellt kompletterat med ett antal andra uppgifter från fastighetsregistret.
Bildandedatum har använts för att veta när fastigheternas bildades och på så
vis få fram hur många som bildats per år. För att kunna göra en värdering har boarea
och våningsplan tagits fram. Ägarens namn och adress är intressant för att ta reda på
om lägenheten är såld och i så fall till juridisk eller fysisk person samt för att veta om
köparna bor på adressen. Köpedatumet jämförs med bildandedatum för att se om
fastigheterna är sålda till kund före eller efter bildandet. Köpeskillingen används för
jämförelser mellan ägarlägenheterna. Typkod för taxering används för att veta vilken
taxeringsgrupp fastigheten tillhör och kunna sortera bort de med felaktig taxeringskod.
Taxeringsår används för att veta hur aktuella siffrorna är, taxeringsvärdet för att
kunna jämföra med köpeskillingen. Taxerat markvärde och byggvärde används för att
få en uppfattning om relationen mellan dem, samt nybyggnadsår för att veta när
byggnaden uppfördes. Tidigare ägare samt datum för köp används för att veta om och
när den har sålts vidare och om det är ett exploateringsbolag som tidigare ägt den.
Detta har tagits fram i två led för att veta om den är vidaresåld.
Samtliga orter där ägarlägenheter har bildats har delats in efter invånarantal för att se
om det är vanligare att bilda ägarlägenheter i orter av en viss storlek eller om det är en
jämn spridning. Indelningen utifrån invånarantal har gjorts i fyra nivåer där landsbygd
räknas som upp till 200 invånare 127 , tätort 200 - 10 000 invånare 128 , stad räknas som
10 000 - 100 000 invånare 129 och storstad mer än 100 000 invånare 130 .
Materialet har även studerats för att se hur många av ägarlägenheterna som är bildade
på semesterorter, som underlag för att avgöra om det är en semesterort har
Besöksnäringen i Sverige 2010 131 använts som underlag. Fastigheternas lokalisering
har även kontrollerats mot karttjänst på internet för att se om de är belägna på ett
ställe som kan antas vara lämpligt för semesterlägenheter. Av de kommuner som var
på topp-50 listan har alla förutom Stockholm och Uddevalla ansetts vara
semesterorter 132 . Stockholm anses inte vara en semesterort eftersom det är Sveriges
huvudstad och de höga fastighetspriserna inte motiverar att en ägarlägenhet där är en
utpräglad semesterlägenhet. Uddevalla har tagits bort eftersom samtliga ägare var
skrivna på fastigheterna och därför troligtvis bor permanent på orten samt att orten låg
långt ner på listan från Besöksnäringen i Sverige. Slutligen kom vi fram till att anse
orterna Borgholm, Båstad, Lysekil, Mörbylånga, Sigtuna, Sotenäs, Storuman, Tanum,
Västervik, Ystad och Åre som semesterorter där ägarlägenheter finns.
127 Nationalencyklopedin, Landsbygd, 2012
128 Nationalencyklopedin, Tätort, 2012
129 Sveriges National Atlas, Tätorter, minst 10 000 inv, 1980, 2012
130 Nationalencyklopedin, Storstad, 2012
131 Svensk Handel och Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare, Besöksnäringen i Sverige,
2010
132 Svensk Handel och Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare, s. 32
38