samarbete som lean grundas på. Genom att belöna och lyfta upp förbättringar visualiseras de ut tillmedarbetarna.I Stockholms stad upplever man att alla än så länge är involverade, delaktiga och engagerade,eftersom projektet är förankrat från högsta chef och ända ned till förskolepedagogerna. Ett tydligtengagemang hos gruppen som ingår i leanprojektet märks väl, bland annat då de på eget bevågtillämpat leanverktyg även hemma. Projektet har däremot inte kommit till den fas där övrigamedarbetare utanför förändringsgruppen är engagerade, vilket är mest avgörande eftersom det ärövriga medarbetare som sedan ska förvalta förändringen. Redan nu finns en nyfikenhet hos övrigamedarbetare inför förändringsprojektet och attityden till projektet är positiv. Inställningen hos dennärmaste chefen är att om medarbetarna kan lösa mindre problem själva så ska de göra det. Vi kanalltså även i Stockholms stads fall se att medarbetarna har viss beslutsfrihet.Vi anser att samtliga <strong>verksamhet</strong>erna har lyckats att engagera medarbetarna och ta tillvara påkompetensen dessa besitter om enskilda arbetsprocesser. Engagemanget är en av grunderna ileankonceptet och det är positivt att <strong>verksamhet</strong>erna lyckats uppnå det med avseende påkontinuerliga förbättringar. Vi ser att största fördelen är att förankra lean högt upp i organisationenförst, för att sedan förmedla det nedåt. Kommunikation om stöd uppifrån är lättare, än<strong>kommun</strong>ikation nedifrån. Genom top-down handlande sänds tydliga signaler ut, om att förändringenär viktig och stöttad av ledningens bakomliggande stöd och engagemang. I både <strong>Vara</strong> <strong>kommun</strong> ochStockholms stad har man lyckats att starta uppifrån och sedan förmedlat konceptet nedåt i<strong>verksamhet</strong>erna.9.3. AnsvarsfördelningI samtliga fall fördelas egenansvar och plikt på medarbetarna. I Odense <strong>kommun</strong> tydliggörs ansvaretgenom en kompetensplan som redogör för ansvarsfördelningen mellan olika delar inom processen.Ansvaret har fördelats ut på alla inom <strong>verksamhet</strong>en genom att engagera hela organisationen. Deninterna förändringsagenten är dock den som kontrollerar de mätvärden som finns för att se till attmedarbetarna inte återgår till gamla vanor. I <strong>Vara</strong> <strong>kommun</strong> finns också en tydlig definition om vemsom har vilket ansvar. I Stockholms stad är ansvar en grundvärdering tillsammans med respekt ochprofessionalitet. Tydliga tecken på ansvarsdelegerande är medarbetarnas skyldighet att skriva nedoch framföra inkommande klagomål samt att ansvaret för införande av verktyget 5S ska läggas ut påfrivilliga i personalen. Överlag har enhetschefen vissa uppgifter som inte kan delegeras och därförutförs av henne personligen, medan medarbetarna själva får välja vilka av de övriga uppgifterna devill ta ansvar för.Samtlig litteratur, däribland Eriksen, Fischer och Mønsted betonar att medarbetare bör ha ansvar ochfå förtroende. 235 Vidare menar Seddon att varje medarbetare ska inspektera sitt eget arbete, i ställetför att inspekteras av andra. 236 Ansvaret för förändringar ska ligga hos alla medarbetare. I fallstudienhar <strong>verksamhet</strong>erna lyckats i stort med ovanstående, vilket är positivt. Mindre positivt är dock attmedarbetarna i Odense <strong>kommun</strong> inte själva övervakar de mätvärden som finns, då vi anser att detdärmed kan leda till att det finns risk för att den interna motivationen minskar. I och med att<strong>verksamhet</strong>erna har varit noggranna med att delegera ut ansvar och låta medarbetarna fatta beslutså anser vi att de har skapat en god grund för en hållbar och långsiktig leanförbättring. Ovanstående235 Eriksen, M, Fischer, T, Mønsted, L, 2007, Att leda med lean.236 Seddon, J., 2008, Systems Thinking in the Public Sector, s. 75, s. 7661
