Svensk industri i Brasilien - hur pÃ¥verkas ... - TeknikfÃ¶retagen

Svensk industri i Brasilien 

– hur påverkas produktionen i Sverige?

Förord 

Amazonas, Copacabana och Kristusstatyn på bergstoppen i Rio de Janeiro är vad 

många förknippar med Brasilien. Samtidigt är São Paulo med alla kontor och fabriker 

hela Sydamerikas industriella och ekonomiska centrum. Under många år har 

svensk industri varit en viktig del av det brasilianska näringslivet och de svenska företagen 

var tidigt på plats i landet. Mycket svensk el- och teleutrustning samt många 

maskiner och inte minst många lastbilar har levererats i Brasilien genom åren. 

Med denna rapport vill vi bidra till att öka förståelsen för Brasilien och betydelsen 

av svensk industris närvaro i landet. Vi beskriver företagens verksamheter i Brasilien 

samt analyser hur närvaron i landet påverkar Sverige och företagens verksamhet i 

Sverige. 

Slutsatser i rapporten är att företagens verksamhet i Brasilien är väl integrerad med 

verksamheten i Sverige och övriga världen. Brasilien används ofta som både regional 

och global exportbas och i vissa fall tillverkas även komponenter i Brasilien till företagens 

egna anläggningar i Sverige. Både varierande konkurrensförutsättningar och 

växelkursförändringar avgör hur produktionskapacitet i respektive land används. 

Hittills har verksamheten i Brasilien varit till fördel, inte bara för de enskilda bolagen, 

utan även för Sverige. Framöver kommer verksamhet i Brasilien integreras än 

mer i företagens globala verksamhet samtidigt som landets växande medelklass skapar 

en större brasiliansk marknad. Hur detta påverkar Sverige är ännu inte avgjort. 

Rapporten är författad inom Teknikföretagen av Robert Tenselius. Arbetet har skett 

i nära samarbete med Anders Rune som är Teknikföretagens chefekonom. 

Stockholm i juni 2009 

Anders Rune 

Chefekonom 

1

2 

Flaggor i centrala São Paulo

Innehåll 

Sammanfattning........................................................................................................................ 5 

Inledning.................................................................................................................................... 11 

Svenska företag i Brasilien.................................................................................................... 13 

Scania samt flera underleverantörer finns i São Paulo....................................................... 13 

Volvo och Electrolux är bland de största företagen i Curitiba............................................ 14 

Ericsson finns på flera ställen i delstaten São Paulo............................................................ 16 

Svensk industri tillverkar maskiner och investeringsvaror i São Paulo.............................. 18 

Verksamhet och industriförutsättningar i Brasilien .......................................................... 21 

Väletablerade storföretag i ett land med en växande medelklass....................................... 21 

Svenska bolag betalar bra löner och är goda arbetsgivare ................................................. 23 

Företagen exporterar till världsmarknaden från Brasilien ................................................ 26 

FoU både för lokalt och globalt behov sker i Brasilien....................................................... 29 

Att problemen i Brasilien hanteras är avgörande för landets utveckling .......................... 30 

Svensk teknikhandel med Brasilien..................................................................................... 33 

Brasiliens höga importtullar präglar handel mellan Sverige och Brasilien ....................... 33 

Maskiner och delar till lastbilar utgör halva exporten till Brasilien................................... 36 

Fordonskomponenter och flygplan importeras från Brasilien........................................... 37 

Moderniserad industri i Brasilien ger ökad export från landet.......................................... 39 

Utbytet med Brasilien och dess inverkan på Sverige........................................................ 41 

Företagen expanderar i Brasilien – de flyttar inte från Sverige .......................................... 41 

Ökad integration, mer tjänsteinnehåll och ökad kundfokusering..................................... 42 

Förutsättningarna i Sverige avgör Brasiliens inverkan i framtiden.................................... 45 

Referenser................................................................................................................................. 49 

3

Volvos arena för demonstration av anläggningsmaskiner i Curitiba 

4

Sammanfattning 

Svenska företag är väletablerade på den brasilianska marknaden 

Svenska företag i Brasilien anställer drygt 30 000 personer i landet och de flesta av 

medarbetarna arbetar i São Paulo. Svensk industri har gjort affärer i Brasilien i över 

hundra år och flera av bolagen startade fabriker där redan på 1950-talet. Genom 

åren har företagen levererat mycket teknisk utrustning i landet och bolagen är väletablerade 

på den brasilianska marknaden, vilket inte minst märks på landets vägar 

där merparten av lastbilarna är levererade av Scania eller Volvo. 

São Paulo följt av Curitiba är de viktigaste klustren för svensk industri och företagen 

finns koncentrerad i sydöstra delen av Brasilien. I São Paulo finns bl.a. ABB, Alfa 

Laval, Atlas Copco och Sandvik. Här finns även Scanias stora fabrik samt Ericssons 

brasilianska huvudkontor. En bit utanför São Paulo i São José dos Campos ligger 

Ericssons fabrik och företaget har en FoU-enhet i Indaiatuba. I São Paulo med omnejd 

finns även ett flertal svenska underleverantörer till fordonsindustrin däribland 

Autoliv, Höganäs, SKF och Trelleborg. Haldex finns däremot i Rio de Janeiro. 

Volvos stora lastbilsfabrik finns i Curitiba i delstaten Parana och Volvo CE finns i en 

stad som heter Pederneiras i delstaten São Paulo. I Curitiba finns även Electrolux 

och bolaget tillhör tillsammans med Volvo de större arbetsgivarna i staden. 

l Svenska företag anställer drygt 30 000 personer i Brasilien. 

l São Paulo och Curitiba är de viktigaste klustren för svensk industri i Brasilien. 

Företagen exporterar till världsmarknaden från Brasilien 

Förväntningarna på ekonomisk utveckling i Brasilien har stundtals varit höga. Samtidigt 

har tillväxten varit begränsad de senaste decennierna och kanske just därför 

har det varit förhållandevis tyst om landet de senaste åren. Att Brasilien hamnar 

som nummer fyra på många listor bidrar också till landets anonymitet. Nu finns 

tecken på att medelklassen i landet växer och därmed förbättras möjligheten för de 

svenska bolagen att sälja på den brasilianska marknaden. 

Lönen för en arbetare vid någon av de svenska anläggningarna i Brasilien är i genomsnitt 

8 000 SEK per månad. För att få den totala arbetskraftskostnaden räknar 

företagen med ett påslag på ungefär 80 procent på lönen. Därmed har Brasilien 

bland de högsta lönebikostnaderna i världen. Den totala arbetskraftskostnaden i 

Brasilien ligger någonstans mellan nivån i västra Europa och nivån i Kina och östra 

Europa. Syftet med verksamheten i Brasilien är alltså inte i första hand att utnyttja 

5

kostnadsfördelar i samband med produktion till global marknad. När även kostnader 

för skatter, byråkrati och inköp av komponenter beaktas kan kostnadsbilden i 

Brasilien snarare jämföras med den svenska. 

Marknadsskäl är huvudförklaringen till bolagens närvaro i landet och höga importtullar 

gör ofta lokal produktion nödvändigt för framgångsrik försäljning på den 

brasilianska marknaden. Vi kan samtidigt konstatera att karaktären på företagens 

verksamhet i Brasilien successivt har förändrats. Den tydligaste förändringen är att 

alltmer varor exporteras från de svenska anläggningarna i landet till världsmarknaden. 

Utvecklingen är en del i den regionalisering som innebär att företagen har 

några fabriker runt om i världen för att förse närliggande marknader. En annan tydlig 

trend är att alltmer komponenter för användning runt om i världen införskaffas 

i Brasilien. 

De flesta svenska förtagen har någon form av FoU i Brasilien. Ofta handlar det om 

anpassning av produkter och processer men i några bolag sker FoU i Brasilien för 

globalt behov. De fysiska förutsättningarna är förhållandevis bra för industriell 

verksamhet runt de stora städerna i landet men bolagen upplever att skattesystem, 

byråkrati och kriminalitet är problemområden. Hur landets politiker hanterar 

dessa problem samt andra utmaningar kommer att bli avgörande för den framtida 

utvecklingen i Brasilien. 

l Den brasilianska tillväxten har varit förhållandevis svag de senaste 

decennierna men nu finns tecken på att medelklassen i landet växer. 

l Lönen för en arbetare vid en svensk anläggningarna i Brasilien är i 

genomsnitt 8 000 SEK per månad och påslaget för lönebikostnader 

är ungefär 80 procent. 

l Kostnadsskäl förklarar inte närvaron i landet – istället är marknadsskäl 

avgörande. 

l Brasilien har blivit en exportbas för svensk industri och företagen 

exporterar alltmer till världsmarknaden från fabrikerna i Brasilien. 

6

Fordonskomponenter utgör en betydande del av handeln med Brasilien 

Teknikhandeln mellan Sverige och Brasilien tog fart under 1990-talet vilket förklaras 

av de handelsliberaliseringar som genomfördes åren dessförinnan. Trots att tullarna 

sänkts i flera omgångar är Brasiliens utrikeshandel fortfarande starkt reglerad, 

vilket präglar den svenskbrasilianska handeln. Tullnivån vid import av en lastbil till 

Brasilien är exempelvis 35 procent. 

Under 2008 exporterades teknik från Sverige till Brasilien för knappt 7 miljarder 

SEK. Teknikprodukter utgjorde därmed 70 procent Sveriges totala export till landet. 

Under 2008 importerade Sverige samtidigt teknikprodukter till ett värde av 1,9 

miljarder SEK från Brasilien vilket motsvarar en tredjedel av vår totala import från 

Brasilien. Att teknikimporten från Brasilien är mycket mindre än vår export dit 

bidrar till att Sverige har en positiv handelsbalans med landet. Teknikimporten från 

Brasilien har successivt ökat de senaste tio åren medan exporten varit mer varierande. 

På grund av den globala finanskrisen har samtidigt både import och export 

av teknik minskat under början av 2009. 

Scanias och Volvos lastbilstillverkning i Brasilien syns tydligt i varuflödet mellan 

Sverige och Brasilien. Ungefär en femtedel av den svenska totalexporten till Brasilien 

är fordonskomponenter. Därutöver skickas en hel del maskiner och teleprodukter 

från Sverige till Brasilien. Fordonskomponenter och maskiner utgör även en 

betydande del av importen från Brasilien men Sverige importerar även en hel annat 

från landet som exempelvis livsmedel och etanol. 

Vissa teknikvaror, däribland fordonskomponenter, skickas i förhållandevis stor 

omfattning både från Sverige till Brasilien och i motsatt riktning. För drygt tio år 

sedan var priset per kilo för fordonskomponenter som exporterades från Sverige till 

Brasilien nästan dubbelt så högt som priset per kilo för motsvarande flöde i motsatt 

riktning. I dag är priset per kilo i det närmaste identiskt för både export och import. 

Globala underleverantörer som etablerat sig i Brasilien har aktivt bidragit till denna 

strukturförändring. Kunders krav på inhemska företag har dessutom bidragit till att 

höja kvalitet och produktivitet inom den lokala industrin och strukturförändringen 

kan bäst beskrivas som att den Brasilianska industrisektorn har moderniserats. 

l Brasiliens importtullar är höga och landets handel med omvärlden är 

starkt reglerad. 

l Under 2008 exporterades teknik för knappt 7 miljarder SEK från Sverige till 

Brasilien medan teknikimporten från landet uppgick till 1,9 miljarder SEK. 

l Fordonskomponenter utgör betydande delar både av svensk export till 

Brasilien och av importen därifrån. 

l Svensk export till Brasilien har ej längre högre pris per kilo än motsvarande 

import därifrån vilket indikerar att den brasilianska industrin har moderniserats. 

7

Ökad integration ökar kraven på goda konkurrensförutsättningar 

Flera faktorer indikerar att verksamheten i Brasilien handlar om expansion och inte 

om utflyttning från Sverige. Det finns exempelvis inget samband mellan det minskade 

antalet anställda i Sverige och sysselsättningsutvecklingen i Brasilien. Istället 

har utbytet med Brasilien haft en positiv inverkan på svensk verksamhet. Produktion 

i Brasilien innebär att allehanda komponenter behövs som tillverkas i Sverige. 

Försäljningen i Brasilien ger även bättre kostnadstäckning för FoU och allehanda 

annan verksamhet. 

Tydliga trender i företagens verksamhet i Brasilien är att tjänsteinnehållet i produkterna 

ökar samtidigt som kundfokuseringen gör att fler moment utförs i egen regi. 

Möjligheten att förbättra time to market, d.v.s. leveranstid, flöden och leveranssäkerhet 

är en starkt bidragande orsak till att mer görs i egen regi. En tydlig trend är även 

att verksamhet i Brasilien och Sverige integreras alltmer. Syftet är att bättre kunna 

möta efterfrågan från kunder men även att bättre kunna utnyttja ledig kapacitet. 

Med ökad integration kan bolagen dessutom snabbare hantera varierande förutsättningar 

i olika delar av världen – så som förändrade växelkurser och råvarupriser. 

Att den ökade integrationen förbättrar företagens anpassningsförmåga gör behovet 

av konkurrensförutsättningar som ger företagen nödvändig flexibilitet än viktigare. 

Den globala finanskrisen innebär att överkapacitet i vissa fall kan leda till nedläggningar. 

Eftersom Sverige ligger långt bort från många stora marknader är det inte 

givet att tillverkningsindustri med någon slags självklarhet ska finnas här. Istället 

krävs förutsättningar i världsklass i Sverige. Skapas sådana förutsättningar är det 

samtidigt troligt att vi kommer att kunna glädja oss åt en svensk industri som producerar 

varor och tjänster i både Brasilien och Sverige. 

l Företagens verksamhet i Brasilien handlar om expansion och inte om flytt 

från Sverige. 

l Tydliga trender i företagens verksamhet i Brasilien är: 

– Ökad integration av verksamheter i Sverige och Brasilien 

– Fler moment i egen regi p.g.a. ökad kundfokusering 

– Ökat tjänsteinnehåll i företagens produkter 

l Den ökade integrationen gör att företagen snabbare kan anpassa sig till 

förändringar. Det ökar behovet av förbättrade konkurrensförutsättningar i 

Sverige. 

8

Skylt vid Ericssons fabrik i São José dos Campos 

10

Inledning 

Brasilien, med ungefär 190 miljoner invånare, är världens femte folkrikaste land 

och endast Kina, Indien, USA och Indonesien befolkas av fler personer. Dessutom 

är Brasilien det femte största landet i världen till ytan. Kontrastera är stora i Brasilien 

– både mellan rik och fattig och mellan stad och land. Alltifrån flotta residens 

och moderna köpcentrum till slumområden och oändliga skogar finns i det väldiga 

landet. 

