4.6. MålstyrningMålstyrning är ett område inom vilket teorin delar sig i två tydliga läger; det ena menar attmålstyrning verkligen bör tillämpas medan det andra förkastar det. Vidare om detta finns i stycketMäta kapaciteten i kapitlet Metodik och praktiska verktyg.Sett ur ett ledarskapsperspektiv menar Eriksen, Fischer och Mønster att cheferna ska inrikta sig påmålstyrning, där de ska följa upp hur målen realiseras och ständigt sätta upp nya mål. 111 Bicheno,Anhede och Hillberg motsätter sig detta och menar att en måldriven <strong>verksamhet</strong> i stället förmätetalsdriven medför risk att personalen uppmuntras till fusk och intern konkurrens. 112 Seddon ärenig med de sistnämnda och nämner risken med att ledarskapsfokus hamnar på att uppnå målen istället för att lösa problemen. Han menar också att medarbetarna, för att överleva i den rådanderegimen, lär sig att arbeta med att enbart uppnå målen, eftersom det är målen som de faktisktbedöms utifrån. 113Seddon har ytterligare en åsikt om resultatfokusering som innebär att chefer bör fokusera på värde istället för kostnad, då fokus på kostnader leder till ökade kostnader. 1144.7. UtbildningSystemtänkande innefattar inställningen att förbättringar ska skapas med samma medarbetare,genom att lyfta upp och smarta till medarbetarna istället för att dumma ned dem. Utbildning avmedarbetarna som arbetar med kundkontakten är av stor betydelse, eftersom de behöver expertisenatt identifiera och hantera direkt kundefterfrågan. 115 Vidare måste samtliga inom <strong>verksamhet</strong>enutbildas och tränas inom lean för att etablera motivation och förståelse för förändringen. 116Utbildning leder till ökad förståelse och inflytande i <strong>verksamhet</strong>ens helhet, vilket i sin tur harresulterat i mindre stress och förbättrad hälsa i flertal företag. 117 Det är bra att vara medveten om attolika roller behöver olika kunskapsnivå och utbildning. Nedan följer en indelning av olikakunskapsnivåer som kan finnas inom <strong>verksamhet</strong>en:Enhetscheferna: ska vara insatta i lean och vara de som bestämmer vilken process som skakartläggas samt välja vilka projekt som ska tas an. De ska vara inflytelserika ledare, därledarskapsförmågan har större betydelse än att de kan lean till punkt och pricka.Intern förändringsagent: är också ledande personer, men med yttersta ansvar i att levereraresultat med lean. Dessa ska arbeta tillsammans med enhetschefen för att bestämma team ochprojekt i <strong>verksamhet</strong>en utifrån sin leankunskap.Linjechefer: är de personer vars process ska leanifieras; processägarna. Deras ansvar är att lärasig lean och bidra med sin specialiserade processkompetens till värdeflödeskartläggningen. Deska också skapa en miljö som bäddar för ett lyckat projekt.111 Eriksen, M, Fischer, T, Mønsted, L, 2007, Att leda med lean, s.66112 Bicheno, J., Anhede, P. & Hillberg, J, 2009, <strong>Lean</strong> för service och tjänster113 Seddon, J., 2008, Systems Thinking in the Public Sector, s. 95, s. 32114 Ibid.115 Ibid. s. 73, s. 74, s. 83116 George, M L., 2003, <strong>Lean</strong> Six Sigma for Service117 Braun, P. & Kessiakoff, R., 2005, <strong>Lean</strong> service/tjänster: Utmana dina processer!33
