Tidskrift för lärarutbildning och forskning 4/2005
Tidskrift för lärarutbildning och forskning 4/2005
Tidskrift för lärarutbildning och forskning 4/2005
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Var<strong>för</strong> väljer inte flickorna fysik<br />
klassen varannan timme, men inte efter kön,<br />
<strong>och</strong> i den tredje delades klassen inte alls upp.<br />
De innehållsliga <strong>för</strong>ändringarna innebar att bl.a.<br />
att innehållet skulle knytas till tidigare erfarenheter<br />
hos både flickor <strong>och</strong> pojkar, diskussioner<br />
<strong>och</strong> reflektioner runt fysikens sociala betydelse<br />
skulle uppmuntras <strong>och</strong> fysiken skulle relateras<br />
till tillämpningar <strong>och</strong> till människokroppen<br />
Resultatet blev att alla experimentgrupper var<br />
bättre än kontrollgruppen vid test av fysikinnehållet.<br />
Störst skillnad var det <strong>för</strong> flickorna i<br />
den könsuppdelade gruppen. Självbilden i fysik,<br />
dvs. hur duktiga eleverna uppfattade sig, jäm<strong>för</strong>t<br />
med självbilden i andra skolämnen ökade<br />
<strong>för</strong> flickorna i samtliga experimentgrupper men<br />
var i stort o<strong>för</strong>ändrad <strong>för</strong> pojkarna. Intresset<br />
<strong>för</strong> fysik minskade dock under året utom i den<br />
könsuppdelade gruppen där det var o<strong>för</strong>ändrat.<br />
Intresset minskade emellertid mera i kontrollgruppen<br />
än i de grupper där <strong>för</strong>söket genom<strong>för</strong>des.<br />
Författarnas slutsats är att uppdelningen<br />
av klassen efter kön har störst betydelse. Om<br />
denna effekt skulle finnas om innehållet inte<br />
<strong>för</strong>ändrades kan de inte svara på utifrån denna<br />
undersökning. De skriver dock att andra mindre<br />
undersökningar tyder på att enkönade grupper<br />
bör kombineras med innehållsliga <strong>för</strong>ändringar<br />
<strong>för</strong> att ge effekt.<br />
Ovanstående undersökning illustrerar komplexiteten<br />
i problemet <strong>och</strong> att även faktorer utan<strong>för</strong><br />
skolan måste vara betydelsefulla. Resultat<br />
från en undersökning i ett land/samhälle kan<br />
därmed inte heller självklart över<strong>för</strong>as till ett<br />
annat samhälle.<br />
Genusidentitet <strong>och</strong> naturvetaridentitet<br />
– kan de passa ihop<br />
Den bild jag givit ovan ger kanske intryck av att<br />
alla kvinnor är lika <strong>och</strong> alla män är sinsemellan<br />
lika. Så är det naturligtvis inte. Det finns<br />
stora variationer inom grupperna. Det finns<br />
t.ex. ganska många flickor som är intresserade<br />
av <strong>och</strong> läser fysik <strong>och</strong> tycker att det är roligt.<br />
På senare tid har flera studier betonat att det är<br />
viktigt att undersöka om flickorna <strong>och</strong> pojkarna<br />
ser sig själva som personer som engagerar sig i<br />
naturvetenskap eller inte (Hughes 2001, Brickhouse,<br />
Lowery, & Schultz 2000, Brickhouse &<br />
Potter 2001). Vad påverkar elevernas identiteter<br />
<strong>och</strong> hur stämmer elevernas identiteter överens<br />
med en skol-naturvetenskaps-identitet<br />
Hughes (2001) har intervjuat totalt 60 elever<br />
på gymnasienivå <strong>och</strong> rapporterar om resultatet<br />
från intervjuer med tre par av studenter med en<br />
flicka <strong>och</strong> en pojke i varje par. Pojkarna beskriver<br />
samtliga fysiken som ett abstrakt, rationellt<br />
<strong>och</strong> intellektuellt utmanande ämne. Även en<br />
33
Change language