Trots Brasiliens storlek har landet uppmärksammats förhållandevis lite de senaste 

åren. I stället har omvärlden fokuserat mer på andra växande marknader som Ryssland 

och Kina. Orsaken är delvis att tillväxten i landet varit svag trots högt ställda 

förväntningar och stor potential. Svensk industri har samtidigt levererat mycket teknisk 

utrustning i landet genom åren och flera av bolagen startade fabriker där redan 

på 1950-talet. I dag är företagen väl positionerade i landet vilket är positivt nu när 

medelklassen visar tydliga tecken på att växa. Att verksamheten i Brasilien kommer 

att vara betydelsefull för svensk industri även i framtiden är något vi kan vara säkra 

på. Hur verksamheten i landet och den ökade integrationen mellan svensk och brasiliansk 

verksamhet påverkar Sverige är däremot ännu inte avgjort. 

Mot denna bakgrund har Teknikföretagen tagit fram denna rapport om Brasilien 

och svensk industri i landet. Underlag för studien är främst intervjuer med ledande 

företrädare för svenska storföretag med verksamhet i Brasilien. Intervjuer har skett 

med företrädare för ABB, AB Volvo, Atlas Copco, Ericsson, Sandvik, Scania och 

SKF. 1 Intervjuerna har skett både i Sverige och på plats i Brasilien och i samband 

med dem har besök gjorts vid företagens olika verksamheter i landet. Förutom 

dessa bolag har vi studerat ett antal andra företag utifrån årsredovisningar och annan 

publik information. Samtliga stora svenska företag med verksamhet i Brasilien 

samt merparten av de mindre bolagen med egen produktion i landet ingår i undersökningen. 

Rapporten innehåller först en genomgång av företagen i Brasilien där lokalisering 

och verksamhet beskrivs. 2 Därefter presenteras den svenska industrins verksamhet 

i Brasilien tillsammans med beskrivningar av bl.a. kostnadsläge samt utveckling 

och problem i landet. Det näst sista kapitlet innehåller en redogörelse för Sveriges 

teknikhandel med Brasilien och rapporten avslutas med en redogörelse för trender 

och strategier i bolagen samt en diskussion om hur verksamhet i Brasilien påverkar 

industrin i Sverige. 

1) En förteckning över dessa intervjuer finns längst bak i rapporten. 

2) Svenska kronor används genomgående i denna rapport för att ange ekonomiska storheter. Valutakursen 3,6 SEK 

per BRL har använts om inge annat anges, vilket är genomsnittskursen för 2008. 

11

12 

Lastbilsproduktion hos Scania i São Paulo

Svenska företag i Brasilien 

Svenska företag anställer mer än 30 000 personer i Brasilien och flera av 

bolagen har haft verksamhet i landet i många år. São Paulo och Curitiba med 

omnejd är de viktigaste klustren för svensk industri som alltså finns koncentrerad 

i sydöstra delen av landet. Merparten av de anställda finns i São Paulo 

som därmed är en av Sveriges största industristäder. ABB, Ericsson och Scania 

finns där tillsammans med ett flertal andra svenska bolag. I Curitiba har 

samtidigt både Electrolux och Volvo omfattande verksamhet. 

Scania samt flera underleverantörer finns i São Paulo 

Regnskog i Amazonas, ändlösa jordbruksområden på höglandet och stora städer är 

exempel på allt som finns i Brasilien. Runt om i det väldiga landet transporteras varor 

på ett vägnät som består av alltifrån grusvägar till breda och fina motorvägar. De 

lastbilar som syns transportera timmer, industrivaror och jordbruksprodukter på 

de brasilianska vägarna är förhållandevis ofta av märkena Scania och Volvo. För de 

svenska lastbilstillverkarna är Brasilien en viktig marknad och sammantaget sålde 

Scania och Volvo över 15 000 tunga lastbilar i landet under 2008. 

Scanias stora fabrik finns i São Bernardo do Campo i södra São Paulo 

Svensk industri har omfattande verksamhet i Brasilien och bolagen anställer sammantaget 

mer än 30 000 personer i landet. Fordonsindustrin utgör en betydande 

del av den svenska industrin och både Scania och Volvo är välkända i landet. 3 Scania 

har byggt lastbilar i Brasilien sedan 1957 och bolaget finns i São Paulo, som många 

andra svenska företag. Scanias stora fabrik ligger i södra delen av São Paulo i stadsdelen 

São Bernardo do Campo. Anläggningen syns tydligt från en av de motorvägar 

som förbinder São Paulo med hamnstaden Santos vid kusten. I de prydliga orangefärgade 

byggnaderna tillverkas alltifrån hytter till motorer och axlar. Dessutom 

monteras färdiga lastbilar som rullas ut till väntande kunder. 

Ungefär 3 200 personer är anställda i den brasilianska verksamheten varav de flesta 

arbetar med produktion i São Paulo. Förutom fabriken i São Paulo har företaget 

ytterligare en fabrik i Sydamerika samt ett omfattande servicenätverk. Den andra 

fabriken finns i Tucumán i Argentina och här har Scania över 800 anställda. Verksamhetens 

karaktär i Tucumán har ändrats under senare tid och fabriken används 

för närvarande främst för tillverkning av komponenter till bl.a. växellådor. 

3) Beskrivningen av svenska företag i Brasilien baseras främst på intervjuer med chefer vid de svenska företagen och 

på erfarenheter från studiebesök. Redogörelsen ger en tämligen heltäckande bild av svensk industri i Brasilien. Alla 

företag finns däremot inte med eftersom tämligen många svenska bolag har försäljningsorganisationer eller andra 

mindre verksamheter i landet. När inga källor anges är information hämtad från årsredovisningar, bolagens hemsidor 

samt från intervjuer vilka finns förtecknande längst bak i rapporten. De sysselsättningssiffror vi anger avser 2008 

och sedan dess har antalet anställda minskat något eftersom bolagen gjort neddragningar p.g.a. finanskrisen. 

13

Scanias marknadsandel på tunga lastbilar är i snitt 20 till 25 procent och Brasilien 

är bolagets viktigaste marknad. Eftersom bolaget var tidigt ute med verksamhet i 

landet är stocken av Scanialastbilar på de brasilianska vägarna väldigt stor. Brasilien 

är även bolagets enskilt största marknad för marinmotorer och chassin till bussar. 

Att bussmarknaden är stor beror på att flera av världens större påbyggare finns i 

landet. Dessa företag bygger färdiga bussar på chassin från bl.a. Scania och Volvo. 

Caio, Marcopolo och Busscar tillhör de största påbyggarna i landet. 

Trelleborg och SKF tillverkar fordonskomponenter i São Paulo 

I São Paulo med omnejd finns även flera bolag som levererar komponenter till fordonsindustrin. 

Trelleborg har över 1 000 anställda i Brasilien och de flesta av dem 

tillverkar fordonskomponenter. Trelleborg Automotive finns i Guarulhos i norra 

São Paulo och olika komponenter i gummi som exempelvis slangar och vibrationsdämpande 

kuddar tillverkas i fabriken. Någon timmes resa åt nordväst i São José 

dos Campos finns Trelleborg Sealing Solution som tillverkar packningar. 

Kullager är en viktig insatsvara i en region där bl.a. Fiat, Ford, GM, Mercedes, 

Toyota och VW har egna fabriker. São Paulo är alltså en viktig marknad för SKF 

som har en stor fabrik strax utanför staden utmed motorvägen till Campinas. Kullagerfabriken 

ligger strax efter det att skogsklädda gröna kullar ersatt bebyggelsen 

utmed vägens sidor och bolagets stora skylt är svår att missa. I fabriken står de automatiserade 

produktionslinjerna på långa rader. Ringar härdas och ytbehandlas och 

passas ihop med kulor i anläggningen som sysselsätter 850 personer. Strax utanför 

São Paulo åt öster finns även Höganäs. I anläggningen som finns i Mogi das Cruzes 

tillverkar bolaget pulver som distribueras till kunder som pressar det till kugghjul 

och andra komponenter. 

Autoliv tillverkar airbags i Taubaté och Haldex fabrik finns i Rio de Janeiro 

Den breda och fina motorvägen från São Paulo mot Rio de Janeiro går genom ett 

kuperat landskap. Betande kor syns på de gröna kullarna som omväxlande är klädda 

med gräs och träd. Efter en dryg timmes resa på denna väg når man Taubaté där 

Autoliv har sin brasilianska verksamhet. Bilsäkerhetsföretaget tillverkar både airbags 

och säkerhetsbälten i Brasilien och har dessutom ett labb i anläggningen där säkerhetsutrustning 

testas och utvecklas. Totalt har företaget 630 anställda i Brasilien och 

verksamheten är koncentrerad till Taubaté. 

I Rio de Janeiro har Haldex en fabrik, till skillnad från de flesta andra svenska bolagen 

i landet. Haldex har ca 180 anställda i Brasilien och bolaget tillverkar reglerventiler 

till bromssystem i fabriken som ligger i Cordovil alldeles i närheten av den 

internationella flygplatsen i Rio de Janeiro. I samband med att företaget förvärvade 

fabriken ingick även ett litet aluminiumgjuteri som ligger i Flores da Cunha i södra 

Brasilien. I likhet med många andra bolag med produktion utanför São Paulo, sköter 

Haldex ändå administration och försäljning därifrån. 

Volvo och Electrolux är bland de största företagen i Curitiba 

Curitiba i södra Brasilien är en medelstor stad i ett sydamerikanskt perspektiv men 

består ändå av förhållandevis många skyskrapor omringade av stora industri- och 

bostadsområden. Till staden vallfärdar stadsarkitekter från hela världen, i synnerhet 

14

för att studerar det system av snabba och effektiva busslinjer som Curitiba var först 

i världen med att introducera. Bussar har egna körfält runt om i staden och passagerare 

kliver på från små terminaler med förköpta biljetter i ett system som bl.a. Volvo 

varit med att skapa. 

Volvo har en stor fabrik i Curitiba och området inrymmer även en regnskog 

Volvo har tillverkat lastbilar i Brasilien sedan 1980 och den huvudsakliga verksamheten 

finns i Curitiba, där merparten av företagets drygt 2 900 anställda arbetar. 

Volvo säljer årligen ungefär lika många tunga lastbilar i Brasilien som Scania vilket 

innebär att företagets marknadsandel är ungefär 20 procent. Därutöver säljer Volvo 

även medelstora lastbilar och marknadsandelen är ungefär en tiondedel i detta segment. 

Brasilien är även en av bolagets viktigaste marknader för busschassin tackvare 

alla stora påbyggare i landet. Dessutom tillverkar, utvecklar och säljer Volvo motorer 

i landet både till egna fordon och till andra tillverkare. 

Anläggningen i Curitiba inrymmer flera av Volvobolagen vilket innebär att Volvo 

har ett komplett industriellt system i staden. Alltifrån motorer och växellådor till 

chassin för bussar och lastbilar tillverkas i fabriken och avslutningsvis sätts kom- 

ERICSSON, ELECTROLUX OCH ABB HAR FLEST ANSTÄLLDA I BRASILIEN 

Antal anställda vid de svenska företagen i Brasilien 2008 

Antal anställda 

Ericsson* 7 500 

Electrolux** 6 773 

ABB* 4 107 

Scania* 3 207 

Volvo* 2 934 

Sandvik* 1 590 

Tetra Pak*** 1 250 

Trelleborg** 1 065 

SKF* 853 

Atlas Copco* 829 

Autoliv** 629 

Haldex** 178 

Alfa Laval** 142 

Höganäs** 111 

Seco Tools** 99 

Munters** 44 

Nefab** 18 

Summa 31 329 

Källa: Respektive företags årsredovisningar samt uppgifter lämnade direkt av respektive företag 

* Företaget har rapporterat antalet anställda. 

** Antalet anställda är hämtat från bolagets senaste koncernredovisning. 

*** Sysselsättningssiffran är ett genomsnitt av några olika källor. 

15

ponenter samman till lastbilar som provkörs innan de levereras till kunderna. I 

Curitiba finns även administration samt Volvo IT och Volvo Logistics. Företagets 

industriområde i Curitiba är 1,2 kvadratkilometer och testbanan för de färdiga 

lastbilarna gör att anläggningen syns tydligt från luften i samband med inflygning 

till Curitiba. Delar av området täcks dessutom av tropisk regnskog som bevaras av 

företaget i form av en naturpark. 

Utöver verksamheten i Curitiba har Volvo Penta kontor i Rio de Janeiro. Dessutom 

har Volvo CE verksamhet i Pederneiras i delstaten São Paulo. Gulsvarta anläggningsmaskiner 

av varierande modell monteras och färdigställs i fabriken och sammantaget 

arbetar drygt 580 personer med försäljning och tillverkning av anläggningsmaskiner 

hos Volvo CE i Brasilien. 

Electrolux tillverkar vitvaror och damsugare i Curitiba 

Strax söder om höghusen i Curitibas centrum finns en Electroluxfabrik – omgiven 

av bostadshus och boulevarder och granne med Wal Mart. I Curitiba tillverkar 

Electrolux kylskåp, frysar och damsugare och en stor del av företagets brasilianska 

verksamhet finns därmed i staden. Spisar, tvättmaskiner och frysar tillverkas i São 

Carlos i delstaten São Paulo och mitt i Amazonas, i staden Manaus, tillverkas mikrovågsugnar 

och luftkonditioneringsutrustning. Samtidigt har Electrolux marknadskontor 

och administration i São Paulo. 

Electrolux har sålt hushållsmaskiner i Brasilien i många år men genom företagsköp 

har bolaget skaffat sig stor produktionskapacitet i landet de senaste decennierna. 

I dag är företaget den största tillverkaren av damsugare i Brasilien och den näst 

största tillverkaren av vitvaror. Försäljningen i landet uppgick till 8,4 miljarder SEK 

under 2008 vilket gör Brasilien till bolagets näst viktigaste marknad. Antalet anställda 

var 6 773 personer under 2008, vilket innebär att endast Ericsson sysselsätter fler 

personer bland de svenska företagen i landet. 

Munters tillverkar och säljer utrustning i Curitiba 

I Curitiba finns även Munters som tillverkar utrustning för luftkonditionering. 

Anläggningen där ungefär 40 personer arbetar ligger bara några minuters resa från 

Volvo om man åker på den breda motorvägsring som går runt delar av Curitiba. 

Munters har en av sina mindre tillverkningsanläggningar i Brasilien. Vid sidan av de 

svenska bolagen finns flera andra multinationella bolag i Curitiba där Audi, Volkswagen, 

Siemens, Toyota kan nämnas som exempel. Närhet till São Paulo och hamnen 

i Paranaguá nämns som fördelar med Curitiba. Att staden dessutom utmärker 

sig med flera tekniska högskolor, förhållandevis bra infrastruktur och hög levnadsstandard 

i ett sydamerikanskt perspektiv har också bidragit till att multinationella 

företag valt etablerat sig där. 

