Olyckor i siffror

AlkoholSocialstyrelsen rapporterar att antalet ungdomar som vårdats på sjukhus för alkoholförgiftningökat dramatiskt. Störst är ökningen i åldern 15-19 år. Tendensen är densamma i hela landet.År 1987 vårdades 91 pojkar och 71 flickor per 100 000 invånare i åldern 15-19 år på sjukhusför alkoholförgiftning. Motsvarande siffror år 2001 var 257 pojkar, det vill säga nästan en tredubbling,och 273 flickor, eller nästan en fyrdubbling. Även så lågt ner i åldrarna som 10-14 årförekommer alkoholförgiftningar. Enligt siffror från Rättsmedicinalverket har antalet dödsfallberoende på alkoholförgiftning ökat kraftigt på senare år. År 1994 dog 38 personer av alkoholförgiftningmedan antalet ökat till 183 dödsfall år 2001.Kopplingen mellan alkohol och våld är generellt sett starkare i länder där man dricker för attberusa sig (t ex Sverige) än i länder där dryckesmönstret är mer utspritt över tiden. Vid en jämförelseav de nordiska länderna fann man att sambandet mellan alkoholkonsumtion och våldsbrottvar starkare ju explosivare dryckesmönstret var (dvs. att man dricker för att bli berusad).Finland har det mest explosiva dryckesmönstret och även det starkaste sambandet. Danmarkhar det mest utspridda dryckesmönstret av de nordiska länderna och visar också det svagastesambandet mellan alkoholkonsumtion och våldsbrott. En granskning av 30 000 domar förvåldsbrott visade att tre fjärdedelar av alla våldsbrott var alkoholrelaterade. Statistiken visar attca hälften av misshandelsbrottsligheten under det senaste decenniet kan betecknas som alkoholbetingad.Av våldsbrotten begicks nästan hälften på eller i närheten av restauranger. Av dedömda var 93 procent män och 38 procent var 15–24 år.Alkohol är en bidragande riskfaktor vid många dödsfall som bedömts som narkotikarelaterade.Det gäller särskilt vid dödsfall i samband med heroininjektion där de dödsfall där det ävenfanns alkohol i blodet på den avlidne uppvisade signifikant lägre heroinkoncentrationer jämförtmed dödsfallen utan alkohol. När det gäller de amfetaminrelaterade dödsfallen ingår alkohol imånga av förgiftningsfallen som en bidragande faktor.Andra konsekvenser av alkoholkonsumtion är trafikolycksfall, bränder och drunkningar. De alkoholrelateradetrafikolyckorna med dödlig utgång har enligt polisen minskat mer eller mindrestadigt. År 2005 uppgav polisen att 27 (5 procent) motorfordonsförare (moped, MC, bil) varitinblandade i dödsolyckor och samtidigt varit påverkade av alkohol eller andra droger. Detta ärdock en kraftig underskattning av verkligheten.Av de personbilsförare som dog i trafikolyckor år 2005 obducerades 92 procent. Av dessa hade34 procent alkohol i kroppen. Inte ens dessa 34 procent ger en helt rättvisande bild av verkligheteneftersom några av förarna överlevde någon tid efter olyckan och under denna tid haralkohol förbränts. De kan också ha fått blodtransfusioner innan de slutligen avlidit, vilket harspätt ut eventuellt alkoholbemängt blod. Alkohol som fanns i blodet vid olyckan kan alltså varaborta vid obduktionen. Av de personbilsförare som dödats vid singelolyckor var andelen medalkohol i blodet ca 50 procent.Alkohollåsutredningen (SOU 2006:72) har uppskattat att det verkliga antalet skadade personer ialkoholrelaterade vägtrafikolyckor kan uppgå till ca 8000 per år (av totalt ca 66 000 skadade).Knappt två tredjedelar av olyckorna med misstänkt alkoholförekomst var singelolyckor. EnligtVägverkets analytiker uppskattas antalet dödade alkoholpåverkade fordonsförare ellerfotgängare som med säkerhet varit alkoholpåverkade till cirka 100 varje år. Detta tal är san-48