Det är dock inte bara kunskapsnivån inom lean som kan komma att påverkas utan även den generellainställningen hos cheferna kommer troligen att förändras, vilket vi behandlar i sista avsnittet av dettakapitel.4.8. Chefsinställningen<strong>Lean</strong> medför en ny ledningsprincip, vilket innebär att cheferna måste vara förberedda på att förändrasig i sin chefsroll. 118 En av de svåraste förändringarna med lean är att ledningen måste övergå till attbli en stödfunktion till <strong>verksamhet</strong>en. 119 Cheferna ska arbeta med sådant som är utanförmedarbetarnas kontroll; sådant som skapar systemförutsättningarna. Och medarbetarna skakontrollera att värdet skapas för befintliga intressenter. 120 Ledare och chefer ska betrakta sitt arbetesom en del av systemet och inse att tidigare ledningsätt inte nödvändigtvis var bästa sättet att ledapå. Genom detta nya betraktelsesätt hindras cheferna från förnekande om de upptäcker att de inteär så bra som de faktiskt trodde. 121Ledningen måste se till att ha tålamod och uthållighet i arbetet med kaizen mot kontinuerligaförbättringar 122 . Vid kaizenarbete ska ledningen fokusera på att skapa motivation och ökatdeltagande hos medarbetarna. De ska inte medverka som ämneskunniga, som yttrar sin mening iförändrande av arbetssätt, utan de bör anta en mer passiv och stödjande funktion vid utveckling. Isamband med större kaizenevent är det nödvändigt att ledningen är delaktiga.118 Eriksen, M., Fischer, T. & Mønsted, L., 2007, Att leda med lean119 Braun, P. & Kessiakoff, R., 2005, <strong>Lean</strong> service/tjänster: Utmana dina processer!120 Seddon, J., 2008, Systems Thinking in the Public Sector, s. 71121 Ibid. s. 32122 Eriksen, M, Fischer, T, Mønsted, L, 2007, Att leda med lean.34
- Page 1 and 2: Lean i Offentlig VerksamhetFramgån
- Page 3 and 4: Examensarbete INDEK 2009:84Lean i o
- Page 5 and 6: FörordDetta examensarbete har skri
- Page 7 and 8: DEL II - Empiri: Fallstudier -Resul
- Page 9 and 10: DEL IInledning, Metod & Teoretiskre
- Page 11 and 12: produktionen skulle utformas. 1 Des
- Page 13 and 14: Många tjänster sker också intern
- Page 15 and 16: underordnade verksamheter. 20 Denna
- Page 17 and 18: 2. MetodDetta kapitel beskriver den
- Page 19 and 20: 2.2. StudiegenomförandeNedan följ
- Page 21 and 22: Förklaring av benämningar - inter
- Page 23 and 24: inspirerade av varandra. Vi bör oc
- Page 25 and 26: Fas 4: Utförande & kontrollFas 3:
- Page 27 and 28: offentlig verksamhet, handlar om at
- Page 29 and 30: Inom offentlig sektor finns ett beh
- Page 31 and 32: verksamheten samt veta hur man stö
- Page 33: som sätter mål, övervakar proces
- Page 37 and 38: processer. Ett behovsstyrt system k
- Page 39 and 40: 5.3. Mäta kapacitetenMätetal och
- Page 41 and 42: 5.4. SlöserianalysSlöserier är s
- Page 43 and 44: standarder kan också leda till kä
- Page 45 and 46: Kaizen kan utföras som veckovisa m
- Page 47 and 48: För att medarbetarna ska vara medv
- Page 49 and 50: DEL IIEmpiriFallstudier - Resultat,
- Page 51 and 52: sänkts ytterligare än till de lag
- Page 53 and 54: Samarbetet sker mellan den externa
- Page 55 and 56: framtida leanprojekt 221 och vi tyc
- Page 57 and 58: Kundförståelsen är enligt all li
- Page 59 and 60: 8.6. Sammanfattande analys och slut
- Page 61 and 62: Förslag till hur ledningen engager
- Page 63 and 64: ansvarsfördelning hos verksamheter
- Page 65 and 66: förändringsagenten i det fallet.
- Page 67 and 68: 9.8. Sammanfattande analys och slut
- Page 69 and 70: verktygen upplevs mer konkreta och
- Page 71 and 72: Slutsatsen vi drar är således att
- Page 73 and 74: produktionsbegreppen till serviceve
- Page 75 and 76: 10.6. 5S - Sortera, Systematisera,
- Page 77 and 78: Kaizen handlar inte bara om möten,
- Page 79 and 80: 10.10. Sammanfattande analys och sl
- Page 81 and 82: esvikelse och olust. Vid ett brett
- Page 83 and 84: sätt som gör informationen mottag
- Page 85 and 86:
11.5. Sammanfattande analys och slu
- Page 87 and 88:
service är nödvändigt för att k
- Page 89 and 90:
finns en absolut definition av hur
- Page 91 and 92:
Wallén, G., 1996, Vetenskapsteori
- Page 93 and 94:
BilagorBilaga 1: Analysmodell för
- Page 95 and 96:
Bilaga 3: Intervjuguide - konsultIn
- Page 97 and 98:
Bilaga 4: Intervjuguide - kommunInl
- Page 99 and 100:
76. Vad har fungerat mindre bra/då