LÄRA_1_2015_iPad

PROFILEN
Att visa själv
är också ett
centralt inslag i
undervisningen.
TITTE KJELLBERG
Aktuell: Förstelärare med
fokus på mentorskap och
ledarskap.
Gör: Undervisar i idrott
och hälsa på Rinkebyskolan.
Bor: Odenplan och
Gräddö.
Gillar: Mitt jobb.
Ogillar: Falskhet.
På lediga stunder: God
mat, långa promenader
i skog och mark med
hunden Elvis. Umgås med
vänner och bekanta.
Läser: Just nu ”Twist”
av Klas Östergren och
”Coachning — ett verktyg
för skolan” av Anna-Karin
Arenius.
Lyssnar på: Allt från klassisk
musik till rap beroende
på tillfälle och humör.
Bästa lärarminne: ”När
Naimo hade lärt sig simma.
Vi var på läger och var ute
och paddlade. Kanoten
välte och Naimo ropade
glatt: ’Titta, Titte, jag kan!’.
Att se elever lyckas i både
stort och smått.”
>> Med 43 års erfarenhet av att undervisa och
driva skolutveckling står Titte Kjellberg stadigt
i sina gympaskor.
– Jag är trygg i det jag gör. Eleverna kan inte
styra mig med det negativa. Jag vet att bara
de får prova kommer de över det. Jag har erfarenhet
och vet att det tar en tid, men de kommer
över det negativa om de vågar prova.
Redan som sjuåring visste hon att det var
idrottslärare hon skulle bli.
– Jag var vild och kunde inte sitta stilla.
Hade jag gått i skolan i dag hade jag säkert
haft någon diagnos.
När Titte Kjellberg var elva år började hon
med truppgymnastik i Sofiaflickorna och åren
som följde innebar resor världen över. Ganska
snart började hon även som ledare.
– Jag var annars väldigt blyg, men duktig med
kroppen. När jag fick prata om det släppte det.
Utöver gymnastiken tävlade Titte Kjellberg
i simning och hann även prova på simhopp,
basket, fotboll, volleyboll och att vara scout.
År 1973 tog hon examen från Gymnastik- och
idrottshögskolan som gymnastikdirektör.
– I början var jag väldigt obekväm bland
mina kolleger. Då handlade idrott mycket om
att mäta och tävla. Men hur ska jag få med
unga om jag ska mäta allt? Då ger du upp
innan de har börjat.
För Titte Kjellberg är det viktigt att eleverna
ska våga prova. Allt behöver inte vara rätt från
början.
– Många har tekniken i kroppen. Jag upptäckte
tidigt att i en gren som höjdhopp kan
man plocka fram en massa mattor och hoppställningar
och säga: ta er över med ett ben.
Jag hjälper dem som inte vågar och peppar
dem som är på rätt väg. Eleverna kan leka
fram rörelserna. Skolan ska inte fostra elitidrottare.
Att visa själv är också ett centralt inslag i
undervisningen. Titte Kjellberg är glad att hon
fortfarande klarar av att göra de flesta rörelser
som krävs. För klass 7B demonstrerar hon ett
plankhopp över två bommar och landar elegant
på mattan.
Det finns en tydlig progression i hennes
upplägg. Genom att låta eleverna pröva
grundläggande motoriska rörelser i dag bygger
hon grunden för att låta dem testa en riktig
så kallad parkourbana framåt våren.
– Det är jättehärligt när man kan plankhopp
och kan hoppa över en mur.
Men motoriken är inte bara ett sätt att ta sig
över murar. En god motorik kan även bidra till
andra framsteg i livet. Titte Kjellberg betonar
kopplingen mellan fysisk aktivitet och studieresultat.
– I dag är det evidensbaserat. Man kan klart
och tydligt se sambandet mellan betyg och
fysisk aktivitet.
Hon berättar om Bunkefloprojektet. Daglig
idrott i skolan med anpassad motorikträning
för vissa elever ledde till att både motoriken
och betygen i ämnena svenska, matematik,
engelska och idrott och hälsa förbättrades.
Även andelen elever som nådde behörighet till
gymnasiestudier ökade.
– Eleverna behöver rörelse varje dag. Man
behöver inte kalla det idrott men medveten
motorikträning, kondition och kroppsliga
förmågor. De här eleverna skulle verkligen
vara betjänta av det, säger Titte Kjellberg och
>>
25 LÄRA #1/2015