Info nr 11/2006 - IF Metall

info:För förtroendevalda i IF Metall11/2006Vargönsdyra energiåtervinnssidan 4–5Eva sökernya vägar tillmedlemmarnasidorna 8–9Ge polskasvetsaresamma lönsom vi harsidorna 6–7

info:11/2006www.ifmetall.se2STEFANFUNDERARStarka och enadeValresultatet innebär en tillbakagångför socialdemokratin.Samtidigt står vårt fina förbundIF Metall starkt och enat.Nu går vi vidare tillsammans!Våra uppgifter framöver är flera:För det första väntar en tuff avtalsrörelse.Där är förbundets uppdragatt se till att våra medlemmar fårreallöneökningar och goda villkor.Den uppgiften blir svårare och merkomplicerad med en regering somstår arbetsgivarna nära. Men viska som avtalsslutande part ta vårdel av ansvaret.IF Metall ska fortsätta att sättarättvisan främst. När den borgerligaalliansens förslag nu blirregeringspolitik ska IF Metall varatydligt i våra ställningstaganden. Idet arbetet ska både förbundet ochavdelningarna vara aktiva, fråndag ett.IF Metall ska visa medlemskapetsvärde och styrka. Vi ska fortsättaatt utveckla ett ideologiskt ochorganisatoriskt starkt IF Metall.Vi är en bra bit på väg och skagemensamt se till att våra medlemmarhar nära och bra kontaktermed sitt fackförbund.Till vårt fackliga uppdrag hör att ialla lägen försvara alla människorslika värde. Sverigedemokraternasframgångar stämmer till eftertanke.IF Metall ska ta aktiv deli arbetet för solidaritet och motfrämlingsfientlighet och rasism.stefan.lofven@ifmetall.seFoto: Bengt Nilsson/Trollhättans TidningTrollhättan ljus i valmörket:– Vi startade valarbetetredan för två år sedanTrollhättan framstår som ett av ljuseni det socialdemokratiska valmörkret.Här fick partiet egen majoritet med53 procent. Sverigedemokraternatrycktes tillbaka rejält.– Vi började valrörelsen redan för två årsedan. Då bildade vi grupper där fackoch socialdemokraterna har samarbetat.Vi har haft ett politiskt program, vihar jobbat hårt och haft roligt, berät-STÄNDIG VALRÖRELSE, samarbetemed alla andra fack och med socialdemokraterna.En konkret politik somligger före. Det tror Monika Thedorsson,IF Metall Trollhättan, ligger bakomframgången.IF Metall gör valanalysVarför blev valresultaten så olika? Iindustristäder som Luleå och Kumlafick socialdemokraterna egen majoritet.I Landskrona blev bilden denmotsatta där högerextrema Sverigedemokraternafick 22 procent.Det är frågor som IF Metalls valanalysgruppska ge svar på. Gruppenfår deltagare från avdelningarna ochförbundet.– Valet avgjordes av 100 000 röster.Hade 60 000 av dessa hamnat hos socialdemokraternahade regeringsskiftetinte blivit av. Nu har vi i stället fåtttar Monika Theodorsson, ordförande iavdelningen.Trollhättan är en kommun somförknippats med sverigedemokraterna.Efter valet är deras styrka halverad.– Vi insåg att dessa grupper fanns.Enda chansen att möta dessa var, ochär, att ta debatten och visa vad de verkligenstår för, säger Monika Theodorsson.I Trollhättan vann socialdemokraternatre nya mandat. Framgångarnagrundar sig ytterst på förtroende förden förda politiken och politikerna.– Alla känner till den verklighetSaab-fabriken levt under. Vi har lyckatsdriva den frågan i riksdagen och gentemotregeringen genom vår riksdagsmanPeter Johansson som varit metallarbetarepå Volvo Aero. Regeringen ladefram ett bra Trollhättepaket. Det visarhur viktig det är med arbetare i politiken.Lokalt har vi legat före andrapartier.Monika Theodorsson upplever attvalarbetet bland industriarbetarnafungerat bra. Det är känslan efteratt ha pratat med IF Metalls aktiva iövriga landet.– Det viktiga är att hålla ihop och attjobba tillsammans med andra fack ochpartiet.ytterligare en motpart, säger IF Metallsandre vice ordförande Anders Ferbe.Det skiljer bara 1,9 procent mellanblocken, men i antalet röster är det ettverkligt förlustval för socialdemokraterna.– IF Metalls viktigaste uppgift äratt värna medlemmarnas intressen ochderas villkor. Det gäller att stärka organisationensamt att värva och aktiveramedlemmarna för rättvisefrågor. Detgäller att lägga fast en långsiktig strategihur förbundet ska möta den nyasituationen där en avtalsrörelse väntar,säger Ander Ferbe.

