LÄRA_1_2015_iPad

Recommendations

Info

SAMTALET >> borgarråd, men jag sitter i kyrkostyrelsen, alltså Svenska kyrkans regering. Det finns vissa likheter mellan utbildningsväsendet och kyrkan i den meningen att organisationen består av en spännvidd av personer med betoning på högutbildade med stark yrkesidentitet. Du tänker på präster och lärare? – Och rektorer och biskopar, förskollärare och diakoner, vad du vill. Det är tydliga professioner med stor stolthet. – Under åren inom kyrkopolitiken har jag lärt mig att det är viktigt att respektera yrkesrollen och dem som arbetar i verksamheten till vardags. Som politiker måste man komma ihåg att inte lägga sig i detaljer utan skapa goda förutsättningar för dem som har valt att satsa sitt engagemang inom de här yrkena. Man måste lyssna och ta goda råd men också väga in allmänintresset och våga göra sig till uttolkare av det befolkningen förväntar sig av verksamheten. Och eftersom jag inte har några egna barn så är jag inte färgad av några aktuella upplevelser av skolan, utan jag ser min roll som att få ihop människor kring en gemensam uppgift: att ytterligare förbättra en bra skola. Hur vill du göra det? – Det övergripande målet är naturligtvis att bidra till höjda skolresultat. Och det kräver att man orkar se att Stockholm står inför en stor utmaning i form av segregation och ojämlikhet. Det har ju inte bara med skolan att göra naturligtvis, men statistiken visar svart på vitt hur enorma skillnader det är i skolresultat hos Skolmarknad och gymnasiemarknad är ord som jag nästan inte vill ta i min mun. Jag skulle hellre vilja prata om skolväsende. niondeklassare beroende på föräldrarnas utbildningsnivå. – Förutom klassaspekten så finns det också en aspekt som handlar om huruvida de här eleverna har föräldrar med svensk eller utländsk bakgrund. Akademikerbarn med svensk bakgrund har högst meritvärden, och sedan kommer akademikerbarn med utländsk bakgrund, som har högre meritvärden än barn som har föräldrar med svensk bakgrund och bara gymnasieutbildning. Det finns ju könsaspekter också, eller hur? – Ja, om du tittar på de här linjerna så kommer du säkerligen att se att det skiljer sig mellan tjejer och killar. Som skolborgarråd tänker jag granska om såväl detaljbeslut som de stora systemfrågorna främjar jämlikheten ur de här aspekterna. Det finns säkert vissa åtgärder som är gynnsamma för att lyfta alla de här kurvorna, men man måste också sätta in specifika åtgärder för att tjejer och killar ska nå liknande resultat, och för att den språkliga eller kulturella bakgrunden inte ska vara avgörande. Vilka konkreta åtgärder är det som kommer att märkas först ute på skolorna? – Vi gör tre väldigt viktiga satsningar. Vi höjer det socioekonomiska tillägget för att kunna göra särskilda insatser för elevgrupper som i dag halkar efter. Sedan gör vi en satsning på mindre grupper i årskurs F–3. Och så satsar vi på fritidshemmen där vi bland annat vill att hela stan ska kunna erbjuda alla elever läxläsning. >> 14 LÄRA #1/2015
SAMTALET >> Det där med mindre grupper, hur ska det gå till? Det kräver fler lärare och Stockholms skolor har redan i dag stor personalbrist. En beräkning i våras visade att ni kommer att behöva anställa 800–900 nya lärare per år framöver och då ingick inte satsningen på mindre grupper. – Det finns vissa glastak som man måste puffa uppåt. Vi måste kämpa för att få skolan att locka unga så att de vill bli förskollärare och lärare. Jag har kommit med i styrelsen för Staf, Stockholms akademiska forum, där de akademiska institutionerna i Stockholm är företrädda. Där finns det en suverän möjlighet att fråga dem vad de tror krävs för att fler av deras studenter ska välja att utbilda sig till förskollärare och lärare. Det är ett långsiktigt perspektiv, att peppa ungdomar att utbilda sig till lärare? – Ja, så det handlar också om att locka till sig förskollärare