ansvarsfördelning hos <strong>verksamhet</strong>erna grundar sig troligen i den syn som finns på medarbetaren,vilket beskrivs i följande avsnitt.9.4. Synen på medarbetarenI <strong>Vara</strong> Kommun är man tydlig med att arbetsmiljön ska vara öppen och att ingen ska betraktas somsyndabock. Ett sådant synsätt har lett till att problem lätt kan identifieras som slöserier, istället föratt leda till oenighet. I Stockholms stad finns samma öppna miljö, där man anser att medarbetarnastår för om de begår fel. Medarbetaren betraktas som självgående i båda ovannämnda<strong>verksamhet</strong>er. I Odense finns dock i viss mån en annan inställning till vissa fel som medarbetarna kanbegå och därmed är klimatet mer slutet. Anledningen att olika fel betraktas som olika allvarliga, är attsomliga fel inom denna samhällsgranskande <strong>verksamhet</strong> kan få förödande konsekvenser ochförutsätter att personen som begått felet ställs till svars. Medarbetarna i Odense <strong>kommun</strong> behöverinte gömma sina fel, men om de undviker att be om hjälp när de är osäkra kan de ifrågasättas om feluppstår.Eriksen, Fischer, och Mønsted menar att en öppen kultur och dialog med medarbetarna är viktigt för<strong>verksamhet</strong>er som vill sträva mot att bli lean. 237 Vidare menar Bicheno, Anhede och Hillberg attmisstag inte ska skyllas på medarbetare utan ses som resultat av feldesignade processer. 238 Medutgångspunkt i detta anser vi att såväl <strong>Vara</strong> <strong>kommun</strong> som Stockholms stad är på rätt väg. Odense<strong>kommun</strong> har däremot svårigheter, vilket vi tror kan vara en av orsakerna till att processtiden inte harkortats ytterligare. Verksamheterna bör även förstå att fel kan uppstå trots att standarder finns ochdärmed indikera att standarderna är felaktigt utformade eller svårbegripliga. Vidare anser vi att<strong>verksamhet</strong>erna bör <strong>kommun</strong>icera ut inställningen till fel; att fel oftast inte beror på medarbetarensjälv, är möjliga att begå och ofta har grundorsak i arbetsmetoderna. Vi anser att medarbetaren kanöppna sig mer och finna lösningar till problem i arbetssituationen, vilket är viktigt för att fel skaregistreras och sedan elimineras. Synen på medarbetaren är inte bara förutsättningar för ett braledarskap, utan också förutsättning för att kontinuerligt förbättra arbetet. Ytterligare enförutsättning för kontinuerliga förbättringar är gemba vilket följande del behandlar.9.5. GembaCheferna i de studerade fallen syns ute i <strong>verksamhet</strong>en när de befinner sig på plats. I <strong>Vara</strong> <strong>kommun</strong>har de dessutom ofta kontor ute i <strong>verksamhet</strong>erna. I Stockholms stad önskar medarbetarna attchefen hade närvarat oftare, men eftersom chefen är ansvarig för flera <strong>verksamhet</strong>er förstår debegränsningen. Samma önskan finns i Odense <strong>kommun</strong>, men där begränsar den geografiskaspridningen av <strong>verksamhet</strong>en chefernas närvaro. I de två sistnämnda <strong>verksamhet</strong>erna finns risken attcheferna inte syns tillräckligt och gör egna observationer ute i <strong>verksamhet</strong>erna, vilket kan leda till attchefen inte ställer rätt frågor eller tillräckligt med frågor vid <strong>verksamhet</strong>sutvecklingen. <strong>Vara</strong> <strong>kommun</strong>har däremot följt Bicheno, Anhede och Hillbergs rekommendationer att ha chefernas kontor i<strong>verksamhet</strong>en; i gemba. 