Ericsson finns på flera ställen i delstaten São Paulo 

Favelas är en vanlig syn på sluttningar och utmed vägar i Rio de Janeiro och São 

Paulo. Dessa kompakta kåkstäder präglas av fattigdom, låg utbildningsnivå och hög 

kriminalitet och ofta kontrolleras de av kriminella gäng och knarkhandlare. Ungdomar 

som växer upp i dessa slumområden saknar ofta sådant som är självklart 

för ungdomar i rikare områden. Tackvare ny teknik från bl.a. Ericsson har Internet 

dock blivit alltmer tillgängligt även för de fattiga. 

16

Ericsson har huvudkontor i São Paulo 

Ericsson har gjort affärer i Brasilien sedan 1888 då Lars Magnus Ericsson träffade 

landets dåvarande kejsare Dom Pedro II. Den första telefonstationen såldes till Brasilien 

år 1900 och det första kontoret invigdes i Rio de Janeiro 1924. Under 50 år har 

företaget dessutom producerat teleutrustning i landet och fyra procent av bolagets 

totala försäljning skedde i Brasilien under 2008. Därmed är landet Ericssons sjätte 

viktigaste marknad. Med 7 500 anställda i Brasilien är dessutom Ericsson det största 

svenska bolaget i landet. 

Floden Rio Tiete som rinner genom São Paulo är på båda sidor omgiven av hårt 

trafikerade vägar. Strax norr om den förorenade floden finns Ericssons huvudkontor 

för den Brasilianska marknaden. Byggnaden är stor och grå byggnad med 

helikopterplatta på taket. I byggnaden möter man färgstarka och entusiastiska unga 

män och kvinnor som arbetar med att administrera, utveckla och sälja teletjänster 

och system i Brasilien och Latinamerika. Ett av de totalt sex Global Service Delivery 

Center som Ericsson har runt om i världen finns i São Paulo. Merparten av dem 

som arbetar för bolaget eller ungefär 6 000 personer arbetar dessutom med service 

och drift av telenät i landet. 

SVENSK INDUSTRI FINNS FRÄMST RUNT SÃO PAULO OCH I CURITIBA 

Illustration av kluster i Brasilien där svensk industri finns i störst omfattning 

17

Fabrik i São José dos Campos och utveckling i Indaiatuba 

Ericssons brasilianska fabrik finns i São José dos Campos, en timmes bilresa från 

São Paulo, i riktning mot Rio de Janeiro. Här tillverkas radiobasstationer och fabriken 

är en av tre tillverkningsenheter för basstationer utanför Sverige. Ungefär 600 

personer är direktanställda i São José dos Campos och personalstyrkan uppgår till 

ca 2 400 personer när man räknar även indirekt anställda. I fabriken sätts komponenter 

samman till noder som laddas med mjukvara och testas. I São José dos 

Campos kommer dessutom viss kretskortsproduktion att ske i egen regi framöver. 

Ytmonteringslinor har monterats upp i fabriken och de driftsätts under 2009. 

I Brasilien sker även utveckling av Ericssons produkter och företaget har över 200 

ingenjörer anställda vid FoU-enheten i den lilla staden Indaiatuba. Här sitter unga 

män och kvinnor och programmerar komponenter som används globalt i mobilsystem. 

Tackvare FoU-verksamheten exporterade Ericsson mjukvara från Brasilien 

till ett värde av nästan 110 miljoner SEK under 2008. FoU-enheten finns i moderna 

kontorsbyggnader i utkanten av Indaiatuba i riktning mot Campinas som ligger 20 

km åt nordost. Miljonstaden Campinas, i delstaten São Paulo, är en universitetsstad 

och här finns bl.a. det högt rankade universitetet Unicamp. 

Svensk industri tillverkar maskiner och investeringsvaror i São Paulo 

Djungeln av höghus, industribyggnader och överfulla trafikleder breder ut sig i 

alla riktningar så långt ögat kan nå när man blickar ut över São Paulo från någon 

av skyskraporna vid Avenue de Paulista. Varje morgon kör många människor som 

arbetar vid ett svenskt bolag till sitt jobb genom megastadens kaotiska och oförutsägbara 

trafik. I São Paulo finns inte bara svensk tele- och fordonsindustri utan även 

omfattande tillverkning av maskiner och elektrisk utrustning. Merparten av de 30 

000 anställda vid de svenska företagen i Brasilien arbetar i området vilket gör São 

Paulo till en av Sveriges största industristäder. 

ABB har två stora anläggningar i São Paulo 

Svensk-schweiziska ABB finns på flera håll i Brasilien men de två största anläggningarna 

finns i São Paulo. Genom åren har företaget levererat en stor del av landets 

kraftinfrastruktur. Den första fabriken i landet invigdes på 50-talet och ligger i 

Guarulhos, alldeles bredvid São Paulos internationella flygplats. Innan dess exporterades 

dock produkter till Brasilien. Redan 1912 levererades utrustning till Rio de 

Janeiro i samband med bygget av kabinbanan till den världsberömda sockertoppen. 

Sammantaget arbetar 7 900 personer för ABB i Latinamerika och drygt hälften av 

dem är anställda i Brasilien, dvs. mer än 4 000 personer. Antalet anställda i Guarulhos 

är nästan 1 200 personer och i anläggningen tillverkas bl.a. stora transformatorer. 

ABB:s andra anläggning i São Paulo anställer ca 1 000 personer och finns i 

Osasco i nordvästra delen av staden. Härifrån levereras produkter och tjänster för 

processtyrning och automatisering. Här finns även huvudkontor för Brasilien och 

Sydamerika. Bolagets tredje största tillverkningsenhet finns i södra Brasilien i staden 

Blumenau där några hundra personer arbetar med att tillverka distributionstransformatorer. 

18

Atlas Copco och Alfa Laval finns i nordvästra delen av São Paulo 

På de oändliga sockerrörsfälten i Brasilien växer råvaran till den för landet viktiga 

etanolindustrin. Sedan etanolprogrammet inleddes har omfattande investeringar 

gjorts i destillerier där sockerrör kokas till etanol. Bl.a. behövs värmeväxlare och 

separatorer i destillerierna och Alfa Laval har arbetat nära etanolindustrin genom 

åren. Företaget är den ledande leverantören av dessa produkter och bolagets verksamhet 

finns i Vila Jaguara i nordvästra São Paulo. I anläggningen sker både tillverkning 

och försäljning samt service av bolagets produkter. Alfa Laval har ungefär 140 

anställda i Brasilien. 

Någon kvarts bilresa från Alfa Laval i västlig riktning finns industristadsdelen Barueri. 

Bland de många lager- och fabriksbyggnaderna i området växer köpcentrum 

upp i rask takt. Här finns också Atlas Copco i ett prydligt hus som inrymmer både 

tillverkning av kompressorer och administration. Atlas Copco har ca 830 anställda i 

landet och drygt hälften de dem arbetar med försäljning och tillverkning av kompressorer. 

Dynapac som är ett helägt dotterbolag till Atlas Copco har också produktion 

i Brasilien. Företaget som tillverkar anläggningsmaskiner för komprimering av 

jord finns några mil utanför São Paulo. 

I São Paulo finns även Nefab som tillhandahåller praktiska och innovativa emballagelösningar. 

Företaget finns i Embu, några kilometer sydväst om Atlas Copco, 

utmed vägen till Curitiba. Nefab har ett 20-tal anställda i Brasilien och Ericsson är 

en av bolagets viktigare kunder. 

Sandvik tillverkar verktyg i São Paulo och har byggt ny fabrik i Minas Gerais 

Sandvik startade produktion av bergborrningsutrustning i São Paulo 1957. Några 

år senare började företaget även tillverka hårdmetallverktyg i fabriken som finns i 

Santo Amaro i sydvästra delen av São Paulo, bredvid en av de smutsiga floder som 

rinner genom staden. Anläggningen i Santo Amaro är fortfarande bolagets huvudanläggning 

i landet men företaget har även verksamhet på andra platser i delstaten 

São Paulo. Sandvik har nästan 1 600 anställda i Brasilien och är därmed ett av de 

större svenska bolagen i landet. Drygt 900 av dem arbetar med att sälja och tillverka 

hårdmetallskär. Samtidigt har affärsområdet Mining and Construction ungefär 500 

anställda och en ny fabrik har precis färdigställts i delstaten Minas Gerais. Den nya 

fabriken ligger i Vespasiano strax utanför Belo Horizonte. 

I städer utanför São Paulo finns Seco Tools och Tetra Pak 

Runt om i den urbana delstaten São Paulo finns ett antal större och mindre städer 

inom en radie på några hundra kilometer från staden São Paulo. En av dessa städer 

är Sorocaba där Seco Tools har verksamhet. Fabriken i Sorocaba tillverkar fräsverktyg 

och verktygshållare. Från anläggningen sköts även administration för den 

Brasilianska marknaden. Seco Tools har ungefär 100 anställda i Brasilien. Monte 

Mor är en annan av städerna i delstaten São Paulos inland. I denna stad har Tetra 

Pak en av två fabriker i Brasilien. Den andra fabriken finns i Ponta Grossa i delstaten 

Paraná. Som så många andra företag har dock Tetra Pak försäljning och marknadsföring 

lokaliserad till São Paulo. I båda fabrikerna tillverkas det papper som 

används till Tetra Paks förpackningar. Både det varma klimatet och de många korna 

gör att behovet av att förpacka drycker är stort i landet. Den växande medelklassen 

gör dessutom att både Tetra Pak och andra svenska företag kan vänta sig en växande 

marknad framöver. 

19

ABB:s fabrik i Guarulhos i norra São Paulo 

Ericssons huvudkontor i Gurgaon utanför New Delhi 

20

Verksamhet och industriförutsättningar 

i Brasilien 

Svenska bolag är väletablerade i Brasilien, där medelklassen nu visar tecken 

på att växa. Därmed förbättras de svenska företagens förutsättningar att sälja 

alltifrån lastbilar till telesystem och kullager i landet. De svenska bolagen har 

lätt att rekrytera personal i Brasilien eftersom de betraktas som bra arbetsgivare. 

Vi kan även konstatera att företagen i allt större utsträckning exporterar 

produkter från Brasilien både regionalt och globalt. Den lokala marknaden är 

viktig men Brasilien har även blivit en egen exportbas för svensk industri. 

Väletablerade storföretag i ett land med en växande medelklass 

Vid sju års ålder påbörjade en pojke sin resa från landsbygden i det fattiga nordöstra 

Brasilien. Tillsammans med sin mor och sju syskon resten han i tretton dagar på ett 

lastbilsflak genom landet. Färden gick till en kuststad i närheten av São Paulo där 

fadern väntade. Skoputsning följt av arbete som montör på Scania i São Bernardo 

do Campo blev försörjningen åren därefter och i dag är Lula da Silva Brasiliens 

president. 4 Unga och fattiga pojkar och flickor i dagens Brasilien kanske inte blir 

presidenter men de flesta av dem kommer att göra en välståndsresa de kommande 

åren där färden leder till ett bättre liv. 

De stora svenska bolagen är väletablerade i Brasilien sedan många år 

Svenska storföretag är sedan många år stabilt förankrade på den brasilianska marknaden. 

5 Varumärken som Electrolux, Scania och Volvo är välkända i landet och 

genom åren har företagen levererat mycket utrustning i Brasilien. Svenska företags 

anläggningar i Brasilien skiljer sig inte nämnvärt från bolagens motsvarande anläggningar 

i Sverige – möjligtvis med undantag av att de brasilianska fabrikerna är 

omgivna av välskötta parker med tropisk växtlighet. Att likheterna är stora är naturligt 

eftersom företagen vill hålla samma kvalitet oavsett var i världen produkterna 

tillverkas. Likartad maskinpark och motsvarande produktionsmetoder används därmed 

på olika håll i världen. 

Antalet anställda i de svenska bolagen i Brasilien har minskat under 2009 eftersom 

företagen hanterat effekterna av den globala finanskrisen. Under en tioårsperiod har 

ändå sysselsättningen ökat med ungefär 50 procent i bolagen – från ungefär 20 000 

till drygt 30 000 anställda. Vissa av företagen hade ungefär lika många anställda i 

landet för tio år sedan som i dag medan andra bolag som exempelvis Electrolux, 

Scania och Volvo fördubblat antalet anställda under tioårsperioden. I vissa fall har 

4) Berättelsen om Lula da Silvas resa är till stor del hämtad från The Economist (2002). 

5) Redogörelsen för svensk industris verksamhet i Brasilien baseras på intervjuer som genomförts med företagsledare 

i Sverige och Brasilien samt på intryck från studiebesök i Brasilien. Förteckning över intervjuer finns längst bak i 

rapporten. 

21

olagen vuxit organiskt och i andra fall har tillväxten skett genom företagsförvärv. 

Omsättningen vid de svenska företagen har ökat snabbare än antalet anställda, vilket 

är naturligt eftersom företagen ständigt förbättrar produktiviteten. Det tjugotal 

bolag vi beskriver i denna rapport är dels de större svenska aktörerna i landet och 

dels några mindre bolag. Förutom dem finns ett flertal svenska bolag närvarande i 

landet med försäljning, serviceverksamhet samt i vissa fall produktion. Överlag kan 

vi konstatera att de flesta svenska bolagen sedan länge är väletablerade på marknaden. 

Det innebär att de har möjlighet att öka försäljningen nu när tecken finns på 

att medelklassen i Brasilien växer. 

Växande medelklass borgar för en växande marknad 

Brasilien har periodvis varit i fokus de senaste decennierna och förväntningarna på 

ekonomisk utveckling i landet har varit högt ställda. Samtidigt har tillväxten visat 

sig bli relativt begränsad och Brasilien har kommit att betraktas som en eftersläpare 

som inte klarat att genomföra nödvändiga reformer. Bl.a. därför har det varit förhållandevis 

tyst om landet de senaste åren. Att Brasilien hamnar som nummer fyra 

på många listor bidra också till landets anonymitet. 

Den turbulenta tiden med hyperinflation i Brasilien är förpassad till historien 

sedan tio år tillbaka och Brasilien är i dag förhållandevis stabilt både politiskt och 

finansiellt. Mycket finns samtidigt kvar att åtgärda och byråkrati, regleringar och 

skatter gör att landets svarta sektor är förhållandevis stor. 6 Att vissa förbättringar 

skett har ändå bidragit till att Brasilien vuxit något snabbare än övriga världen de 

senaste åren. Under femårsperioden mellan 2003 och 2008 ökade landets BNP med 

i genomsnitt 4,7 procent per år, vilket är en aning snabbare än i världen totalt sett. 

Dessutom verkar Brasilien klara sig jämförelsevis lindring genom finanskrisen. 7 

Några anledningar till detta är en stor andel försäljning på hemmamarknaden samt 

en konsumtionsbenägen medelklass. 

Skillnaderna mellan fattig och rik är högst påtaglig i Brasiliens större städer. Under 

2000-talet har dock inkomstskillnaderna minskat och lönerna ökat vilket innebär 

att alltfler fått det alltbättre. Under en femårsperiod har lönesumman i landet ökat 

med 28 procent, medan inkomstspridningen minskat, vilket gjort att medelklassen 

vuxit. 8 Som medelklass i Brasilien betraktas man om man har ett jobb i den formella 

ekonomin, om man har tillgång till krediter samt om man äger en bil eller motorcykel. 

