groove#8 s01

Tack vare internet har man heller intelängre några geografiska begränsningaratt tala om. Ett bolag som Push the Buttonhar exempelvis stamkunder i USA, Japanoch Tyskland, men även personer från ländersom Nigeria, Syrien och Ryssland laddarner musik som ursprungligen komponeradespå Föreningsgatan i Malmö.Och med den tillgänglighet och spännviddsom man som konsument erbjuds idagsläget genom smala, nischade bolag –och ett till synes ändlöst utbud av musiksom inte behöver följa businessens grundlagar– börjar situationen nu även blikännbar för de etablerade bolagen.Enligt GLF, Grammofonleverantörernasförening, minskade försäljningen avmusik med drygt 14 procent under förstahalvåret 2003, jämfört med samma periodförra året. Vissa skivbolag tvingas halverapersonalstyrkan och lägga ner distributionsavdelningen.Hur mycket av detta är då pågrund av musikalisk gerillaaktivitet?– Jag tror att mycket, som sagt, kan beropå att folk blivit mer medvetna om sinaalternativ, säger Fredric Malm. Domkanske köper skivorna på import ellerdirekt av små bolag som saknar distribution,via deras hemsidor, och dom siffrornadyker ju inte upp i någon undersökning.Så på det stora hela har nog inte skivförsäljningenminskat. Den har bara gått nyavägar.Varför?– Det framförallt allvarligaste felet är storbolagensbrist på intresse. Bristen på vilja,på glöd, på kärlek, på att våga chansaibland, säger Kalle Magnusson på Revolution#9.Förutom att vara ett av de mer syraskadadespår Beatles satte sin signatur påså är Revolution #9 även namnet på dennättidning, distro, musikförening och allmännavattenhål för blandbandsfetischistersom drivs av en handfull eldsjälar påden skånska myllan.Allt började, såklart, med att göranågot som handlade om det man självaville läsa: en tidning om dem själva ochderas relation till musik.– Distron var någonting som vi startadeeftersom det var mycket musik som viskrev om som många av våra läsare hadesvårt att få tag på. Oftast var det CDRskivoreller sjutummare som band utanskivbolag släppte. Vi samlade ihop allt påsamma sida och sålde det via nätet och pådom olika distros som arrangeras iMalmö, Stockholm och Göteborg.Nu kan de även lägga till epitetet ”festivalarrangörer”till meritlistan. Den heltoch hållet egenarrangerade We & Youfestivalengick av stapeln under två dagar imitten av juli. Action Biker, José Gonzalesoch Niccokick var några av akterna somuppträdde.– Festivalen skapades av kärlek till musiken,förklarar Kalle. På känsla, enbart.Tidigare hade man arrangerat enklubbkväll, så steget var stort till färdigfestival. Särskilt som man envisades medatt vägra ta hjälp av företagssponsorer.– Finansiering och ekonomi la vi åt sidanså länge det gick. Vi ville göra en festival visjälva ville besöka, som vi själva hadekontrollen över, med dom band som visjälva ville ha. Och framförallt en festivalmed fokus på musiken; före jippot, Telialogganoch ölförsäljningen, alltså.Den farligaste generaliseringen mankan göra är dock att tro att en DIYproduktper automatik skulle vara bättreeller mer ”äkta” än vad etablerade bolagoch akter ger ut.– Ofta romantiseras DIY-grejen, säger ThomasEkelund, vilket kanske är förståeligt,lite ”vi mot dem”-syndromet, men personligenanser jag att bra musik är bra musikoavsett på vilken nivå det befinner sig.– Men samtidigt så kan man inte kommaifrån att en skiva utgiven av ett litet, oberoendebolag är ett hjärteprojekt. Man vetatt någon lagt mycket pengar, tid ochenergi på att förverkliga något som domverkligen brinner för.Trots att DIY baseras på autenticitetoch tänkande utanför ramarna så expanderarall verksamhet bara till en viss gränsinnan den når kritisk massa.Men kritisk massa betyder inte slutet.Snarare början.– Gör-det-själv har nått en topp som riskeraratt mattas av som allt annat, anserStaffan Fagerberg. Spridning, kommunikationoch mediabevakning gör sitt till.Scenen är redan mättad och likriktad påsina håll, men samtidigt manar det tillspännande motreaktioner som kommeratt föda nya alternativ.Igen.Och igen.Och där knyts cirkeln.Reaktion. Och motreaktion.Ta som exempel när de fyra störstaskivbolagen gick samman för att skapa enhemsida för nätradio – och vips så varpiratnätradion och P2P-teknik för strömmandemedia ett faktum.Eller när ännu en kommersiell radiostationutvidgade sitt område och därmedfick en helt ny flock personer att leta uppWBEZ och This American Life på nätetistället.– Jag tror definitivt att underjorden alltidär en reaktion mot överjorden. Och aldrighar den kommersiella musikindustrinvarit mer slätstruken, likriktad och produktplaceradän just nu, vilket innebär enstark underjord, säger Thomas Ekelund.Så egentligen är det kanske det bredautbudet man ska tacka för det smala.Så: länge leve revolutionen.Och länge leve konformiteten.Kristofer Ahlströmka@groove.seUNIONIdeell förening som verkar för att promotaoch hjälpa osignade band. Bland annat.www.unionmusik.comThe Knife/Rabid RecordsSyskonen Dreijer sprider sitt elektroniskaevangelium. www.rabidrecords.comRevolution #9Blandbandsfetischisternas Mecka.www.revo9.comReally FastPunk och hardcore sedan mer än 20 årtillbaka.reallyfast.cjb.netPush the ButtonMestadels experimentell musik medmycket elektronik. Oftast.www.pushthebutton.tkOff the RecordSkivbutik som säljer enbart osignade band.offtherecord.just.nuKomplottElectronica direkt från försökslaboratorietpå Möllevångstorget. www.komplott.comIn the AsylumAkustiskt står på menyn när Fredric Malmlevererar.fredric.malm@spray.seHoldenJenny Öhlund byter danspjucken mot ensprucken Dr Marten-känga.www.holdenmusic.netFukk God Let’s CreateDrone, drone och glitch – men med saker ikikaren som “garanterat inte är vad folk förväntarsig”, enligt Thomas Ekelund.www.fukkgod.orgwww.groove.se 23