Tidskrift för lärarutbildning och forskning 4/2005
Tidskrift för lärarutbildning och forskning 4/2005
Tidskrift för lärarutbildning och forskning 4/2005
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Bedömning ur ett elevperspektiv<br />
har <strong>för</strong> det mesta regelbundna träffar med sin<br />
mentor i en grupp på ca 10–12 elever. I <strong>och</strong> med<br />
den lilla gruppen lär eleverna känna mentorn<br />
bättre <strong>och</strong> vice versa. Anonymiteten beskrivs bli<br />
mindre men några elever poängterar att mentorn<br />
inte behöver bli den lärare man blir mest <strong>för</strong>trogen<br />
med. Det kan bli en lärare vilken som helst<br />
som man som elev känner <strong>för</strong>troende <strong>för</strong>.<br />
Andra tillfällen till kontroll som omnämns är<br />
utvärdering av veckans arbete där eleven skriftligt<br />
får formulera vad man gjort under veckan<br />
<strong>och</strong> där ingår då en beskrivning vad man gjort<br />
under stugtid <strong>och</strong> arbetspass. Vanligt är också<br />
att eleverna får skriftlig feedback från läraren<br />
på det man skrivit. En mer direkt kontroll är att<br />
den lärare som finns tillgänglig under stugtiden<br />
<strong>och</strong> arbetspassen sätter sin signatur direkt på det<br />
arbete man gjort eller skriver en kort kommentar<br />
om hur man jobbat. Någon enhetlig form<br />
<strong>för</strong> denna typ av kontroll beskrivs dock inte av<br />
eleverna utan verkar bero på vad eleven gjort<br />
<strong>och</strong> vilken lärare som är närvarande.<br />
Eleverna upplever utvecklingssamtalen som en<br />
kontroll där mentorn går igenom hela eleven.<br />
Utvecklingssamtalen skiljer sig åt i <strong>för</strong>söksskolan<br />
respektive referensskolan. I <strong>för</strong>söksskolan<br />
skickar mentorn hem ett dataskrivet underlag<br />
<strong>för</strong> varje elev till vårdnadshavaren i ett slutet<br />
brev som måste öppnas <strong>för</strong>st av vårdnadshavaren<br />
innan eleven får se det. Förfarandet beskrivs<br />
som ”laddat” där några elever menar att diskussionen<br />
med <strong>för</strong>äldrarna hemma ofta blir svårare<br />
än själva utvecklingssamtalet i skolan. Dataunderlaget<br />
kan omfatta både betygsomdömen <strong>och</strong><br />
personliga omdömen om upp<strong>för</strong>ande, närvaro,<br />
framsteg <strong>och</strong> svagheter. I referensskolan får <strong>för</strong>äldrarna<br />
inget skriftligt underlag <strong>för</strong> eller från<br />
samtalen. Här sköter mentorn muntligt informationen<br />
som han/hon hämtat in från olika<br />
ämneslärare in<strong>för</strong> utvecklingssamtalet.<br />
Betygen starkt styrande<br />
De båda skolorna har i stort löst individualiseringsproblemet<br />
genom att nivågruppera eleverna<br />
i matematik <strong>och</strong> engelska. Grupperingarna görs<br />
av lärarna. Grupperna har enligt eleverna en<br />
tendens att bli ganska statiska även om möjligheten<br />
finns om man vill byta grupp. De olika<br />
grupperna kan beskrivas nivåmässigt med olika<br />
färger, rött, grönt etc. eller som i engelska i<br />
termer av ”basic, easy eller fast”. Enligt eleverna<br />
<strong>för</strong>eligger olika möjligheter att erhålla betyg i<br />
de olika grupperna. I ”lättaste” gruppen kan<br />
man bara få G eller i enstaka fall möjligen VG.<br />
I den svåraste gruppen blir i huvudsak betygen<br />
VG <strong>och</strong> MVG. Olika status mellan grupperna<br />
beskrivs där<strong>för</strong> av de intervjuade eleverna. Eleverna<br />
är dock i huvudsak positiva till nivågrup-<br />
19
Change language