Detta motsvaras av en inkomst på mellan 3 800 och 16 000 SEK per månad. 

Enligt The Economist har befolkningsandelen som passar in i denna beskrivning 

ökat från 44 till 52 procent mellan åren 2002 och 2008. Dessutom är många i landet 

på väg att bli medelklass enligt The Boston Consulting Group (2008) som anser att 

64 procent av Brasiliens befolkning tillhör det man kallar ”Next Billion Consumers”. 

Svensk industri är väl positionerad när marknaden växer 

Tv har länge varit vardag för de som är på väg att bli medelklass och inköp av tvättmaskin 

och dator ligger nära till hands. I samband med stigande inkomst köps se- 

6) Se exempelvis McKinsey&Company (2006) för en redogörelse om problemen med den svarta sektorn och orsakerna 

till dessa problem. 

7) Enligt Palmeus (2009) kommer BNP-utvecklingen i Brasilien bara bli en aning negativ under 2009 och enligt The 

Economist (2009a) kommer vi eventuellt att se en tillväxt på 3 till 4 procent i landet under 2010. 

8) Resonemanget om en växande medelklass är hämtat från The Economist (2008). Av samma källa framgår att inkomstskillnaderna 

minskat. Den så kallade GINI-koefficienten där 0 anger total inkomstjämlikhet och 1 anger total 

olikhet har minskat från 0.64 till 0.58 mellan 2002 och 2008. Uppgift om den växande lönesumman kommer från 

en presentation hos Scania i São Bernardo do Campo under 2009. 

22

dan kläder, kosmetik och andra konsumentprodukter följt av bil och bättre boende. 

Genom tv och tidningar är den nya medelklassen väl medveten om vilka produkter 

världsmarknaden har att erbjuda och den framväxande medelklassen är hårdvaluta 

för en konsumtionsdriven ekonomi. Vid analys av svensk industristruktur i landet 

framkommer att bolagen har stor försäljning och många anställda inom flera produktområden 

som behövs i ett land där välståndet växer. Teleindustrin respektive 

tillverkningen av hushållsmaskiner, dvs. Electrolux och Ericsson, utgör betydande 

andelar. En lika viktig del av den svenska verksamheten i landet utgörs av motorfordonsindustrin 

i form av Scania och Volvo. Om man dessutom räknar de svenska 

underleverantörerna är motorfordonsindustrin klart dominerande. Bolag som ABB, 

Atlas Copco och Sandvik gör samtidigt svenska industri till viktiga leverantörer av 

maskiner och elektrisk utrustning. 

FLEST ARBETAR I FÖRETAG SOM TILLVERKAR TELESYSTEM, HUSHÅLLSMASKINER OCH FORDON 

Antal anställda inom olika delar av den svenska industrin i Brasilien 2008 

2008 Andel 

Tele- och elektronikprodukter 7 500 24 % 

Hushållsmaskiner 6 773 22 % 

Motorfordon 6 141 20 % 

Elektrisk utrustning 4 107 13 % 

Maskiner och andra investeringsvaror 3 954 13 % 

Insatsvaror (främst till bilindustrin) 2 854 9 % 

Summa 31 329 100 % 

Källa: Uppgifter från respektive företag samt från deras årsredovisningar för 2008, bearbetning Teknikföretagen 

I samband med att människor får högre inkomster kan företag som riktar sig direkt 

till konsumenter sälja mer, vilket exempelvis innebär att Electrolux marknad för 

hushållsmaskiner växer. En annan effekt är att behovet av insatsvaror och infrastruktur 

ökar. Varje personbil som säljs har säkerhetsutrustning som kan tillhandahållas 

av Autoliv samt ett antal kullager vilka kan levereras av SKF. Datorer har 

ofta inbyggda 3G-enheter vilka levereras av Ericsson. Utvecklingen innebär även att 

behovet av transporter ökar, vilket gör att Scania och Volvo kan sälja fler lastbilar. 

Den ökade trafiken kräver även fler vägar vilket innebär att Volvo och Atlas Copco 

kan sälja fler anläggningsmaskiner. 

Svenska bolag betalar bra löner och är goda arbetsgivare 

ABB har sett till att många brasilianska ungdomar från fattiga förhållanden fått 

grundläggande utbildning. Varje vardagsmorgon hämtar företaget de ungdomar 

man tagit sig an och ser till att de får gå i företagets egen skola, idrotta och äta i 

företagets kantin. Projektet som började med att ungdomar kunde utnyttja bolagets 

sporthall, har nu utvecklats till en verksamhet som ger ungdomar i São Paulo en bra 

start i livet. Efter grundläggande studier ägnar ABB ytterligare ett år åt sina skyddslingar 

för att se till att de fortsätter att studera eller börjar arbeta – ibland vid någon 

av företagets anläggningar i Brasilien. 

23

De svenska bolagen i landet betraktas som bra arbetsgivare 

I fabrikerna i Brasilien möter man regelmässigt engagerade medarbetare som stolt 

berättar om verksamheten. Lönen för arbetarna vid de svenska anläggningarna i 

landet är i genomsnitt 8 000 SEK per månad. Lönenivån varierar mellan olika bolag 

och den är dessutom generellt sett högre i São Paulo än på andra håll i landet. Dessutom 

har personer med kort anställningstid lägre lön än de som varit anställda ett 

antal år vid företaget. En tjänsteman som arbetar vid något av de svenska bolagen 

i Brasilien tjänar i genomsnitt 19 000 SEK per månad. För mer kvalificerade tjänstemän 

som chefer eller mycket erfarna ingenjörer kan lönenivån samtidigt vara 

betydligt högre medan ingångslönen är lägre. Det är alltså svårt att ange en exakt 

lönenivå för tjänstemän. 

Generellt kan vi konstatera att de svenska bolagen betalar förhållandevis bra löner 

till både arbetare och tjänstemän i Brasilien vilket givetvis är en orsak till att bolagen 

kan rekrytera duktiga medarbetare. Minst lika viktigt är att de svenska bolagen 

är kända som bra arbetsgivare med bra arbetsmiljö och intressanta utvecklingsmöjligheter. 

I rankningar av de bästa arbetsgivarna i landet erhåller de svenska bolagen 

toppnoteringar. Tidningen Você S/A Exame som årligen listar de 150 bästa arbetsgivarna 

i landet rankade exempelvis Volvo som nummer ett under 2008. 9 

EN ARBETARE TJÄNAR UNGEFÄR 8 000 SEK I MÅNADEN I BRASILIEN 

Genomsnittlig lön för arbetare och obefordrade tjänstemän vid de svenska bolagen i Brasilien* 

Månadslön 

Arbetare 8 000 

Tjänsteman 19 000 

Källa: Uppgifter från några av de svenska bolagen i Brasilien, bearbetning Teknikföretagen 

*) Växelkursen 3,6 SEK per BRL har använts vilket är årsgenomsnittet för 2008. 

Enligt lag måste företag i Brasilien ha minst 5 procent handikappade medarbetare i 

verksamheten. Exempelvis blinda personer arbetar därför med att inspektera lack på 

lastbilshytter och de löser denna uppgift med hjälp av känseln. Överlag har företagen 

hittat lämpliga arbetsuppgifter till de funktionshindrade och de gör ofta ett utmärkt 

jobb i verksamheten. Utöver detta tar företagen ett stort socialt ansvar i landet – även 

när lagregleringar inte finns. Vi har redan nämnt hur ABB ser till att fattiga ungdomar 

får utbildning. Därutöver har många av de andra bolagen liknande projekt. 

Volvo driver något man kallar Viking Association. I anslutning till anläggningen i 

Curitiba driver bolaget skola samt tillhandahåller en idrottsanläggning för dem som 

bor i trakten. Dessutom används företagets tropiska regnskog i utbildningssyfte. 

De brasilianska lönebikostnaderna är bland de högsta i världen 

För företagen är det alltid den totala arbetskraftskostnaden som räknas och skillnaden 

mellan lön och total arbetskraftskostnad är stor i Brasilien. De svenska bolagen i 

landet räknar med ett påslag på ungefär 80 procent för arbetare. Därmed har Brasilien 

bland de högsta lönebikostnaderna i världen. 10 Totalkostnaden för en arbetare i 

Brasilien ligger någonstans mellan kostnaden i västra Europa och lågkostnadsområ- 

9) Se Você S/A (2009-06-01) för denna rankning av arbetsgivare i Brasilien. 

10) Enligt World Economic Forum (2008) tillhör Brasilien den tiondel länder i världen som har högst lönebikostnader. 

24

den som Kina och östra Europa. Den totala arbetskraftskostnaden i Brasilien är ungefär 

1/3 av vad den är i västra Europa. Det kan jämföras med att kostnaden är ungefär 

1/5 av den västeuropeiska i östra Europa samt mindre än 1/10 i Kina och Indien. 

Lönebikostnaderna är både bestämda enligt lag och genom avtal med de fackliga organisationerna. 

Arbetsgivaravgiften i Brasilien är 36,5 procent. I denna summa ingår 

en fond (FGTS) där arbetsgivaren samlar pengar för den anställdes räkning. Utöver 

arbetsgivaravgiften finns bl.a. regler om att vinsten ska delas med de anställda. Dessutom 

har bolagen åtaganden som kompletterande sjukförsäkring för medarbetare 

och deras familjer samt kostnader för kantin och arbetsresor och dyligt. 

HÖGRE ARBETSKRAFTSKOSTNADER ÄN I ÖSTEUROPA OCH KINA MEN LÄGRE ÄN I VÄSTEUROPA 

Grov indikation på arbetskraftskostnaderna i Brasilien i relation till kostnaderna i andra områden 

1/1 

1/3 

1/5 

< 1/10 

Västra Europa Brasilien Östra Europa Kina och Indien 

Starka fackliga organisationer samt hårt reglerad arbetsmarknad 

Den Brasilianska arbetsmarknaden präglas av starka fackliga organisationer som 

har stort inflytande på arbetsmarknaden. 11 Inte minst eftersom de finansieras av 

obligatoriska arbetsgivaravgifter samt representerar samtliga anställda inom en 

yrkeskategori, oavsett faktiskt medlemskap. Samma fackliga organisationer representerar 

både arbetare och tjänstemän och alltifrån löner och förmåner till hur 

uppsägningar ska genomföras, bestäms i förhandlingar mellan företagen och de 

fackliga organisationerna. De många fackliga organisationerna finns både lokalt 

och i de olika delstaterna men är samlade i fyra paraplyorganisationer på delstatlig 

nivå. En effekt av det fackliga inflytandet är givetvis att företagens möjlighet att sätta 

11) Redogörelsen för de fackliga organisationerna i Brasilien baseras i första hand på beskrivningar från personer vid 

de svenska bolagen i Brasilien men delvis även på KPMG (2006). 

25

lön på ett mer flexibelt sätt är små. Detta är en orsak till att den brasilianska arbetsmarknaden 

betraktas som hårt reglerad i internationella jämförelser. I rankningar 

från världsbanken och World Economic Forum anses även landet ha förhållandevis 

hårda regler för anställning och uppsägning vilket bland annat beror på att visstidsanställningar 

inte får användas för reguljärt arbete. 

Företagen exporterar till världsmarknaden från Brasilien 

En driftig man i ett isolerat samhälle på den brasilianska landsbygden tröttnade på 

att inte kunna använda mobiltelefon. När alla de stora teleoperatörerna vägrade 

koppla upp området, tog mannen saken i egna händer och beställde en mobil basstation 

från Ericsson. Tackvare basstationen fick de boende i området möjlighet 

ringa till varandra. Eftersom mannen dessutom ordnade en länk till en av de större 

operatörerna, kunde de även ringa ut i världen. Entreprenörskap och teknik från 

Ericsson gjorde alltså livet för människor i området ett betydligt lättare eftersom de 

inte längre behövde gå till grannen för att framföra ett enkelt meddelande. 

Kostnadsskäl är inte förklaringen till bolagens verksamhet i Brasilien 

Arbetskraftskostnaderna, är som vi konstaterat, betydligt högre i Brasilien än i 

exempelvis Kina och östra Europa. Syftet med verksamheten i Brasilien är alltså inte 

att utnyttja låga arbetskraftskostnader i samband med produktion till global marknad. 

Den totala kostnadsbilden i landet kan snarare jämföras med den svenska när 

kostnader för skatter, byråkrati och inköp av komponenter beaktas. 12 

Inte heller i ett historiskt perspektiv har kostnadsskäl förklarat bolagens lokala 

närvaro i landet. Istället har viljan att sälja på den brasilianska marknaden varit 

huvudförklaringen till bolagens tidiga etablering. Att strategin med att tidigt skaffade 

sig en position i landet varit framgångsrik visas inte minst av att svenska bolag 

tagit stora marknadsandelar i landet. Genom närvaron kunde de dessutom komma 

närmare kunderna för att bättre förstå marknaden och därmed ta marknadsandelar. 

Även de höga importtullarna har gjort lokal produktion nödvändigt för framgångsrik 

försäljning i landet. Tullarna i kombination med skälen ovan gör att marknadsskäl 

fortfarande är den viktigaste förklaringen till närvaron i landet, även om 

fabrikerna i Brasilien i ökande utsträckning även används för export. 

Mer varor exporteras från Brasilien och mer insatsvaror köps därifrån 

ABB:s export till Brasilien i samband med bygget av linbanan till sockertoppen i Rio 

de Janeiro under tidigt 1900-tal är ett typiskt exempel på en tidig affärsrelation med en 

växande marknad. Det som började med export från Sverige har sedan utvecklats. Hur 

företag väljer att agera påverkas av faktorer som marknadens storlek, lokala konkurrensförutsättningar 

och landets geografiska placering. Grovt generaliserat kan svensk 

industris verksamhet på växande marknader kategoriseras i fyra typfall beroende på 

om utbytet präglas av handel eller lokal närvaro samt av om utbytet är marknads- eller 

kostnadsdrivet. I Brasilien är det vanlig med försäljning på den lokala marknaden. Det 

är dessutom vanligt med produktion för regionen och den globala marknaden. Det 

kan jämföras med företagens verksamhet i östra Europa som mer präglas produktion 

av kostnadsskäl samt av förädling av insatsvaror för europeisk verksamhet. 13 

12) Att totalkostnaden vid produktion i Brasilien blir tämligen hög konstateras även i McKinsey&Company (2006). 

13) Jämför gärna med Teknikföretagens studier av svensk industri i Kina, östra Europa och Indien, dvs. med Teknikföretagen 

(2005), Teknikföretagen (2007) och Teknikföretagen (2008). 

26

1) Export till Brasilien – vanligt förekommande 

Det är förhållandevis vanligt att svenska företag exporterar från Sverige till Brasilien. 

