Olyckor i siffror

Riskutvecklingen i stort inom arbetslivet har redan kommenterats och belysts i siffror i avsnittetom skador i arbetslivet kap 3.3. och figur 3.13. Efter en stadig uppgång i antalet svåraolycksfall med dödlig utgång i takt med industriutvecklingen fram till sent 1940-tal har sedandödsfallen stadigt avtagit och är nu nere på mycket låga siffror.Nedgången under förra seklets andra hälft återspeglar säkert i betydande grad effekter avdirekta skyddsåtgärder, men man måste också ta i beaktande de stora strukturförändringaroch teknikskiften som skett i svenskt arbetsliv där antalet sysselsatta i traditionella riskutsattanäringar som jord- och skogsbruk, gruvindustri, järn- och stålframställning stadigt minskat.Det finnas alltså två processer, dels de direkta säkerhetsåtgärderna och dels förändringar somhar helt andra förtecken, men som likväl påverkar riskutvecklingen.Som framgått av figur 3.7 liknar riskutvecklingen inom vägtrafiken den inom arbetslivet, dockmed en kulminering vid en senare tidpunkt. Liknande upp- och därefter neråtgående kurvorkan också tas fram för flyg, sjöfart och järnväg. Liksom för arbetslivet kan man spekulerakring två parallella mekanismer, direkta säkerhetsåtgärder respektive andra processer sombidragit utan att primärt ha syftat till ökad säkerhet. De direkta säkerhetsåtgärderna inom vägtrafikenär välkända: säkerhetsbälte, hastighetsbegränsningar, bilbarnstolar, mittbarriärer osv.De indirekta processerna är mindre välkända och diskuterade: urbanisering, ökad trafiktäthet,förbättrad framkomlighet, förbättringar i fordonsparkens kvalitet och tillförlitlighet samt utbyggdkollektivtrafik. Inte minst kollektivtrafikens utveckling torde medföra betydande säkerhetsvinster”på köpet”.SlutsatserSom framförts i tidigare utgåvor av Olyckor i siffror tycks teknikrelaterade skaderisker (trafik,industri, produkter) tendera att avta över tid, medan socialt relaterade skaderisker (självmord,olycksfall bland äldre, förgiftning av alkohol och droger) tenderar att öka. Vis av historiskaerfarenheter kan man dock inte bortse från att pågående och kommande teknikrevolutionerkan komma att medföra nya risker på olika områden, t ex inom bioteknik och farmakologi.Utvecklingen på förgiftningsområdet inger redan farhågor i detta avseende. Den framväxandevårdteknologin öppnar också upp för nya risker inom patientsäkerhetsområdet. Samtidigtgränsar dessa exempel mot de socialt relaterade riskerna där även antagonistiska hot kanfå oväntad draghjälp av tekniska innovationer, inte minst informationsteknologin som görpotentiellt farlig teknik tillgänglig för helt nya grupper utom räckhåll för samhällets traditionellakontrollrutiner.59