1oU8Ub2

FOI-R--3914--SE
antagande om en viss grad av rationalitet mellan behov och satsningar. 4 Det är
vidare viktigt att beakta att behov i enstaka insatser bara är en av många
drivkrafter för en försvarsmakt som helhet, eftersom även andra saker påverkar
utvecklingen. Inledningsvis beskrivs därför inriktningen och förändringen av
Försvarsmakten som helhet under perioden från år 2000 till 2014. Syftet med
detta är visa en bild av olika, ibland konkurrerande, drivkrafter. Denna allmänna
beskrivning möjliggör, genom att senare beskriva behoven i ISAF-insatsen, att
visa och förklara den utveckling eller förändring som uppkommit, förstärkts eller
försvagats av själva insatsen.
För att beskriva vilka lärdomar som gjorts och vilken påverkan insatsen har fått
kategoriseras och analyseras dessa uppgifter utifrån Försvarsmaktens modell av
krigföringsförmåga (se kapitel 2 nedan).
Källmaterialet består av centrala styrdokument, offentliga tryck, doktriner,
slutrapporter 5 , forskningsrapporter och litteratur. Därtill har författarna
genomfört en fördjupande källmaterialsinhämtning genom intervjuer med chefer
och företrädare för den militärstrategiska och politisk-strategiska ledningsnivån.
1.3.1 Resultatens giltighet
Att plocka ut en enskild process ur ett större sammanhang för att bedöma dess
påverkan på helheten är, som nämns ovan, svårt. En insats är en del i
verksamheten som Försvarsmakten genomför samtidigt som insatsen i sig är en
del i ett större sammanhang. Det är därför hart när omöjligt att bortom alla tvivel
isolera vilka effekter det svenska bidraget till ISAF haft i Afghanistan och vilka
effekter det militära bidraget till ISAF haft på utvecklingen av Försvarsmakten.
Det är däremot möjligt att till en viss grad utkristallisera de drivkrafter som mest
tydligt påverkat Försvarsmakten till dess nuvarande form och visa på vilka behov
som troligtvis uppkommit, försvunnit, förstärkts och omsatts genom just insatsen
i Afghanistan; om än i beaktande av parallella händelser och påverkansfaktorer
såsom andra insatser under samma tidsperiod 6 . Ett exempel på en variabel som
kan grumla orsakssambanden är att Försvarsmakten sedan 2009 (men med
4 Pallin, Krister, 1998, Sveriges militära satsningar: en översikt med förklaringar till perioden efter
1945. FOA-R--9800828-170, s. 119.
5 Författarna har tagit del av samtliga slutrapporter från insatsen i Afghanistan. En övervägande del
av rapporterna är sekretessbelagda varför inte direkt hänvisningar eller exempel förs fram i texten.
Underlag från dessa nyttjas som bakgrundskunskap och i uppkomsten av generella behov.
6 Under tiden som insatsen i Afghanistan pågått har Försvarsmakten även genomfört större insatser i
Kosovo, Liberia, Tchad, Kongo och Atalanta.
14