Utbytet sker oftast av marknadsskäl, ibland utan lokal närvaro och ibland 

via lokala säljorganisationer. Företag med egen tillverkning i landet exporterar 

även produkter från Sverige som ett komplement till den lokala produktionen. 

En förutsättning för konkurrenskraftig export till Brasilien är att importtullarna 

på de produkter som exporteras inte är alltför höga. I samband med att svenska 

företag producerar i Brasilien uppstår dessutom ett exportflöde av insatsvaror 

från Sverige till brasiliansk verksamhet. 

2) Produktion i Brasilien för lokal marknad – mycket vanligt 

Att svenska företag producerar varor i Brasilien som ska säljas på den inhemska 

marknaden är mycket vanligt. I vissa fall sätts endast komponenter samman till 

färdiga produkter i landet och i andra fall finns en stor del av värdekedjan i landet. 

I båda fallen är dock marknadsskäl orsaken till närvaron. De höga importtullarna 

gör lokal produktion nödvändigt för att kunna sälja vissa produkter. 

Motorfordon är exempelvis en typisk produkt som bör produceras i Brasilien på 

grund av de höga importtullarna. 

SVENSK INDUSTRI PRODUCERAR BÅDE FÖR LOKAL OCH GLOBAL MARKNAD I BRASILIEN 

Generalisering av svenska företags närvaro i Brasilien 

Mer marknadsdriven expansion 

1) Export till Brasilien 

2) Produktion i Brasilien 

för lokal marknad 

Vanligt 

Mycket vanligt 

Mer lokala 

företag 

Mer globala 

företag 

Vanligt 

Mycket vanligt 

4) Import av insatsvaror 

från Brasilien 

3) Produktion i Brasilien för 

regional eller global marknad 

Mer kostnadsdriven expansion 

3) Produktion i Brasilien för regional eller global marknad – mycket vanligt 

Export från de svenska anläggningarna i Brasilien till de sydamerikanska länderna 

är vanligt. Det är även förhållandevis vanligt med export från bolagens 

fabriker i Brasilien till andra delar av världen. Några förklaringar till att landet 

blivit en exportbas för svensk industri är att tillverkningen sker med skalfördelar 

27

i de stora anläggningarna och att Brasilien rent geografiskt ligger nära marknader 

som Afrika och Sydamerika. Så kallad landed cost, dvs. totalkostnad när även 

transportkostnad är inräknad, avgör till vilka delar av världen export kan ske 

konkurrenskraftigt. 

4) Import av komponenter och insatsvaror från Brasilien – vanligt förekommande 

De svenska bolags verksamhet i Brasilien har gjort att relationer med underleverantörer 

i landet etablerats. Underleverantörerna har successivt utvecklats och förbättrat 

sin kvalitet för att möta sina kunders krav. Det har inneburit att de svenska 

företagens globala inköpsorganisationer fått upp ögonen för leverantörerna i Brasilien. 

Om insatsvarorna från landet är av rätt kvalitet och har ett konkurrenskraftigt 

pris kan de mycket väl användas både i Sverige och på andra håll i världen. 

Karaktären på de svenska bolagens verksamhet i Brasilien har successivt förändrats. 

Den tydligaste förändringen är alltmer varor exporteras från de svenska anläggningarna 

i landet till världsmarknaden. Ericsson använder exempelvis fabriken i São Jose 

dos Campos för export till Afrika och de sydamerikanska länderna i handelsunionen 

Mercosur. Under 2007 exporterades radiobasstationer och transmissionsutrustning 

från anläggningen till ett värde av mer än 600 miljoner SEK. SKF exporterar 

nästan hälften av Cajamarfabrikens produktionen av kullager till världsmarknaden 

och Scania och Volvo har under en längre tid exporterat fordon och komponenter 

från Brasilien. Utvecklingen där alltmer produceras i Brasilien för global marknad 

är en del i en regionaliseringsprocess som innebär att bolagen har fabriker på några 

platser i världen för att förse närliggande marknader med produkter. Snabbare leveranser, 

effektivare transporter och lägre totalkostnad är några drivkrafter till denna 

regionalisering. En annan tydlig trend är att alltmer komponenter för användning 

runt om i världen införskaffas i Brasilien. 

Drygt hälften av inköpen till brasiliansk verksamhet görs lokalt i landet 

De insatsvaror som svensk industri använder i Brasilien kommer från flera håll 

i världen men majoriteten av inköpen görs lokalt i landet. Inköp görs både från 

lokala leverantörer och från multinationella underleverantörer med verksamhet i 

Brasilien. Dessutom tillverkas en del av insatsvarorna i egen regi i landet. Sammantaget 

bedömer vi att drygt hälften av insatsvarorna som används i den brasilianska 

verksamheten är lokalt producerade. Importtullar i kombination med krav på lokalt 

innehåll är bidragande orsaker lokala inköp. Fördelar med att ha leverantörer lokalt 

är även bättre varuflöden och säkrare försörjning av insatsvaror. Därför uppmanar 

ibland de svenska bolagen sina globala leverantörer till lokal närvaro. 

Gjutgods, metallvaror och allehanda mekaniska komponenter är några exempel på 

produkter som främst köps i Brasilien. Från Sverige kommer exempelvis avancerad 

mekanik samt kunskapsintensiva produkter som kan tillverkas kapitalintensivt. 

Sammantaget bedömer vi ändå att mindre än en fjärdedel av komponenterna som 

används i bolagens verksamhet i Brasilien kommer från Sverige. Företagen gör samtidigt 

en hel del inköp från Kina. SKF importerar kulorna till lagren därifrån medan 

ringarna är lokalt producerade i Brasilien. Ett annat exempel är Ericsson som köper 

elektronik från Asien. Bolaget köper samtidigt mekaniska komponenter, däribland 

skåp till basstationer i Brasilien samt importerar avancerad radioutrustning från 

Sverige till verksamheten i Brasilien. 

28

Det är främst ekonomiska aspekter som styr varifrån insatsvarorna köps och landed 

cost är avgörande. Bolagen tar ständigt hänsyn till valutasvängningar. Avgörande är 

givetvis även logistiska aspekter samt att komponenterna uppfyller tekniska specifikationer 

och är av rätt kvalitet. Detta ställer krav på rätt kompetens hos leverantörerna 

vilket i sin tur kräver att nödvändig kompetens finns på den marknad där 

underleverantören verkar. Några andra faktorer som avgör leverantörernas lokalisering 

är skalfördelar, regionala konkurrensförutsättningar i respektive land samt var 

bolagen historiskt genomfört sina investeringar. 

FoU både för lokalt och globalt behov sker i Brasilien 

Universitetet, Universidade de São Paulos (USP), breder ut sig som en grön oas 

mellan vägar, floder och fabriker mitt i industristaden São Paulo. De många studenterna 

kommer från världens alla hörn och verkar fyllda av framtidstro i vetskap om 

de kommer att examineras från ett av Latinamerikas bästa universitet. Studenterna 

syns vandra mellan de många institutionerna på gräsmattor, körvägar och i skogsdungar 

vid det väldiga citycampus i São Paulo som dessutom inrymmer en konstgjord 

sjö som används för kanottävlingar. 

De flesta av bolagen utvecklar processer och produkter för lokal marknad 

I Brasilien finns många universitet och precis som UPS rankas flera av dem högt, 

däribland UNICAMP i Campinas och Universidade Federal do Rio de Janeiro. En 

del av ingenjörerna som examineras vid dessa skolor anställs av de svenska bolagen 

för att arbeta med FoU av allehanda slag. Det vanligaste är att ingenjörerna sysslar 

med kvalitetsarbete och effektivisering av produktion. Vi kan även rent generellt 

konstatera att det inte är forskning utan mest utvecklingsarbete som sker i landet. 

I samband med tillverkning finns alltid ett behov av ständiga förbättringar av både 

produktionsflöden och produkter. I vissa fall sker även anpassningar av bolagens 

produkter för lokala behov Dessutom kontrolleras produkternas kvalitet och funktionalitet 

innan leverans. Ibland arbetar även ingenjörerna i landet med att utforma 

större industriella system där bolagens produkter ska ingå. Primärt används resultaten 

av den ovan nämnda utvecklingsverksamheten på den brasilianska marknaden, 

men ibland kan resultaten även användas på andra håll i världen. 

Utveckling för global marknad förekommer i några av de svenska bolagen 

Samtidigt som Brasilien har problem att erbjuda ordentlig grundskoleutbildning till 

de stora massorna av ungdomarna i landet, examineras förhållandevis många ingenjörer 

med gedigna tekniska kunskaper från universiteten. En del av dem anställs 

för att arbeta i globala utvecklingsprojekt vid de svenska bolagen. Både mekanik och 

mjukvara utvecklas och testas vid de svenska företagens utvecklingsenheter i Brasilien. 

De komponenter som skapas av de brasilianska ingenjörerna blir sedan viktiga 

pusselbitar i produkter som bolagen säljer över hela världen. 

29

FRÄMST ERICSSON UTVECKLAR KOMPONENTER FÖR GLOBAL MARKNAD I BRASILIEN 

Generalisering av svenska företags FoU-verksamhet i Brasilien 

3) Helhetsansvar för 

kärnområden 

1) Lokal anpassning av 

produkter och processer 

2) Design av komponenter 

för global marknad 

Förekommer 

i några bolag 

Förekommer ej 

Vanligt 

Lägre grad av FoU-ansvar 

Högre grad av FoU-ansvar 

Ericssons stora kontorskomplex i Indaiatuba, där hundratals ingenjörer jobbar, är 

det mest påtagliga exemplet på utvecklingsverksamhet för globalt behov. Ett annat 

exempel är Volvos motorutveckling i landet. Utvecklingsenheten vid Volvo Powertrain 

i Brasilien har globalt ansvar för en motorserie. Ingenjörerna i de moderna laboratorierna 

och ljusa kontorslandskapen i Curitiba arbetar alltså med att förbättra 

motorer som används i olika typer av fordon runt om i världen. Dessutom arbetar 

de tillsammans med tekniker värden över för att utveckla allehanda trasmissionssystem 

och motorer. Sista steget i en kedja med mer FoU i Brasilien torde vara att man 

placerar övergripande ansvar för företagens utveckling samt lokaliserar strategiska 

ledningsfunktioner i landet. Inga av de svenska företagen har den här typen av verksamhet 

i Brasilien i dag. Istället är det vanligt att man samlar kärnkompetens och 

strategisk FoU i Sverige. 

Att problemen i Brasilien hanteras är avgörande för landets utveckling 

I stadsdelen Jardim i centrala São Paulo, lite sydväst om kända gator som Oscar 

Freire och Avenue de Paulista, ligger de rikas villor på långa rader. Områdets flotta 

villor är omgärdade av höga murar krönta med taggtråd och i vissa fall även vakttorn. 

Ut genom portarna från de befästa boningar, till de förhållandevis ödsliga 

gatorna, rullar bepansrade bilar. Detta visar tydligt man inte vågar tumma på säkerheten 

i São Paulo där kidnappningar och rån inträffar alltför ofta. 

Skattesystem, byråkrati och kriminalitet är de största problemen enligt bolagen 

De fysiska förutsättningarna är förhållandevis bra för industriell verksamhet i de 

utvecklade trakterna i Brasilien. Teknisk infrastruktur som el- och telenät fungerar 

bra och affärslivet är utvecklat. Runt de stora städerna i södra Brasilien är dessutom 

vägarna är raka och breda – även de många bilarna gör att långa köer ofta uppstår 

30

på trafiklederna i São Paulo. Dessvärre finns problem som försvårar den dagliga 

verksamheten för de svenska företagen och förbättringar inom följande områden är 

mest prioriterade. 

• Det brasilianska skattesystemet skapar merarbete 

Skattesystemet i Brasilien är omständigt med många detaljregler och skatter på 

både lokal och federal nivå. 14 Behovet av reformer är stort och politikerna, däribland 

president Lula, har talat om att genomföra förändringar under många 

år. Enligt världsbanken tvingas ett genomsnittligt företag i Brasilien lägga 2 600 

mantimmar om året på att skattefrågor. Tillväxtmotverkande skatter på vinst, 

inkomst och omsättning bromsar dessutom både välståndsutvecklingen och bidrar 

till att den informella sektorn är stor. Enligt World Economic Forums årliga 

rankning har Brasilien det allra sämsta skattesystem i världen, vilket tydligt illustrera 

problemets omfattning. 15 

• Den brasilianska byråkratin är alltför komplicerad 

Byråkrati samt delvis även korruption är andra problem som är besvärliga för de 

svenska bolagen. Tillståndsprocesser kan både kräva mycket arbete och ta lång tid, 

vilket går ut över verksamheten. Byråkratin bidrar även till den svarta sektorn i landet 

eftersom den gör det kostsamt för bolag att bli en del av den formella ekonomin. 16 

• Kriminaliteten i landet upplevs som ett bekymmer 

Kriminalitet är ett tredje problemområde i Brasilien enligt de svenska bolagen. 

Kostnader för bepansrade bilar och bevakning är en del av problemet. Ett minst 

lika stort problem är att anställda och deras familjer riskerar att drabbas av rån 

och våld. Detta försvårar rekrytering av utländska medarbetare. Att myndigheterna 

kommer till rätta med kriminaliteten är viktigt för att företagen ska kunna 

utvecklas och agera mer globalt från Brasilien. 

Skolsystem, infrastruktur och mycket annat behöver förbättras 

Ovan nämnda åtgärder är viktigast för de svenska bolagen men det krävs ytterligare 

åtgärder för ett allmänt ökat välstånd i alla delar av landet. 17 Ett förbättrat skolsystem 

behövs, där fler ungdomar får tillgång till grundläggande utbildning. Därutöver bör 

användningen av de offentliga medlen förbättras samt problemen med korruption 

åtgärdas. En sänkning av importtullarna vore också positivt. Tullarna gör att brasilianarna 

tvingas betala extra för sin konsumtion och de hämmar dessutom utvecklingen 

av den inhemska industrin. Vägnätet måste även förbättras eftersom en stor 

del av infrastrukturen i landet är undermålig. I glest befolkade jordbruks och skogsområden 

kör man på jordvägar som snabbt förvandlas till lervälling i samband med 

kraftiga regn. I vilken utsträckning politiker och myndigheter klarar av att hantera de 

stora utmaningarna i Brasilien är sammantaget avgörande för utveckling i landet. 

14) Se exempelvis The Economist (2009b) eller Lledo (2005) för beskrivningar av problemen med Brasiliens skattesystem. 

15) I den senaste upplagan av Global Competitiveness Report rankas Brasilien som nr 134 av 134 studerade länder i 

kategorin omfattning och effekter av beskattning. Se World Economic Forum (2008). 

16) Enligt bl.a. McKinsey&Company (2007). 

17) Annalyser av vad som bör förbättras för ökad tillväxt i Brasilien finns bl.a. i Goldman Sachs (2007) och McKinsey&Company 

(2006). 

