1oU8Ub2

FOI-R--3914--SE
framtida fall behov rör specialistresurser eller stora volymer skulle detta däremot
kunna vara en kvarvarande utmaning (se avsnitt 5.1.2 nedan). 152
Den lärdom som dåvarande ATCH redovisar är däremot att Försvarsmakten i
framtiden bör bemöta osäkerhet genom att ”gå in tungt” från början och sedan ta
bort det som med tiden bedöms överflödigt. 153 Ett sådant förhållningsätt hade
kanske ändå lett till en liknande situation, genom att säkerhetsläget inledningsvis
var relativt gynnsamt. Det är däremot möjligt att det hade krävts en större enighet
om att minska exempelvis skyddsnivån, jämfört med att öka den. Trögheten i
systemet skulle då gynna de insatta förbanden, åtminstone avseende förmågan till
skydd och verkan. Ett exempel som däremot skulle kunna styrka en sådan
förändring av förhållandet till osäkerhet är att den amfibiestyrka som sattes in i
Tchad under 2007 utrustades med relativt tunga fordons- och vapensystem,
inklusive vapensystem för indirekt eld i form av lätta granatkastare. 154 Under
perioden mellan från 2008 till 2010 skedde också en gradvis mekanisering av den
svenska styrkan. Obepansrade fordon byttes mot den betydligt tåligare
Personterrängbil 6 (Galten), Pansarterrängbil 203 (Patria), den modifierade
Stridsfordon 9040C, samt Bandvagn 410. Enligt den efterföljande insatschefen
var det först omkring 2012 som förbandet hade den materiel som uppgiften
krävde. 155 Samma respondent ger också uttryck för att det var det nya
uppträdandet, i och nära motståndarens kärnområden, kombinerat med nya
insatsregler, som innebar behov av tyngre enheter. 156 Det bör i detta
sammanhang beaktas att det inte nödvändigtvis bara är problem utan också
möjligheter som drivit utvecklingen, de nya förutsättningarna möjliggjorde ett
större nyttiggörande av de västerländska styrkornas överlägsna eldkraft.
Det är däremot viktigt att beakta en semantisk skillnad i vad som menas med just
”tunga” fordon eller tunga alternativ. I Afghanistaninsatsen innebar detta
bepansrade fordon med möjlighet att i någon utsträckning strida uppsuttet samt
en minskad sårbarhet mot minor och vägbomber. ”Tungt” måste därför ställas i
relation till de inköpta eller leasade icke-bepansrade eller lätt bepansrade civila
fordon som först nyttjades. I arméns utvecklingsplan från 2013 beskrivs däremot
fordonssystem som pansarterrängbilar och personterrängbilar som ”lätta” i
152 Se exempelvis: Riksrevisionen, Försvarsmaktens förmåga till uthålliga insatser, RIR: 2013:22,
ss. 1-34 och 45-46.
153 Grundevik, Berndt (intervju 2012-12-30); Brännström, Anders (intervju 201-04-10).
154 Wiklund, Mikael och Jonsson, Ulf, 2009, Redo för allt- En studie av materielplanering inför
internationella insatser, FOI-R--2906--SE, ss .51-63.
155 Silwer, Anders (intervju 2014-06-05).
156 Ibid.
61