och lärare från andra delar av landet. När det nu flyttar in så många människor till Stockholm så får man ju hoppas att en hel del av dem är lärare. De ska komma in i vår verksamhet och få användning för sin utbildning. – Det finns också de som har en adekvat utbildning men som väljer att jobba med andra yrken. Vad var det som fick dem att tappa sugen – arbetsvillkoren, lönen, press och stress? Hur kan vi få dem att komma tillbaka? Det gäller att få till en uppåtgående spiral så att fler känner att läraryrket är en inte bara viktig utan också spännande och utvecklande yrkestillvaro. – Det är ett faktum att dagens skola, med sitt fokus på resultat, är rätt administrativt tung eftersom man ska redovisa de här resultaten. Som ny i verksamheten så kan jag inte låta bli att tänka att det måste ta väldigt mycket tid. Det tycker lärarna också, som inte är nya i verksamheten. – Ja, jag vet ju själv hur det är att ha en full inbox med medborgarkontakter och ärenden som är viktiga att ta hand om. Jämfört med för 20 år sedan är det säkert väldigt mycket mer av lärarnas tid som går åt till föräldrakommunikation. Det finns mer eller mindre effektiva sätt att kommunicera. Bland alla Stockholms skolor finns säkert positiva exempel som alla kan använda sig av. Och ska ni locka lärare med höjda löner också? – Absolut, det gör vi. Det är en generell höjning på två procent för alla lärare. Skolforskaren Anders Jakobsson på Malmö högskola, som jag intervjuade nyligen, menar Det kräver att man orkar se att Stockholm står inför en stor utmaning i form av segregation och ojämlikhet. att lärarlönerna borde höjas mest på skolor med låga betyg för att styra de mest kvalificerade lärarna dit. Det är också så man gör i Malmö. Vad tycker du om det? – Som lönesättande chef kan man använda den individuella lönesättningen för att uppmuntra medarbetare som vidareutbildar sig, anstränger sig extra, bidrar med mest i verksamheten. Vi har i dag också många förstelärartjänster på de här skolorna. Men vi kan inte kommendera lärare hur som helst. Men man kanske skulle kunna locka dem? – Absolut. Det kan man göra också genom att få de bästa rektorerna och verksamhetsledarna till de mest utmanande verksamheterna. Hur får man dem dit? – Genom att ge dem tillgång till goda lokaler, till de här löneutrymmena, till den vidareutbildning och coachning som de behöver. De skolledare som jag har träffat pratar om behovet av planeringsförutsättningar och samordning och att man som rektor eller förskolechef ska få vara pedagogisk ledare. Där verkar det som om vårt system utsätter dem för mycket administration, som upphandlingar av städning och skolmat. – Det är ju ett grundråd till alla som jobbar: sök dig till bra chefer. Så att satsa på rektorerna är en god investering för att göra skolan till en attraktiv arbetsmiljö. Att läraren vet att rektorn har tid med en och att man får den feedback och den utveckling som en bra chef kan bidra till. >> 15 LÄRA #1/2015
Page 1 and 2: #1/2015 LÄRASTOCKHOLM Titte Kjellb
Page 3 and 4: INSPIRATION OCH INFORMATION FRÅN U
Page 5 and 6: VÄLSKÖTT SKOLA TEXT: INGELA ÖSG
Page 7 and 8: VÄLSKÖTT SKOLA >> rektorerna i sk
Page 9 and 10: VI VAR DÄR >> eleverna inte hade t
Page 11 and 12: INKLUDERANDE SKOLA >> andra kan ock
Page 13: SAMTALET Arkitekt bygger framtidens
Page 17 and 18: SAMTALET >> Och gärna snabbt? - Ma
Page 19 and 20: KUL 1415 Mäktigt med egen bok Stoc
Page 21 and 22: NYEXAMINERADE LÄRARE Konsten att s
Page 23 and 24: PROFILEN Allt sitter i kroppen TEXT
Page 25 and 26: PROFILEN Att visa själv är också
Page 27 and 28: VI VAR DÄR Mässa med mersmak På
Page 29 and 30: EKONOMI OCH STYRNING BREVET: LENA H
Page 31 and 32: Nämnd & Nytt Flickor bäst på na
Page 33 and 34: Nämnd & Nytt Sett 2015 närmar si
Page 35: Gymnasievalet blev plötsligt lätt

LÄRA_1_2015_iPad

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?