31

Sandviks fabrik i södra São Paulo 

32

Svensk teknikhandel 

med Brasilien 

Teknikexporten till Brasilien från Sverige uppgick till knappt 7 miljarder under 

2008 medan teknikprodukter för 1.9 miljarder skickades i andra riktningen. 

Detta bidrar till att Sveriges totala handelsbalans med Brasilien är positiv. 

Fordonskomponenter utgör en stor del av varuflödet både från Sverige till 

Brasilien och i motsatt riktning. Scanias och Volvos tillverkning av lastbilar 

och bussar lämnar alltså tydliga spår i varuutbytet. Positivt är även att svensk 

teknikexport förhållandevis väl upprätthåller en marknadsandel på omkring 

2 procent av Brasiliens totala inköp av teknik från utlandet. 

Brasiliens höga importtullar präglar handel mellan Sverige och Brasilien 

Till hamnstaden Santos öster om São Paulo anländer en strid ström av oceangående 

fartyg lastade med varor från världens alla hörn. Väl vid kaj lyfter väldiga kranar av 

de många containrarna och ställer dem vid flodmynningens stränder i väntan på 

vidare transport med lastbil över bergen mot industristaden São Paulo. Genom åren 

har containrarna på kajerna innehållit en hel del produkter från olika håll i världen 

med slutdestination hos något av de svenska bolagen i landet. För flera av dem har 

varuflödet via Santos därmed kommit att bli en betydelsefull del av värdekedjan. 

Växande teknikexporten till Brasilien under 90-talet pga. sänkta importtullar 

Svensk industris tidiga närvaro på den brasilianska marknaden gjorde att teknik exporterades 

till Brasilien till ett värde av ungefär en miljard SEK årligen redan i slutet 

av 80-talet. 18 Tjugo år senare under 2008 uppgick värdet av svensk teknikexport till 

knappt 7 miljarder SEK. Den sammanlagda svenska exporten till Brasilien under 

2008 var drygt 9 miljarder SEK vilket innebär att över 70 procent av exporten till 

landet består av teknikprodukter. Dock ska vi komma ihåg att Sveriges handel med 

Brasilien är relativt begränsad om man jämför med vår handel med andra delar av 

världen. Endast 1,2 procent av vår teknikexport går till Brasilien. Därmed exporteras 

nästan 7 gånger mer teknikprodukter till USA och är mer än 40 gånger mer till 

Europa. Vår teknikexport till Ryssland är mer än tre gånger så stor och den är mer 

än dubbelt så stor till Kina. 

Teknikhandeln mellan Sverige och Brasilien tog fart under 1990-talet och nådde en 

topp i slutet av 1990-talet. Därefter mattades exporten av under några år på grund 

av minskad teleexport i kombination med att Brasilien delvis drogs med ned av 

18) Detta kapitel baseras i huvudsak på handelsstatistik från statistiska centralbyrån (SCB) men delvis även på 

uppgifter från enskilda företag. Vi har försökt göra analysen för tioårsperioden från 1998 till 2008 men för att se 

långsiktiga trender följer vi ibland utvecklingen så mycket som 20 år tillbaka i tiden. Analysen baseras främst på 

SPIN 2007 men även på SITC-klassificeringen beroende på var enskilda varugrupper definierats bäst. Teknikhandel 

definieras som varugrupperna 25 till 30 samt delar av 32 enligt SPIN 2007. 

33

Argentinas ekonomiska kollaps. Från 2003 ökade dock exporten igen för att nå en 

ny toppnotering 2008. På grund av den globala finanskrisen har teknikexporten 

återigen minskat under början av 2009 och minskningen har varit relativt kraftig. 

Att Brasiliens handel med omvärlden tog fart under 1990-talet förklaras till stor 

del av de handelsliberaliseringar som genomfördes i slutet av 1980-talet och början 

av 90-talet. 19 Under efterkrigstiden och ända fram till 1990-talet var Brasilien ett 

relativt slutet land med höga tullar och omfattande regleringar. Ett viktigt steg mot 

friare handel skedde 1989 då de genomsnittliga importtullarna sänktes från över 50 

procent till ca 40 procent. De största handelsliberaliseringarna genomfördes sedan 

i början av 1990-talet, under en period då Fernando Collor de Mello var president. 

Trots att tullarna sänkts i flera omgångar och trots WTO-medlemskapet är Brasiliens 

utrikeshandel fortfarande starkt reglerad. 20 

Lastbilsimport till Brasilien är belagd med en tull på 35 procent. 21 Tullen är 20 procent 

på hushållsmaskiner och teleutrustning och den är överlag 10 till 20 procent 

för maskiner och allehanda annan teknisk utrustning. Dessutom är tullen förhållandevis 

hög även på fordonskomponenter och många andra insatsvaror. Tullnivåerna 

på olika insatsvaror varierar men nivåer närmare 20 procent är inget ovanligt. Under 

vissa förutsättningar kan dock företag få rabatt på importtullen. Ett vanligt krav 

är att 60 procent av insatsvarorna ska vara lokalt producerade i Brasilien. Importtullen 

på de importerade insatsvaror beräknas enligt en komplicerad formel vilken 

är en källa till frustration för bl.a. ekonomer vid de svenska bolagen i landet. 

SVENSK TEKNIKEXPORT TILL BRASILIEN VÄXTE KRAFTIGAST UNDER 1990-TALET 

Teknikexport och import till och från Brasilien från 1988 till 2008 (miljoner SEK)* 

8000 

7000 7 6000 6 Export 

5000 5 4000 4 3000 3 2000 2 Import 

1000 1 0 

0 1988 1993 1998 2003 2008 

Källa: SCB, bearbetning Teknikföretagen 

* Värdet för 2009 ska ses som en grov indikation och baseras på utfallet under årets första tre månader. 

19) Avsnittet om hur handelspolitiken i Brasilien utvecklats genom åren baseras på Hudson (1997) och Kommerskollegium 

(2009). 

20) Brasilien har varit medlem i WTO sedan organisationen grundades 1995. Dessförinnan var Brasilien medlem i GATT 

där landet blev medlem 1948. 

21) Uppgifter om importtariffer kommer från WTO (2009-06-01). 

34

BRASILIEN STÅR FÖR EN LITEN DEL AV SVERIGES TOTALA HANDEL MED TEKNIK 

Sveriges teknikhandel fördelad mellan olika delar av världen 2008 (procent) 

Andel av svensk teknikexport 

Andel av svensk teknikimport 

Brasilien 1,2 % 0,4 % 

Indien 1,6 % 0,4 % 

Kina 3,0 % 4,3 % 

Ryssland 4,1 % 0,1 % 

Östra Europa (EU 12) 5,6 % 10,1% 

USA 7,9 % 5,0 % 

Västra Europa (EU 15) 45,6 % 64,8 % 

Övriga världen 31,1 % 15,0 % 


Teknikimporten från Brasilien har vuxit successivt sedan slutet av 90-talet 

Importen av teknikprodukter till Sverige från Brasilien är förhållandevis begränsad 

och mycket mindre än vår export dit. Den svenska teknikimporten är exempelvis tio 

gånger större från Kina än den är från Brasilien. Under en tioårsperiod mellan 1998 

och 2008 har teknikimporten från Brasilien vuxit stadigt i en årstakt på 12 procent. 

Den var däremot tämligen oförändrad under tioårsperioden dessförinnan. I likhet 

med exporten har dessvärre även teknikimporten minskat relativt kraftigt under 

början av 2009, på grund av den globala finanskrisen. Intressant att notera är att 

importen från Brasilien varierar kraftigt år från år. Höga värden noteras i samband 

med att flygplan levereras från brasilianska Embraer. 

Under 2008 importerade vi teknikprodukter till ett värde av 1,9 miljarder SEK från 

Brasilien. Det innebär att teknikimporten är knappt en tredjedel så stor som export 

av teknik till landet. Tackvare detta har Sverige en positiv handelsbalans med Brasilien 

och den totala svenska exporten till Brasilien är mer än dubbelt så stor som 

importen därifrån. Importen av teknikprodukter från Brasilien utgör en tredjedel 

av den totala svenska importen från landet. Vid sidan av teknikvaror skickas en hel 

del livsmedel från Brasilien till Sverige (och till övriga världen). Bland livsmedlen 

är kaffe den viktigaste importvaran följt av kött. Under senare tid har Brasilien även 

blivit en viktig leverantör av etanol. 

Svensk teknikexport upprätthåller marknadsandelen i Brasilien 

Svensk teknikexport håller marknadsandelen förhållandevis väl i Brasilien jämfört 

med andra exportörer. 22 Den svenska teknikexporten har trendmässigt i mer än 15 

års tid utgjort ungefär 2 procent av den brasilianska importen av teknik, när man 

bortser från handeln med teleprodukter. Det är ett gott betyg eftersom det sällan är 

lätt att hålla marknadsandelar i en värld där miljontals människor varje år börjar 

jobba i industrier som producerar till världsmarknaden. 

Inkluderas även teleexporten i analysen av svenska teknikexportens marknadsandel 

kan man notera en topp på omkring 3 procent åren runt millennieskiftet. Under 

22) Sveriges marknadsandel i Brasilien har beräknats som svensk teknikexport som andel av landets totala teknikimport. 

Analysen baseras på data från UN Comtrade database och statistiken är rapporterad av Brasilien. 

35

denna period exporterade Ericsson både telefoner och system från Sverige i stor 

omfattning, vilket bidrog till att höja teknikmarknadsandelen. Som vi konstaterade 

i de föregående kapitlen är Brasilien i dag en av Ericssons viktigare marknader och 

den minskade exporten har ersatts av produktion i landet. Att exportmarknadsandelen, 

inklusive teleprodukter, återgott till den trendmässiga nivån på omkring 

2 procent kan alltså inte att betraktas som ett problem för svensk industri – men 

möjligtvis som ett problem för Sverige. 

Maskiner och delar till lastbilar utgör halva exporten till Brasilien 

I Köping och Södertälje arbetar svensk industripersonal med att tillverka fordonskomponenter. 

Iklädda arbetskläder märkta med Scania eller Volvo tillverkar de 

växellådor, axlar och annan utrustning som används i lastbilar och bussar runt om 

i världen. I vissa fall skeppas komponenterna över Atlanten, förbi Copacabana och 

Kristusstatyn i Rio, till Curitiba eller São Paulo. Där packar arbetare, klädda på 

samma sätt som kollegorna i Sverige, upp komponenterna och monterar dem på 

chassin som färdigställs till fordon. Dessa fordon bidar sedan till välstånd i Brasilien 

genom att de under många år transporterar varor runt i det väldiga landet. 

Ungefär en femtedel av totalexporten till Brasilien är fordonskomponenter 

Scanias och Volvos lastbilstillverkning i Brasilien har genom åren tydligt bidragit till 

varuflödet mellan Sverige och Brasilien. Varugruppen delar och tillbehör till motorfordon 

utgjorde ca 13 procent av den svenska totala exporten till landet under 2008. 

Därutöver utgjorde andra varugrupper som förbränningsmotorer och transmissionsaxlar 

(vilka räknas till maskinindustrin) flera procent av exporten var för sig. 

Det gör att vi uppskattar att nästan 20 procent av den svenska exporten till Brasilien 

består av delar till motorfordonsindustrin. Fordonskomponenter till ett värde av 

över 1,5 miljarder SEK exporterades alltså till Brasilien under 2008. Samtidigt exporterades 

nästan inga färdiga bilar dit pågrund av de höga importtullarna. 

MASKINER, DELAR TILL FORDON OCH TELEPRODUKTER EXPORTERAS FRÄMST TILL BRASILIEN 

Exportvärde och andel av export till Brasilien för delbranscher 2008 (miljoner SEK och procent)* 

Exportvärde 2008 Andel av total export 2008 

Maskiner 3 602 38,3 % 

Motorfordon och delar till motorfordon 1 292 13,7 % 

Teleprodukter, elektronik och instrument 986 10,5 % 

Elektrisk utrustning 563 6,0 % 

Metallvaror 177 1,9 % 

Övriga transportmedel 11 0,1 % 

Teknikprodukter totalt 6 631 70,6 % 


* Indelningen följer SPIN 2007-klassificeringen och tabellen visar varugrupperna 25 till 30 samt del av 32. 

Exporten av fordonskomponenter till Brasilien har mer än fördubblats under en 

femårsperiod t.o.m. 2008 medan den snarare kan beskrivas som fluktuerande under 

femårsperioden dessförinnan. Under 2009 har samtidigt fordonskomponentex- 

36

porten från Sverige till Brasilien mer än halverats jämfört med nivån under 2008. 

Exporten av fordonskomponenter har därmed minskat mer än teknikexporten till 

Brasilien överlag, på grund av finanskrisen. 

Svensk maskinindustri står för en stor del av den svenska exporten till Brasilien 

Maskinindustrin är den del av teknikbarnscen som svarar för störst exportandel 

till Brasilien. Som vi konstaterat är en del av detta insatsvaror till fordonsindustrin. 

Under 2008 var maskinindustrins andel av den svenska totala exporten till landet 

38 procent vilket innebär att maskiner till ett värde av 3,6 miljarder SEK exporterades 

till Brasilien. Framförallt är det klassiska svenska teknikprodukter som exporteras. 

Bergbrytningsutrustning och anläggningsmaskiner svarade för omkring 5 procent 

av den totala exporten till Brasilien vardera under 2008. Därutöver utgör varugrupper 

som värmeväxlare, kompressorer och pappersmaskiner flera procent var för sig. 

Svenska industriföretag som Atlas Copco, Alfa Laval, Sandvik och Volvo Construction 

Equipment står alltså för en stor del av vår maskinexport till Brasilien. 

Maskinexporten har ökat mer än annan teknikexport under femårsperioden t.o.m. 

2008 och den årliga ökningstakten har varit 22 procent. Under femårsperioden 

dessförinnan växte maskinexporten däremot tämligen blygsamt. En minskning 

av maskinexporten har skett under början av 2009 men den har inte varit alls lika 

kraftig som exportminskningen av fordonskomponenter. 

Svensk export av teleprodukter har ersatts av lokal produktion i Brasilien 

Exporten av teleprodukter var allra störst åren kring millennieskiftet då den utgjorde 

över 30 procent av den totala svenska exporten till Brasilien. Sedan dess har 

Ericsson slutat tillverka telefoner i Sverige och samtidigt ersatt en hel del export 

av mobilsystem, med lokal produktion i landet. Som vi konstaterat i förra kapitlet 

skeppas samtidigt en hel del teleprodukter från Ericsson i Brasilien till övriga världen. 

Trots exportminskningen från Sverige uppgick ändå den svenska exporten av 

teleprodukter, elektronik och instrument till nästan en miljard SEK under 2008. Det 

motsvarar en andel på ca 10 procent av vår totala export till Brasilien. Den största 

minskningen skedde strax efter millennieskiftet och de senaste fem åren har minskningen 

varit begränsad. Dessutom har exporten av elektronik, teleprodukter och 

instrument förblivit i det närmaste oförändrad under 2009. 