Foto: Marie UllnertIllustration: Bo Perssonfakta:IF Metall gästades under valrörelsens sistavecka av 13 fackliga industriarbetare frånColombia, Ryssland, Ukraina, Vitrysslandoch Zimbabwe. De har studerat fackligtpolitisktarbete och deltagit i aktiviteterhos flera avdelningar. Programmetfinansieras med hjälp av medel från OlofPalmes Internationella Center.I SKILDA VÄRLDAR lever Tyrone Hansson, IF Metalls klubbordförande påEka Chemicals och Japhet Moyo, generalsekreterare för Metall i Zimbabwe.Men samma brinnande engagemang för fackligt-politiskt arbete förenar dem idiskussioner när de möts på Ale torg i Nödinge.Zimbabwe och Alingsås– som två olika planeterEn förvånad Japhet Moyo, Metalls generalsekreterarei Zimbabwe, lyssnartill den borgerliga alliansens receptpå att skapa fler jobb i Sverige. Närhan följer med IF Metalls avdelningMellersta Älvsborg ut i valrörelsenssista vecka söker han upp moderaternasvalstuga för att få svar:– Förklara för mig hur ni genom attsänka lönerna ska kunna skapa flerjobb? Tycker ni att arbetarna har detför bra i Sverige?Något svar får inte Japhet Moyo, mendet behöver han inte heller. Han leverredan i en sådan verklighet och denfungerar inte alls.– I Zimbabwe räcker industriarbetarensgenomsnittslön inte ens till tre målmat för en familj under en månad. Lönersom hela tiden sjunker i värde gerinte fler jobb, tvärtom. I Zimbabwe harvi en arbetslöshet på över 70 procent.Tillsammans med Silas Kuveyafrån Textilarbetareförbundet beskriverJaphet Moyo ett land i djup kris.Mugaberegimen har tömt landet påtillgångar, råvaror saknas till industrinoch människor flyr.– Närmare tre miljoner människorfrån Zimbabwe har flytt till andra länder,som till exempel Sydafrika.En inflation på 1 000 procent per årgör att pengarnas värde minskar helatiden. Av Zimbabwes 14,2 miljonermänniskor lever cirka 80 procent underfattigdomsgränsen. Hur överlever JaphetMoyos medlemmar?Protester mot fattigdom– Vi förhandlar om lönerna var tredjemånad och vi försöker också få in andravillkor i avtalen, säger Japhet Moyo.Just den vecka som Japhet Moyo ochSilas Kuveya besöker Sverige ordnar de35 förbunden inom centralfacket landsomfattandeprotester mot fattigdomenoch svälten.– Det är den fackliga rörelsen ochde arbetande människorna som måstekämpa för sin situation, säger JaphetMoyo.Fängslad fyra gångerMen alla försök att förändra innebär enrisk för de som är fackligt aktiva.Reglerna är hårda och det är lättatt fängslas för samhällsomstörtandeverksamhet. Det räcker oftast att baravara med i facket eller att prata omfacket.– Som ledare i förbundet och det centralafacket är jag ständigt påpassad.Hittills har jag suttit i fängelse fyragånger, säger Japhet Moyo och låtersom han räknar med att det kan bli fler.Tyvärr stämmer nog också hansförmodan. Nyheter från Zimbabweberättar att över 500 fackligt aktivagripits av polis under demonstrationerden aktuella veckan.annette.lack@ifmetall.sePolis tog emot Japhet Moyo vid hemkomst. Arrestering och förhör i flera timmar om ”flykten” till Sverige.3

11/2006Foto: Dragan Mitrovicinfo:Vargön Alloys möter elprÅtervinnerElproducenternas jättevinster hotarden svenska basindustrin. En delväljer att flytta produktionen till ländermed lägre priser och obefintligamiljöregler. Sveriges enda legeringsverk– Vargön Alloys – går i stället ibräschen för energiåtervinning.ÅTERVINNING. – Genom att sälja spillenergihåller vi nere kostnaderna. Detär en nödvändighet för att produktionenska löna sig, säger Christer Persson,klubbordförande på Vargön Alloys.AvregleringenDen svenska elmarknaden avreglerades1996. Tanken var att produktionenskulle bli effektivare och elprisernalägre genom konkurrens på enfri marknad. Det blev precis tvärtom.www.ifmetall.seSedan 1996 har de svenska elprisernastigit kraftigt. Trots att industrin betalaringen eller mycket låg elskatt harden fått sitt elpris fördubblat. Menavreglering och stigande elpriser äringet specifikt för vårt land – de flestaeuropeiska länder har genomgått en liknandeutveckling. Det stigande elprisetberor framför allt på att den så kalladefria elmarknaden inte fungerar som detvar tänkt.Tre el-jättar dominerarNär elmarknaden avreglerades blevdet fritt fram för de större elbolagen attköpa upp de mindre. I dag dominerasdärför den svenska elmarknaden av trestora elproducenter: svenska Vattenfall,finska Fortum och tyska Eon (före dettaSydkraft). Tillsammans står de för cirka90 procent av elproduktionen i Sverige.4

