Att nå ut och nå ända fram - Hur tillgången till ... - Skolverket

Att nå ut och nå ända framHur tillgången till policyinriktad utvärderingoch forskningsresultat inom utbildningsområdet kan tillgodosesSlutbetänkande av Utredningen om utvärderingav utbildningStockholm 2009SOU 2009:94

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningarav SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag avRegeringskansliets förvaltningsavdelning.Beställningsadress:Fritzes kundtjänst106 47 StockholmOrderfax: 08-598 191 91Ordertel: 08-598 191 90E-post: order.fritzes@nj.seInternet: www.fritzes.seSvara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad 2009-05-02)– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss.Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas påhttp://www.regeringen.se/remissTextbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéserviceTryckt av Edita Sverige ABStockholm 2009ISBN 978-91-38-23320-7ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen förUtbildningsdepartementet JanBjörklundRegeringen beslutade den 30 oktober 2008 att tillkalla en särskildutredare med uppdrag att se över nuvarande resurser för utvärderinginom utbildningsområdet (dir. 2008:132).Den 1 november 2008 förordnades filosofie doktor Rolf Sandahlatt vara särskild utredare. Som experter i utredningen förordnadesden 9 december 2008 kanslirådet Karin Edholm, departementssekreterarenPer Magnusson, departementssekreteraren KristianPersson, departementssekreteraren Ulrika Johansson-Jordan.Kristian Persson entledigades från uppdraget den 24 februari 2009och samma dag förordnades departementssekreteraren PhilipFridborn att vara expert i utredningen. Ulrika Johansson-Jordanentledigades från uppdraget den 18 augusti 2009 och samma dagförordnades departementssekreteraren Marine Persson som experti utredningen.Utredningen har antagit namnet Utredningen om utvärderingav utbildning.Som huvudsekreterare förordnades den 15 december 2008 utredarenUlla Duell. Som sekreterare förordnades den 1 december2008 ekonomie doktor Ulrika Wallén. Den 1 april 2009 förordnadeshovrättsassessorn Fredrik Forssman som sekreterare underapril månad.

Utredningen överlämnar härmed sitt slutbetänkande Att nå utoch nå ända fram – Hur tillgången till policyinriktad utvärdering ochforskningsresultat inom utbildningsområdet kan tillgodoses (SOU2009:94). I och med detta betänkande är uppdraget avslutat.Stockholm den 9 december 2009Rolf Sandahl/Ulla DuellUlrika Wallén

InnehållSammanfattning .................................................................. 91 Bakgrund .................................................................. 191.1 Uppdrag.................................................................................... 201.2 Utredningens arbete ................................................................ 211.2.1 Del I – Policyinriktad utvärdering............................... 211.2.2 Del II – Spridning av forskningsresultat..................... 221.3 Fortsatt disposition.................................................................. 231.3.1 Policyinriktad utvärdering ........................................... 231.3.2 Spridning av forskningsresultat ................................... 231.3.3 Bilagor ........................................................................... 242 Utgångspunkter för policyinriktade utvärderingar ........... 252.1 Territoriet................................................................................. 262.1.1 Policy............................................................................. 262.1.2 Utvärdering................................................................... 282.1.3 Effekter.......................................................................... 312.1.4 Evidens .......................................................................... 342.2 Vilka behov ska tillgodoses?.................................................... 393 Befintliga resurser för policyinriktad utvärdering inomutbildningsområdet .................................................... 413.1 Kartläggning av befintliga utvärderingsresurser..................... 413.1.1 Skolverket...................................................................... 433.1.2 Högskoleverket ............................................................ 443.1.3 Myndigheten för yrkeshögskolan................................ 455

Innehåll SOU 2009:943.1.4 Skolinspektionen...........................................................463.1.5 Statskontoret.................................................................473.1.6 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering......483.1.7 Riksrevisionen ...............................................................493.1.8 Utvärdering vid universitet, högskolor,forskningsråd och övriga ..............................................503.1.9 Kommittéväsendet ........................................................503.2 En sammanfattande bild...........................................................524 Utredningens överväganden och förslag avseendepolicyinriktad utvärdering ............................................534.1 Utgångspunkter........................................................................534.2 Olika alternativ för en framtida utvärderingsfunktion ..........544.2.1 Inom en befintlig myndighet .......................................544.2.2 En kommitté i Regeringskansliet.................................584.2.3 En utvärderingsmyndighet ...........................................624.3 Överväganden mellan de tre alternativen................................644.4 Utgångspunkter för Rådet för utbildningsutvärderingoch analys..................................................................................664.4.1 Organisation och uppgift .............................................674.4.2 Styrning och ledning.....................................................694.4.3 Bemanning och kompetens ..........................................694.4.4 Avgränsning till befintlig utvärderingsverksamhet.....705 Utgångspunkter för spridning av forskningsresultat ........735.1 Uppdraget.................................................................................735.2 Disposition ...............................................................................756 Översiktlig beskrivning av forskning med relevans förskolans måluppfyllelse ................................................776.1 Systematiska kunskapsöversikter inomutbildningsområdet ..................................................................896

SOU 2009:94Innehåll7 Spridning och användning av forskningsresultat ............ 957.1 Tillgänglig information om forskningsresultat...................... 967.1.1 Skolverket...................................................................... 967.1.2 Vetenskapsrådet............................................................ 987.1.3 Forskning.se.................................................................. 997.1.4 Skolporten..................................................................... 997.1.5 Vetenskap & Allmänhet............................................. 1017.1.6 Tidskrifter ................................................................... 1017.2 Att använda forskningsresultat ............................................. 1027.2.1 Regionala utvecklingscentrum................................... 1027.2.2 Nationella resurscentrum........................................... 1047.2.3 Forskningscirklar........................................................ 1067.2.4 Forskarskolor.............................................................. 1077.3 Sammanfattning ..................................................................... 1088 Enkäter ................................................................... 1098.1 Resultat från enkäter.............................................................. 1098.1.1 Behovet av forskningsresultat.................................... 1108.1.2 Spridning av forskningsresultat ................................. 1118.1.3 Användning av forskningsresultat............................. 1128.2 Sammanfattning ..................................................................... 1149 Utredningens överväganden och förslag avseendespridning av forskningsresultat .................................. 1179.1 Utgångspunkter ..................................................................... 1179.2 Mäklarorganisation inom utbildningsområdet..................... 1199.2.1 Verksamhetens inriktning.......................................... 1219.2.2 Bemanning och kompetens........................................ 1229.2.3 Den svenska organisationens fysiska placering ........ 1229.3 Tillgänglig information om forskningsresultat.................... 1249.3.1 Aktiviteter................................................................... 1269.3.2 Bemanning och kompetens........................................ 1267

Innehåll SOU 2009:949.4 Användning av forskningsresultat via regionalautvecklingscentrum................................................................1269.4.1 Ett utökat uppdrag......................................................1289.4.2 Organisation................................................................1299.4.3 Bemanning och kompetens ........................................1299.4.4 Aktiviteter ...................................................................1309.4.5 Gemensam benämning ...............................................1309.4.6 Nätverk........................................................................1309.4.7 Utvärdering .................................................................13110 Ekonomiska konsekvenser och finansiering avutredningens förslag .................................................13310.1 Kostnader................................................................................13310.2 Finansiering ............................................................................13310.3 Fyra förslagsområden.............................................................13410.3.1 Rådet för utbildningsutvärdering och analys ............13410.3.2 Mäklarorganisation inom utbildningsområdet..........13510.3.3 Skolverket....................................................................13610.3.4 Regionala utvecklingscentrum ...................................136Referenser.......................................................................139BilagorBilaga 1 Kommittédirektiv .............................................................145Bilaga 2 Tilläggsdirektiv .................................................................157Bilaga 3 Utvärderingsorgan inom andra samhällssektorer...........159Bilaga 4 Utvärderingsverksamhet ur ett nordiskt perspektiv ......167Bilaga 5 Internationell utblick och jämförelse ..............................1778

Sammanfattning1 UppdragUtbildningssystemet omfattar en stor del av Sveriges befolkningoch är viktigt ur flera perspektiv. Förutom att ge en grundläggandebildning syftar också utbildningen till att bidra till den ekonomiskautvecklingen i samhället. Betoningen på att anpassa utbildningentill arbetsmarknadens efterfrågan och behov har ökat intresset förbåde utbildningsinsatsernas kostnader och dess innehåll.Större ekonomiska satsningar inom utbildningsområdet behöverbedömas ur såväl ett effektivitetsperspektiv som ur ett bredaresamhällsekonomiskt perspektiv. De politiska besluten behöverföljas upp och utvärderas. Som en konsekvens av detta harregeringen uttryckt en önskan om att få ökad tillgång till beslutsunderlagav hög vetenskaplig kvalitet. Enligt regeringen behöverantalet studier med sikte på effekter av utbildningspolitiska beslutöka.Utredningens uppdrag består enligt direktiven av två delar:policyinriktad utvärdering och spridning av forskning med relevansför skolans måluppfyllelse. Den första delen består i att bedömavilka resurser som behövs för att genomföra policyinriktade utvärderingaroch hur en funktion för detta ska organiseras. Den andradelen av uppdraget handlar om att pedagogiskt verksamma inomskolan har ett behov av att få tillgång till forskningsresultat. För attuppfylla behovet behöver former utvecklas för att kartlägga ochsammanställa forskningsresultat och en funktion skapas som hartill uppgift att på ett mer samlat sätt sprida utbudet av forskningsresultatinom skolans område.9

Sammanfattning SOU 2009:942 Policyinriktade utvärderingarI nuläget finns en rad myndigheter som antingen på eget initiativeller via regeringsuppdrag genomför policyinriktade utvärderingarinom utbildningsområdet. När det gäller att bedöma vilka resursersom behövs för att genomföra policyinriktade utvärderingar harutredningen funnit att det är betydligt enklare att ange hur mycketresurser som avsätts till policyinriktade utvärderingar i form avregeringsuppdrag än att fastställa den totala omfattningen avresurser som avsätts för ändamålet. Beräkningen av resurser hargjorts med utgångspunkt ifrån utredningens definition av utvärderingsom återfinns i kapitel 2.I förslaget till hur en funktion för policyinriktade utvärderingarska organiseras framöver, utgår utredningen från direktiven somsäger att policyinriktade utvärderingar ska utföras oberoende av deverksamheter som ska utvärderas. Utvärderingarna ska vidarekunna spänna över hela utbildningsområdet och gälla såvälkortsiktiga som långsiktiga insatser. De ska slutligen vara av högvetenskaplig kvalitet. Nationella utvärderingsuppdrag som befintligamyndigheter har i dag ska däremot inte omprövas.Utredningen diskuterar i betänkandet tre organisatoriska alternativför en framtida utvärderingsfunktion: en funktion inomnågon av de befintliga myndigheterna, en kommitté i Regeringskanslietrespektive en ny utvärderingsmyndighet.Att inrätta en utvärderingsfunktion inom befintlig myndighetsstrukturhar den fördelen att den redan i dag genomför utvärderingaroch att det finns en myndighetsstruktur med personal ochadministrativa resurser. Organisatoriskt skulle det inte behövagöras särskilt stora förändringar. Trots detta ser utredningeninrättandet av en utvärderingsfunktion inom befintlig myndighetsstruktursom ett mindre bra alternativ. Av de myndigheter somsärskilt pekas ut i direktiven bedömer utredningen att sektorsövergripandestudier inte så lätt skulle komma till stånd om en utvärderingsfunktionplaceras antingen på Skolverket eller på Högskoleverket.Det faktum att dessa myndigheter är att betrakta somsektorsföreträdare och i vissa fall genomför reformer, påverkaroberoendet och talar emot förslaget. Andra nackdelar med enutvärderingsfunktion inom en befintlig myndighet är att det ökarrisken för att få andra uppgifter eller för att prioriteringsproblemuppstår. IFAU är en tänkbar utförare som uppfyller viktiga kravsom ställs och som redan i dag genomför en hel del utvärderingar10