I likhet med teleprodukter fortsätter elektrisk utrustning att exporteras till Brasilien 

i ungefär oförändrad utsträckning under 2009 som under åren dessförinnan. ABB:s 

försäljning i Brasilien utgör en stor del av denna export. Under 2008 exporterades 

elektrisk utrustning till ett värde av drygt 500 miljoner SEK till Brasilien. Det motsvarar 

en andel på 6 procent av den svenska totala exporten till landet. 

Fordonskomponenter och flygplan importeras från Brasilien 

Som passagerare mellan två mindre svenska flygplatser färdas man förhållandevis ofta 

i ett modernt och trevligt plan av märket Embraer. Detta flygplan är troligen tillverkat 

i flygstaden São Jose dos Campos strax utanför São Paulo. Denna stad är hemvist för 

den Brasilianska kronjuvelen, flygplanstillverkaren Embraer. Därmed är São Jose dos 

Campos tydligt präglat av flygindustrin vilket är svårt att missa eftersom flygplan sitter 

monterade på pelare utmed motorvägen från São Paulo mot Rio de Janeiro. 

37

Flygplan levereras från Brasilien men variationerna är stora mellan åren 

Importen av flygplan från Embraer till Sverige uppgick till 160 miljoner SEK 

2008. Därmed utgjorde flygplan ca 3 procent av den svenska totala importen från 

Brasilien under 2008. Det är förhållandevis lite men vissa år har flygplansimporten 

utgjort nästan 30 procent av importen. Samtidigt har den andra år varit i det 

närmaste obefintlig. De stora variationerna är naturliga eftersom svenska flygoperatörer 

inte köper brasilianska plan varje år. Dock kan vi vara säkra på att se fler plan 

av märket Embraer i Sverige i framtiden. Detta eftersom bolaget näste efter Airbus, 

Boeing och Bombardier är världsledande på flygplanstillverkning. 

Komponenter till motorfordon dominerar teknikimporten från Brasilien 

Motorfordonskomponenter är den enskilda grupp av teknikvaror som i störst 

utsträckning importeras från Brasilien och varugruppen utgjorde drygt 6 procent 

av Sveriges totalimport från landet under 2008. Utöver detta utgjorde förbränningsmotorer 

och transmissionsaxlar (vilket räknas till maskinindustrin) ytterligare 

11 procent. Importen av fordonskomponenter från Brasilien har ökat kraftigt under 

en tioårsperiod och den årliga ökningstakten t.o.m. 2008 var ungefär 20 procent. 

Däremot har importen av fordonskomponenter minskat den senaste tiden. 

En stor del av importen av fordonskomponenter till Sverige förklaras av Scanias och 

Volvos produktion av insatsvaror i Brasilien. Därutöver märks deras inköp av komponenter 

från leverantörer i Brasilien. Dessutom syns andra svenska fordonstillverkares 

inköp av komponenter från underleverantörer som Haldex, Trelleborg och Autoliv. 

Färdiga lastbilar importeras från Brasilien i begränsad och varierande utsträckning 

medan importen av personbilar är i det närmast obefintlig. Lastbilsimporten uppgick 

till ungefär en procent av den svenska importen från Brasilien under 2008. 

En del maskiner men nästan inga metallvaror importeras från Brasilien 

Maskiner utgör en förhållandevis stor del av den svenska totalimporten från Brasilien 

men en hel del av detta är delar till fordon, vilket vi redan nämnt. Dock skickas 

även motorer för industriell och marin användning till Sverige från Scanias och 

Volvos fabriker i Brasilien. Vid sidan om motorer, kullager och transmissionsutrustning 

är gruv- och anläggningsmaskiner en varugrupp som i förhållandevis stor 

omfattning importeras till Sverige från Brasilien. Importen av metallvaror, elektrisk 

utrustning och elektronik är däremot mycket begränsad. 

NÄSTAN 10 PROCENT AV IMPORTEN BESTÅR AV FORDONSKOMPONENTER OCH BILAR 

Import och andel av import från Brasilien för delbranscher 2008 (miljoner SEK och procent)* 

Importvärde 2008 Andel av total import 2008 

Maskiner 1 010 19,0 % 

Motorfordon och delar till motorfordon 371 7,0 % 

Övriga transportmedel (främst flygplan) 163 3,1 % 

Teleprodukter, elektronik och instrument 150 2,8 % 

Elektrisk utrustning 149 2,8 % 

Metallvaror 39 0,7 % 

Teknikprodukter totalt 1 882 35,4 % 


* Indelningen följer SPIN 2007-klassificeringen och tabellen visar varugrupperna 25 till 30 samt del av 32. 

38

Moderniserad industri i Brasilien ger ökad export från landet 

Utöver svenska fordonsunderleverantörer som Autoliv, SKF och Trelleborg finns 

många av världens andra globala aktörer på plats i Brasilien. Oavsett om man lämnar 

centrala São Paulo i riktning mot Campinas, Rio de Janeiro eller Santos passerar 

man fabriksbyggnader som tillhör fordonstillverkare och underleverantörer. Många 

av dessa företag, vilka etablerat sig i Brasilien de senaste decennierna, har även börjat 

exportera till världsmarknaden. 

Den svenska prispremien på fordonskomponenter har i det närmaste försvunnit 

För vissa typer av varor är varuflödet tämligen omfattande både från Sverige till 

Brasilien och i motsatt riktning. En grov indikation på eventuella skillnader i kvalitet 

och modell på produkterna som skickas i respektive riktning erhållas genom att man 

studerar pris per kilo för enskilda varugrupper. Produktionsvolymer med sammanhörande 

skalfördelar, historisk lokalisering av produktion, kapital- och kunskapsintensitet 

samt växelkursvariationer avgör givetvis vad som skickas i vilken riktning. 

Ett ökat pris per kilo är samtidigt ett tecken på en alltmer moden industristruktur. 

SVENSK EXPORT HAR inte LÄNGRE ETT HÖGRE PRIS PER KILO ÄN MOTSVARANDE IMPORT 

Pris per kilo för svensk export till Brasilien genom pris per kilo för import därifrån* 

Fordonskomponenter 

Transmissionsutrustning 

1998 1,84 2,11 

2003 1,57 1,44 

2008 0,95 1,02 


* Varugrupperna är SITC 784 samt SITC 748. 

Delar till motorfordon är en produkttyp som i förhållandevis stor omfattning 

skickas både från Sverige till Brasilien och åt andra hållet. För drygt tio år sedan var 

pris per kilo för fordonskomponenter som exporterades från Sverige till Brasilien 

nästan dubbelt så högt som pris per kilo för komponenter som skickades i motsatt 

riktning. I dag är samtidigt pris per kilo i det närmaste identiskt för både export och 

import. För transmissionsutrustning har motsvarande utveckling skett. Dessutom 

har prispremien minskat för andra varugrupper där förbränningsmotorer är ett 

exempel. Givetvis påverkar växelkursförändringar och koncerners interna prissättning 

hur pris per kilo utvecklas. Den trendmässiga skillnaden över tid indikerar 

ändå att en strukturförändring skett. 

Globala underleverantörer som etablerat sig i Brasilien har aktivt bidragit till denna 

strukturförändring. Dessa bolag tillverkar ofta motsvarande produkter i Brasilien 

som de gör i andra delar av världen. Kunders krav på inhemska företag, däribland 

gjuterier och metallvaruföretag, har dessutom bidragit till att höja kvalitet och 

produktivitet inom den lokala industrin. Utvecklingen kan bäst beskrivas som att 

den Brasilianska industrisektorn har moderniserats. Att globala fordonstillverkare 

integrerar de brasilianska leverantörerna i sin globala värdekedja innebär dessutom 

att industrin i Brasilien blir en allt viktigare aktör även på världsmarknaden. 

39

Atlas Copcos fabrik i nordvästra São Paulo 

Bildtext 

40

Utbytet med Brasilien och 

dess inverkan på Sverige 

En tydlig trend i förtagen är att verksamhet i Brasilien och Sverige integreras 

alltmer. Dessutom ökar tjänsteinnehållet i produkterna samtidigt som kundfokuseringen 

gör att fler moment görs i genen regi. Det är även tydligt att bolagens 

verksamhet i landet handlar om expansion och inte om utflyttning från 

Sverige. Vi kan dessutom konstatera att utbytet hitintills har haft en positiv 

inverkan på svensk verksamhet. En konsekvens av den ökande integrationen 

är att företagen snabbare kan anpassa sig till förändrade förutsättningar. 

Därmed har det blivit än viktigare att konkurrensförutsättningarna i Sverige 

är i världsklass. 

Företagen expanderar i Brasilien – de flyttar inte från Sverige 

I Göteborg, Kista och Södertälje sitter tusentals ingenjörer och utvecklar världsledande 

industriprodukter. Resultatet av deras arbete är alltifrån effektivare varutransporter 

till att människor mer effektivt kan kommunicera elektroniskt runt om i 

världen. Ingenjörernas arbetsinsatser bidrar även till att bolagen framgångsrikt kan 

sälja sina produkter både i Brasilien och på andra marknader. Den ökade försäljningen 

är positiv för verksamheten i Sverige och bidrar till bättre kostnadstäckning 

för utveckling av framtida produkter. 

Expansion i Brasilien har inte skett på bekostnad av jobb i Sverige 

Flera faktorer indikerar att de svenska bolagens verksamhet i Brasilien handlar om 

expansion i landet och inte om utflyttning från Sverige. 23 De höga importtullarna 

samt marknadsskäl gör att närvaron är viktig för en framgångsrik försäljning. Att 

arbetskraftskostnaderna dessutom är lägre på många andra håll i världen betyder att 

kostnadsskäl inte är huvudorsaken till verksamhet i Brasilien. 

Antalet anställda i Sverige har minskat i de studerade företagen de senaste tio åren, 

men nästan hela minskningen skedde under första halvan av tioårsperioden. 24 Under 

denna period var antalet anställda tämligen oförändrat i Brasilien. Under andra 

halvan av perioden, när antalet anställda ökade i Brasilien, var antalet anställda 

samtidigt förhållandevis oförändrat i Sverige. Det finns därmed inget samband 

mellan det minskade antalet anställda i Sverige och sysselsättningsutvecklingen i 

Brasilien. Det minskade antalet anställda i Sverige beror istället på strukturföränd- 

23) Detta kapitel bygger på dels intervjuer av företagsledare i Sverige och Brasilien och dels på vår samlade bild av 

svensk industri och dess verksamhet på växande marknader och i Sverige. Se intervjuförteckning längst bak i rapporten. 

24) Sysselsättningssiffror för Sverige och globalt kommer från företagens årsredovisningar medan siffrorna för Brasilien 

både kommer från årsredovisningar och är rapporterade av respektive företag. 

41

ingar och motsvarande strukturförändringar skedde även i Brasilien under samma 

period. I vissa fall har outsourcing skett till underleverantörer, vilket delvis kompenserat 

sysselsättningsminskningen i de företag vi studerat. Dessutom har strukturförändringarna 

inneburit produktivitetsförbättringar och rationaliseringar. Därmed 

kan företagen sälja och förädla mer med färre anställda. Dessa strukturförändringar 

har bidragit till en mer konkurrenskraftig industri både i Sverige och runt om i 

världen. 

Brasiliansk verksamhet ger jobb och kostnadstäckning för FoU i Sverige 

För varje lastbil eller radiobasstation som produceras i Brasilien behövs transmissionssystem, 

radiolänkar och allehanda andra komponenter. Vissa av dessa komponenter 

kommer från Sverige och därmed bidrar verksamheten i Brasilien till 

produktion och jobb här. Samtidigt köper de globala inköpsavdelningarna andra 

komponenter från växande marknader. Dessa varuflöden ökar lönsamheten för 

koncernerna och bidrar även till att jobb och verksamhet kan behållas i Sverige. De 

komponenter som exporteras från Sverige till den globala verksamheten är ofta avancerade 

med högt kunskapsinnehåll. En effekt av detta är verksamhet i Sverige både 

hos sluttillverkare och underleverantörer blivit alltmer och kunskapsintensiv. 

Utbytet med Brasilien inverkar även positivt på behovet av tjänstemän i Sverige. 

Företagen har stora kostnader för forskning och produktutveckling och den ökande 

försäljningen i Brasilien bidrar till kostnadstäckning för detta och för allehanda annan 

verksamhet. Företagen prissätter komponenter och mjukvara som exporteras 

till verksamheter i andra länder på ett sätt så att de kan täcka kostnader för forskningsinnehållet 

i produkterna. Dessutom når kapital svenska verksamheter i form 

av utdelning från dotterbolag. Ofta ägs även patent och andra immateriella rättigheter 

i Sverige vilket ger intäkter till svensk verksamhet även vid ökad försäljning och 

produktion i Brasilien. Genom möjligheten att sälja även i Brasilien kan företagen 

alltså uppnå skalfördelar även i den svenska verksamheten. 

Ökade marknadsandelar är något företagen strävar efter och bolagen försöker åtminstone 

upprätthålla sin andel på världsmarknaden. Därmed är närvaro i Brasilien 

och på andra större marknader avgörande. Konkurrensen är stenhård mellan 

multinationella företag och genom närvaro på många marknader, säkras tillväxt och 

långsiktig konkurrenskraft, vilket i sin tur är en förutsättning för fortsatt verksamhet 

och sysselsättning i Sverige. 

Ökad integration, mer tjänsteinnehåll och ökad kundfokusering 

Det är över 1 000 mil mellan São Paulo och Södertälje. Ändå arbetar de anställa vid 

Scanias enheter i de båda städerna vid en och samma fabrik – utifrån ett organisatoriskt 

perspektiv. När den brasilianska valutan är lågt värderad mot kronan byggs fler 

lastbilsmotorer i São Paulo och när förhållandena är de omvända ökar volymerna i 

Södertälje. Den ökade integration är dessutom påtaglig på fabriksgolven där mycket 

är sig likt oavsett om man är i Sverige eller Brasilien. Texten på planeringstavlorna i 

São Paulo är förvisso på portugisiska men man känner tydligt igen Scania production 

system i båda anläggningarna – trots att en halv värld skiljer dem åt. 

42

Några företag gör fler moment i egen regi för att förbättra leveranssäkerheten 

Kunden är alltid i fokus för de svenska bolagen och målet är att leverera rätt produkt 

med rätt kvalitet i rätt tid. För några av de svenska bolagen i Brasilien har 

denna strävan inneburit att man börjat utföra moment i egen regi som tidigare helt 

överlåtits till underleverantörer. Ericssons driftsättning av egna linor för tillverkning 

av kretskort i São José dos Campos är kanske det tydligaste exemplet på denna 

utverkning. Tillverkning av kretskort sköttes enbart av globala kontraktstillverkare 

tidigare men sker nu både inom bolaget och hos underleverantörerna. 