iserna med eget system:hälften av all energi– Det är en miljömässig vinst och enekonomisk nödvändighet om produktionenska löna sig, säger Christer Persson,klubbordförande på Vargön Alloysutanför Vänersborg.Prishöjning slår mot jobbenVargön Alloys är Sveriges enda, och enav Europas största, tillverkare av ferrokromoch ferrokisel. Dessa legeringarär livsviktiga råvaror för stålindustrin.De ger stålet hårdhet och motståndskraftmot korrosion. Två tredjedelar avVargöns produktion exporteras, restensäljs på den svenska marknaden.Tillverkningen av ferrolegeringar ären energikrävande process. På ett årförbrukar Vargön Alloys närmare650 000 MWh. Det motsvarar ungefären halv procent av den totala elförbrukningeni Sverige. Företaget var förutseendeoch började redan på 1950-taletatt utveckla egna system för att tatillvara på spillenergi.– I dag återvinns hälften av denelenergi som tillförs processen. Vilevererar bland annat högtrycksångatill pappersbruket Holmen Paper ochhetvatten för uppvärmning av bostädertill Vänersborg Energi, säger ChristerPersson.Trots att Vargön återvinner energioch köper sin elkraft på långsiktigaavtal från Vattenfall drabbas företagethårt när elpriserna stiger. En höjningmed ett öre per kilowattimme motsvararökade utgifter med drygt sju miljonerkronor på ett år. I dag är Vargönskostnad för el nästan tre gånger störreän utgifterna för löner.– Vi är beroende av en säker tillgångpå elkraft och till ett rimligt pris. Varjehöjning försämrar vår konkurrenskraft.Därmed riskeras jobben.anneli.torner@ifmetall.se– en dyr affär för industrinSista kilowattimmen styrPå NordPool, den gemensamma nordiskaelbörsen, bestäms elpriset utifrånvad det kostar att producera ”den sistakilowattimmen”. Eftersom kraftbolagensjälva bestämmer vilket produktionsslagav energi som nyttjas kan de sparaden billiga vattenkraften eller sälja denutomlands.– På så vis ser de till att produktionenför den sista kilowattimmen somförbrukas blir kol eller gas, vilket höjerpriset för konsumenterna och ger elproducenternaderas jättevinster, säger PerÖhman, utredare på IF Metall.Tidigare i år väckte styrelseproffsetSverker Martin-Löf stor uppmärksamhetnär han framförde, ett för näringslivetovanligt, önskemål om en återregleringav energimarknaden. Något somPer Öhman är tveksam till:– Det är möjligen en temporärlösning. IF Metall menar att vi behöverökad elproduktion med fler aktörersom kan skapa en riktig konkurrensom elkunderna. I avvaktan på det börregeringen verka för att Vattenfallges en prispressande roll. I annat fallriskerar vi att de elintensiva företagen,och därmed jobben, på sikt försvinner.anneli.torner@ifmetall.seFoto: Berne LundkvistIngen balans mellan vinst och prisFörra året gjorde svenska folkets Vattenfallen vinst på drygt 20 miljarderkronor. Av dessa fick staten närmare 6miljarder kronor i utdelning.– IF Metall menar att det måste finnasen rimlig balans mellan vinstkravoch elpriser. Det är statens uppgift attpå lång sikt trygga säker el till konkurrenskraftigapriser, både för industrinoch privatpersoner, säger Per Öhman.ELANVÄNDNINGEN ÖKAR. Medan hushållens användning minskat något harindustrin som helhet ökat sin elanvändning. Utvinnings- och tillverkningsindustrinhar en hög förbrukning av el och bränsle men är av konkurrensskäl undantagna frånenergiskatt och har även nedsatt koldioxidskatt.5

