rubicon 2011 - Ekobrottsmyndigheten

267.1 Sekretessfrågor7.1.1 AllmäntSekretesslagstiftningen ses ofta som ett hinder för en effektiv samverkan inom ekobrottsbekämpningen.Den uppfattningen grundas ofta på att man inte har tillräckliga kunskaper omvilken sekretess som gäller och vilka sekretessbrytande regler som finns. Av den redovisningsom följer nedan framgår att sekretessen knappast utgör något hinder för en utveckladsamverkan på området för konkursrelaterad brottslighet.En komplikation i sammanhanget är naturligtvis att konkursförvaltaren inte är en myndigheteller därmed jämställt organ och att offentlighets- och sekretesslagens bestämmelser inte ärtillämplig i förvaltarens verksamhet. Tystnadsplikten för advokater gäller endast medavseende på klienter. När det gäller uppdraget som konkursförvaltare kan man knappast hävdaatt det är fråga om ett klientförhållande vare sig till gäldenären, borgenärerna eller till någonannan. Det får därför anses som tveksamt om den ovan angivna tystnadsplikten gäller föradvokater när de utför uppdrag som konkursförvaltare. Som framhölls i den ursprungligaRUBICON-promemorian framstår det dock som naturligt att en förvaltare i sin konkursutredningförhåller sig till tystnadsplikten på samma sätt som en advokat gör i ett klientförhållande.Det torde också stå klart att det inte är förenligt med god konkursförvaltarsed att utan skälyppa förhållanden som en förvaltare får kännedom om vid fullgörandet av sitt uppdrag.Som nämnts under avsnittet 6.3 Brottshärvor och s.k. målvaktsbolag finns det tecken tyder påatt det blir vanligare också vid konkursrelaterad brottslighet att det finns personer som inte ärfrämmande för att använda våld eller hot om våld såväl när det gäller att genomföra brottensom att försöka förhindra att de utreds. Avsnittet om sekretess avslutas därför med en redogörelseför vilka möjligheter som finns för en konkursförvaltare att få information i situationerav nu beskrivet slag. I ett avslutande avsnitt i promemorian diskuteras frågor med särskildinriktning på hot mot konkursförvaltare.7.1.2 Åklagare och konkursförvaltareEnligt 35 kap. 1 § första stycket första punkten offentlighets- och sekretesslagen (OSL) gällerhos bl.a. åklagarväsendet, Kronofogden och Skatteverket sekretess för uppgift om en enskildspersonliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utanatt den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men och uppgiften förekommeri utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål.I 35 kap. 9 § OSL finns det en sekretessbrytande bestämmelse som gäller till förmån förkonkursförvaltare. I bestämmelsen stadgas att sekretess enligt 35 kap. 1 § första stycket förstapunkten OSL inte hindrar att uppgift lämnas till en konkursförvaltare, om uppgiften kan antasha betydelse för konkursutredningen. Det innebär att sådana uppgifter i en förundersökningsom har betydelse för en konkursutredning ska kunna lämnas till förvaltaren i konkursen. Detkan vara fråga om uppgifter om tillgångar som tillhör gäldenären, om bulvanförhållanden somkan vara av intresse i konkursen eller om åtgärder som vidtagits i brottsutredningen och somkan innebära att konkursutredningen kan ges en annan inriktning. Även förhören med gäldenärenkan innehålla material av stor betydelse för konkursförvaltaren.