Tidskrift för lärarutbildning och forskning 4/2005

Bedömning ur ett elevperspektiv
förmåga till anpassning, användning av tiden,
etc. blir avgörande för bedömningen i ett betygssystem
som infördes under mottot ”mål- och
kunskaprelaterat.” Det finns en uppenbar risk
för att den av Timplanedelegationen och Tomas
Östros uppmålade rosa bilden av effekterna av
en timplanelös skola tonas ned något om man
även diskuterar effekterna på lärarroll, bedömning
och betygssättning.
Referenser
Alm, F. (2003). Skolämnen och alternativen. Schemat
som indikator på vad som händer i skolan utan timplan.
Linköping, 2003.
Andersson, H. (2003). ”Man söker med ljus och lykta”.
Lärares bedömningsproblematik i en timplanelös grundskola.
Pedagogiska institutionen, Umeå universitet. Nr
73, 2003.
Andersson, H. (2005). Holding the axe: Equivalence, selection
and justice in the reform of school-based assessment
in Sweden. Pedagogy, Culture and Society, vol. 13, no.
2, Summer 2005.
Bernstein, B. (1977). Class, codes and control Vol 3. Towards
a Theory of Educational Transmissions. London: Routhledge
& Kegan.
Broady, D. (1998). Den dolda läroplanen. Stockholm:
KRUT.
Cliffordson, C. (1994). Betygsinflationen i de målrelaterade
gymnasiebetygen. Pedagogisk forskning i Sverige, Årgång
9, Nr 1 (s1–14).
DS 2001:48. Samverkande styrning. Den s.k. Enerothska
utredningen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Englund, T. (1999). ”Talet om likvärdighet i svensk utbildningspolitik”.
I: Textanalys. Red: Säfström & Östman.
Lund: Studentlitteratur.
From, J., Holmgren, C., Andersson, H. & Ahl, A. (2003).
Are time-table free schools possible European Educational
Research Journal. Volume 2, Number 4, 2003. (EERJ:
www.triangle.co.uk./eerj)
Lundberg, L. (red.) (2000). Görandets lov – Lov att göra
– om den nya tidens rektor. Skrifter från Centrum för
skolledarutveckling 2000:1, Umeå.
Skolverket (1994a). Likvärdighet i skolan: en antologi.
Stockholm: Skolverket.
23