11/2006info:Foto: Hans RunessonPolska svetsare till dumpade lönerFöretaget Svets & Mekano AB utanförVäxjö hyr in sex låglönesvetsare frånpolska bemanningsföretaget Baltix.Efter intensiva förhandlingar lämnasärendet över till Industrikommitténsskiljenämnd för avgörande.– Beroende på utvecklingen kan dettakomma att få stor betydelse i vår avtalsrörelse,säger Veli-Pekka Säikkäläpå IF Metalls förhandlingsenhet.Det är första centrala förhandlingenom utländsk arbetskraft, sedan industrinsparter skrev avtal om tillfälligamedlemmar i industrins arbetsgivarorganisationer.– Arbetsgivarna lägger nivån förutländska arbetare i närheten av kollektivavtaletslägsta timlön. Det ärwww.ifmetall.se6Industriavtalet – ger mer till allaIndustriavtalet, eller ”samarbetsavtaletom industriell utveckling och lönebildning”är ett första konkret resultatav samarbetet mellan Facken inomindustrin, FI. Det första industriavtalettecknades mellan Facken inom industrinoch industrins arbetsgivareförbundden 18 mars 1997.Avtalets syfteIndustriavtalet ska främja industriellutveckling, lönsamhet och konkurrenskraftpå den svenska arbetsmarknaden.Det ska skapa förutsättningar för högsysselsättning, låg arbetslöshet, godlöneutveckling och goda arbetsvillkor.InnehållI industriavtalet gör parterna gemensammabedömningar om viktigaförutsättningar för en god industriellutveckling i Sverige. Till exempel denstarka internationella inriktningen.Praktiskt taget alla industriproduktersäljs i internationell konkurrens.Viktiga samarbetsområdenIndustriavtalet tar fram särskilt viktigaområden för industriell utveckling.Några är energifrågor, forskning ochutveckling samt utbildnings- ochkompetensfrågor. För att påverka deförutsättningar som svensk industrimöter i dessa områden finns ett antalpartsgemensamma arbetsgrupper.IndustrikommitténFör att följa tillämpningen av industriavtalethar parterna bildat Industrikommittén.I dess uppgift ingåratt behandla frågor som skapar godaförutsättningar för industrin och de

ROLF GUNNARSSON är huvudskyddsombudoch Lilian Cortas ärnybliven klubbordförande påSvets & Mekano AB i Vislanda.medveten strategi för lönedumpning,menar Veli-Pekka Säikkälä.Svets & Mekano försvarar sig medatt det inte finns svetsare att få tag på,därför anlitar man Baltix. Det polskaföretaget skyller på att det inte har råd– Vi trivs ihop med depolska arbetarna, de ärduktiga och gör ett brajobb. Självklart ska de hasamma lön som vi andra.att betala högre löner, men fakturerarSvets & Mekano långt under vad ensvensk svetsarbetare kostar.– Båda företagen är lika skyldiga tilllönedumpning eftersom Svets & Mekanointe är villiga att betala vad detborde kosta, anser Veli-Pekka Säikkälä.Hot mot svensk modellDet visar sig att det polska bemanningsföretagetetablerar sig på fleraställen i landet med samma inställningtill låglönekonkurrens.Arbetsgivarna vill bana väg för liknandeverksamheter och hotar hela densvenska modellen med kollektivavtaloch löneprinciper.– Det kan få förödande konsekvenserinte bara för våra medlemmar, utanför hela samhället. Det blir omöjligtför svenska företag att konkurrera påsamma villkor. Det kan leda till ökadarbetslöshet och minskad köpkraft.Det är en utveckling som vi inte vill se iSverige, poängterar Veli-Pekka Säikkälä.michael.blohm@ifmetall.senotiser:Löneskillnader granskasLöneskillnaderna mellan mänoch kvinnor består trots tydliglagstiftning. Enligt jämställdhetslagenska alla arbetsgivare medfler än nio anställda upprätta enhandlingsplan för jämställda löner.Jämställdhetsombudsmannen,Jämo, har fått i uppdragfrån regeringen att skärpa tillsynenav arbetsgivarnas arbete förjämställda löner. I sin störstagranskning någonsin ska Jämosyna 1 245 arbetsgivare.Tillsammans med Sif, CFoch Teknikarbetsgivarna harIF Metall tagit fram skriftenLönekartläggning som stöd för huren handlingsplan för jämställdalöner kan tas fram. Skriften finnspå hemsidan, www.ifmetall.se.Uppdatera registerSnart börjar avtalsrörelsen. För attnå ut med information snabbt ärdet viktigt att förbundet har rättkontaktuppgifter.Alla förtroendevaldauppmanas att kontrollera attmobiltelefonnummer oche-postadress finns registrerat imedlemsregistret.Det gör du i medlemsportalenunder fliken Medlemsbok ellergenom att kontakta din avdelning.anställda. Industrikommittén utserledamöter i Industrins Ekonomiska Rådoch opartiska ordföranden.Industrins Ekonomiska RådIndustrins Ekonomiska Råd, IER,består av fyra, från parterna fristående,ekonomer som utses av Industrikommittén.De ger rekommendationer iekonomiska frågor.Inför en avtalsrörelse ger det ekonomiskarådet ut en eller flera rapporterom ekonomiska förutsättningar.Opartiska ordförandenOm parterna inte