1oU8Ub2

FOI-R--3914--SE
relation till den materiel som en kvalificerad motståndare skulle nyttja. De
insatstypspecifika system som införts på bredden genom Afghanistaninsatsen har
således en mycket begränsad relevans i högintensiva nationella scenarier. De
medeltunga stridsfordon 90 utgör här ett undantag, som nämnts ovan utgör dessa,
tillsammans med stridsvagnar, kärnan i arméns slagkraft även i nationella
insatser. 157
Det bör också uppmärksammas att de grundläggande förmågorna (se avsnitt 2.2)
kan få olika utfall på olika krigföringsnivåer. Även om lätta, hjulgående fordon
kan ha hög rörlighet på den strategiska nivån, dvs. att de är lätta att flytta till ett
operationsområde, så innebär inte detta samma rörlighet på taktisk nivå. Om en
motståndare nyttjar vapensystem såsom vägbomber, och fordonen bara kan
framrycka på (fåtaliga) vägar minskar rörligheten på taktisk och inte minst
stridsteknisk nivå. Det kan därför finnas ett motsatsförhållande mellan strategisk
och taktisk nivå som är värd att beakta.
Genom mindre materielslag har gått i ett slags snabbspår, genom medel som
tillförts Försvarsmaktens insatschef, genom placering i Försvarsmaktens
materielplan. Denna pott möjliggjordes bland annat genom överskott från JASanskaffningen
och anslaget rörde sig i häradet om cirka 300 miljoner kronor 158 .
De första medlen tillfördes efter förlusterna 2005. Avsikten med detta snabbspår
var att akuta behov i en insats skulle ges en snabbare återkoppling och respons än
genom gängse rutiner för materielbeställningar. Snabbspårsmedlen brukades
främst för att tillfredsställa behov avseende soldatens personliga utrustning samt
för olika skyddsanordningar till fordon, särskilt kopplat till IED-hotet. 159 Medlen
användes även för den första nordiska stridsgruppen 2007-2008 men fortsatte
sedan nyttjas över tiden. 160 Fördelen med de förkortade reaktionstiderna måste
dock ställas i kontrast till att om ett nytt materielsystem beställs, eller om ett
befintligt nyttjas utanför den långsiktiga planeringen, så påverkar det
oundvikligen ekonomin på lång sikt vilket får konsekvenser för den långsiktiga
planeringen av de militära resurserna och inte minst den nationella
verksamheten. Dessutom ställer detta krav på att kunna utbilda den nyttjande
personalen i den takt som nya system inkommer, något som inte alltid är helt lätt
under pågående insats.
157 Försvarsmakten, 2013, Arméns utvecklingsplan (AUP) 2014-2023, HKV bet 01 600:60009, s. 1.
158 Silwer, Anders (intervju 2014-06-05).
159 Lindström, Anders (intervju 2014-05-22)
160 Holmberg, Sven (intervju 2014-03-30); Wolpher, Olof (intervju 2014-03-30).
62