Marknadsrapport 2 - SKAGEN Fonder

More documents

Recommendations

Info

30 portföljförvaltarnas berättelse Står vi inför deflation? I de flesta utvecklade ekonomier är de långa räntorna på statsobligationer för närvarande extremt låga. Den omedelbara orsaken till detta är förväntningar om låga styrräntor under många år framöver. Ett annat skäl till de låga nominella räntorna kan vara att vissa investerare räknar med deflation. Med deflation kan en låg nominell ränta innebära en anständig realränta – det vill säga att man får tillbaka pengar som är värda mer än när man lånade ut dem. Så, står vi nu inför deflation i USA, Storbritannien och euroområdet? Det mest övertygande argumentet att det förhåller sig så kretsar kring Japan. I Japan toppade prisnivån under hösten 1998. Sedan dess har Japan haft 0,5 procents genomsnittlig deflation per år. Under större delen av denna period har styrräntan legat nära noll. Det här kan ha inträffat i Japan: en centralbank kan inte styra realräntorna på lång sikt, den kan bara styra de nominella räntorna. Skillnaden mellan nominella och reala räntorna är förväntad inflation. Och dessa förväntningar kan börja röra sig om centralbanken inte är uppmärksam och håller den nominella styrräntan vid noll. Inflationen minskar i flera länder Men det krävs vanligtvis en extern händelse för att driva inflationsförväntningarna kraftigt i endera riktningen. En sådan händelse kan vara sjunkande råvarupriser och en sänkning av den uppmätta inflationen. Under senare tid har vi sett en ganska kraftig nedgång i de flesta råvarupriser och från maj till juni sjönk konsumentprisindex i USA, euroområdet och Storbritannien. Ekonomer föredrar att titta på kärninflationen, som normalt utesluter livsmedels- och energipriser. Men konsumenterna är förmodligen mer fokuserade på den prislapp de möter i Olika mått av USA:s förväntade inflation de kommande tio åren Procent 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Inflationsswappar break-even-nivå Cleveland Fed affären och sannolikt börjar nu både hushåll och företag förvänta sig, om inte en ren deflation, så åtminstone snabbare desinflation, det vill säga en fallande inflationstakt. Om sådana förväntningar blir omfattande kan de bli självuppfyllande. Eftersom beslutsfattarna verkar ovilliga att sänka styrräntan till under noll, och effekten av så kallade kvantitativa lättnader är mycket blygsam, kan det finnas » Det krävs vanligtvis en extern händelse för att driva inflationsförväntningarna kraftigt i endera riktningen. En sådan händelse kan vara sjunkande råvarupriser och en sänkning av den uppmätta inflationen.« 0,0 0,0 j a j o j a j o j a j o j a j o j a j o j a j 2007 2008 2009 2010 2011 2012 väldigt lite centralbankerna kan göra med penning politiska medel för att öka människors inflationsförväntningar. Så ja, det finns en möjlighet att USA, euroområdet och Storbritannien är på väg mot deflation i japansk stil. Tvärtom mot vad som anses i allmänhet skulle det inte vara en katastrof. Under de senaste 12 åren har Japan haft god BNPtillväxt per person i arbetsför ålder. Huvudargumentet mot ett deflationsscenario är att ett fallande konsumentprisindex ökar det verkliga värdet av statsskulden. Eftersom den offentliga skuldsättningen är så hög i de flesta utvecklade ekonomier, är det osannolikt att marknaden kommer att värdera upp det verkliga värdet av statsskulden. I själva verket kan det motsatta vara fallet vid något tillfälle. Om politikerna inte ger trovärdiga löften om att minska de offentliga utgifterna eller att höja skatteintäkterna, kan investerare börja se den nominella statsskulden – och centralbankspengar, som är ett slags offentlig skuld – som mycket svårhanterlig. I nominella termer kan marknader inte göra sig av med statsskulden, men dess reala värde skulle spädas ut av högre konsumentprisindex. Motargumentet är återigen Japan som har haft deflation trots växande statsskuld. Men Japan skiljer sig från USA, euroområdet och Storbritannien i den meningen att den ekonomiska och politiska potentialen för att skatteintäkterna skulle öka betydligt är mycket högre där. Det viktiga för statsskuldens reala värdet är förväntan om framtida beteende, inte tidigare skattesynder. Risk för obehaglig överraskning Sammanfattningsvis finns det definitivt en möjlighet att vi står inför en period med dämpad inflation eller ren deflation. Jag tror dock att investerare som köper långa obligationer till de nuvarande höga nivåerna kommer att få en obehaglig överraskning när inflationen plötsligt stiger. th 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Källa: Macrobond Procent Torgeir Høien skagenfunds.com Skagen fonders marknadsrapport ✱ nummer 2 ✱ juli 2012