239 Detta agerande från <strong>Vara</strong>s sida anser vi vara positivt ur leansynpunkt dåledarna har kommit till medarbetarna, och därmed kan stödja arbetet med att lösa problemen där deuppstår.237 Eriksen, M, Fischer, T, Mønsted, L, 2007, Att leda med lean.238 Bicheno, J., Anhede, P. & Hillberg, J, 2009, <strong>Lean</strong> för service och tjänster239 Ibid.62
- Page 1 and 2:
Lean i Offentlig VerksamhetFramgån
- Page 3 and 4:
Examensarbete INDEK 2009:84Lean i o
- Page 5 and 6:
FörordDetta examensarbete har skri
- Page 7 and 8:
DEL II - Empiri: Fallstudier -Resul
- Page 9 and 10:
DEL IInledning, Metod & Teoretiskre
- Page 11 and 12: produktionen skulle utformas. 1 Des
- Page 13 and 14: Många tjänster sker också intern
- Page 15 and 16: underordnade verksamheter. 20 Denna
- Page 17 and 18: 2. MetodDetta kapitel beskriver den
- Page 19 and 20: 2.2. StudiegenomförandeNedan följ
- Page 21 and 22: Förklaring av benämningar - inter
- Page 23 and 24: inspirerade av varandra. Vi bör oc
- Page 25 and 26: Fas 4: Utförande & kontrollFas 3:
- Page 27 and 28: offentlig verksamhet, handlar om at
- Page 29 and 30: Inom offentlig sektor finns ett beh
- Page 31 and 32: verksamheten samt veta hur man stö
- Page 33 and 34: som sätter mål, övervakar proces
- Page 35 and 36: Det är dock inte bara kunskapsniv
- Page 37 and 38: processer. Ett behovsstyrt system k
- Page 39 and 40: 5.3. Mäta kapacitetenMätetal och
- Page 41 and 42: 5.4. SlöserianalysSlöserier är s
- Page 43 and 44: standarder kan också leda till kä
- Page 45 and 46: Kaizen kan utföras som veckovisa m
- Page 47 and 48: För att medarbetarna ska vara medv
- Page 49 and 50: DEL IIEmpiriFallstudier - Resultat,
- Page 51 and 52: sänkts ytterligare än till de lag
- Page 53 and 54: Samarbetet sker mellan den externa
- Page 55 and 56: framtida leanprojekt 221 och vi tyc
- Page 57 and 58: Kundförståelsen är enligt all li
- Page 59 and 60: 8.6. Sammanfattande analys och slut
- Page 61: Förslag till hur ledningen engager
- Page 65 and 66: förändringsagenten i det fallet.
- Page 67 and 68: 9.8. Sammanfattande analys och slut
- Page 69 and 70: verktygen upplevs mer konkreta och
- Page 71 and 72: Slutsatsen vi drar är således att
- Page 73 and 74: produktionsbegreppen till serviceve
- Page 75 and 76: 10.6. 5S - Sortera, Systematisera,
- Page 77 and 78: Kaizen handlar inte bara om möten,
- Page 79 and 80: 10.10. Sammanfattande analys och sl
- Page 81 and 82: esvikelse och olust. Vid ett brett
- Page 83 and 84: sätt som gör informationen mottag
- Page 85 and 86: 11.5. Sammanfattande analys och slu
- Page 87 and 88: service är nödvändigt för att k
- Page 89 and 90: finns en absolut definition av hur
- Page 91 and 92: Wallén, G., 1996, Vetenskapsteori
- Page 93 and 94: BilagorBilaga 1: Analysmodell för
- Page 95 and 96: Bilaga 3: Intervjuguide - konsultIn
- Page 97 and 98: Bilaga 4: Intervjuguide - kommunInl
- Page 99 and 100: 76. Vad har fungerat mindre bra/då