Olyckor i siffror

Regional utveckling och urbaniseringRedan 1994 kom den första svenska skadeatlasen ut som beskrev det geografiska mönstret förskador i dödlighet och personer som vårdats i sluten vård efter en skada (Folkhälsoinstitutet).Data gällde för perioden 1988-92. Ett mönster framkom där skador, framförallt hos män, ärvanligare i norr än längre söder ut. Kvinnorna har snarare mest skador i Mellansverige, södraNorrland och Dalarna.Barnsäkerhetsdelegationen tog 2002 fram en skadeatlas som redovisade frekvenser och trenderpå nationell, läns- och kommunnivå 1987-2000 (Barnsäkerhetsdelegationen).År 2003 presenterade Nationellt centrum för lärande från olyckor (NCO) en äldreskadeatlasmed data och trender på nationell-, läns-, kommungrupps- och kommunnivå. År 2005 utkomPersonskador i Sverige som innehåller fakta och trender för alla åldersgrupper på nationell,läns-, kommungrupps- och kommunnivå. De senare atlaserna bygger framförallt på personersom vårdats på sjukhus efter en skada.Föredelningen av dödligheten i skador i olika kommungrupper har studerats under en 30-årsperiod,från 1972-2002. Under den perioden har den totala dödligheten i skador minskat från66/100 000 döda till 42/100 000, dvs. med ungefär en tredjedel.Vid periodens början var vägtransportolyckor den vanligaste skadetypen, medan fallolyckoroch avsiktlig självdestruktiv handling (självmord) var de vanligaste skadetyperna vid periodensslut . Både suiciden och vägtrafikolyckorna har minskat under perioden, dödligheten ivägtransportolyckor betydligt mer än självmorden (från 20/100 000 invånare till 7/100 000för vägtransportolyckorna, medan självmorden har minskat från 15,5/100 000 invånare till11,5/100 000 invånare). Minskningen är för vägtransportolyckorna 65 procent och för självmorden25,8 procent. Detta stämmer väl överens med resonemangen om att teknisk betingadeskador har minskat kraftigt medan de socialt betingade skadorna har minskat i betydligt mindreutsträckning. Vägtransportolyckor kan ses som representant för tekniskt betingade skadormedan suiciden är representant för de socialt betingade skadorna och det är därför av intresseatt specialstudera dessa. Även fallolyckor har minskat under den studerade perioden för kvinnormedan antalet omkomna män per 100 000 invånare är ungefär lika i periodens början ochslut. Antalet fallolyckor hos äldre har dock ökat hos bägge könen under det senaste decenniet.Nedgången av antalet skador har varit större i storstäder och förorter än i mindre orter ochlands- och glesbygd. I storstäder har nedgången i transportolyckor gått från 20/100 000invånare till 3/100 000 invånare, d.v.s. minskat med 85 procent.Självmorden har minskat betydligt mer i städer än i glesbygds- och landsbygdskommuner,både bland män och kvinnor.Annat olycksfall, en diagnos som används då de närmare omständigheterna kring olyckan ärokända, har minskat mest i förortskommunerna och minst i de mindre kommunerna. Minskningeni annat olycksfall är betydligt större bland kvinnor än män, förmodligen beroende påatt annat olycksfall var högre bland kvinnor än män. Studier genomförda av Socialstyrelsenpekar på att cirka 75 procent av annat olycksfall är fall. Skador där avsikten är oklar harminskat mest i storstäder.57