LRV vården vid Ytterö (pdf) - Psykiatrin Södra

o 10 procent av alla med psykosdiagnos döms för något slags våldsbrott under entioårsperiod.o Det har inte blivit större andel schizofrena som döms för våldsbrott efter de såomskrivna neddragningarna av slutenvårdsplatser inom psykiatrin eller efterPsykiatrireformen 1995.o Att fokusera på personer med psykossjukdom och våldsbrott lederuppmärksamheten fel. Det är mycket vanligare att personer med diagnosen”antisocial personlighetsstörning” begår våldsbrott, och dessa vårdas inte inompsykiatrin.o Missbruk är ett betydligt större problem än psykossjukdom avseendevåldsbrott.o Den Nationella trygghetsundersökningen (Brottsförebyggande rådet, 2008)visar att människors oro för våldsbrott (inte bara våld från psykiskt störda) harökat mer än den faktiska våldsbrottsligheten och graden otrygghet och rädslaför brott påverkas antagligen en hel del av aktuella händelser och mediasbevakning av dem.Det finns en studie från USA (Steadman et al., 1998) där man bland annat jämförtförekomsten av våld från personer som skrivits ut från akutpsykiatriskavårdinrättningar med förekomsten av våld från invånare som kommer från sammabostadsområden (neighbourhoods) som dessa utskrivna. De utskrivna hadediagnoserna schizofreni, schizofreniform psykos, schizoaffektiv psykos,depression, dystymi, mani, kort reaktiv psykos, vanföreställningssyndrom,alkohol- eller narkotikamissbruk eller -beroende eller personlighetsstörning. Igenomsnitt hade de varit inskrivna i 4,5 dagar. Det var sammanlagt 1136 patientersom jämfördes med 519 andra personer från samma bostadsområden.Resultaten är intressanta. Det fanns inga signifikanta skillnader mellanförekomsten av våld från patienter utan missbruk och andra boende i sammagrannskap som inte heller hade missbruksproblem. Missbrukssymtomen höjdealltså förekomsten av våld oavsett om man hade psykiska problem eller ej, menmissbruket var vanligare hos de utskrivna patienterna än hos den övrigabefolkningen i området.I en annan studie (Lincoln et al., 2005) jämfördes risken för våldsamt beteende hos50 rättspsykiatriska och 29 allmänpsykiatriska patienter efter utskrivning frånslutenvård. Man gjorde fyra uppföljningar under två år efter utskrivning.Våldsbenägenheten minskade (framgår inte från vilken nivå) hos båda gruppernaunder uppföljningstiden och det var inga signifikanta skillnader mellan grupperna.Man drar slutsatsen att den ”befintliga eftervården” klarade av att sänkavåldsbenägenheten efter utskrivningen och att rättspsykiatriska patienter inte ärfarligare än andra, allmänpsykiatriska patienter.Gunnar Kullgren (2003) skriver i sin genomgång av svenska och internationellastudier i frågan om psykiskt störda och våldsbrott bland annat att12