ÖKAD KUNDFOKUSERING GÖR ATT mer GÖRS I EGEN REGI 

Generalisering av trender som framträder hos de svenska bolagen i Brasilien 

Ökat 

tjänsteinnehåll 

i produkter som 

tillverkas och säljs 

i Brasilien 

Ökad integration 

av verksamheter 

i Sverige och 

Brasilien 

Fler moment 

i egen regi på 

grund av ökad 

kundfokusering 

Trenden indikerar att tidsperioden med ständigt ökad outsourcing till underleverantörer 

kan vara förbi vilket skulle innebära att förädlingsgraden blir mer konstant 

framöver. Företagens motiv till att göra mer i egen regi är flera. Möjligheten 

att förbättra time to market, d.v.s. leveranstid, flöden och leveranssäkerhet är en 

starkt bidragande orsak till att mer görs i egen regi. Genom att försäkra sig om ökad 

leveranssäkerhet kan förtagen bättre möta kundernas efterfrågan. Att kostnaden för 

inköp dessutom kan jämföras med den egna produktionskostnaden bidrar även till 

bättre kostnadskontroll. 

Verksamhet i Brasilien integreras alltmer med svensk verksamhet 

Merparten av de svenska bolagen i Brasilien är organiserade så att styrning sker 

både i en geografisk dimension och utifrån en global verksamhetsdimension. Dessa 

s.k. matrisorganisationer är vanliga i multinationella företag och ansvariga chefer 

finns i båda dimensionerna. Mellan bolagen finns samtidigt stora skillnader i 

arbetssätt och organisationsstruktur. Vi kan ändå konstatera att trenden går mot att 

företagens brasilianska verksamhet integreras alltmer med den svenska eller globala 

verksamheten. Scanias organisationsmodell som innebär att man betraktar anläggningarna 

i Södertälje och São Paulo som en fabrik är ett tydligt exempel på detta. 

43

Företagens drivkrafter till att integrera verksamheter och ledningsstruktur är flera. 

Ett av de viktigare skälen handlar om att kunder ska möta motsvarande kvalitet och 

produkt oavsett vilken fabrik leverans sker ifrån. En annan orsak till ökad integration 

är att företagen bättre vill kunna utnyttja ledig kapacitet samt snabbare kunna 

hantera varierande förutsättningar i olika delar av världen. Växelkurser och råvarupriser 

kan snabbt förändras medan institutionella förutsättningar och arbetskraftskostnader 

varierar mer långsamt. Eftersom dessa faktorer varierar mellan exempelvis 

Sverige och Brasilien, förändras även produktionskostnaden i respektive land, 

och dessa skillnader kommer och går över tiden. 

Hur den regionalisering vi beskrivit i föregående kapitel tar sig uttryck, påverkas 

av den ökade integrationen i bolagen. Det är inte givet att en viss del av världen 

försörjs från en viss fabrik utan exempelvis kan det under vissa förutsättningar vara 

bäst att förse den nordamerikanska marknaden från Sverige medan det under andra 

omständigheter passar bättre att skicka varorna från Brasilien. Det närmare samarbetet 

mellan anläggningarna innebär att bolagen bättre kan möta efterfrågan från 

kunder. Dessutom kan de använda anläggningarna runt om i världen mer optimalt. 

VERKSAMHETER I SVERIGE OCH BRASILIEN INTEGRERAS ALLTMER MED VARANDRA 

Illustration av den ökade integrationen som sker mellan svensk och brasiliansk verksamhet 

Ökad organisatorisk och 

verksamhetsmässig integration 

Ökad likriktning av 

produkter och kvalitet 

Brasiliansk 

verksamhet 

Svensk 

verksamhet 

Förbättrad möjlighet att utnyttja 

global produktionskapacitet 

Förbättrad förmåga att reagera 

på ändrade förutsättningar 

44

Ökat tjänsteinnehåll i produkterna som de svenska bolagen säljer i Brasilien 

En ytterligare trend i bolagen både i Brasilien och globalt är ökat tjänsteinnehållet 

i produkterna. Denna trend, som syftar till att stärka marginalerna genom att sälja 

allehanda tjänste som ger kunden mervärde under produktens hela livscykel, har 

pågått under flera år. Det är ändå intressant att notera att utvecklingen håller i sig 

och att de svenska bolagen bygger ut sina serviceorganisationer i Brasilien och Latinamerika. 

I Brasilien är Ericsson ett tydligt exempel på ett bolag som expanderar 

sin serviceorganisation. Företaget har de senaste åren anställt tusentals medarbetare 

som arbetar med att driva och utveckla kundernas nät. 

Även mer klassiska tillverkningsföretag arbetar med ett ökat tjänsteinnehåll. SKF 

har en avdelning vid fabriken utanför São Paulo som utvecklar och administrerar 

övervakningstjänster. Med hjälp av dessa tjänster kan kullager och roterande utrustning 

övervakas på distans och SKF erbjuder sig även att ha uppsikt över kundernas 

system samt att se till att lagren byts när de blir slitna. Det ökade tjänsteinnehållet i 

de svenska företagens produkter i kombination med att några av bolagen även bygger 

ut sina FoU-verksamheter i landet gör att andelen tjänstemän per arbetare ökar 

i landet. Dessutom blir verksamheten i Brasilien successivt mer kunskapsintensiv. 

Förutsättningarna i Sverige avgör Brasiliens inverkan i framtiden 

Sverige är mörkt, kallt och regnigt stora delar av året medan Brasilien har ett tropiskt 

klimat och oändligt långa sandstränder. Dessutom har Sverige högt skattetryck 

och när konkurrensförutsättningar och utbildningssystem successivt förbättras 

i Brasilien är det tänkbart att företagen lättare kan rekrytera spetskompetens till 

verksamheter i Brasilien än till motsvarande verksamheter i Sverige. Hur konkurrensförutsättningarna 

i Sverige utvecklas är därmed avgörande för var produktion, 

FoU och administration kommer att ske i framtiden. 

Verksamheternas ökade integration gör att förändringar sker snabbt 

En växande medelklass och en tilltagande industrialisering är positivt för de svenska 

bolagen som därmed kan sälja mer på den växande marknaden men hur Sverige och 

produktion i Sverige påverkas är däremot ännu inte avgjort. Tydligt är att den ökade 

integrationen mellan verksamhet i Sverige och Brasilien gör det extra viktigt med 

goda konkurrensförutsättningar i Sverige. Speciellt eftersom konsekvensen av den 

ökade integrationen är att bolagen snabbare kan anpassa sig utifrån varierande förutsättningar 

och enklare styra om volymerna mellan anläggningarna i respektive land. 

Eftersom kostnadsförändringar kan komma plötsligt måste konkurrensförutsättningarna 

i Sverige medge flexibilitet så att den svenska verksamheten har möjlighet 

att anpassa sig för att behålla konkurrenskraften. Den ökande integrationen tydliggör 

även effekterna av de varierande konkurrensförutsättningarna för företagen 

vilket gör bolagen kommer att vara mer benägna att faktiskt styra om produktionsvolymer 

beroende på hur förhållandena i de olika länderna utvecklas. 

45

Klimat och geografiskt läge måste kompenseras 

Vilken fabrik som mest kostnadseffektivt kan leverera till respektive marknad kan 

variera, vilket vi konstaterat ovan, och även transportkostnader och andra logistiska 

aspekter avgör totalkostnaden. Sverige ligger förhållandevis långt bort både från 

de växande marknaderna i Asien samt från Europas befolkningsmässiga centrum. 

Att tillverkningsindustri med någon slags självklarhet ska finnas i Sverige är alltså 

inte givet. Som vi noterat påverkar dessutom även klimatet, skattetrycket och andra 

livsförutsättningar var kompetens bäst kan rekryteras. 

Att dessutom Brasilien har utmärka institutioner för högre utbildning samtidigt 

som företagens verksamhet i landet blir alltmer mer kunskapsintensiv indikerar att 

det inte heller är givet att merparten av bolagens FoU samt administration kommer 

att finnas i Sverige i all framtid. Även här avgör alltså konkurrensförutsättningarna 

om FoU och administration kommer att växa både i Sverige och Brasilien eller om 

vi snarare kommer att se en förflyttning av verksamhet från Sverige till Brasilien. 

Svenska makthavare kan därmed inte låta förutsättningarna i Sverige vara oförändrade. 

Istället måste de utveckla de svenska konkurrensförutsättningarna eftersom 

förbättringar ständigt sker på andra håll i världen. 

Konkurrensförutsättningarna i Sverige måste vara i världsklass 

Mycket är bra i Sverige men i en global värld krävs förutsättningar i världsklass. 

Lagar och regler, i synnerhet inom arbetsmarknadsområdet, måste bättre anpassa 

till företagens globala verklighet. Skattesystemet måste reformeras så att rekrytering 

av spetskompetens underlättas och kompetensförsörjningen i Sverige bör förbättras. 

Dessutom är det viktigt att konkurrensförutsättningarna medger största möjliga 

flexibilitet så att företagen kan anpassa sin svenska verksamhet utifrån förändrade 

förutsättningar på världsmarknaden. 

Den globala finanskrisen gör att strukturella förändringar i företagen blir mycket 

mer påtagliga. Att företagen måste hantera problemet med överkapacitet i produktionen 

är en av de mer konkreta effekterna av den låga efterfrågenivån. I vissa fall 

motsvarar företagens överkapacitet hela produktionsanläggningar. Därmed avgör 

konkurrensförutsättningarna var produktion kan fortsätta. De förutsättningar som 

skapas av politiska makthavare och arbetsmarknadens parter avgör på ett påtagligt 

sätt huruvida industriell verksamhet har någon framtid i Sverige. Med dåliga förutsättningar 

är risken överhängande att vi får se nedläggningar i Sverige och överflyttning 

av verksamhet till andra länder. Skapas däremot bättre förutsättningar, kommer 

vi att se hur företagen finns kvar både på hemmaplan och på världsmarknaden. 

Då kan vi glädja oss åt en svensk industri som producerar varor och tjänster i både 

Brasilien och Sverige. 

46

Vy över São Paulo från Jardim 

47

SKF:s fabrik i Cajamar strax norr om São Paulo 

Centrala Mumbai 

48

Referenser 

Publikationer 

Goldman Sachs (2007), BRIC:s and Beyond, Goldman Sachs, New York 

Hudson R A (1997), Brazil: A Country Study, Library of Congress, Washington 

Kommerskollegium (2009), BRIC-länderna i världshandeln – Brasilien, Ryssland Indien och Kina 

i fokus, Kommerskollegium, Stockholm 

KPMG (2006), Manufacturing in Argentina, Brazil and Chile: Challenges and Opportunities, 

KPMG, München 

Lledo V D (2005), Tax Systems under Fiscal Adjustment: A Dynamic CGE Analysis of the Brazilian 

Tax Reform, IMF, Washington 

McKinsey&Company (2006), How Brazil Can Grow, McKinsey Global Institute, San Francisco 

McKinsey&Company (2007), The McKinsey Quarterly: Five priorities for Brazil’s economy, 

www.mckinseyquarterly.com 

Palmeus L (2009), “Latinamerika sist in och först ut ur krisen”, Dagens Industri, den 28 maj 2009 

Teknikföretagen (2005), Svenska företag i Kina – Vad betyder de för produktionen i Sverige?, 

Teknikföretagen, Stockholm 

Teknikföretagen (2007), Svensk industri i östra Europa – Hur påverkas produktionen i Sverige, 


Teknikföretagen (2008), Svenska företag i Indien – Hur påverkas verksamheten i Sverige, 


The Boston Consulting Group (2008), Winning Over the Next Billion Consumers in Brazil – A Guide 

for Growth, The Boston Consulting Group, Boston 

The Economist (2002), “From pauper to president: now Lula’s struggle really begins“, The Economist, 

den 31 oktober 2002 

The Economist (2008), “Half the nation, a hundred million citizens strong”, The Economist, 

den 11 september 2008 

The Economist (2009a), “Ready to roll again”, The Economist, den 13 juni 2009 

The Economist (2009b), “Lula’s last lap”, The Economist, den 8 januari 2009 

Você S/A (2009-06-01), http://vocesa.abril.uol.com.br 

World Economic Forum (2008), The Global Competitiveness Report 2008-2009, World Economic 

Forum, Geneve 

WTO (2009-06-01), www.wto.org 

49

Intervjuer 

ABB (Januari 2009), Intervju i São Paulo med Carlos Roberto Hohl – Senior Vice President Communications 

and Sustainabillity Affairs och Ricardo Campodarve – Regional Division Manager 

AB Volvo (December 2008), Telefonintervju med Tommy Svensson – President Volvo do Brasil 

AB Volvo (Januari 2009), Intervju i Curitiba med Carl-Gustaf Hörnestam – President & Cjief Executive 

Officer Volvo Financial Services Latin America, Carlos Morassutti – Director HR/Corporate Affairs, 

Jorge Marquesini – Manufacturing Operations, Per Gabell – President Volvo Bus Latin America, 

Tommy Svensson – President Volvo do Brasil, Sergio Gomes – Strategic Planning Latin America, 

Yoshio Kawakami – President Volvo Construction Equipment och Wim Keja – Chief Financial Officer 

Atlas Copco (Januari 2009), Intervju i São Paulo med Carlos Frateschi – General Manager Atlas Copco 

Brasil 

Brazilian Business Partners (Januari 2009), Intervju i São Paulo med Johan Fager – Managing Partner 

Ericsson (Januari 2009), Intervju i São Paulo med Leandro Baghdadi – Communications Manager och 

Márcia Goraieb – Marketing Communication Director 

Ericsson (Januari 2009), Intervju i São José dos Campos med Caeoano Notari – Business Consulting 

Director, Christer Johansson – Production Rirector, Iolando José de Casilho Júnior – Production 

Rirector 

Sandvik (Januari 2009), Intervju i São Paulo med Heloisa Giraldes – Manager Corporate Communication, 

Luiz Manetti – Managing Director och Wilson J. Pedsoni – Tooling Supply Brazil Insert Manager 

Scania (Januari 2009), Intervju i Södertälje med Gunnar Boman – Senior Advisor Corporate Relations 

Scania (Januari 2009), Intervju i Södertälje med Per Hallberg – Executive Vice President Production 

and Procurement och Stefan Palmgren – Vice President Production & Development 

Scania (Januari 2009), Intervju i São Paulo med Johan Haeggman – Vice President and CFO, Stefan 

Palmgren – Vice President Production & Development och Sven Antonsson – President Scania Latin 

America 

SKF (Januari 2009), Intervju i São Paulo med Donizete Santos – President SKF do Brasil, Hilário J. 

Sinkoc – Engineering Manager Service Division och Luciana A. Arenola Rosa – Traning and Development 

Coordinator Service Division Brazil 

Swedcham Brasil (Januari 2009), Intervju i São Paulo med Jonas Lindström – Executive Secretary 

50

Barn vid Volvos skola i Curitiba 

51

Regnskog på Volvos industriområde i Curitiba 

52

www.teknikforetagen.se

Svensk industri i Brasilien - hur pÃ¥verkas ... - TeknikfÃ¶retagen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?