groove#8 s01

“And the public gets what the publicwants/But I don’t want nothing thissociety’s got/I’m going underground”The Jam, Going UndergroundEtt mer konkret nätverk är göteborgskakooperativet UNION. UNION drivs somen ideell ekonomisk förening och sköts avartisterna i de sju band som är medlemmar.Har ni fått några reaktioner från de etableradebolagen på det ni gör?– De varken tror på eller engagerar sigsärskilt mycket i vad vi gör, berättar PeterDolving, som agerar språkrör. Deras världhar andra realiteter och sanningar, ochderas syn på konst kontra pengar står,med risk för att generalisera, i ett heltannat ljus. Dom lever i en värld av ”format”,snarare än uttryck.Föreningen arbetar även med de ekonomiskaoch administrativa aspekterna,såsom bokning och marknadsföring samtvisst management.Hur kunnig måste man vara inom denekonomiska biten?– Jag tror att man inte behöver vara kunnigalls initialt, men om man inte är det lärman sig så att säga den hårda vägen, detvill säga genom misstag. Men grundläggandekunskaper i företagsekonomi,finansiering, skatter och så vidare underlättar.Marknadsföring är viktigt att hakunskap i för att kunna lista ut hur manska få ut information om att man överhuvudtagetexisterar.De flesta som bildar eget skivbolag gördet för att kunna fokusera mer på denmusikaliska biten och slippa oroa sig försaker som målgruppstänkande och trendriktning.Vad många inte tänker på är attden finansiella sidan blir mer påtaglig närekonomin måste skötas av dem själva.– Man bör ha klart för sig att det blirmycket business, menar Karin Dreijer.Men man ser förhoppningsvis till att detMoney for nothingand the chicks for freeSå vad kostar det att ge ut sin egen musik,jämfört med de stora bolagens omkostnader?Detta är en grov kalkyl beräknad på vad detborde kosta att på ett år spela in och ge ut enskiva. Observera att alla belopp är räknade på iunderkant.EtableratDIY bolagInspelning 500 15 000Mastring 1 000 2 500CD-press (1000 skivor) 11 500 11 500Övriga trycksaker 5 000 5 000Marknadsföring 15 000 50 000Adm. kostnader 20 000 200 000Totalt 53 000 284 000Källa: Peter Dolving/UNIONsker på ett sätt som passar en själv och dåfår man mycket mer att säga till om, vilketockså tar mer tid.– I många fall är det enda sättet att få hållapå med sin musik att bilda eget och gå sinegen väg, så man får ta affärsbiten också,säger Joe Hewitt. Däremot kanske manfår glömma drömmen om att bli ”upptäckt”och bli stjärna. Man får fråga sig om måletär att bli berömd rockstjärna eller att fåsyssla med sin musik.Den resurs som förbrukas mest är tid.Eftersom det knappast är tal om någotlöpande band-mässigt produktionsmomentinnebär det följande: vad du vinner iegenart och omsorg äts upp på den sida avekvationen som stavas fritid.Och de stora kulorna låter vänta på sig.– Man bör ha klart för sig att man kommerförlora pengar, säger Thomas Ekelund.Jag tror också det är viktigt att intetappa sugen om folks intresse för det mangör är svalt till att börja med.För att inte tala om gemene mans fördomar.– För en del kanske DIY framstår som enmusikalisk skräphög, en oseriös hemvistför musik som dom etablerade bolageninte är intresserade av, tror Maximilian påbolaget Komplott.– Den stora och svåra utmaningen är attsudda ut ordet “demo”, säger HenrikAndersson, ägare till skivbutiken Off theRecord. Jag kallar alla produkter jag säljerför egenproduktioner. Jag låter lyssnarenavgöra om det är bra eller inte.Klipp till Vasastan, Göteborg, någonstansmellan en portuppgång och en sushirestaurang.”Fritt inträde för alla utom skivbolagsdirektörer”,må vara långt mindre dramatisktän ”I som här träden in, låt hoppetfara”, men mässingsskylten på Off theRecords ytterdörr fyller sitt syfte.– De flesta stannar till och skrattar. Skivbolagssnubbartar alltid upp plånbokenoch skämtar lite, berättar Henrik.Off the Record slog upp portarna hösten1999. Affärsidén är att erbjuda hjälpmed musikproduktioner samt exponeringoch försäljning av osignade produkter.– Just nu har jag 73 olika band/artister ochtotalt cirka 80 produkter. Jag har väldigtbra koll på hur alla låter och dom flestahar jag sett live. Jag försöker uppdateramig om banden så ofta jag kan.