LÄRA_1_2015_iPad

Recommendations

Info

VI VAR DÄR >> konflikthantering, föräldrakontakter, ledarskap och prioriteringsförmåga, men också hur man stödjer elever i behov av särskilt stöd och elever i framkant. – Vi försöker hjälpa de nyexaminerade med att sortera vad som hör hit till träffarna och vad som hör till arbetslagets uppgifter, säger Suzanne Albrecht. – Jag tycker att träffarna har varit oerhört givande, men jag önskar lite mer tid tillsammans med mentorerna. Ibland behöver de få veta vad deras adepter anser och vice versa, säger Cecilia Jonsson från Smedshagsskolan, som är en av de nyexaminerade lärarna. Hur rollen som mentor organiseras vad gäller tid ser olika ut från en skola till en annan. Men, som någon uttryckte det vid träffen, de nyexaminerade bidrar med mycket ”frisk luft”. – Vi välkomnar många fler att utnyttja möjligheten med nätverket. Räknat på antalet nyanställda nyexaminerade lärare så borde deltagarna kunna vara många fler, säger Suzanne Albrecht. n ILLUSTRATION: WOO / MIA NILSSON ANNEBRITT ULLÉN Programmering viktigt i skolan Barns och ungas digitala kompetens — så var namnet på ett av spåren under Internetdagarna som arrangerades av Stiftelsen för Internetinfrastruktur i november. Mycket handlade om skolans digitala miljö och flera av föreläsarna lyfte fram programmering som en viktig kunskap för unga. På Södertörns friskola finns en datorklubb dit elever kan komma en dag i veckan. Klubben drivs av Mikael Tylmad, IT-ansvarig på skolan, som berättade att många väljer att programmera. – Man ska tänka på webben som en plats för skapande. Många elever tror nog att det är en samling data. Det är viktigt att de känner till att det är människor som bygger webben och att de kan vara en del av den. Flera elever från Södertörns friskola har fått fina placeringar i skoltävlingen Webbstjärnan och två av dem berättade om sina tävlingsbidrag. Gustav Ekner i årskurs 9 kom trea förra året med www.skoljakt.se. Med öppna data från Skolverket byggde han en webbplats som på ett enkelt och överskådligt sätt låter besökare jämföra skolor. Gustav Ekner undrade varför programmering inte finns med i läroplanen. – Väldigt mycket i samhället är programmerat, men bara en liten grupp människor kan programmering. Skolan ska hänga med och lära ut det som man kan ha nytta av – och programmering kan verkligen alla ha nytta av! Alicia Palmér tog hem första pris i Webbstjärnan med sin blogg www.webbenföralla.se. I text och bild dokumenterade hon arbetsgången med att ta fram en datormus som kan styras med fötterna – från ritning via prototyp till slutgiltig produkt. – Att designa ett verktyg för funktionshindrade kräver att man tänker ur ett annat perspektiv. Hur skulle andra tänka om detta? Jag tog kontakt med en sjukgymnast som fick testa om man kan få tennisfot av den. Under dagen presenterades olika perspektiv på digital kompetens. Karin Nygårds, lärare på Sjöstadsskolan och vinnare av Guldäpplet 2014, varnade för att se eleverna som digitalt kompetenta bara för att de rör sig vant i digitala miljöer. – Jag brukar tala om digitalt ytflyt, där det ser bra ut på ytan men förståelsen inte är så djup. Karin Nygårds beskrev tre delar av digital kompetens: att förstå systemen och hur Internet är uppbyggt, att se sammanhanget där både teknik och människor ingår och att förstå sin egen roll. – Vi har alla ett ansvar att påverka Internet. Vilket slags Internet vill vi ha? Vi kan säga ifrån när det behövs, dela med oss och ge nätkärlek, sa Karin Nygårds. Katarina Lycken Rüter från Skolverket talade om digital kompetens utifrån styrdokumenten. I många ämnen står uttryckligen att eleverna ska arbeta med källkritik eller digitala verktyg, men även i andra ämnen kan digitala inslag ingå, till exempel i idrott och hälsa. – En stor grej just nu är hälsoappar, särskilt bland kvinnor. Som idrottslärare kan man fundera på vad det är för appar, varför det är mest tjejer som använder dem och koppla till ideal i samhället. Katarina Lycken Rüter betonade även likvärdigheten i fråga om digitala verktyg. – Likvärdighet har vi när alla elever har tillgång till relevanta digitala verktyg för att utveckla de förmågor och kunskaper som styrdokumenten beskriver, och när lärarnas kompetens är tillräcklig för att bedriva undervisningen. Ingen av oss får ge sig förrän vi är där! n ANNELIE DREWSEN Mikael Tylmad har spelat in tio instruktionsfilmer i programmeringsspråket Javascript. Serien heter Spelprogrammering och finns på Youtube. 22 LÄRA #1/2015