SOU 2009:94Sammanfattningav effekter på arbetsmarknaden av åtgärder inom utbildningsväsendet.IFAU:s starka profil mot mikrodata och kvantitativametoder innebär dock en risk för att studierna inte får den breddsom eftersträvas. Utbildningsfrågor är multidisciplinära och utredningenbedömer det som centralt att den tänkta utvärderingsfunktionenblir tvärdisciplinär. Statskontoret slutligen uppfyller en delav de uppställda kriterierna men saknar den djupa sakkunskapeninom utbildningsområdet. Statskontoret har ett brett uppdrag,vilket är dess styrka. Att bygga en särskild utvärderingsfunktionför just utbildningsfrågor inom myndigheten är en icke naturliglösning sett till verksamheten i stort.Utredningen menar att en helt ny myndighet säkert skullekunna uppfylla alla nämnda kriterier eftersom den saknar historia.Nya myndigheter har dock, av erfarenhet, ofta en lång startsträckainnan de fungerar optimalt. Att skapa en ny myndighets får intevara en standardlösning när ett problem ska lösas, anser utredningen.Alternativet med en ny myndighet utesluts inte avprincipiella skäl utan utredningen menar att det finns anledning attförst pröva om behovet är tillräckligt stort för att inrätta en myndighet.Utredningen föreslår i stället att ett Råd för utbildningsutvärderingoch analys inrättas. Förslaget bygger dels på inspiration frånett liknande råd i Finland, dels på erfarenheter av organisationsformenför Expertgruppen för Studier i Offentlig Ekonomi (ESO)inom Finansdepartementet. Utredningen föreslår att rådet ska varaorganiserat som en kommitté inom Regeringskansliet. Flera av deexpertmyndigheter som finns i dag började som kommittéer innande omvandlades till myndigheter. Utredningen anser därför att detkan vara lämpligt att starta med en kommitté som sedermera börutvärderas. Ett sådant förslag ger regeringen en naturlig tidpunktatt utvärdera rådets resultat och noggrant fundera igenom behovetav verksamheten i framtiden. Om rådet är framgångsrikt kan detliksom i ovan nämnda fall övergå till myndighetsform.En kommitté är lätt att skapa och lätt att avveckla. Den liggerockså närmare uppdragsgivaren, dvs. Utbildningsdepartementet,som ska vara representerat i rådet vilket förväntas gynna användningenav utvärderingarna. Rådet bör bestå av representanter förolika vetenskapliga discipliner och beroende på sammansättningenkommer det att finnas stora möjligheter till utbyte mellan professionoch beslutsfattare. Att formulera intressanta frågor är ofta en11

Sammanfattning SOU 2009:94svårighet men utredningen bedömer att det finns goda förutsättningarför det i ett råd med mångdisciplinär sammansättning.Rådet ska inte självt utföra utvärderingsuppdragen utan anlitar istället de för ändamålet mest kompetenta utvärderarna/forskarna.Till sitt förfogande kommer rådet att ha ett mindre sekretariat somverkställer rådets beslut och som har en aktiv roll i att planera,bereda och organisera samt ingå som projektledare i de olika utvärderingarna.Syftet med denna arbetsprocess är att åstadkomma enexpertsynergi som garanterar bästa möjliga kvalitet på utvärderingarnaoch som också ökar möjligheterna både till ett mångdisciplinärtperspektiv och till tvärvetenskapliga studier. Det innebäratt de myndigheter som i dag genomför utvärderingar inomutbildningsområdet kan komma att anlitas av rådet. En annan fördelär att en kommitté kan dra nytta av Regeringskansliets ekonomiadministrativasystem.3 Spridning av forskningsresultatUppdragets andra del behandlar den övergripande frågan hurforskning med relevans för skolans måluppfyllelse och pedagogisktverksamma ska organiseras och spridas. Utifrån direktiven och debehov som identifierats ska det finnas ett utbud av forskningsresultatinom olika discipliner med relevans för skolans måluppfyllelse.Spridningen av forskningsresultat ska fylla behovet av enmer samlad tillgång till forskningsresultat inom förskole- ochskolområdet och på sikt komma till användning.Utredningen anser att en förutsättning för att spridningen avforskningsresultat ska fungera är att det finns ett samspel mellanutbud och efterfrågan. Lika viktigt som att forskningsresultatsprids är att det finns en kvalificerad efterfrågan. Erfarenhetsmässigtskapas efterfrågan först när mottagaren har mer vana av att tadel av resultat från forskning. Risken är annars att mottagarenuttrycker att forskning är viktig trots att den praktiska erfarenhetensaknas. En schablonbild som reflexmässigt uttrycker att detsaknas relevant forskning eller att den inte är tillräckligt konkretväxer lätt fram. En förutsättning för att insatserna ska få effekt äratt alla inblandade parter, stat, kommun, rektorer, lärare m.fl. tarsitt ansvar för att utbud, spridning och användning av forskningsresultatfungerar på ett sätt som gynnar skolutveckling.12

SOU 2009:94SammanfattningUtredningens förslag i detta betänkande utgör därför bara en delav det behov som måste fyllas. De tre områden som identifieratsovan, utbud, spridning och användning utgör utgångspunkterna iförslaget när det gäller uppdragets andra del.3.1 Utbud av forskningDen bild som utredningen ger av forskning inom olika disciplinermed relevans för skolans måluppfyllelse är både omfattande ochkomplex. Den visar att mycket forskning av olika karaktär pågårinom många olika discipliner.En sätt att öka tillgängligheten och därmed få en bättre överblickav forskningsresultaten är att göra översikter. Utredningenanser att utbildningsområdet behöver översikter av olika slag föratt såväl forskare, politiker som verksamma inom skolan ska hamöjlighet att överblicka den forskning som produceras. Detta ärockså ett behov, som uttrycks i de enkäter som utredningen låtitgenomföra bland lärare, skolchefer m.fl. Trots att finns en hel delöversikter inom skolområdet finns det en typ översikter som integenomförs, nämligen systematiska översikter. Systematiska översikterär en typ av översikter som följer vissa standardiserade stegdär metoderna är explicita och transparenta och förutsätter enanvändardialog för att säkerställa relevans och användbarhet etc.Dessa typer av översikter genomförs vanligen av så kallade mäklarorganisationer.Utredningen förordar helst ett skandinaviskt samarbete meneftersom förutsättningarna för detta ännu inte finns skulle ett samarbetemed Danmark ses som ett första steg i den riktningen.Danmark har redan en mäklarorganisation inom utbildningsområdet– the Danish Clearinghouse – och ställer sig positivt tillett samarbete. Ett samarbete med Danmark skulle innebära fördelarför svenskt vidkommande såväl strategiska, ekonomiska somkompetensmässiga. Sverige skulle kunna utnyttja DCU:s redanuppbyggda verksamhet, vilket i sin tur medför ett bättre resursutnyttjandedels i form av fler kunskapssammanställningar, delsgenom att flera funktioner inom organisationen kan samordnas(bland annat teknisk och administrativ funktion). Bland strategiskasynergier kan nämnas att verksamheten kommer att ha tillräckligvolym för att vara en internationell spelare både med hänsyn tillprodukt- och metodutveckling. Ett skandinaviskt samarbete13

Sammanfattning SOU 2009:94öppnar också upp för icke-engelskspråkiga produkter. Andra fördelarmed ett samarbete är att risken för överlappning av projektminimeras liksom att nationella experter t.ex. teknisk expertisanvänds skandinaviskt. Redan i dag deltar skandinaviska forskare iförarbetena till samtliga projektgrupper inom DCU. Den forskningsom utgör underlaget i översikterna ska inte, som sker på vissa håll,begränsas till studier med en viss metodansats, utan bygga på enbredd.För Sveriges del behövs en organisation som ansvarar för samarbetet,att antingen tillsammans med DCU genomföraskandinaviska översikter eller enbart svenska översikter. Initialt,dvs. under första verksamhetsåret, bör den svenska organisationenfokusera på etablering samt på formerna för hur ett skandinavisktsamarbete ska komma till stånd. Att sammanställa systematiskaöversikter är en forskningsuppgift eftersom forskning måstebearbetas, sammanställas och bedömas vilket kräver forskarkompetens.När det gäller fysisk planering har två alternativ övervägts– antingen att en organisation knyts till en utbildningsvetenskapliginstitution vid ett universitet eller till Vetenskapsrådet.Båda alternativen är tänkbara.3.2 Spridning av forskningsresultatFör att komma till användning måste forskningsresultat oavsett typspridas. Information om resultat av forskning inom det utbildningsvetenskapligaområdet görs i dag tillgänglig på en rad olikasätt och möjligheterna att skaffa sig kunskap inom området ärmycket stora.Skolverket har sedan den 1 oktober år 2008 regeringens uppdragatt bevaka, sammanställa och sprida adekvat forskning för skolan.Sedan Skolverket tog över ansvaret för att sprida forskningsresultatinom skolområdet har en särskild webbplats för forskning skapatspå verkets hemsida. Många tankar och förslag finns om hur funktionenska kunna utvecklas i framtiden och avsikten är att ta etthelhetsgrepp kring spridning av forskningsresultat.Utredningen bedömer att det är betydelsefullt att det finns enstatlig aktör som har ett samlat ansvar för att resultat om forskningsprids inom skolans område. Denna aktör bör vara känd blandskolans verksamma och ha ett stort förtroende. Utredningen anseratt Skolverket är den statliga myndighet som även fortsättningsvis14

