LÄRA_1_2015_iPad

SAMTALET
>> Och gärna snabbt?
– Man kan inte få det både snabbt, bra och
billigt. Det är här som samhälls- och stadsplaneringen
måste skapa förutsättningar.
Att Stockholm är en attraktiv stad där allt
fler människor vill bo är en tillgång, men det
skapar också utmaningar och målkonflikter.
Bostäder och skolor måste byggas, men också
andra allmännyttiga verksamheter som sjukhus
och äldreboenden och även kommersiella
lokaler. Alla sektorer måste hjälpas åt för att få
staden att hänga ihop och alla att få plats. En
sak som kan fördröja skolbyggnationen är ju
överklaganden från närboende. Barn måste få
synas och höras.
Hur ser du på den kommunala skolans relation
till de fristående skolorna? Det står i er budget
att utbildningsnämnden ska undersöka möjligheten
att kräva ökad insyn och meddelarfrihet i
fristående skolor. Varför?
– Det handlar om behovet av bättre planeringsförutsättningar.
Om man både har ett
system med friskolor och fritt skolval och en
icke-fungerande samhällsplanering, och en
stark inflyttning, så skapar det inte stabila planeringsförutsättningar.
En annan iakttagelse
är ju att det är ett väldigt stort konkurrenstänkande
som delvis hänger ihop med det här
systemet. Skolmarknad och gymnasiemarknad
är ord som jag nästan inte vill ta i min
mun. Jag skulle hellre vilja prata om skolväsende
och utbildningsväsende.
I den konkurrensen har ju Stockholms stads
skolor ett övertag, eftersom lärartätheten är
högre än på fristående skolor. Detsamma gäller
utbildningsnivån bland lärare.
– Tacka för det! Det är den kommunalt
drivna skolan som ska vara bäst. Sedan tror
jag också att det är bra med alternativ, att olika
pedagogiska inriktningar får utvecklas. Det
är sådan non profit-verksamhet som jag kan
uppskatta. Men det finns stora problem med att
man har ett incitament som heter vinst inom en
verksamhet som faktiskt inte är en marknad, i
egentlig mening, utan en lagreglerad obligatorisk
verksamhet för barn i en viss ålder.
– Jag vill göra skolan till en allmän angelägenhet.
Det är förödande för läraryrkets attraktivitet
om skolan uppfattas som en tjänsteproducent
som kunder ska hålla på att klaga på. Det systemet
uppmuntrar till att rösta med fötterna. Föräldrar
blir otåliga om det är någonting som inte
är bra och då kanske de tar till den där möjligheten
att flytta barnet till en annan skola. Barn
åker ju väldigt mycket över stan.
Jag tänker på alla elever som hör till skolorna
i till exempel Rinkeby och Tensta och som har
föräldrar som vill att barnen ska få ett bättre liv
i Sverige än vad de själv har — och så skickar de
dem till skolor på Kungsholmen. Vad tycker du
om det?
– Jag skulle aldrig klandra dem. Men på
en övergripande nivå så är ju idealet att alla
skolor i Stockholm ska erbjuda en attraktiv
miljö, så att man inte känner att man behöver
åka långt. Och då är det ju ett helt paket med
insatser som behövs. Skolan mäktar inte med
att själv råda bot på segregationen. Att utrusta
alla stockholmare, både unga och vuxna, med
växande socialt och kulturellt kapital och
självförtroende. Det är inte bara upp till 18 år
som man har chansen att lyfta sig.
Skolverket får just nu många frågor från kommuner
som undrar om hemlösa EU-migranters
barn inte ska gå i skolan. Tydligen är detta inte
klart reglerat i lag. Hur ser du på det?
– Det är ju så oerhört tragiska situationer så
det är svårt att prata om det på ett vettigt sätt.
Vi i den politiska majoriteten i Stockholm är
överens om att hitta en praxis, att alla barn
ska ha tillgång till skola. Sedan vet vi att det
i dag inte finns så många barn till hemlösa
EU-migranter i Stockholm. Men det här är en
större fråga, den berör inte bara Stockholm.
Det kommer att behövas en nationell strategi.
Hur påverkas er skolpolitik i Stockholm av
regeringskrisen och att det är Alliansens
statsbudget som gäller?
– Att de fyra Allianspartierna och Sverigedemokraterna
röstade på samma budgetförslag
innebar att Stockholms skolor gick miste
om cirka 300 miljoner kronor. Inga av dessa
pengar hade vi lagt in i den kommunala budgeten,
men vi hade sannerligen hoppats få
chans att göra ytterligare satsningar på att
anställa fler lärare – inte minst speciallärare i
de lägre årskurserna – och skapa en mer jämlik
skola.
Lärarna i Stockholm har höga förväntningar på
er politiker. Så en sista fråga: om du fick önska
något av dina lärare, vad skulle det vara?
– Att de fortsätter att bidra med sina kunskapar
och sitt engagemang utifrån en positiv
förväntan på oss ansvariga politiker. En
gemensam vision tror jag är att Sverige ska
fortsätta vara ett land som sticker ut i världen,
genom att vi har en befolkning som är högt utbildad
men också har höga demokratiska ideal
och är humanister. Det vill jag att Stockholms
skolor ska medverka till. n
Jag ser min roll
som att få ihop
människor kring en
gemensam uppgift:
att ytterligare
förbättra en bra
skola.
17
LÄRA #1/2015