Tidskrift för lärarutbildning och forskning 4/2005

Lärarinnor, pedagogiskt arbete och modernitet
Ullman, Annika (2004) Stiftarinnegenerationen. Med fokus
på Sofi Almquist, Anna Sandström och Anna Ahlström.
Stockholm: Stockholmia Förlag.
Ödman, Per-Johan (1995) Kontrasternas spel. En svensk
mentalitets- och pedagogikhistoria. Stockholm: Norstedts.
Ödman, Per-Johan & Hayen, Mats (2004) Främlingar i
vardagen. Liv och pedagogik vid Stora Barnhuset i Stockholm
på 1700-talet. Stockholm: Stockholmia Förlag.
Fotnoter
1 Den biografiska traditionen i historisk och samhällsvetenskaplig
forskning har upplevt en renässans på senare år. Se
de olika artiklarna i Ambjörnsson, Ringby & Åkerman
1997 jämte till exempel Liedman 1991, Possing 1992,
Chamberlaine et al. 2000.
2
Artikeln är utarbetad inom projektet Formering för offentlighet,
som finansieras av Riksbankens Jubileumsfond, se
Broady m.fl. 1999.
3 Dvs. på sidan 3, eftersom sidorna 1–2 i SvD upptogs av
4
annonser.
Vad gäller Alma Detthow: om begravningen se Svenska
Dagbladet 28 juli 1937 ”Alma Detthow vigd till griftero”;
om barndom, föräldrar och skolgång se Spetze 1994; om
begravningskostnad och boets tillgångar se SSA, Bouppteckning
Alma Fredrika Matilda Detthow 30 mars–20 juli
1938; om stiftelser, livsverk och eftermäle se Svenska Dagbladet
16 juli 1937, Svenskt Biografiskt Lexikon, bd 11,
Svenska Män och Kvinnor, bd 2, Svensk Uppslagsbok, bd
7. Vad gäller Anna Sörensen: om begravningen se Dagens
Nyheter 10 februari 1943 ”Rektor Anna Sörensen vigd
till den sista vilan”, Svenska Dagbladet 10 februari 1943
”Anna Sörensens sista färd”; om utbildning och anställningar
se SSA, Anna Sörensens arkiv; om livsverk och
eftermäle se Svenska Dagbladet 3 februari 1943, Linné
& Skog-Östlin 2001, Svenska Män och Kvinnor, bd 7;
om boets tillgångar, se SSA, Bouppteckning Anna Elisabeth
Sörensen 15 april 1943. Se vidare Linné, opublic.
5 Broady m.fl. 1999.
6 Projektet tar avstamp i Pierre Bourdieus teoretiska perspektiv
och prövar vissa av hans grundläggande begrepp
som tolkningsredskap; se t.ex. Bourdieu 1995, 1999,
2000. En annan inspirationskälla är Jürgen Habermas
analys av modernitetens offentlighet och den kritiska
diskussion som utvecklats i anslutning härtill; Habermas
1984, 1992, Frazer 1992, 2003.
105