SOU 2009:94Sammanfattningbör inneha ansvaret för spridningen av forskningsresultat inomområdet. Skolverket sprider dessutom annan relevant informationtill skolområdet. Ansvaret för spridningen innebär naturligtvis inteatt en aktör ska ansvara för att all forskning sprids. Andra myndighetersom i dag sprider forskningsresultat bör även fortsättningsvisgöra detta och utredningen ser heller inget hinder mot att privataaktörer deltar. Däremot måste det ingå i ansvaret för funktionen attsäkerställa att det finns en samlad tillgång till de olika delarna, däraktören via den egna portalen ska vägleda intresserade besökarevidare till andra aktörers hemsidor eller portaler. Samverkan blirdärmed en huvuduppgift. En förutsättning för att en funktion avdetta slag ska fungera tillfredsställande är en långsiktig satsningsom tar till vara och bygger vidare på goda erfarenheter samt attverksamheten får en mycket hög prioritet inom organisationen.Utredningen bedömer att de aktiviteter som Skolverket gör idag och planerar att genomföra i framtiden väl motsvarar de kravsom kan ställas på en funktion som har till uppgift att sprida forskningsresultat.3.3 AnvändningDet är inte ovanligt att det saknas koppling mellan utbud, efterfrågan,tillgänglighet och användning. Antingen finns ingenkunskap om hur den information som sprids kommer till användning,eller så konstateras att forskning och skolverksamhet är tvåparallella aktiviteter och att detta förhållande är svårt att förändra.Internationella erfarenheter visar också att det är svårt att hittaexempel på hur forskningsresultat används i praktiken. Utredningenanser därför att det är särskilt angeläget att skapa former föratt underlätta och möjliggöra att forskningsresultat sprids ochanvänds. Det räcker inte att nå ut utan man måste också nå fram.Utredningen anser att det behövs en regional organisation ochrekommenderar att regionala utvecklingscentrum (RUC) utnyttjasav universitet och högskolor och får denna roll. Några av deaktiviteter som anordnas av regionala utvecklingscentrum har visatsig vara särskilt framgångsrika när det gäller att koppla sammanteori med praktik och att skapa mötesplatser. RUC är redan idagsläget en länk mellan kommuner och skolor respektive högskoloroch universitet och skulle därför kunna utgöra den arena därforskningsresultat diskuteras. Regionala utvecklingscentrum styrs i15

Sammanfattning SOU 2009:94dag via regleringsbrev till universitet och högskolor. Omregeringen följer Autonomiutredningens förslag som innebär attuniversitetens och högskolornas självständighet från staten ökar,kommer det att få till följd att regleringsbreven till lärosätena utgår.Oavsett om Autonomiutredningens förslag antas eller inte, rekommenderarutredningen att universitet och högskolor använderexisterande regionala organisationer för att sprida resultatet avproducerad forskning. RUC:s uppdrag borde då utvidgas till attäven inkludera att forskningsresultat sprids och används.4 Fyra förslagUtredningens förslag består sammanfattningsvis av fyra delförslag:ett råd, mäklarorganisation inom utbildningsområdet, en funktionför spridning av forskningsresultat och en regional organisationvars syfte är att se till att information från utvärderingar och forskningsprids och används. Utredningen anser inte att en organisationbör ha alla dessa uppgifter. Förslagen bygger i stället på flexibilitetsnarare än på stora fasta resurser. Utbildningsområdet äromfattande och innefattar en mängd olika discipliner. Små fastaorganisationer som beställer utvärderingar eller sammanställningardär den bästa kompetensen finns, är tanken bakom rådet ochmäklarorganisationen. Att Skolverket och de regionala organisationernafortsätter och utvidgar sina uppdrag är effektivare än attbygga upp något helt nytt. Vikten av att ompröva verksamheternaseffektivitet efter några år betonas dock av utredningen.5 Ekonomiska konsekvenser och finansieringKostnaden för utredningens förslag beräknas sammantaget uppgåtill 57 miljoner kronor. Ett råd för policyutvärdering och analysbedöms kosta 15 miljoner kronor. Spridning och användning avforskningsresultat beräknas uppgå till 42 miljoner kronor, varav22 miljoner av dessa utgörs av rörliga kostnader genom frivilligaavtal mellan de regionala organisationerna och avnämarna av verksamheten.När det gäller olika finansieringsalternativ har utredningen uteslutetunderskottsfinansiering. Samtliga finansieringsalternativ ärneutrala för statsbudgeten. Finansieringen bygger dock på att det i16

SOU 2009:94Sammanfattningskolverksamheten finns en betalningsvilja för den del av verksamhetensom handlar om kunskapsspridning på regional nivå.Den kostnaden utgör 39 procent av den totala kostnaden förförslagen. 18 procent föreslås finansieras via omprioriteringar inomstatsbudgeten, exempelvis genom omprioriteringar inomregeringens kommittébudget avseende utbildningsområdet. 35procent av de sammanlagda kostnaderna föreslår utredningenfinansieras genom omprioriteringar från anslag till befintligamyndigheter inom utbildningsområdet. Hur omprioriteringen skagå till har utredningen inte möjlighet att bedöma eftersom deutvärderingsuppdrag som regeringen ger till myndigheterna i dagvanligtvis ryms inom givna ramar. Detta skulle föranleda ytterligarekonsekvensbedömningar, som utredningen inte anser är möjliga attgenomföra inom ramen för uppdraget. Skolverkets fortsatta ansvarför att sammanställa och sprida kunskap inom skolans områdeföreslås ske genom en omfördelning av resurser från annan verksamhetinom verket. Slutligen bedömer utredningen att cirka åttaprocent av finansieringen kan ske via forskningsanslag till lärosätena.Omfördelningen från myndigheter och forskningsanslagettill rådet respektive mäklarorganisationen förutser utredningenkommer att återföras i form av värdefull kunskap till förmån församtliga myndigheter inom utbildningsområdet liksom tilluniversitet och högskolor.17

1 BakgrundUtbildningssystemet omfattar en stor del av Sveriges befolkning. 1Ungefär 2,8 miljoner barn, ungdomar och vuxna berörs av dettasystem. Även i pengar räknat är det en omfattande verksamhet.Den samlade kostnaden inklusive studiestöd beräknas uppgå tillungefär 267 miljarder kronor per år. 2Utbildningsområdet har diskuterats livligt under senare år,kanske i högre grad än de flesta politikområden. Utbildning ärviktig ur flera perspektiv. Förutom att ge en grundläggande bildningsyftar utbildning också till att bidra till den ekonomiskautvecklingen i samhället. Betoningen på att anpassa utbildningentill arbetsmarknadens efterfrågan och behov har ökat intresset försåväl utbildningsinsatsernas kostnader som innehåll.Som en konsekvens av detta har regeringen uttryckt en önskanom att få ökad tillgång till beslutsunderlag av hög vetenskapligkvalitet. Intentionerna bakom de politiska besluten behöver följasupp och utvärderas. Dessutom behöver större ekonomiska satsningarinom utbildningsområdet bedömas ur både ett effektivitetsperspektivoch ur ett bredare samhällsekonomiskt perspektiv.Det är i detta sammanhang som utvärdering av utbildning ärtänkt att spela en viktig roll. Önskemålet från regeringens sidagäller emellertid inte bara tillgången på utvärderingar utan äveninriktningen på dessa. Enligt utredningens direktiv 3 behöverstudier med sikte på effekter av utbildningspolitiska beslut öka.Även de pedagogiskt verksamma inom skolan har, enligtregeringen, behov av att få tillgång till forskningsresultat. För attuppfylla detta behov behöver dels formerna för att kartlägga och1Utbildning och universitetsforskning omfattar förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg ochskola, vuxenutbildning, kvalificerad yrkesutbildning, högre utbildning och forskning samtmyndigheter inom utbildningsområdet (Utgiftsområde 16). Regeringens proposition2009/10:1.2Ibidem.3Dir. 2008:132.19

Bakgrund SOU 2009:94sammanställa forskningsresultat utvecklas, dels en funktion inrättasmed uppgift att på ett mer samlat sätt sprida den forskning sombedrivs inom skolans område.1.1 UppdragUtredningens uppdrag består av två delar: policyinriktadutvärdering och forskning med relevans för skolans måluppfyllelseoch pedagogiskt verksamma.I det första deluppdraget, som avser policyinriktad utvärdering,ska utredningen: 4• kartlägga befintliga resurser för policyinriktad utvärderinginom utbildningsområdet,• bedöma behovet av resurser för sådan utvärdering,• föreslå hur den policyinriktade utvärdering som genomförs kangöras mer tillgänglig för beslutsfattare,• redovisa vilka arbetsformer som behövs för att säkrakompetens och kvalitet i utvärderingsverksamheten, och• ta ställning till om resurser för policyinriktad utvärdering börkvarstå i den befintliga myndighetsstrukturen eller samlas ochinordnas i en särskild myndighet.I det andra deluppdraget, som rör spridning av forskningsresultat,ska utredningen: 5• översiktligt beskriva den forskning som finns inom olikadiscipliner med relevans för skolans måluppfyllelse,• föreslå hur former för att kartlägga, beskriva och särskiltsammanställa forskningsresultat med relevans för skolans måluppfyllelsekan utvecklas,• analysera och föreslå hur de statliga insatserna inom områdetska vara organiserade och särskilt pröva om en skolmyndighetska ges ett utökat ansvar för att sammanställa och spridakunskap om forskning och forskningsresultat, och• göra internationella utblickar och jämförelser.4Ibidem, s. 1.5Ibidem, s. 2.20

SOU 2009:94BakgrundUtredningen redovisar deluppdragen var för sig även om det finnsvissa beröringspunkter. Båda uppdragen handlar om att öka ellerförbättra tillgången till beslutsunderlag. Det första uppdraget hardock primärt regeringen som mottagare medan det senare främstriktar sig till verksamma inom skolan. I praktiken påverkar delarnavarandra på så sätt att genomförda utvärderingar kommer attspridas tillsammans med övrig forskning till skolans verksammaliksom att befintlig forskning är ett viktigt material i de utvärderingarsom görs.1.2 Utredningens arbeteUtredningen har under arbetets gång hållit nio sammanträden meddess experter samt haft kontakt med ett stort antal referenspersoner.1.2.1 Del I – Policyinriktad utvärderingSammantaget har ett tjugotal intervjuer genomförts med företrädareför Regeringskansliet. Vidare har bland annat myndighetersom i dag genomför utvärderingar/uppföljningar inom utbildningsområdetintervjuats om befintliga resurser för policyinriktadutvärdering, arbetsformer och framtida utvärderingsverksamhet.Intervjuer har gjorts med företrädare för Högskoleverket,Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU),Institutet för studier av utbildning och forskning (SISTER), Myndighetenför yrkeshögskolan (Yh), Statens Skolinspektion (Skolinspektionen)och Statens Skolverk (Skolverket).Även ledningsrepresentanter för utvärderingsorgan inom andrasamhällssektorer har intervjuats såsom Brottsförebyggande rådet(Brå), Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS)och Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI). Därutöverhar utredningen intervjuat och besökt representanter för Rådet förutbildningsvärdering i Finland.Beskrivningarna av de olika myndigheterna i kapitel 3 baseras påunderlag från respektive myndighets instruktion, regleringsbrev,årsredovisning samt information på webbplatser. Skrivningarna hargranskats av respektive aktör. Presentationen av utvärderingsorgan21