är överens när enmånad återstår innan gällande avtallöper ut ska en eller flera opartiska ordföranden,OpO, träda in. Industriavtaletreglerar uppgifter och befogenheter förgruppen som ska vara på fem till tio personeroch utses av Industrikommittén.Industrins förhandlingsavtalIndustriavtalet innehåller också Industrinsförhandlingsavtal som reglerarhur förhandlingar om nya riksavtal,alltså kollektivavtal på riksnivå, sker.En tidsplan säger att förhandlingarnaska starta senast tre månader innandet gamla avtalet löper ut och varaslutförda senast vid den tidpunkt dågällande avtal löper ut.Läs merpå www.fackeninomindustrin.seFI består av Civilingenjörsförbundet,Industrifacket, Sif, Svenska Livsmedelsarbetareförbundet,Svenska Metallindustriarbetareförbundet,Svenska Pappersindustriarbetareförbundetoch Skogs- ochTräfacket.7

info:11/2006I början haltade vår medlemsservice– Nu bygger vi något nyttIF Metalls 52 avdelningar har nyligenfyllt fem månader. Samtidigt medden ordinarie verksamheten finnsnya rutiner, arbetsordningar ochbranscher. Hur har det gått att få dennya avdelningen att fungera?– Vi har plockat bra saker från degamla förbunden och bakat ihop det tillnågot nytt, säger Morgan Fagerström,ordförande för IF Metall Halland.Det låter enkelt och smärtfritt. Riktigtså smärtfritt är det ju inte att föraihop två förbund med olika kulturer ochsätt att arbeta.– Arbetsgrupper har noga gåttigenom olika frågor och tittat på hurrespektive förbund förr arbetade, berättarMorgan Fagerström.www.ifmetall.seFoto: Katrin SvenssonOrtsbevakaren – en del av avdelningens serviceEva Braun arbetar ständigt medservice till medlemmarna och attvärva nya medlemmar. Förutom attväva maskinbeklädnad på AlbanyInternational AB knyter hon åtskilligakontakter.– En av mina uppgifter som ledamot iavdelningsstyrelsen är att vara ortsbevakareför företag i Halmstad.Eva Braun åker runt till företagför att ge personlig information tillmedlemmarna. Men också för att lockanotis:Dags samla in lönestatistikInsamling av uppgifter till årets lönestatistikbörjar snart. Undersökningenomfattar i år endast medlemmar inomTeknikavtalet Metall.Avdelningarna skickar ut underlaget,medlemsförteckningar, till klubbarnaoch registrerar sedan löneinformationen.Anvisningarna och underlaget införstatistikinsamlingen skickas ut kringmånadsskiftet september/oktober.fler till IF Metall. På kort tid ska honmotivera personer hon tidigare inte harträffat.– Önskedrömmen vore att få hållaen längre introduktion. Att få se det därnäst intill himmelska skimret i ansiktetnär man berättar om fackets ideologioch bakgrund.Att frälsa någon på bara någraminuters besök är knepigt. Det är dessutommånga medlemmar att besöka.Därför gäller det att ha flera verktyg.En stark förening bygger också påORTSBEVAKAREär ett av EvaBrauns fackligauppdrag. – Jagbesöker medlemmaroch letar nyamedlemmarpå företagen iHalmstad.Men det är också ettbra tillfälleför medlemmarnaatt föra fram sakersom jag kan ta medmig tillbaka.Centrala utbildningar 2006flera fackligt aktiva, något som EvaBraun använder sig av. För tillsammansmed uppdraget som ortsbevakareoch kursledare arbetar hon med integrationsfrågori sin klubb på Albany ochi avdelningsstyrelsen.Flera hjälps åt– Ensam skulle jag aldrig hinna besökaalla företag. Jag tar ofta hjälp av det regionalaskyddsombudet. Han eller honär ju lika mycket facklig representantoch ofta någon som många känner.Kanske har avdelningen även funnitett nytt verktyg för att få fler aktivamedlemmar. Av misstag gick avdelningenssenaste inbjudan för nyanställdaunder 30 år ut till många fler. Denskickades till både de över 30 år och desom varit medlemmar sedan länge.– Det felaktiga utskicket visade sigvara helt rätt. Även gamla medlemmaruppskattade att få fräscha kunskaperom facket och att få ställa frågor. Nudiskuterar vi faktiskt om detta kan blien fast verksamhet i vår avdelning,säger Morgan Fagerström.annette.lack@ifmetall.seUtbildning Plats Datum Sista ansökn. dag till avd.Förhandlarutbildning Vilsta sporthotell, 13-17/11 6/10EskilstunaLönesystem och Skåvsjöholm, 26–29 /11 13/10befattningsutveckling StockholmLag och avtal, Örenäs Slott, 27/11–1/12 13/10Bil- och traktor GlumslövGruvavtalet Gällivare Värdshus, 5–7/12 20/10GällivareKontakta din studieorganisatör eller din avdelning.8

