Tidskrift för lärarutbildning och forskning 4/2005

More documents

Recommendations

Info

Varför väljer inte flickorna fysik Sylvia Benckert Abstract Flickor är mindre intresserade av fysik än pojkar och de har delvis andra synpunkter än pojkarna på hur undervisningen bör inriktas. Ett sätt att förstå dessa resultat är att tolka dem mot bakgrund av föreställningar om kön/genus och om föreställningar om naturvetenskap. Försök att öka flickors intresse för naturvetenskap och teknik har gjorts främst genom att försöka informera flickorna om naturvetenskapens välsignelser och i någon mån genom att försöka förändra undervisningen. Det är dock inte lätt att åstadkomma några förändringar av intresset. Genusstrukturer och genussymboler är sega. Alla flickor och alla pojkar är inte heller sinsemellan lika. Många flickor är trots allt intresserade av fysik. En viktig fråga är att studera hur elevernas identitet beror av bakgrund, etnicitet och kön och om deras identitet kan gå ihop med en naturvetaridentitet. Kanske är det naturvetaridentiteten som behöver ändras. Artikeln avslutas med några riktlinjer som en undervisning i naturvetenskap/fysik bör följa för att fler flickor ska få naturvetaridentiteten att gå ihop med genusidentiteten och därmed få fler flickor att intressera sig för fysik. Flickors intresse för fysik Studier kring genus och naturvetenskap har ofta börjat med frågan om varför det är så få flickor/kvinnor som läser naturvetenskap. Inom högskoleutbildningen så är könsfördelningen tämligen jämn i kemi och biologi medan det är få kvinnor som läser fysik, datavetenskap och mer tekniska utbildningar. Flera undersökningar visar att pojkar är mer intresserade av fysik än flickor. I TIMSS-undersökningen från 1995 (TIMSS 1998) har eleverna från gymnasiets avgångsklasser i Sverige fått ange i vilken utsträckning de tycker om de naturvetenskapliga ämnena. 65% av de manliga gymnasisterna tycker om eller tycker mycket om fysik mot endast 35% av de kvinnliga. För eleverna på naturvetenskapligt och tekniskt inriktade 27 Tidskrift för lärarutbildning och forskning, nr 4 2005 s 27–37 Umeå: Fakultetsnämnden för lärarutbildning. Printed in Sweden
Varför väljer inte flickorna fysik utbildningar är motsvarande siffror för pojkarna 78% och för flickorna 55%. Britt Lindahl (2003) vill i sin avhandling ta reda på hur attityder till och intresse för naturvetenskap och teknik förändras under högstadiet och hur detta och andra faktorer påverkar elevernas val av program till gymnasieskolan. Hon finner att intresset för att lära mera om fysik är betydligt lägre hos flickorna än hos pojkarna och att intresset för flickornas del sjunker något under högstadiet. Det viktigaste skälet som både flickor och pojkar anger för att välja naturvetenskapligt eller tekniskt program på gymnasiet är att den utbildningen behövs för det de vill bli. Däremot finns en könsskillnad i motivet till varför de inte väljer natur eller teknik. En grupp duktiga flickor som gärna skulle vilja välja natur för att förverkliga sitt yrkesval, gör det inte för att de tvivlar på att de skulle klara av det. Det finns också en grupp duktiga pojkar som är mycket intresserade av naturvetenskap och teknik, som inte väljer natur med motiveringen att skolans naturvetenskap och teknik inte är intressant. Britt kommenterar detta med att flickorna lägger förklaringen i en brist hos dem själva medan pojkarna säger att det är skolans fel. Else-Marie Staberg (1992) har följt cirka 30 elever genom högstadiet och observerat dem under lektioner i fysik, kemi och teknik samt intervjuat dem om deras intressen och deras syn på dessa ämnen. Hon fann att pojkarna betraktade fysik, kemi och teknik som sina områden och att de markerade detta med både kroppsspråk och verbala kommentarer. Flickorna tyckte i högre grad än pojkarna att de inte förstod dessa ämnen. De tyckte att de inte förstod även om de var framgångsrika i ämnena. De saknade även en koppling till den egna upplevda verkligheten och saknade i många fall en mänsklig anknytning i ämnena, medan pojkarna var fascinerade av ting och apparater och av det som smäller, exploderar och är farligt. I en internationell studie, SAS-studien, undersöks barns intressen, erfarenheter och uppfattningar som kan vara av betydelse för lärande i naturvetenskap. Studiens resultat redovisas av Svein Sjøberg (2000). Bl.a. får barnen ange områden med anknytning till naturvetenskap som de vill lära sig mer om. Det visar sig att det finns könsskillnader i vad flickor och pojkar anger att de vill lära sig mer om. I Norge och Sverige vill t.ex. pojkar gärna lära mer om bilen och hur den fungerar, om den senaste utvecklingen inom teknologin och om raketer och rymdfärder. Flickorna vill gärna lära sig mer 28
Page 1 and 2: idskrift för lärarutbildning och
Page 3 and 4: Tidskrift för lärarutbildning och
Page 6 and 7: Redaktionellt Vetenskapsrådets Utb
Page 8 and 9: Redaktionellt gång från modernite
Page 12 and 13: Bedömning ur ett elevperspektiv -
Page 14 and 15: Bedömning ur ett elevperspektiv av
Page 16 and 17: Bedömning ur ett elevperspektiv an
Page 18 and 19: Bedömning ur ett elevperspektiv ha
Page 20 and 21: Bedömning ur ett elevperspektiv ar
Page 22 and 23: Bedömning ur ett elevperspektiv f
Page 28 and 29: Varför väljer inte flickorna fysi
Page 36: Varför väljer inte flickorna fysi
Page 39 and 40: Learning and strategies Introductio
Page 41 and 42: Learning and strategies Learning st
Page 43 and 44: Learning and strategies connection
Page 45 and 46: Learning and strategies what should
Page 47 and 48: Learning and strategies META-LEARNI
Page 50 and 51: Literature as Exploration Interview
Page 52 and 53: Literature as Exploration create un
Page 54 and 55: Literature as Exploration The inter
Page 56 and 57: Literature as Exploration tinct, wa
Page 58 and 59: Literature as Exploration Q: How wo
Page 60 and 61: Literature as Exploration that Mark
Page 62 and 63: Literature as Exploration the indiv
Page 64 and 65: Literature as Exploration from crea
Page 66 and 67: Literature as Exploration And then
Page 68 and 69: Literature as Exploration was that
Page 70 and 71: Literature as Exploration for the u
Page 72 and 73: Literature as Exploration we all ca
Page 74:
Literature as Exploration 75
Page 77 and 78:
Historiens didaktiska bruk: Exemple
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87:
Page 91 and 92:
Lärarinnor, pedagogiskt arbete och
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Recension liga läsarter i minnet s
Page 109 and 110:
Recension utbildningspolitiska inte
Page 111 and 112:
Recension intressant tidsdokument s
Page 113 and 114:
Författare Författare i detta num
Page 115 and 116:
Föregående års nummer Innehåll
Page 117 and 118:
Föregående års nummer Innehåll
Page 119 and 120:
Inbjudan till konferens om Handledn
show all

Tidskrift för lärarutbildning och forskning 4/2005

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?