PROFILEN Allt sitter i kroppen TEXT: ANNELIE DREWSEN FOTO: ROBERT BLOMBÄCK Efter 43 år i yrket håller Titte Kjellberg fortfarande jämna steg med eleverna. Med rörelseglädje visar hon vägen till en hälsosam livsstil och framgång i skolan. — Det finns ett tydligt samband mellan betyg och fysisk aktivitet, säger hon. Det sitter i kroppen. När Titte Kjellberg undervisar är det tydligt att allt sitter i kroppen. Ämneskunskaperna. Erfarenheten. Didaktiken. Relationerna. Ledarskapet. Helt enkelt det som brukar ingå i definitionen av en professionell lärare. Med sin röst, sitt språk och sina rörelser leder Titte Kjellberg klass 7B på Rinkebyskolan framåt i sitt idrottsliga lärande, ger dem återkoppling och får dem att tänja sina egna gränser. Hela tiden präglas hennes undervisning av tillit och glädje. Dagens lektion på 60 minuter om grundläggande motorik innehåller en variation av undervisningsformer. Titte Kjellberg varvar teoretiska inslag med praktiska. Ena stunden står hon vid skrivtavlan och förklarar, skriver och ritar för att eleverna ska förstå ord som motorik och stödja och termer som bomstolpe, pallplint och voltkudde. En stund senare dansar hon loss till en funkig låt som fungerar som uppvärmning. När hon samlar klassen för att säga något sätter hon händerna mot varandra framför kroppen och står helt stilla. Tystnaden sprider sig bland eleverna. De hinner inte tappa fokus mer än en kort stund innan hon fångar upp dem igen. Samspelet är det som driver lektionen framåt – målmedvetet och metodiskt. Ofta räcker det med en klapp på armen eller några ord. – In med huvudet, ta stöd av armen där. Och så lyckas någon lite bättre än förra gången. Någon vågar prova. Två glimrande blickar möts: elevens och lärarens. De sträcker upp händerna till en spontan high five. – Såg du, Titte? Kolla igen! Titte Kjellberg är lärare i idrott och hälsa och förstelärare på Rinkebyskolan. Hennes uppdrag som förstelärare är att arbeta med mentorskap och ledarskap. I den egna klassen kan hon och hennes medmentor redan se resultat. – Man ska komma ihåg att alla har olika förutsättningar när man börjar. Men förra veckan kunde vi sitta längst bak medan klassen höll klassråd. Wow, tänkte jag då! Varje gång Titte Kjellberg berättar om elevers framsteg tänds hennes blick. Samma sak är det när hon talar om Bredbyskolan, där hon arbetade tidigare. Åren där präglades av ett tydligt pedagogiskt ledarskap och en gemensam syn på undervisning. När elevunderlaget minskade fick skolan stängas. Titte Kjellberg hade redan det sista året på Bredbyskolan börjat undervisa några timmar på Rinkebyskolan och blev erbjuden en tjänst av rektorn. Hon beskriver den första tiden som tuff och menar att gruppdynamiken bland eleverna var den svåraste hon sett. Det som sker på dagens lektion är resultatet av ett läsårs målmedvetet arbete med att vända negativa attityder och få eleverna att förstå att idrott är ett ämne som alla andra. – Det här är mitt andra år här. När jag började var eleverna vana vid att spela fotboll eller sitta på läktaren. Men jag gillar utmaningar och har relativt gott tålamod. >> 23 LÄRA #1/2015
Page 1 and 2: #1/2015 LÄRASTOCKHOLM Titte Kjellb
Page 3 and 4: INSPIRATION OCH INFORMATION FRÅN U
Page 5 and 6: VÄLSKÖTT SKOLA TEXT: INGELA ÖSG
Page 7 and 8: VÄLSKÖTT SKOLA >> rektorerna i sk
Page 9 and 10: VI VAR DÄR >> eleverna inte hade t
Page 11 and 12: INKLUDERANDE SKOLA >> andra kan ock
Page 13 and 14: SAMTALET Arkitekt bygger framtidens
Page 15 and 16: SAMTALET >> Det där med mindre gru
Page 17 and 18: SAMTALET >> Och gärna snabbt? - Ma
Page 19 and 20: KUL 1415 Mäktigt med egen bok Stoc
Page 21: NYEXAMINERADE LÄRARE Konsten att s
Page 25 and 26: PROFILEN Att visa själv är också
Page 27 and 28: VI VAR DÄR Mässa med mersmak På
Page 29 and 30: EKONOMI OCH STYRNING BREVET: LENA H
Page 31 and 32: Nämnd & Nytt Flickor bäst på na
Page 33 and 34: Nämnd & Nytt Sett 2015 närmar si
Page 35: Gymnasievalet blev plötsligt lätt

LÄRA_1_2015_iPad

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?