Att Industrifacket och Metall redan deladehus gjorde den faktiska sammanslagningenenkel. En ny dörr öppnadesoch alla fick byta rum för att sitta näravarandra efter verksamhet och uppgifter.Svårare har det varit att hålla detegna kravet på god medlemsservice.– Vi är medvetna om att servicen harhaltat och att medlemmarna kanske tillen början upplever en försämring, sägerMorgan Fagerström.Foto: Katrin SvenssonNödvändiga diskussionerAtt vara medveten om detta och samtidigtsakna personal sätter stor press pådem som arbetar.– Därför är vi noga med att hållavåra gemensamma måndagsmöten ochfredagsfikan. Här kan alla ta upp sakertill diskussion så att vi får bena ut demordentligt, säger Morgan Fagerström.annette.lack@ifmetall.seMEDLEMSSERVICE till bådegamla och nya medlemmar stårhögst på prioriteringslistan förIF Metall Halland. – Därförägnar vi mycket tid åt att åkarunt på företagen i avdelningen,säger Morgan Fagerström,ordförande och Eva Braun,ledamot i avdelningsstyrelsen.Eva Braun tipsar dig som ska värva nya medlemmarPresentera dig tydligtAbsolut viktigast. En blivande medlemmåste få ett ansikte på vem eller vilkasom är facket.Därför jobbar vi fackligtFörklara med ett konkret exempel, gärnapersonligt. De flesta har börjat arbetafackligt för att de har blivit förbannadeöver en orättvisa. Är man fler som kandriva saken tillsammans är chansenstörre att ändra på orättvisan.Det här gör facketLöneförhandlingar är självklart. Menfacket gör så mycket mer. Rätt attpåverka köp av nya maskiner och utrustningkan ha stor effekt på den egnaarbetssituationen.Berätta om en viktig frågaOm en olycka sker på arbetet eller fritidenär försäkringen viktig, men här finnsofta många och krångliga regler.Genom att betala sitt medlemskapi facket får man både försäkringar ochinformation om hur de fungerar.Hedrad får pris – från sjöfolketSeko Sjöfolk delade i år ut sitt kulturprisi samband med bokmässan iGöteborg. En av pristagarna är KjerstiBosdotter, kulturansvarig på IF Metall.– Jag känner mig hedrad, särskiltsom priset kommer från sjöfolket. Deanvänder kulturen i den fackliga ochpolitiska kampen på ett föredömligtsätt, säger Kjersti Bosdotter.Kjersti Bosdotter får kulturpriseteftersom hon i åratal varit en outtröttligambassadör för att föra ut arbetarkulturen,anser Seko Sjöfolk.– Sjöfolket har en socialistisk kultursyn,som jag också delar. Därför blirjag extra glad att just de uppskattarmitt arbete, säger Kjersti Bosdotter ochtillägger:– Kulturen ska inte vara en förströelseeller tröst för ledsna själar. Kulturenär, och ska vara, ett utmärkt medelför att förändra samhället.PRISAD. Kjersti Bosdotter,kulturansvarig på IF Metall hartillsammans med Mikael Wiehefått Seko Sjöfolks kulturpris.9

info:11/2006Ett nytt studiesystem födsFörändrade utbildningar – närmare i tidHur ska fler medlemmar engagerasatt lära sig mer om fackliga frågor?Det har varit utgångspunkten förskapandet av IF Metalls nya studiesystem.Nu tas det i bruk runt om ilandet.Både Industrifackets och Metalls fackligakurser var uppskattade. Problemetvar att alltför få gick utbildningarna.Det nya studiesystemet har gjortsmer flexibelt för att fler ska kunna delta.Utbildningarna är fler och kortareän tidigare. De läggs dessutom näradeltagarna både geografiskt och i tid.– Vår erfarenhet är att ju närmarekursen ligger desto fler deltagare. Fåvill åka bort och övernatta. Man skaheller inte behöva vänta ett halvt årpå utbildning, då kanske man tröttnat,säger Ronny Olsson, på IF Metallsstudieenhet.Carin Wallenthin på organisations-Illustration: Bo Perssonenheten ser utbudet av studier somavgörande.