Bakgrund SOU 2009:94inom andra samhällssektorer (bilaga 3) bygger på liknande informationsom anges ovan vad avser myndighetsbeskrivningarna.Utredningen har även gett utbildningskonsult Daniel Sundberg iuppdrag att ta fram underlag avseende utvärderingssystem i denordiska länderna (se vidare i bilaga 4).1.2.2 Del II – Spridning av forskningsresultatEtt tiotal intervjuer har genomförts med representanter vid forskning.se,Regionalt utvecklingscentrum i Uppsala RUC), Resurscentrumför mångfaldens skola i Malmö (RMS), Skolporten, Skolverket,Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU),Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Vetenskapsrådet(VR).Vidare har utredningen besökt och intervjuat företrädare för theDanish Clearinghouse (DCU) i Köpenhamn samt Evidence forPolicy and Practice Information and Coordination Centre (EPPI) iLondon.Utredningen har genomfört två enkätundersökningar medfrågor om behov, spridning och användning av forskningsresultat.En enkät är ställd till deltagare i forskningscirklar somResurscentrum för mångfaldens skola i Malmö arrangerat. Initialtställdes enkäten till 169 respondenter. Bortfallet uppgick till elvadeltagare, vilket innebär att totala antalet respondenter reduceratstill 158 stycken. Motsvarande enkät är ställd till alla skolchefer, dvs.462 stycken. Bortfallet uppgick här till 44 chefer, vilket betyder attdet totala antalet respondenter är 418 stycken.Den första enkäten är inte representativ för landets lärare eftersomden avser lärare/skolledare m.fl. som deltagit i forskningscirklar.Utredningen antar att de som har haft kontakt med forskningär intresserade och därmed lättare kan uttrycka behov av ochha synpunkter på forskningsresultat samt hur de bäst når ut till deyrkesverksamma i skolorna. Den andra enkäten skickades till i stortsett alla skolchefer, som enligt utredningen har en viktig ställningsåväl gentemot skolorna som mot politikerna. Syftet var att få derassyn på forskning och forskningsspridning. Svarsfrekvensen förbåda enkäterna uppgår till omkring 60 procent, vilket gör attresultaten ska tolkas med en viss försiktighet.Utöver detta har utredningen, avseende hela uppdraget, tagit delav forskning, utredningar, utvärderingar, studier, rapporter och22

SOU 2009:94Bakgrundannan dokumentation i stor omfattning. Utredningen har ocksåhaft kontakt med internationella mäklarorganisationer och andrarelevanta aktörer.Enligt direktiven har utredningen samrått med Högskoleverket,IFAU, Myndigheten för Yrkeshögskolan, Skolinspektionen, Skolverketoch Statskontoret.Utredningen har även gett samhällsekonomen Tom Nilstierna iuppdrag att ta fram underlag avseende ekonomiska konsekvenseroch finansiering av utredningens förslag (kapitel 10).1.3 Fortsatt dispositionFortsättningsvis är betänkandet uppdelat i två delar: policyinriktadutvärdering respektive spridning av forskningsresultat.1.3.1 Policyinriktad utvärderingI det närmast följande kapitlet, Utgångspunkter för policyinriktadeutvärderingar, beskrivs vad utredningen anser vara viktiga förutsättningarför arbetet. I kapitel 3 beskrivs befintliga resurser. Ifjärde kapitlet presenteras utredningens överväganden och förslagavseende policyinriktad utvärdering.1.3.2 Spridning av forskningsresultatKapitel 5 handlar om utgångspunkter för att sprida forskningsresultat.Vidare följer en översiktlig beskrivning av forskning medrelevans för skolans måluppfyllelse i kapitel 6. Kapitel 7 beskriverspridning och användning av forskningsresultat i dag. I kapitel 8presenteras resultaten från enkätundersökningarna. Kapitel 9 innehållerutredningens överväganden och förslag om att sprida forskningsresultatoch kapitel 10 slutligen en konsekvensbedömning avuppdragets båda delar.23

Bakgrund SOU 2009:941.3.3 BilagorDärutöver innehåller betänkandet bilagor med kommittédirektiv,tilläggsdirektiv, kartläggning av utvärderingsorgan i andra samhällssektorer,en nordisk utblick samt en internationell utblick ochjämförelse av mäklarorganisationer.24

2 Utgångspunkter förpolicyinriktade utvärderingarRegeringen har i direktiven till denna utredning uttryckt ett behovav policyinriktade utvärderingar, bland annat effektutvärderingar.Behovet uttrycks på följande sätt:Mål- och resultatstyrning inom utbildningsområdet förutsätter att detfinns en fungerande uppföljning och utvärdering av verksamheten. Detpolitiska och ekonomiska fokus som finns på utbildningsområdetmedför också att kraven på beslutsunderlag av hög kvalitet ökar. Detär angeläget att väl gjorda analyser och annat kunskapsunderlag finnstillgängliga vid beslutsfattande som rör framtida utbildningsfrågor.Tillgången till bl.a. policyrelevanta studier av hög vetenskaplig kvalitetsom tar sikte på effekter av utbildningspolitiska beslut behöver öka.Reformer och åtgärder behöver följas upp och utvärderas utifrån deintentioner som har legat till grund för besluten. Större ekonomiskasatsningar inom utbildningsområdet behöver vidare kunna analyserasur ett effektivitetsperspektiv och ur ett bredare samhällsekonomisktperspektiv.För att få en något fylligare bild av behovet har utredningen, somtidigare nämnts, genomfört ett antal intervjuer inom Regeringskansliet.Det uttrycks ett behov av djupare och systemövergripande analyser,dvs. sådana som täcker hela utbildningsområdet. Utvärderingbör i högre grad än i dag ingå som en självklar del i varje störrereform, enligt respondenterna. Bredd, djup, långsiktighet och enbättre planering är sammanfattningsvis önskemålen när det gällerpolicyinriktade utvärderingar.Övriga utgångspunkter som utredningen har att beakta är attutvärderingsfunktionens oberoende ska säkerställas i förhållandetill genomförandet av utbildningspolitiken.Myndigheternas nationella uppdrag ska däremot inte prövas.Regeringen ska vidare kunna beställa utvärderingar av denna funk-25

Utgångspunkter för policyinriktade utvärderingar SOU 2009:94tion men den ska också kunna genomföra utvärderingar och andraanalyser på eget initiativ.Utifrån ovan nämnda behov finns det, som utredningen ser det,två övergripande frågor att ta ställning till. Den första fråganhandlar om hur själva territoriet ser ut, dvs. vad är det som skauppfyllas? Vad innebär policyinriktade utvärderingar? Hur omfattandeär denna typ av utvärderingsverksamhet och vilken inriktningska den ha? Utredningen kommer att diskutera denna fråga relativtutförligt eftersom den är avgörande för utredningens analys ochställningstaganden.Den andra frågan handlar om hur denna utvärderingsverksamhetska organiseras, när den väl är bestämd.I det här kapitlet kommer utredningen att diskutera den förstafrågan.2.1 TerritorietUtifrån behovet av policyinriktade utvärderingar, har utredningentagit fasta på fyra viktiga aspekter. Den första aspekten är att detfinns ett behov, rent allmänt, av att väl gjorda analyser och annatkunskapsunderlag finns tillgängliga vid beslutsfattande. Utvärderingär bara ett av flera policyrelevanta underlag som ett politisktbeslut kan bygga på.Den andra aspekten är att det finns önskemål om vilka objektsom i första hand ska utvärderas, nämligen policyer (reformer,åtgärder eller liknande) och företrädesvis effekterna av dessapolicyer. Den tredje aspekten är att det finns ett uttryckt behovoch ett fokus på just utvärdering. Den sista aspekten är att utvärderingarnaska hålla en vetenskaplig kvalitet även om det i direktivenockså talas om hög kvalitet. Slutligen tas begreppet evidens upp.Alla dessa aspekter kommer att beröras nedan. Utredningenbörjar med begreppet policy.2.1.1 PolicyPolicy och policyinriktad (utvärdering) är ett centralt begrepp iutredningen. Med policyinriktad utvärdering avses följande, enligtdirektiven:26

SOU 2009:94Utgångspunkter för policyinriktade utvärderingarMed policyinriktad utvärdering avses i dessa direktiv studier somfrämst tar sikte på effekter på måluppfyllelse eller resultat av olikapolitiska beslut, reformer och åtgärder.Själva begreppet policy skulle kunna tolkas som en programförklaring,en uppsättning uttryckligen deklarerade riktlinjer för enverksamhet. 1 En policy kan sägas vara konkretiseringen, självainnehållet i de reformer eller åtgärder som politikerna fattat beslutom.Däremot ingår inte i utredningens uppdrag, vilket nämntstidigare, att pröva myndigheternas nationella uppdrag. Det innebäratt Högskoleverkets uppdrag att löpande utvärdera högre utbildningi Sverige eller t.ex. Skolverkets i instruktionen fastlagdanationella utvärderingar ligger utanför utredningens uppdrag. Detsom direktiven avser med policyinriktade utvärderingar och somanvänds som exempel är de särskilda uppdrag som myndigheterfått, såväl inom som utanför den specifika utbildningssektorn.Exempel på nämnda policyinriktade utvärderingar är lärosätenasarbete med breddad rekrytering och särskild lärarutbildning förobehöriga lärare (SÄL II). Vidare nämns Statskontorets utvärderingom fortbildning av lärare 2 , Skolverkets utvärdering av maxtaxan3 och Högskoleverkets utvärdering av hur regionalautvecklingscentrum samt vissa nationella resurscentrum fungerat iett skolutvecklingsperspektiv. 4Exempel på beslut inom utbildningsområdet som tagits undersenare tid är införandet av nationella prov i årskurs tre, nytt målsystemi grundskolans kursplaner och att nytt betygssystem ochläsa-skriva-räkna-satsning har införts i grundskolans årskurs ett tilltre.Andra satsningar av regeringen, som kan bli föremål för utvärdering,är t.ex. gymnasial lärlingsutbildning och försöksverksamhetmed gymnasial spetsutbildning, forskarskola för lärare, förändringari forskningsfinansieringen och en ny lärarutbildning.Territoriet för policyinriktade utvärderingar är således ganskastort men kommer också att fluktuera eftersom det är politisktstyrt. I den tänkta utvärderingsfunktionen är emellertid avsikten attdet ska finnas utrymme för egeninitierade utvärderingar. Det innebäratt en sådan funktion inte behöver vänta på uppdrag. Samtidigt1Premfors 1989, s. 9.2Statskontoret. Rapport 2009:100.3Skolverket. Rapport 2007:294.4Högskoleverket. Rapport 2009:1 R.27

