1oU8Ub2

FOI-R--3914--SE
förbandstyp var också mycket snarlik de bataljonsstridsgrupper som senare
förordades i propositionen Ett användbart försvar 2009, strategiskt rörliga och
modulärt sammansatta bataljonsstridsgrupper med en anpassad påklädnad av
understödsenheter såsom underrättelse- eller luftvärnsförband. 39 År 2007
poängterades också att Försvarsmakten ökat förmågan att bidra till den högre
skalan av fredsfrämjande insatser. Förmågehöjningen uppges bero på att
kontrakterade markstridsförband, som kunde nyttjas för såväl nationella som
internationella behov, fanns tillgängliga inom ramen för den nordiska
stridsgruppen. 40 Denna förmåga beskrivs däremot också ha upphört 2008 genom
att stridsgruppen avvecklades. Försvarsmakten redovisade också fortsatt att
behoven av handlingsfrihet med Försvarsmaktens resurser blev svår att uppnå till
följda av avsaknaden av kontrakterade förband. Samtidigt påtalade
Försvarsmakten att kraven på handlingsfrihet (med bidrag till internationella
insatser) i regel rör mindre förbandsdelar varpå det inte finns några behov av att
hela förband har samma beredskap och tillgänglighet. Behoven var snarare
mindre sammansatta enheter. 41
De internationella behoven innebar också en omvärdering av stridskrafternas
sammansättning och förmågor. Inför framtagandet av insatsorganisationen 2014
(IO14) förekom seriösa diskussioner om att helt avveckla både luftvärnet och
artilleriet med den hänvisningen att dessa inte behövdes i internationella insatser.
Dessa argument frångicks efter Georgienkriget 2008. 42 Den svenska ansatsen
blev istället att bibehålla en i huvudsak heltäckande förmågebredd, i bemärkelsen
att inte lägga ner försvarsgrenar och truppslag, utan att upprätthålla dessa, om än
i mycket begränsad volym. Flertalet truppslag produceras idag på
singelplattformar, exempelvis: Luftvärnsregementet, Artilleriregementet,
Amfibieregementet och Arméns jägarbataljon.
Övergången till insatsförsvar renodlades ytterligare genom försvarsbeslutet
2009. 43 Enligt propositionen Ett användbart försvar innebar den aktuella
inriktningen en ny uppgiftsställning för Försvarsmakten. Den nationella
hotdimensionen utgjordes enligt propositionen av incidenter och kriser samt
komplexa hot av icke-reguljär natur, inte av angrepp mot svenskt territorium.
Istället för uthållighet premierades därför flexibilitet, tillgänglighet och
39 Regeringen, 2008, Ett användbart försvar, Prop. 2008/2009: 140.
40 Försvarsmakten, 2008, Årsredovisning 2007 s. 9.
41 Försvarsmakten, 2009, Årsredovisning, 2008, ss. 8-9; Försvarsmakten, 2010, Årsredovisning,
2009, ss. 8-9.
42 Brännström, Anders (intervju 2014-04-10).
43 Riksdagen, Försvarsbeslut 2009.
27