– Även om det är få deltagare på enVad tycker du om det nya studiesystemet?www.ifmetall.se– Nu får de som är studieorganisatörerbättre förutsättningaratt prata medmedlemmarna. Det handlarinte enbart om att sätta uppen affisch och tala om att detär kurs och när den ordnas.Nu gäller det att tänkaefter och fråga varje personvad de behöver. Vi gör heltenkelt utbildningar eftervad folk vill ha, inte eftervad vi tror att de behöver.Det är mycket fler trådaratt hålla i. Uppdraget blirroligare. Det är viktigt att sehelheten.Annmarie Schwartz, studieorganisatörÖrebro län– Jag förstår tanken med detnya utbildningssystemet– att vi måste få upp utbildningsgraden.Men jag ärorolig för att utbildningarnainte blir lika kvalitetssäkra.Jag hade gärna sett attdet gamla studiesystemetfått komplettera det nya.Risken finns att avdelningarnu utformar sina egna utbildningar.Positivt är att det nyabidragssystemet är enkeltoch att pengarna kommersnabbt. Jag tror det kan blibra i längden.Jonas Ek, studieorganisatörÖstra Kronoberg– Fördelen är att utbildningarnaär korta. Det gör detlättare att få deltagare. Detblir en pedagogisk effektom man går en utbildning,återvänder till sin arbetsplats,använder de nyvunnakunskaperna och återkommeri nästa utbildning.En finess med korta utbildningarär att man möterupp mot det kunskapsbehovsom den enskilde har. Enannan fördel är tvärfackligheten,vi använder alltmer ABF- och LO-material.Samtidigt är det viktigt attvi inte förlorar vår IF Metallidentitet.Anders Svedjevik, studieorganisatörNorra Västerbotten– Tanken är god att förstförklara varför vi har ettkollektivavtal i stället för attgå in på innehållet direkt. Vimissade nog att prata en delideologi tidigare.Däremot tror jag att detkan bli svårt att få underlagtill utbildningarna, att vikanske bara hittar ett par,tre personer som vill gå. Jagär också orolig för att utbildningarnaför förtroendevaldakommer att se olika ut överhela landet. Det gäller attväxa in i det nya tankesättet.Det tar alltid tid att läraom.Fredrik Ekstrand,studieorganisatör VästraKronoberg10

och rumkurs så gäller det att på ett bra sätttillmötesgå de som vill få kunskap. Dedeltagarna ger ju i sin tur ringar påvattnet, säger hon.Tidigare fanns det en medlemsutbildning,i dag finns det flera att väljapå. Det är dels de traditionella, allmänfackligakurserna, dels kurser om alltifrån diskriminering till internationellafrågor. Kurserna är på mellan en och tredagar. Studiedeltagarna kan börja meddet ämne som de är mest intresserade av.– Tycker man något är kul så villman ju gärna fortsätta, säger RonnyOlsson.– Utbildningsvägarna har förändrats,men utbildningarna har intekortats. Det nya systemet bygger på attvi har ett längre lärande och att vi återkommermed träffar och uppföljning,säger Carin Wallenthin.Fylla luckornaTidigare togs ingen hänsyn till vilkafackliga uppdrag man hade eller tillförkunskaper. Nu tar studieenheten påIF Metall fram beskrivningar som visarvilka uppgifterna är för olika uppdrag.Det avspeglas i studiesystemet. Densom saknar kunskaper på något områdekan fylla i luckorna.– Utbildningsvägarnahar förändrats, menutbildningarna harinte kortats.– Studieorganisatören har en centralroll i att engagera fler och nya deltagare,men det är även viktigt att alla i enstyrelse är ute och pratar med medlemmarna,säger Carin Wallenthin.Oavsett hur länge man har varitförtroendevald så finns det nu enaktuell utbildning att gå en gång omåret. I Förtroendevald Aktuellt har allamöjlighet att uppdatera sig om vad somhänder i förbundet, vilka frågor somdiskuteras och därmed få ett erfarenhetsutbyte.Utbildningen uppdaterasvarje år.maria.backstrom@ifmetall.seHar du frågor som rör reglerna på arbetsmarknaden.Skicka dessa till info@ifmetall.se. Tidningen Lag & Avtalger dig svaren.”Sextrakasserierska straffas hårt”Förra året skärptes reglerna kringsexuella trakasserier i arbetslivet.Tidigare hette det att en arbetsgivareinte fick trakassera en anställd föratt denne avvisat arbetsgivarenssexuella närmanden, alternativtanmält arbetsgivaren för könsdiskriminering.Numera får inte en arbetsgivarediskriminera en anställd genomsexuella trakasserier. Sexuell mobbningär uttryckligen förbjudet.Där går gränsenDessutom måste arbetsgivare agerapå ett särskilt sätt om en arbetstagareanmäler att denne utsatts försexuella trakasserier från en annanarbetstagare.Det innebär att arbetsgivarenmåste utreda trakasserierna och ärskyldig att stoppa dessa. I värsta fallgenom uppsägning av mobbaren.Vad räknas då som sexuella trakasserier?Enkelt uttryckt är det den somutsätts som bestämmer var