Utgångspunkter för policyinriktade utvärderingar SOU 2009:94menar utredningen att funktionen ska kunna initiera andra typer avanalyser än bara policyinriktade utvärderingar.2.1.2 UtvärderingBegreppet utvärdering har, som så många andra ofta användabegrepp, blivit en semantisk magnet, dvs. många typer av utrednings-och analysverksamhet samlas under paraplyet utvärdering. 5Den amerikanska statsvetaren Wildavskys något slitna uttryck närdet gäller planering, dvs. ”if planning is everything, maybe it´snothing”, skulle lätt kunna appliceras på begreppet utvärdering ochkanske så småningom också på begreppet evidens. 6Den semantiska magneten får till följd att det är svårt att beräknahur mycket resurser som i dag läggs på utvärderingsverksamhetinom utbildningssektorn. Styrutredningen uppskattade år 2007 densammanlagda kostnaden för utvärderingsverksamheten hos myndigheteroch Regeringskansliet till två miljarder kronor (exklusiveden utvärderingsverksamhet som staten reglerar men inte självautvärderar). 7 I denna beräkning ingick då inte bara utvärdering utanäven uppföljningsverksamhet. 8Ett stort antal definitioner av utvärdering har lanserats underårens lopp. Det beror inte bara på begreppets allmänna spridning,det utredningen kallade en semantisk magnet ovan, utan också påatt utvärdering som fenomen har fått en mängd olika inriktningar. 9Även om definitionerna är olika och med olika betoning finnsdet samtidigt mycket gemensamt. Många definitioner har5Weiss 1998, s. 3.6Wildavsky 1973.7SOU 2007:75, s. 139 f.8Det svåra att hålla en åtskillnad mellan utvärdering och uppföljning är Lindgren 2006 ettexempel på. Trots titeln, Utvärderingsmonstret, handlar exemplen i boken främst omuppföljning och inte utvärdering.9Scriven 1991, s. 139, ger exempelvis följande definition av utvärdering: “Evaluation refers tothe process of determining the merit, worth, or value of something, or the product of that process.”Weiss 1998, s. 4, definierar utvärdering som “… the systematic assessment of the operationand/or the outcomes of a program or policy, compared to a set of explicit or implicit standards, asmeans of contributing to the improvement of the program or policy.” Patton 1997, s. 23, sombetonar användning som en viktig komponent i utvärdering, menar att: “Utilization-focusedprogram evaluation (as opposed to program evaluation in general) is evaluation done for andwith specific, intended primary users for specific, intended users.” I The Programme EvaluationStandards från 1994, s. 2, definieras utvärdering som “The systematic investigation of the worthor merit of an object”. Vedung 2009, s. 22, slutligen, definierar utvärdering som ”… ennoggrann bedömning i efterhand av utfall, slutprestationer, förvaltning och beslutsinnehåll samtorganisering av offentlig verksamhet, vilken tänkes spela en roll i praktiska beslutssituationer.”28

SOU 2009:94Utgångspunkter för policyinriktade utvärderingarsystematik och värdering/bedömning som gemensamma kriterier. 10Nationalencyklopedin definierar t.ex. utvärdering som ”… noggrantbedöma värdet av en ny verksamhet.” 11 Den definition somstatsvetaren Vedung använder, nämligen ”… en noggrann bedömningi efterhand av utfall, slutprestationer, förvaltning ochbeslutsinnehåll samt organisering av offentlig verksamhet, vilkentänkes spela en roll i praktiska beslutssituationer,” är på sätt och visen sammanfattning av övriga definitioner, även om inte alla hållermed om att utvärdering måste vara en efterhandsbedömning. 12Ur dessa definitioner är det tre specifika faktorer eller nyckelordsom kännetecknar och som många anser är viktiga i en utvärdering,nämligen systematisk eller noggrann insamling av data, värderingeller bedömning och användning.Hur noggrann en utvärdering ska vara (prefixet ut i utvärderingbetyder just noggrann) leder oss in på ett annat nyckelbegrepp idirektiven, nämligen hög vetenskaplig kvalitet. Utvärdering ochnoggrannhet eller systematik har ofta likställts med eller knutits tillforskningsmetoder. ”... program evaluation is the application ofsystematic research methods to the assessment of program design,implementation, and effectiveness …” uttalade sig Chelimsky imitten av 1980-talet. 13Weiss, även hon en av pionjärerna på utvärderingsområdet,kallade en av sina första böcker Evaluation research. Hon menadeatt alla de metoder som används inom forskning som uppläggningar,mätmetoder och analyser också gäller för att utföra enutvärdering. Det som skiljer utvärdering från forskning är intemetoderna eller objekten i sig utan syftet. 14 Samma resonemangkan överföras på den effektivitetsrevision som Riksrevisionenbedriver. Utgångspunkten för revisionen är visserligen kontrollmen metoderna kan i många fall vara desamma som i utvärdering.Men just syftet med utvärdering gör, enligt en annan av detidigare utvärderingsforskarna inom utbildningsområdet,Cronbach, att utvärderingar inte alltid kan hålla den absolut högstavetenskapliga standarden i praktiska situationer. Det kanske inteens är lika viktigt eller önskvärt. Utvärdering skiljer sig från10Åberg 1997, s. 11 ff., menar, när det gäller definitioner av utvärdering att dessa innehållertvå grundläggande komponenter: för det första att – noggrant och systematiskt – samlakunskap, och för det andra att göra en bedömning. Åberg menar att den vanligastebetoningen ligger på den första komponenten.11Nationalencyklopedin.12Vedung 2009, s. 22.13Chelimsky 1985, s. 7.14Weiss 1972, s. 6.29

Utgångspunkter för policyinriktade utvärderingar SOU 2009:94vetenskaplig forskning, enligt Cronbach, eftersom ”... evaluation ismore art than science and should be oriented toward meeting needs ofprogram decisionmakers and stakeholders ... and … to informaction”. 15 För Cronbach är användning viktigare än vetenskapligkvalitet.Det finns även andra skillnader som brukar framhållas: forskningsöker slutsatser medan utvärdering söker bedömningar.Forskaren ställer frågorna, dvs. äger problemställningen, vilketutvärderaren vanligtvis inte gör. Problemformuleringen stårantingen beställaren eller utvärderaren och beställaren tillsammansför. 16 Forskaren söker generalitet medan en utvärdering kan varaapplicerbar endast för dem som beställt informationen. Forskarenär knuten till en disciplin medan utvärderaren många gånger snararearbetar tvärdisciplinärt. Bedömningskriterierna kan också varaannorlunda. För forskningen är kriterierna dels intern validitet, dvs.att metoderna gör det möjligt att dra säkra slutsatser, men ocksåextern validitet, dvs. att utifrån undersökningen kunna överföradetta till andra liknande situationer (att kunna generalisera). Förutvärdering kan det främsta kriteriet däremot vara nytta föranvändaren. 17Gränsen är naturligtvis flytande. Om en forskare bedömer enstatlig insats på eget initiativ, utifrån egna uppsatta kriterier,använder vetenskapliga metoder, kanske i teoriskapande syfte, ärdetta utvärdering eller är det forskning? Det är således inteskillnaden i ansats eller metodval som skiljer forskning ochutvärdering åt, eftersom utvärdering är en viktig del av forskningen.Inte ens syftet behöver skilja utvärdering och forskning åt(vilket inte gäller all forskning).Ibland kombineras begreppen utvärdering och forskning ochbenämns utvärderingsforskning. För några är innebörden avutvärderingsforskningen utvärdering med vetenskapliga metoder.För andra betyder det forskning om utvärdering. I det här sam-15Citerat i Rossi m.fl. 1999, s. 29.16Se Rieper 2004, s. 16.17Fitzpatrick m.fl. 2004, s. 6 f., Weiss 1998, s. 15 ff. och Vedung 2002, s. 12. I Esaiasson m.fl. 2007, s. 17 ff. ges följande sammanfattande beskrivning av forskning: 1) Forskning ärteoretisk i betydelsen kumulativ, man tittar alltid på tidigare forskning som utgångspunkt. 2)Forskning är teoretisk i betydelsen att den använder sig av vetenskapligt språk, dvs. använderen tydlig terminologi och gärna väldefinierade begrepp. 3) Forskning är empirisk ibetydelsen att observationer av verkligheten fäller avgörandet. 4) Forskning är empirisk ibetydelsen att den genomför systematiska och hederliga undersökningar. 5) Forskning ärintersubjektiv i betydelsen forskaroberoende, genomskinlig och värderingsfri. 6) Forskninghar i princip förklarande ambitioner. 7) Forskning har i princip generaliserande ambitioner.30

SOU 2009:94Utgångspunkter för policyinriktade utvärderingarmanhanget är det inte så viktigt vad utvärderingsforskning betyder,utan det viktiga är att utvärdering genomförs med så tillförlitligaoch sammansatta metoder som möjligt.Utredningen menar att utvärdering således i många fall kan likställasmed forskning och att de vetenskapliga metodkraven bör,där det är möjligt, vara desamma som i forskning. Utvärdering ärdäremot i fråga om analys, omfattning och inriktning en helt annantyp av verksamhet än exempelvis uppföljning.Bedömningsmomentet är också en viktig del i en utvärdering(utvärdera). En utvärdering bör, enligt utredningen, för att ocksåbli mer användbar, t.ex. inte bara påvisa att en insats givit en visseffekt utan effekten måste bedömas mot en måttstock. Måttstockenkan exempelvis avse uppsatta mål, i förhållande till tidigareresultat, ett absolut mått, någon liknande verksamhet, i jämförelsemed en annan typ av insats, kostnadseffektivitet osv.2.1.3 EffekterPolicyinriktade utvärderingar ska enligt direktiven vara inriktade på”studier som främst tar sikte på effekter på måluppfyllelse ellerresultat”. Utredningen tolkar detta som att det inte bara ärintressant att mäta effekter på måluppfyllelse utan även attanalysera andra typer av effekter, dvs. sådana effekter som intekunde förutses när insatsen genomfördes.För att kunna tillgodose detta behov krävs ett antal förutsättningar.Effekt innebär per definition alltid en jämförelse, nämligenmellan den faktiskt mätta utvecklingen och den utveckling som vitror skulle ha inträffat utan den gjorda insatsen, den så kalladekontrafaktiska utvecklingen. Skillnaden (om den är tillräckligt stor)mellan den faktiska och den kontrafaktiska utvecklingen utgöreffekten.Att mäta sluteffekten är, av olika skäl, inte alltid så lätt. Det ärdärför som man ofta får mäta mellanliggande effekter: det sombrukar beskrivas som en effektkedja eller en mål – medelskedja.Nu finns det en terminologisk skillnad, som vissa kanske barauppfattar som en akademisk fråga, men som har en reell betydelseför att bestämma hur mycket resurser som i dag läggs på policyinriktadutvärdering. Det är skillnaden mellan begreppet effekt ochbegreppet orsak. Det är inte en faktisk skillnad utan snarare enskillnad i utgångspunkt, eller med John Stuart Mills terminologi31