– Vad jag vet finns det ingen som gör exaktdet jag gör. Liknande koncept finns, framföralltpå nätet. Men min butik är unik.Henriks råd till sina artister är att tadet lugnt, att inte jaga kontrakt för kontraktetsskull.Men kan man som ung och oerfarenartist alltid hålla benhårt på sin integritet?Peter Dolving tror inte det.– Jag kan garantera att åttio procent avdom som ger ut sin egen musik skulle skuttaav glädje om Sony kom viftandes med ettkontrakt. Behovet efter uttryck och bekräftelseär oftast större än politiska motivationer.Dom flesta tycker nog innerst inne attdet är värt att göra kompromisser.“At the record company meeting/On their hands – a dead star/And oh, the plans they weave/And oh, the sickening greed”The Smiths, Paint a Vulgar PictureKlipp till en marknadsföringsbudgetpå fler nollor än vad som ryms på encheck, klipp till representationsmiddagar,Åhléns-reklam, försäljningsprognoser ochen ström av frisbees, tändare och nyckelringarmed Bobby-logotyper.Klipp sedan till tonåringar som direktbeställerfrån Ove Naxx på Accelmuzhikför att få personliga teckningar ochjapanska partyflyers till sina CDR.Det är, med andra ord, naivt att tro attdet skulle handla om konkurrens.Egentligen.Det är, egentligen, inte ens sammabollplan.– Vi har inget behov av att hävda oss,anser Karin Dreijer. Vi vill göra musik ifred. Vi gör inte detta för att garantera ossen inkomst eller allra minst vinst, vilketstora alltid måste, då dom har anställda,aktieägare och investerare. Därför vågarvi mycket mer, vi har inga att stå till svarsinför, inget att förlora.– Fördelen med att arbeta utan budget,affärsplaner och marknadsundersökningarär rätt uppenbart: man kan göra precis vadman vill, när man vill och hur man vill,menar Thomas Ekelund. Om jag vill släppaen platta med en viss artist så är det baratvå parter inblandade, artisten och jag.Så frågan är; går allt att sälja med mördandereklam?– Dagens traditionella upplevelseindustriär en del av en större kapitalistisk konstruktionsom handlar om absolut ekonomiskmakt; över marknaden, över konsumenterna,över könsnormer, och så vidare.Så länge människor tror på konstruktionenoch dess språk går allt att sälja. Självklart.Pengarna är viktiga i hela musikindustrin,men inte allt. Tyvärr är förutsättningarnasom dom är. Kapitalism är inte så kul somdet ibland framställs, fortsätter Thomas.Att DIY skulle vara en homogen socialpolitiskrörelse är dock långt från sanningen.För trots ett unisont avståndstagandefrån kommersialismen – och därför,i förlängningen, kapitalismen – finns detingen gemensam flagg man marscherarunder. Det finns, med undantag för någragrundläggande kriterier de flesta uppfyller,ingen uttalat gemensam agenda.– Jag tror inte det politiska ståndpunktstagandetoch övertygelserna är motivationen,anser Peter Dolving. Snarare är det en självklardel av strävandet efter att göra det vivill; kärlek till musiken som uttrycksform.– Vissa är väldigt politiskt medvetna,medan andra inte är det och ser det som enrolig grej att prova, tror Olof Dreijer.Samtidigt är ju bara grejen att ta över självpolitisk. Anti-hierarkisk. Det personligaär politiskt.Men är inte DIY något som bara skullekunna fungera inom ett kapitalistisktsystem?– Absolut inte! I ett socialistiskt samhällehade media speglat den musik som ärintressant och bra istället för den somgenererar mest pengar, säger Olof. Dåhade man även fått mera stöd som litenoch egen. Det hade inte varit lika svårt attfå in sina skivor i skivbutiken, då den skullespegla kvalitet och mångfald istället förTio-i-topp!Kan man kalla DIY-tänkandet naivt?– Kanske, tror Fredric Malm. Samtidigt somdet egentligen tar avstamp ur ett cynisktperspektiv, så kan det på vissa håll bli väldigtrevolutionsromantiskt och konspirationsteoretisktmellan varven. Vi mot dom,gräsrotsköret, hela den grejen. När domflesta av oss startade fanns det ingen förarbetadgrund att stå på, så man fick hålla fastvid varandra, hur löjligt det än låter.“You don’t just sit in a rocking chair/When you’ve built a revolution”Manic Street Preachers, Baby ElianKlipp till skillnaden mellan då och nu ochändå inte.Det har, mycket tack vare den tekniskarevolutionen och informationshetsen, skapatsen vetskap om alternativ.22 Groove 8 • 2003