portföljförvaltarnas berättelse – tellus / krona 31 SKAGEN Tellus Fakta Avkastning (mätt i euro) Hittills i år 2011 SKAGEN Tellus 6,63% -0,67% Barclays CGT Index 2,11% 7,83% Förvaltarteam Portföljförvaltare Torgeir Høien Den globala obligationsfonden SKAGEN Tellus hade ett starkt andra kvartal och ökade med 3,9 procent mätt i euro. Hittills i år har fonden gått upp 6,6 procent, jämfört med 2,1 procent för jämförelseindex. Vi såg avkastningen på de flesta av våra obligationer i tillväxtmarknader falla, vilket innebär ökande obligationspriser. Fonden gynnades också av att den har liten exponering mot euron. Våra eurodenominerade obligationer utvecklades också väl. In i Irland Sedan en tid tillbaka har vi haft en position i irländska statsobligationer. Sent under kvartalet köpte vi portugisiska statsobligationer, som då blev tillgängliga till vad vi ansåg vara ett överdrivet lågt pris. Strax innan det senaste EU-toppmötet, och i väntan på en mer perfekt ekonomisk och monetär union, investerade vi cirka 3,5 procent av fonden i spanska statsobligationer. Tillsammans uppgår dessa investeringar för närvarande till 11,1 procent av fonden. Euroområdets ledare är nu inställda på att injicera nytt kapital från Europeiska stabilitetsmekanismen ESM direkt i banker för att reda ut bank- och statsskulderna, vilket gör att dessa skulder kommer att krympa. Vi förväntar oss därför ytterligare vinster för våra innehav i det perifera euroområdet. Vi haussar dock inte euron, och fondens exponering mot euron utgör endast 8,4 procent. Det är ungefär en tredjedel av euroinnehavet i jämförelseindexet. Vi förväntar oss att Europeiska centralbanken kommer att sänka styrräntan ytterligare från nuvarande 1 procent. Vi räknar med att när betalningsansvaret för statsskulden blir solidariskt kommer ränterisken förvandlas till inflations- och deprecieringsrisk. Vi fortsätter också att vara underviktade i långfristiga obligationer i utvecklade ekonomier. Det som ses som säkra tillflyktsorter kommer , tror vi, så småningom visa sig vara mycket riskfyllda hamnar. Det finns en risk att den slutliga etappen av den finanskris som bröt ut 2007 kommer att ge betydligt högre inflation i några av de utvecklade ekonomierna. Inte på grund av för låga styrräntor, men på grund av för hög statsskuld. SKAGEN Krona Fakta Avkastning Hittills i år 2011 SKAGEN Krona 1,94% 2,72% OMRX Treasury Bill Index 0,71% 1,63% Förvaltarteam Portföljförvaltare Ola Sjöstrand, Elisabeth Gausel och Tomas Nordbø Middelthon Andra kvartalet blev ett anständigt kvartal med en avkastning på 0,86 procent, mer än dubbelt så bra som jämförelseindex. Det motsvarar en årsavkastning på cirka 3,5 procent. Fonden hade en genomsnittlig effektiv ränta på cirka 2,7 procent under samma period. En minskning i riskpremierna på många av våra längre innehav var huvudorsaken till att avkastningen blev högre än fondens effektiva ränta. Fonden har en låg räntebindningstid, 0,21 år vilket innebär att ränterisken är väldigt låg. Vi har dock fortsatt att öka fondens genomsnittliga löptid, 1,09 år. I den förra marknadsrapporten flaggade vi att en minskning av den genomsnittliga löptiden inte var otänkbar i andra kvartalet, men så blev alltså inte fallet. Det har under årets andra kvartal gjorts flera nya emissioner på så pass bra nivåer att vi helt enkelt inte kunnat tacka nej. Minskningen vi sett i riskpremierna under andra kvartalet var mindre än i första kvartalet, men vi tror dock fortfarande det finns utrymme för en viss minskning framöver. Huruvida det blir så återstår att se och en väldigt viktig faktor är självklart hur situationen utvecklar sig i euroområdet. Svenska banker kreditvärdiga Dock har flera svenska banker varit ute och visat musklerna och emitterat i euromarknaden vid tillfällen då den varit stängd för andra mindre kreditvärdiga aktörer. Det tyder på bra efterfrågan efter bra krediter och vi är komfortabla med investeringarna i fonden även om situationen i Europa skulle försämras. 50 procent av fondens investeringar är korta företags- och bankpapper som förfaller inom sex månader. Andelen längre än tolv månader utgör 40 procent av fonden, vilket är en ökning med några procentenheter sedan förra kvartalsskiftet. Riksbanken ligger stilla Riksbanken har inte gjort mycket de senaste tre månaderna. Reporäntan sänkte Riksbanken redan i februari till 1,5 procent och i maj ändrade de varken nivån eller den framtida räntebanan. Svensk ekonomi går inte så dåligt. Som mycket annat hänger det framtida agerandet på vad som sker nere i Europa. Skagen fonders marknadsrapport ✱ nummer 2 ✱ juli 2012
Page 1 and 2: N U M M E R 2 ✱ Juli 2012 ✱ S K
Page 3 and 4: våra fonder 3 SKAGEN Fonders avkas
Page 5 and 6: KRÖNIKA/NYHeTER I KORTHET 5 kröni
Page 7 and 8: Nyheter i korthet 7 På resa i kung
Page 9 and 10: Tema 9 P. S. Krøyers første ateli
Page 11 and 12: TEMA 11 MSCI ASIA UTOM JAPAN - Akti
Page 13 and 14: Tema 13 Skapade värden tillhör ak
Page 15 and 16: TEMA 15 Fastighetsindex mot världs
Page 17 and 18: portföljförvaltarnas berättelse
Page 29: portföljförvaltarnas berättelse
Page 33 and 34: värdepappersportfölj skagen vekst
Page 35 and 36: värdepappersportfölj skagen globa
Page 37 and 38: värdepappersportfölj skagen kon-t
Page 39 and 40: värdepappersportfölj skagen krona
Page 41 and 42: isk och avkastning 41 Avkastnings-
Page 43 and 44: skagen fonder sverige 43 Det här

Marknadsrapport 2 - SKAGEN Fonder

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?