Utgångspunkter för policyinriktade utvärderingar SOU 2009:94”… either inquiries into the cause of a given effect, or into the effects orproperties of a given cause”. 18 När det talas om effektutvärderingar idetta sammanhang är det visserligen en mätning av effekterna av enpolitisk insats. Den variabel som ska mätas är vanligtvis bestämd.Men det finns också utvärderingar/forskning som inte har enspecifik politisk åtgärd som utgångspunkt men likväl är effektmätningar.Det kan handla rent allmänt om hur resursförstärkningar,klasstorlek eller lärarnas didaktik påverkar elevresultaten. Dessaanalyser försöker förklara ett utfall eller ett skeende, där en reformeller liknande kan vara, men inte behöver vara, utgångspunkten fören sådan studie. Man försöker hitta orsaksfaktorer till ett visst tillstånd.Dessa studier är naturligtvis en viktig och nödvändig informationför att förstå vilka faktorer som t.ex. påverkar skolresultaten,men har en annan utgångspunkt än en utvärdering av ettpolitiskt beslut.Den här typen av studier med inriktning på orsaker görs av såvälmyndigheter som av forskare. Skolverket har analyserat varförelever lämnar skolan utan fullständiga betyg eller hur modersmålsundervisningensorganisering påverkar elevers resultat. IFAUgenomför, vid sidan av att studera reformers effekter, orsaksanalyser,exempelvis utbildningens betydelse för inkomstskillnader,invandrares avkastning på utbildning i Sverige, lärartäthet ochsystematiska avvikelser mellan slutbetyg och provresultat.Forskning inom utbildningsområdet är omfattande och berör enmängd olika aspekter. I Skolverkets serie om forskningsöversikterfinns titlar som handlar om ekonomiska resursers betydelse förpedagogiska resultat, kunskapsutnyttjande och studieresultat ochsocial bakgrund.Vetenskapsrådets översikt om forskning om lärande i högreutbildning behandlar hur ämnesdidaktiken eller informations- ochkommunikationsteknologi (IKT) bör vara utformad för att ge bästresultat eller om lärarutbildningens innehåll. 19 Andra exempel ärbetygens prognosförmåga, internationella mätningars påverkan påläroplaner eller betydelsen av olika ämnens språkbruk i skriftligaprov.Det finns således en mängd olika studier med inriktning påeffekt-/orsakssamband som inte alltid har en politisk reform som18Mills 1967, s. 253. En utvärdering som utgår ifrån det som ska förklaras brukar iblandkallas för en orsaksanalys, medan en utvärdering som utgår ifrån det som ska förklara kallasför en effektanalys. Resultatet av utvärderingen ska dock bli detsamma oavsett vilkenutgångspunkt som väljs. Se Nilstun & Hermerén 1984, s. 140 ff.19En sådan översikt är Vetenskapsrådets forskningsserie 2003. Rapport 14.32

SOU 2009:94Utgångspunkter för policyinriktade utvärderingarutgångspunkt, men som ibland indirekt beskriver specifika effekterav olika politiska reformer i sina analyser.Dessa studier behövs och är lika policyrelevanta inför olikatyper av beslut. En utvärderingsfunktion som det talas om i direktivenbehöver således göra effektstudier av politiska beslut, menden behöver också genomföra effekt/orsaksanalyser som inte nödvändigtviseller explicit har politiska beslut som utgångspunkt.Önskemål om effektutvärderingar är en sak. En annan sak kanvara möjligheterna att genomföra dessa. En nödvändig förutsättning,vilket kan verka självklart, är att det finns data att tillgå. Hurmånga effektutvärderingar har inte beställts långt efter det att eninsats är genomförd och där data saknas innan insatsen genomfördes?Men det kan också vara så att det saknas data även efterinsatsen. Statskontoret har t.ex. fått i uppdrag av regeringen attutvärdera satsningen på lärarfortbildning. Myndigheten skulle isamråd med Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering ”…föreslå hur en långsiktig utvärderingsmodell kan utformas för att följaoch bedöma skolans resultat i förhållande till kunskapsmålen och desssamband med satsningen på fortbildning av lärare.” 20Statskontoret gör bedömningen att en effektutvärdering förtillfället inte är möjlig eftersom en sådan förutsätter att det finnstillgång till resultatdata över tid och individdata för att kunnakoppla ihop lärare och elev. 21Ovanstående berör en annan ofta helt avgörande förutsättningför en effektmätning och som också uttrycktes i intervjuerna,nämligen att det finns en planering när en reform sjösätts. Detinnebär inte att allting därmed går att utvärdera, bara att det finnsen diskussion om vad som är möjligt att utvärdera och att dennautvärdering kan underlättas. Planering blir än viktigare eftersomdet inom utbildningsområdet talas om att effekter vanligtvis visarsig först efter lång tid. Detta kräver också att beställarfunktionenoch mottagarkapaciteten utvecklas inom Regeringskansliet. Den ärviktig och anknyter till direktiven där det sägs att utvärderingarnaska vara tillgängliga. Här vill utredningen påpeka att utvärderinginte bara är en produkt utan också en process. Ju fler inblandade iutvärderingen desto större blir sannolikheten att utvärderingen intebara blir en produkt som lämnas över. Ett ökat deltagande isjösättandet och en kontinuerlig diskussion under utvärderingensgång ökar förhoppningsvis också användbarheten.20Statskontoret 2009, s. 5.21Ibidem, s. 28.33

Utgångspunkter för policyinriktade utvärderingar SOU 2009:942.1.4 EvidensI direktiven finns ytterligare ett begrepp som nämns i sambandmed effektutvärderingar och hög vetenskaplig kvalitet nämligenevidens. Vilken är då innebörden i begreppet evidens? Följandecitat speglar vad den så kallade evidensrörelsen handlat om:Evidensrörelsen sätter således fokus på effekter av insatser och interventioneroch arbetar för att syntetisera redan föreliggande kunskapsamt att synliggöra den aktuellt bästa kunskapen och förmedla den tillbeslutsfattare i politiken och i praktiken. 22Begreppet evidens har i debatten varit fokuserat på effekter, syntetiseringoch på att förmedla den för tillfället bästa kunskapen.Fokuseringen har bland annat lett till en intensiv och delvisinfekterad debatt om metodfrågor, framför allt om för- och nackdelarmed den experimentella designen (RCT: RandomizedControlled Trials). Frågor om effekter handlar väldigt ofta ommetoder och hur man säkrar den inre validiteten.Men är evidens bara en designfråga? Begreppet vetenskap förknippasvanligtvis med ett systematiskt och metodiskt inhämtandeav kunskap byggd på empiri liksom ofta experiment. Begreppetevidens (från engelskans evidence) innebär att kunskap, inomforskningen, ska bygga på bästa möjliga vetenskapliga grund.Evidens som betyder bevis (tydlighet) kan presenteras på en mängdolika sätt. Bevis inom naturvetenskapen uppfattas ofta som någotsom antingen kan observeras naturligt eller utföras i form avexperiment. Bevis i en rättssal eller vad en historiker eller en geologanför som bevis har ofta en annan karaktär än bevis inom detmedicinska området.Bevis är inte alltid heller säker kunskap. Bevis diskuteras av enjury. En vetenskaplig expertkommitté diskuterar också om bevisenär rimliga, relevanta, tillräckliga eller tendentiösa. Evidens kommeroftast från flera olika källor (triangulering) och kan inte begränsastill en fråga om val av metod. Dessutom är den kunskap vi bedömervara sann vid ett tillfälle inte så sällan omkullkastad av andrainsikter vid ett senare tillfälle. Det är därför som det ofta talas omden bästa rådande evidensen.22Bhatti, m.fl. 2006, s. 1. Översatt från danska.34

SOU 2009:94Utgångspunkter för policyinriktade utvärderingarStatens beredning för medicinsk utvärdering talar om evidensstyrkasom bedöms efter vilket bevisvärde som studierna har ochhur många studier som stöder varandra i en slutsats: 23En slutsats med evidensstyrka 1 stöds av minst två studier med högtbevisvärde i det samlade vetenskapliga underlaget. En slutsats medevidensstyrka 2 stöds av minst en studie med högt bevisvärde och tvåstudier med medelhögt bevisvärde. En slutsats med evidensstyrka 3stöds av minst två studier med medelhögt bevisvärde. Om det finnsstudier i det samlade vetenskapliga underlaget som talar emot slutsatsenkan dock evidensstyrkan i samtliga fall bli lägre. När det finnsolika studier som har samma bevisvärde men vilkas resultat ärmotsägande, anges det vetenskapliga underlaget som motsägande ochinga evidensbaserade slutsatser kan dras.Hur ska man då betrakta den kunskap som kommer fram i dessaslutsatser? Är det en instruktion som är generellt överförbar ienskilda situationer? Inom t.ex. det medicinska området finns detsäkert sådan kunskap som kan ses som klara rekommendationer ivissa fall, medan sådan kunskap i skolans värld i högre grad måstesituationsanpassas till klassen eller den enskilde eleven. Best practicemå vara best practice i vissa fall men inte alltid.I den evidensdebatt som förs klassificerar förespråkarna för denexperimentella designen gärna olika metodansatser efter vilkenmetodisk styrka de har, en så kallad evidenshierarki. Nedanståendetabell är ett exempel på en sådan hierarki: 24Tabell 2.1Ett exempel på en evidenshierarkiNivåStudietyp1 a Systematiska sammanställningar med RCT.1 b Enskilda RCT med god kvalitet.1 c Kontrollerade men inte randomiserade försök.2aSystematiska översikter med kohortstudier.2 b Enskilda kohortstudier. Dåliga RCT.3 a Systematiska översikter över fallkontrollstudier.3 b Enskilda fallkontrollstudier.4 Fallserier eller kohortstudier eller fallkontroll meddålig kvalitet.5 Expertvärderingar, konsensuskonferenser.Kvalitativa designs m.fl.23SBU:s hemsida.24Bhatti, m.fl 2006, s. 19.35

Utgångspunkter för policyinriktade utvärderingar SOU 2009:94Företrädarna för den experimentella designen menar att dendesignen bäst svarar på frågan om en insats haft effekt eller inte.Vidare menar de att studierna med icke-experimentella metoder harstörre variation och ibland visar på helt motstridiga resultat. 25 I enstudie av 308 utvärderingar avseende insatser mot kriminalitet iUSA klassificerades utvärderingarna enligt the Maryland ScienceMethod Scale, som är en femgradig skala för att graderavetenskaplig säkerhet (där 5 är högst): 265) randomisering mellan program och kontroll,4) för- och eftermätning med kontrollgrupp och statistiskkontroll för andra förklaringsvariabler,3) för- och eftermätning med kontrollgrupp men utanstatistisk kontroll,2) för- och eftermätning utan kontrollgrupp och1) sambandsstudier.Denna undersökning visade att ju lägre kvalitet på utvärderingsdesignendesto effektivare verkade insatserna. 80 procent av sambandsstudierna(värde 1 på skalan ovan) var säkerställt effektivmedan endast 37 procent av studierna där randomiserad designanvänts (värde 5).Det experimentella upplägget har ett starkt grepp, särskilt iUSA. Följande uttalande från det amerikanska Utbildningsdepartementetfår illustrera detta: 27Proposed evaluation strategies that use neither experimental designswith random assignment nor quasi-experimental designs using amatched comparison group nor regression discontinuity designs willnot be considered responsive to the priority when sufficient numbersof participants are available to support those designs.Många av kritikerna av experimentell design vill hävda att dettaupplägg inte tar hänsyn till den så kallade svarta lådan. Attanalysera den svarta lådan innebär att man gör en vidare analys avvarför eller varför inte en viss insats ger effekt. 28 En resursförstärkningt.ex. kanske visar sig verkningslös i en effektstudie. Men detbehöver egentligen inte innebära att resursförstärkningar är ettverkningslöst medel i sig. Förklaringen till att resursförstärkningen25Boruch 2007, s. 60 ff.26Socialstyrelsen 2008, s. 73 f.27Department of Education, US.28Man brukar ibland skilja mellan kausal deskription och kausal förklaring.36