gränsengår. När en anställd känner sig utsattav klappar i baken eller kramaroch säger ifrån måste det respekteras.Samma sak gäller grova skämt,hur ”välmenande” skämtaren änsäger sig vara.Det är känsligt att diskuterasexuella skämt och tafsande. Därförär det också frestande för mångaatt välja den enkla vägen och viftabort eller i värsta fall skämta bortproblemet.Men med vetskapen om arbetsgivarensuttryckliga skyldighet ifrågan blir det enklare för en förtroendevaldatt ta itu med problemet.Enligt jämställdhetslagen ska arbetsgivarensamarbeta med fackligaorganisationer i frågor om könsdiskriminering.En viktig uppgift förfackliga företrädare kan då varasamtal och att hjälpa den mobbadeatt berätta.Jämo Claes Borgström påpekadenyligen i en intervju i Lag & Avtalatt det är viktigt att inse att människorsom utsatts för sexuellt förtryckinte alltid frivilligt talar om det. Demåste få en tydlig fråga om saken föratt våga prata.Sexuell mobbning kan stå mobbarendyrt. Det visar en dom iArbetsdomstolen från förra året.Utsatt för trakasserierEn manlig mejeriarbetare förloradejobbet och tvingades betala 200 000kronor i skadestånd till en av sinakvinnliga arbetskamrater som hanutsatt för sexuella trakasserier.Domstolen betraktade det somsärskilt allvarligt att kvinnan sommobbades bara var 19 år medan hennesplågoande var 35 år. Hon hadeuttryckligen sagt ifrån flera gångeroch dessutom tvingats sluta sinanställning. Mannen hade varnatsav arbetsgivaren, men fortsatte ändåsitt tafsande.Det kan vara bra att ha i minnetatt även ur den mobbande medlemmensperspektiv är det viktigt att fåhonom, det är oftast män, att läggaav. Annars kan han i värsta fallförlora jobbet.11

Foto: Patrik Göransson.En bild av värmeoch gemenskap– Åh, vad glad jag blir. Ja, duska bara veta hur glad jag blir,upprepar Patrik Göransson fleragånger när han får veta att hanvunnit tidningen Infos tävling;Jag och min arbetsplats.VINNARBILDEN. Patryk Palmer i sina nya skyddsskor.Numera kallas han Patryk Skywalker.Patrik Göransson arbetar medtillverkning av hydralcylindrar påTubex AB i Tranås. På företagetarbetar 22 personer, varav 17 iproduktionen.Juryns motivering till vinstenlyder: ”Bilden på Patryk Palmerdär han provar sina nya skyddsskorutstrålar både värme, glädjeoch gemenskap i arbetet.”Patrik iTranåsvann fototävlingenPÅ ANDRA PLATS kom JohanHansson i Borlänge med sinfantastiskt vackra bild somföreställer regnvatten blandatmed pollen som rinner på lastplatsenpå Bröderna Edstrand AB.PÅ TREDJE PLATS komEva Essborg med bilden påIda som tar ut ett prov vidögondroppstillverkning påarbetsplatsen Clean CemicalSweden AB i Borlänge.Guldkorn i vardagen– Just nu har vi otroligt mycketatt göra och företaget är på väg attanställa tre till personer. Belastningenhar varit stor på alla ochdå gäller det att ta vara på ochförmedla sådana här guldkorn ivardagen. Vi har ju faktiskt roligtpå en arbetsplats också, sägerPatrik Göransson.När tidningen Info når Patrikmed beskedet att han vunnitförsta priset; en digitalkamera, skaföretaget just ha en kräftskiva förde anställda.– Då ska jag berätta om vinstenoch att kameran ska tillfalla klubben,där alla 17 är medlemmar, så att allapå företaget kan använda den.– Kameran somjag vann skatillfalla klubben,så att alla påföretaget kananvända den.HALLÅ DÄR!Victor Lindeberg,ny medlem i IF Metallsedan juni 2006 somhar provanställningpå A-Betong AB iVarberg.Hur mötte du facket?Här på A-Betong AB var klubbenmed redan vid anställningsintervjun.Klubbordföranden visade migrunt och berättade om både arbetetoch facket. Sedan blev jag inbjudentill avdelningens information tillnya medlemmar.Vad tyckte du om informationen?Lite visste jag sedan tidigare, mendär var också mycket nytt. Jagfick en mångsidig och väldigt brainformation om fackets arbete. Denväcker intresse för mer.För förtroendevalda i IF Metall11/2006ANSVARIG UTGIVARELotten Kågerman, 08-786 85 12REDAKTIONENTfn: 08-786 80 00 (vx) E-post: info@ifmetall.seMarinette Ask, Michael Blohm, Cecilia Byberg, Maria Bäckström,Mattias Josefsson, Juhani Kulo, Annette Lack, Lars Magnor,Anneli TörnerLAYOUT/TRYCKOlle Sjöstedt/Sandvikens Tryckeri ABFOTO SIDAN 1 Hans Runesson