1oU8Ub2

FOI-R--3914--SE
• Den bild som tecknas av Afghanistaninsatsen under den inledande fasen,
genom exempelvis regeringens propositioner och Försvarsmaktens
rapportering, är långt ifrån hur den kom beskrivas senare under insatsen.
Det bör därför beaktas att insatser kan förändras över tiden och inte
nödvändigtvis gå från intensiva till mindre intensiva; även om detta har
varit den tidigare svenska erfarenheten från exempelvis Kosovo,
Bosnien, Liberia eller Cypern.
Lärdomen från Afghanistan bör därför vara en ökad lyhördhet inför
signaler om förändringar, samt att stärka medvetenheten om att
förändringar av styrkebidragets organisation och utrustning tar tid.
Avståndet mellan behovet och lösningen mäts i risk, för såväl liv och
uppslutning bakom insatsens förutsättningar som insatsens målsättning.
Denna lärdom kan vara särskilt intressant inför en svensk insats i Mali,
en insatsmiljö som, så här långt, har flera grundläggande likheter med
den i Afghanistan år 2002.
• Insatsen i Afghanistan kom, genom att skilja sig från andra moderna
svenska fredsinsatser, att innebära stora behov, behov som i huvudsak
inte uppkommit eller omsatts genom tidigare fredsinsatser. Att behoven
påverkade Försvarsmakten till den grad som skedde berodde dels på
intensiteten och komplexiteten i insatsen, och dels på en politisk
inriktning som innebar att insatsen gav lärdomar inom kärnkompetensen
väpnad strid överlappande med huvuduppgiften insatser utomlands.
Därutöver befann sig Försvarsmakten i allmänhet, och den svenska
armén i synnerhet, i ett mycket formbart tillstånd efter nedprioriteringen
av nationellt försvar. Omsättningen av behoven i Afghanistan har
påverkat såväl de fysiska, konceptuella som moraliska faktorerna och
har därför bidragit till att forma den svenska krigföringsförmågan.
• Behoven under den inledande perioden, Etablering och samverkan
(2002-2005), utgick från en snabb insatsuppstart och interoperabilitet
med Storbritannien, samt med tiden förmåga att bidra med stabspersonal
samt CIMIC-enheter. Därefter, under perioden Monitorering och
samordning (2005-2008), ökade behoven av att kunna spana och
samverka över ytan samt (efter de första förlusterna) ökade behov av
skydd, främst mot vägbomber. Vid övertagande av PRT:t år 2006
ställdes ökade krav på ledningsresurser samt koncept och metoder för att
uppnå effekt i de mer civilt betonade operationslinjerna:
samhällsstyrning och utveckling. Den mest intensiva perioden,
87