SOU 2009:94Utgångspunkter för policyinriktade utvärderingarinte gav resultat kanske berodde på lärarnas oförmåga att undervisa.Då hjälper inga resursförstärkningar. Det behöver alltså inte varafelaktiga antaganden som insatsen bygger på (programteorin) somgör att effekten inte inträffar, utan det kan lika väl handla om felaktigheteri genomförandet. Genomförandeteorin tillsammans medprogramteorin är det som Carol Weiss kallar för ”the theory ofchange”. 29Sociologen Ray Pawson hävdar att randomiserade studier intekan förklara vilka mekanismer som gör att saker och ting får effekt:Det är genom att söka mekanismer som vi, enligt honom, lär ossatt förstå vad som ska påverkas. ”The traditional ´does it work?´question transforms instantly into at least five different lines ofinquiry: what is it about this kind of intervention that works, forwhom, in what circumstances, in what respects and why. 30 EnligtPawson kan man inte renodla kontexten eftersom det är den somhar störst betydelse i detta sammanhang. Det finns heller ingenhierarki av evidens att bedöma varje studie emot, menar han, utanvarje enskild studie bidrar med olika typer av information. 31I vilken utsträckning som den experimentella designen är denenda designen att påvisa kausalitet, och som därmed ger en höggrad av evidens, är således en av de frågor som diskuterats livligt,liksom vilken förklaringskraft den har. Mycket av den diskussionsom förs om evidens handlar i grunden om vilken kunskapsteoretisksyn respektive forskare har. Den speglar också synen påde kvantitativa respektive kvalitativa metodernas för- ochnackdelar.Praktikerns omhändertagande och makt över skolans arbete ären annan aspekt som betonas av pedagogerna Ann-CaritaEvaldsson och Claes Nilholm i debattartikeln Evidensbaserat skolarbeteoch demokrati. 32 Att pedagogisk praktik ska utgå från bästamöjliga vetenskapliga kunskaper och beprövade erfarenheter harartikelförfattarna ingenting emot. Vem kan argumentera mot ensådan idé, menar de. Vad de i stället vänder sig emot är ” … omvetenskapliga positionsförskjutningar där en viss forskningstraditionförsöker få ensamrätt på hur relationen mellan forskning och praktikbör förstås.” Evidensidén bygger på att forskningen ska produceraanvändbar kunskap men där en viss metod (randomiserad design)29Weiss 1998, s. 55.30Pawson 2006, s. 94.31Ibidem, s. 91, s. 110 och s. 178.32Evaldsson & Nilholm 2009, s. 73 ff.37

Utgångspunkter för policyinriktade utvärderingar SOU 2009:94har företräde samt att praktiken ska vila på vetenskaplig grund.Konsekvensen av detta, förutser författarna, blir att ” … endast denforskning som är användbar i skolan får ekonomiskt stöd”. 33Dessutom frågar sig Evaldsson och Nilholm om forskarna äreniga i beskrivningen av ur verkligheten ser ut och om detta är ettönskvärt tillstånd. Kontextens betydelse framhålls också mycketstarkt ovan av exempelvis Ray Pawson som menar att ett programinte alltid är något ensartat eller statiskt utan kan införas och tolkaspå olika sätt av genomföraren. Effekten blir då beroende av hurimplementeringen sker och hur kontexten i övrigt ser ut. 34Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete inom Socialstyrelsenmenar att det man kallar evidensbaserad praktik innebäratt flera kunskapskällor inkluderas. Här integreras tre kunskapskällor:nämligen den för tillfället bästa vetenskapliga kunskapen,brukarens erfarenhet och önskemål och den professionelleserfarenhet och förmågor. Synsättet illustreras i följande figur: 35Figur 2.1Delar av en evidensbaserad praktikBästarådandeevidensBrukareserfarenhetoch önskemålProfessionellaserfarenhetEvidensbaseradpraktikDet är kombinationen av de olika kunskapskällorna som skagenerera en lämplig insats i det enskilda fallet och som utmärkerdet som kallas en profession. Bästa rådande evidens är inget sombara ska tas rakt av utan måste kombineras med övriga aspekter ifigur 2.1. Vidare bör det uppmärksammas att när det talas om bästa33Ibidem, s. 69.34Pawson 2006, s. 51.35IMS 2008, s. 12 f.38

SOU 2009:94Utgångspunkter för policyinriktade utvärderingarrådande evidens och när detta uttrycks med hjälp av en metaanalys,som är en statistisk metod för att syntetisera, är det ettgenomsnittligt värde. Det innebär att ett sådant värde inte kananvändas oreflekterat utan måste kombineras med praktikerns egenbeprövade erfarenhet och elevens/elevernas förutsättningar.Även om utredningens resonemang hittills handlat om denmetoddebatt som förs, kan man konstatera att all forskning, somgrundprincip eller ingångsvärde söker evidens eller bevis för attskapa eller stödja en teori eller förkasta ett tidigare påstående. Detgäller oavsett om det handlar om hur lärande går till, hurpyramiderna faktiskt byggdes eller varför dinosaurierna försvannetc. Ambitionen är alltid att söka stöd och hitta evidens för detman påstår. Sedan kan forskarna visserligen vara oense om bevisenverkar relevanta, tillräckliga eller tendentiösa.Att söka evidens handlar således sammanfattningsvis inte baraom att hitta evidens för effekter lika lite som det handlar om attgöra experimentella upplägg. Utredningens syn när det gällereffektutvärderingar är att typ av metod eller design avgörs av frågeställningenoch inte av en i förväg bestämd design.2.2 Vilka behov ska tillgodoses?Att det finns ett behov av utvärderingar av effekter, enligtdirektiven, har utredningen ingen anledning att ifrågasätta. Det harockså framkommit vid intervjuerna.Det finns ett uttryckt behov av bredd, djup och långsiktighet ien policyinriktad utvärderingsverksamhet, liksom ett önskemål omatt utvärderingarna ska vara av hög (vetenskaplig) kvalitet ochgenomföras oberoende av dem som implementerar policyn. Utredningenhar i detta kapitel försökt precisera det territorium som entänkt utvärderingsfunktion ska hantera genom att ge exempel påmöjliga kommande utvärderingar. Det går dock inte, av naturligaskäl, att säga vilka reformer eller policyer som skulle kunna bliaktuella att utvärdera eftersom dessa blir ett utslag av kommandepolitik. Däremot ska denna utvärderingsfunktion genomföraegeninitierade utvärderingar eller andra typer av analyser och i tiderav låg efterfrågan ökar detta utrymme.Utbildningsområdet är ett oerhört stort område. Det innebär attutvärdering av effekter är en företeelse som är aktuell för bådeekonomer, pedagoger, psykologer och sociologer med flera. Ingen39

Utgångspunkter för policyinriktade utvärderingar SOU 2009:94enskild person eller enskild akademisk disciplin kan svara på alla demöjliga effektfrågor som t.ex. regeringen vill ha svar på. Därförbehövs en mångfald av studier och infallsvinklar.Att kunna kombinera kunskap om effektmätning ochsakkunskap är en god förutsättning för att kunna göra enmeningsfull analys. Effektmätning i sig kräver en särskildkompetens och en problemformuleringsfråga kräver sakkunskap.För att kunna göra egeninitierade utvärderingar, som direktiventalar om, krävs bland annat just denna sakkunskap.Det ska ställas höga krav på utvärderingarna som sådana. När enpolicy genomförs måste även utvärdering av densamma planeras föratt möjliggöra en träffsäker utvärdering och tillgång till data. Ombehovet av användbarhet ska öka och det finns ett faktiskt intresseav ovan nämnda studier från regeringens sida, kräver detta också engod beställar- och mottagarkapacitet hos regeringen. Det handlarbåde om process och produkt.Det är dessa utgångspunkter som utredningen har att ta hänsyntill när förslagen om hur denna utvärderingsverksamhet skaorganiseras framöver.40

3 Befintliga resurser förpolicyinriktad utvärdering inomutbildningsområdet3.1 Kartläggning av befintliga utvärderingsresurserI detta kapitel beskriver utredningen de aktörer som i dagslägetgenomför eller har planer på att genomföra policyinriktade utvärderingar.Med policyinriktade avses här inte enbart effektutvärderingarutan även andra typer av utvärderingar. Utredningen har, isamråd med berörda organisationer, endast valt sådana studier somfaller inom ramen för det utredningen menar med utvärdering, dvs.studier som innehåller såväl en analys som en bedömning.Utredningen har utifrån detta identifierat följande typer avhuvudaktörer:• Myndigheter inom utbildningsområdet som Högskoleverket,Myndigheten för yrkeshögskolan, Skolinspektionen och Skolverket.• Generella utredningsmyndigheter som Institutet förarbetsmarknadspolitisk utvärdering, Riksrevisionen och Statskontoret.• Universitet och högskolor samt forskningsråden.• Kommittéväsendet.Om utredningen anknyter till resonemanget i kapitel 2 om vadpolicyinriktade utvärderingar är, finns det således en mängd olikaaktörer där utvärdering och analys är en del som direkt ellerindirekt berör utbildningspolitiken. Se vidare figur 3.1.41

Befintliga resurser för policyinriktad utvärdering inom utbildningsområdet SOU 2009:94Figur 3.1Aktörer som genomför någon form av utvärdering och analysinom utbildningsområdetSkolverketUniversitet&högskolorStatskontoretKommittéväsendet&ESOYhRiksrevisionenSkolinspektionenUtvärdering & analysinom utbildningsområdetHögskoleverketForskningsrådenIFAUI det följande gör utredningen en genomgång av de aktörer somnämns i figuren ovan även om den av naturliga skäl inte kan bli heltfullständig. Det finns t.ex. svårigheter, vilket diskuterats i kapitel 2,att fånga alla de policyinriktade utvärderingar som universitet ochhögskolor genomför.Att Riksrevisionen tas upp beror på att utredningen vill peka påatt det genomförs ett antal studier som har karaktären av policyinriktadeutvärderingar på utbildningsområdet, även om revisionenförmodligen inte själv kallar dessa för utvärderingar. Skolinspektionenkan också ses som ett gränsfall mellan uppföljning ellerutvärdering. Inspektionen håller för närvarande på att införa inslagav mer tematiska inspektioner.De myndigheter som är utpekade i direktiven och vars utvärderingsfunktionutredningen i första hand gjort en bedömning av ärSkolverket, Högskoleverket, Statskontoret och IFAU. Det härkapitlet tar endast upp finansiella resurser och antalet anställda meninte personalens kompetens. Den diskuteras i kapitel 4.42

