LÄRA_1_2015_iPad

VI VAR DÄR
>> eleverna inte hade tillgång till datorer i
samma utsträckning som övriga elever.
– Förberedelseklassen förknippades
med en lägre status. I kontakt med den
svenska skolan upplever sig vissa nyanlända
elever tillhöra invandrargruppen
och placeras längst ner i skolans
statushierarki.
De båda biträdande rektorerna Åsa
Bölin och Anna Bergman från Klastorp-Essinge
skolor uppskattade konferensen.
– Jag tar med mig tankar om maktstrukturer
och hur vi jobbar, tänker
och formulerar oss kring det, sa Åsa
Bölin och fick medhåll av Anna Bergman:
– Jag är inkörd på ett normkritiskt
förhållningssätt och ser att det här går
hand i hand med likabehandlingsarbetet
och värdegrunden. Vi måste ha med
elevperspektivet. Det är lätt att tappa
det. n
Läs om de nya rutinerna, ladda ner en
kunskapsöversikt och ta del av stödmaterialet
på www.pedagogstockholm.se/
nyanlanda.
ILLUSTRATION: WOO / MIA NILSSON
ANNELIE DREWSEN
Viktigt att nyanlända
får utmaningar
Särskilda undervisningsgrupper, nyanlända
elever och yrkesprogrammen
med flest avhopp. Det var några av de
ämnen som behandlades under Skolinspektionens
dag i Stockholm i november.
Fokus låg på hur huvudmän och
skolor kan utveckla sitt arbete utifrån
aktuella granskningar.
Under 2014 granskade Skolinspektionen
bland annat särskilt stöd i särskild undervisningsgrupp,
vilket undervisningsråd
Anna Wide berättade om. Elever i
särskild undervisningsgrupp har många
gånger haft en kaotisk skolsituation tidigare
och ofta får föräldrarna driva sina
barns stödbehov.
– Att identifiera och åtgärda elevernas
behov av stöd är rakt igenom skolans ansvar,
betonade Anna Wide.
Under placeringen i särskild grupp
förbättrades såväl betygen som närvaron
och den sociala situationen i skolan.
Skolor behöver dock utveckla återgången
till den ordinarie klassen med fokus
på inkludering.
Specialpedagogiska skolmyndighetens
generaldirektör Greger Bååth berättade
om två nya satsningar. På söktjänsten
www.hittalaromedel.se kan lärare
finna läromedel som passar i specialpedagogiska
sammanhang. Den är under
uppbyggnad men går att använda redan
nu. Myndigheten har även tagit fram ett
webbaserat självvärderingsverktyg för
tillgänglig utbildning där skolor och arbetslag
kan värdera den egna skolan och
få underlag för en handlingsplan.
– Vår erfarenhet är att om man lyckas
bra med eleverna som har störst behov,
då lyckas man bra med hela skolans arbetsuppgift,
sa Greger Bååth.
Förra året granskade Skolinspektionen
även utbildningen av nyanlända
elever.
– En sak som framträder tydligt är att
många nyanlända elever upplever att de
förlorar tid och kunskaper under de första
åren i skolan, sa utredare Andrés Brink.
Det som kännetecknar en god undervisning
av nyanlända elever är att de
får både utmaningar och stöttning i alla
ämnen.
– När lärare förmår anpassa undervisningen,
ge stöd och skapa en stimulerande
och utmanande undervisning, lyckas
de också ta tillvara motivationen som
många nyanlända elever kommer med.
Elever som får möta den typen av undervisning
växer som människor.
En annan viktig faktor för att nyanlända
elever ska utveckla sina kunskaper
är att de får studiehandledning på sitt
modersmål.
– Det är en rättighet eleven har och
det finns ingen tidsgräns. Vi litar på att
lärare och rektorer kan göra en kvalificerad
pedagogisk utredning av elevens behov,
och en resursfördelning efter det.
Tommy Lagergren, avdelningschef på
Skolinspektionen, berättade om en
granskning av de yrkesprogram som har
flest avhopp. Var fjärde elev där slutför
inte sin utbildning inom fem år. Elevernas
uppfattning om utbildningen på
yrkes programmen är tudelad. De har
hög motivation för yrkesämnena men
svårt att förstå varför de ska läsa de
gymnasiegemensamma ämnena.
– På flera av programmen lägger man
undervisningen i de gymnasiegemensamma
ämnena på för låg nivå. Elever
på yrkesprogrammen upplever inte att
de kan få utmaningar.
Samtidigt sätts särskilt stöd ofta in för
sent eller inte alls, vilket delvis kan förklaras
med att information om eleven inte
förs vidare från mentorn till andra lärare
eller elevhälsoteamet. Tommy Lagergren
beskrev vad som behöver göras:
– Organisera utbildningen efter elevernas
behov, gör kopplingen mellan
gymnasiegemensamma ämnen och
yrkes ämnen tydlig, ge särskilt stöd tidigt
och ha höga förväntningar. Förtroendefulla
relationer mellan elever och lärare i
alla ämnen är också viktiga! n
ANNELIE DREWSEN
9 LÄRA #1/2015