SOU 2009:94Befintliga resurser för policyinriktad utvärdering inom utbildningsområdet3.1.1 SkolverketSkolverket är förvaltningsmyndighet för det offentliga skolväsendetoch för den av det allmänna anordnade förskoleverksamhetenoch skolbarnsomsorgen. Inom Skolverkets ansvarsområde finnsockså de fristående skolorna och förskoleverksamhet m.m. somdrivs av andra enskilda huvudmän. 1 Myndigheten har till uppgift attfölja upp och utvärdera skolväsendet, förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgenoch vuxenutbildningen. Skolverket genomförutvärderingar med huvudsyftet att ge en nationell bild av tillståndetinom skolväsendet. Därtill ser verket över kursplaner och betygskriteriersamt svarar för nationella prov. Att sprida kunskap omforskning och kunskapsbaserade metoder och erfarenheter som harbetydelse för skolledare och pedagoger är en annan uppgift liksomatt vara nationellt statistikansvarig inom sektorn. Myndigheten haräven vissa andra uppgifter. 2Skolverket är en enrådighetsmyndighet som leds av en generaldirektör.Antalet anställda uppgick under år 2008 till 397 årsarbetskrafter.3 Finansiering sker över statsbudget och uppgår tillomkring 307 miljoner kronor för år 2009. 4I sin verksamhet deltar Skolverket i nio aktuella internationellakomparativa studier under 2009, exempelvis PISA. 5 Under senareår uppgår kostnaden för internationella studier till cirka 20 miljonerkronor årligen.Av det totala antalet rapporter som Skolverket produceradeunder perioden 2007–2008 avsåg åtta regeringsuppdrag i syfte attutvärdera vissa satsningar och reformer inom förskole- och skolområdet.Exempel på genomförda studier av denna karaktär ärbland annat Hur används individuella utvecklingsplaner? En studieefter införandet av nya bestämmelser, Den verksamhetsförlagda delenav lärarutbildningen och Tillgänglighet till grund- och gymnasieskolorslokaler, medan Tio år efter förskolereformen utvärderats påeget initiativ av Skolverket. De direkta och indirekta kostnadernasammantaget för regeringsuppdragen beräknas uppgå till knapptåtta miljoner kronor 2007 och cirka sju miljoner kronor år 2008.1Förordning (2008:612) med instruktion för Statens skolverk.2Se vidare i Skolverkets instruktion.3Antalet anställda uppgick per den 31 december 2008 till 252 tillsvidareanställda och 73 tidsbegränsatanställda. Genom verksamhetsövergång har verket under året tagit emot 52 medarbetareoch 206 medarbetare har övergått till Skolinspektionen (Årsredovisning 2008).4Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Statens skolverk.5OECD:s internationella kunskapsmätning Programme for International Student Assessment(PISA).43

Befintliga resurser för policyinriktad utvärdering inom utbildningsområdet SOU 2009:94Därutöver genomförde Skolverket sju egeninitierade utvärderingarunder 2007–2008 bland annat en metautvärdering av NU03. 6Myndigheten för skolutveckling (MSU) lades ned den 1 oktober2008 och stora delar av verksamheten överfördes till Skolverket.Under åren 2007–2008 hade MSU inte något regeringsuppdragav utvärderingskaraktär men har under denna tidsperiodinitierat utvärderingar på eget initiativ.3.1.2 HögskoleverketHögskoleverket är en myndighet inom universitets- och högskoleområdet.Det är en enrådighetsmyndighet som leds av en universitetskansleroch har cirka 141 årsarbetskrafter. 7 Under budgetåret2009 disponerar Högskoleverket ett ramanslag på cirka172 miljoner kronor. 8I Högskoleverkets uppdrag ingår flera arbetsuppgifter. En avdessa är att granska kvaliteten på högre utbildning och att utvärderalärosätenas kvalitetsarbete. Myndigheten genomför utvärderingarav utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Detsystem för kvalitetssäkring som nu används består av utbildningsutvärderingar,granskningar av lärosätenas kvalitetsarbete, examensrättsprövningar,tematiska studier samt utmärkelsen Framståendeutbildningsmiljö.Under åren 2007 och 2008 genomfördes sammanlagt utbildningsutvärderingarav elva 9 olika ämnes- och programområden,totalt 217 granskningar. Därutöver följde Högskoleverket upptidigare genomförda utvärderingar. Utvärderingarna har hittillsutförts i sexårscykler men regeringen har genom uppdrag till Högskoleverketaviserat att de fortsättningsvis sannolikt ska genomförasvart fjärde år. De direkta kostnaderna för utvärderingarna,dvs. kostnaderna för verkets personal vid utvärderingsavdelningensamt arvoden och omkostnader för verkets ämnesexperter, uppgickför perioden 2007–2008 till omkring 32 miljoner kronor per år.Därtill kommer kostnaderna för lokaler, gemensam ledning, administrationoch infrastruktur. Mellan åren 2001 och 2007 genom-6Karlsson m.fl. 2007.7Avser 31 december 2008 enligt Årsredovisning för Högskoleverket år 2008.8Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Högskoleverket.9Åren 2007 och 2008 utgör skarven mellan två kvalitetssäkringssystem. År 2007 avslutadesett system vilket medförde att ovanligt få ämnes- och programutvärderingar genomfördes.44

SOU 2009:94Befintliga resurser för policyinriktad utvärdering inom utbildningsområdetförde Högskoleverket mer än 1 600 granskningar av samtligaämnen och yrkesprogram.Verket har också till uppgift att göra uppföljningar (inklusiveansvar för officiell statistik inom högskoleområdet), omvärldsbevaka,utöva tillsyn, informera och fullgöra vissa främjande uppgifterinom högskoleområdet. Därutöver svarar verket för bedömningarav utländska utbildningar, högskoleprov och för uppgifterinom tillträdesområdet.Under perioden 2007–2008 fick Högskoleverket fyra särskildaregeringsuppdrag som hade karaktären av utvärdering av vissa satsningaroch reformer inom området högre utbildning. Som exempelpå sådana uppdrag kan nämnas Utvärdering av arbetet med breddadrekrytering till universitet och högskolor liksom Utvärdering av 16nationella forskarskolor. På eget initiativ har Högskoleverket t.ex.genomfört Forskarutbildningsreform 1998 − genomströmning ochexamination. De direkta kostnaderna för regeringsuppdragen undernämnda period uppgick till cirka fem miljoner kronor. 103.1.3 Myndigheten för yrkeshögskolanMyndigheten för yrkeshögskolan startade sin verksamhet den 1 juli2009 och samtidigt upphörde Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning.Den nya myndigheten har sitt huvudkontor i Västeråsoch ytterligare ett kontor i Hässleholm.Myndigheten för yrkeshögskolan leds av en generaldirektör ochhar ett insynsråd. Antalet årsarbetskrafter uppgår år 2009 till66 personer. Budgetåret 2009 har myndigheten ett ramanslag påomkring 470 miljoner kronor. 11 Dess uppgift är att säkerställa atteftergymnasiala yrkesutbildningar kommer till stånd som svararmot arbetslivets behov, att statens stöd för eftergymnasiala yrkesutbildningarfördelas effektivt och att utbildningarna håller högkvalitet.Myndigheten samordnar och administrerar statsbidrag, kvalitetssäkrarbeviljade utbildningar genom att bedriva tillsyn över ochkvalitetsgranskning av utbildningarna, samt följer upp verksamheten.10Enligt uppgifter från Högskoleverket uppgick kostnaderna till 3,6 miljoner exklusive deindirekta kostnaderna, vilka utredningen har beräknat till 40 procent.11Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Myndigheten för yrkeshögskolan.45

Befintliga resurser för policyinriktad utvärdering inom utbildningsområdet SOU 2009:94Vidare ansvarar de för att samordna och stödja en nationellstruktur för validering och är nationell samordningspunkt för deneuropeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande(EQF). Förutom kvalificerad yrkesutbildning (KY) administreraspåbyggnadsutbildning (t.o.m. utgången av 2009), kompletterandeutbildningar och lärlingsutbildning för vuxna till vissa hantverksyrken.Myndigheten har i dag inget utvärderingsuppdrag frånregeringen. Trots detta inkluderar utredningen dem i denna kartläggningdå möjligheten finns att den nya myndigheten kan bli enav aktörerna inom utvärderingsområdet.3.1.4 SkolinspektionenSkolinspektionen blev en egen myndighet den 1 oktober 2008 ochhar följande huvuduppgifter och ansvarsområden: tillsyn och kvalitetsgranskning,tillståndsprövning, dvs. beslut om godkännande avoch rätt till bidrag för fristående skolor och om återkallande avsådant godkännande och sådan rätt. Inom Skolinspektionen finnsdessutom Barn- och elevombudet för likabehandling. Inspektionensvarar för Barn- och elevombudets kansli samt är värdmyndighetför Skolväsendets överklagandenämnd.Skolinspektionen är en enrådighetsmyndighet som leds av engeneraldirektör. Vid 2008 års utgång uppgick personalstyrkan till303 anställda (222 årsarbetskrafter räknat på helårsbasis). När verksamhetenär fullt utbyggd kommer personalen att bestå av drygt360 anställda. 12 Det totala ramanslaget för 2009 uppgår till cirka326 miljoner kronor. 13Kvalitetsgranskning innebär att oberoende och självständigtgranska och bedöma kvaliteten i skolväsendet samt inom förskoleverksamhetenoch skolbarnomsorgen. Denna typ av granskningmenar Skolinspektionen går på djupet och bedömer kvaliteten påett annat sätt än vad som är möjligt inom ramen för den regelbundnatillsyn som också är en av Skolinspektionens huvuduppgifter.En kvalitetsgranskning kan exempelvis handla om attgranska hur ändamålsenlig undervisningen är i specifika skolor ochkommuner. Huvudsyftet är att granska hur lärare, rektorer ochhuvudmän tar sitt ansvar för undervisningens kvalitet, med fokuspå elevernas kunskapsresultat. Kvalitetsgranskningen skiljer sig12Skolinspektionens Årsredovisning 2008.13Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Skolinspektionen.46

SOU 2009:94Befintliga resurser för policyinriktad utvärdering inom utbildningsområdetfrån Skolverkets utvärdering vars huvudsyfte är att ge en nationellbild av tillståndet inom skolväsendet. 14Sex kvalitetsgranskningar inleddes under sista kvartalet 2008och ytterligare 14 planeras att starta under 2009. De områden somvalts för den första omgången kvalitetsgranskningar är: Studieavbrotti gymnasieskolan, Lärares utbildning och behörighet, Uppföljningav resultat i vuxenutbildningen, Skolsituationen för elever medfunktionsnedsättning, Undervisningen i matematik och Undervisningav nyanlända elever.3.1.5 StatskontoretStatskontoret ska på regeringens uppdrag bistå med utredningar,utvärderingar samt uppföljningar av statlig och statligt finansieradverksamhet samt övergripande frågor om den offentliga förvaltningensfunktionssätt. I åtagandet ingår att analysera verksamheteroch myndigheter ur ett effektivitetsperspektiv, redovisa effekter avstatliga åtgärder samt ge underlag för omprövning och effektivisering.15 År 2009 har Statskontoret dessutom fått till uppgift att följaupp och beskriva den offentliga sektorns utveckling, följa och analyseraden strategiska kompetensförsörjningen, bevaka vissakvalitets- och verksamhetsutvecklingsfrågor, lämna förslag påutredningar, utvärderingar och uppföljningar samt bistå Regeringskanslietoch kommittéväsendet med metod- och utredningsstöd.Statskontoret kan även initiera förstudier inom hela sitt ansvarsområdesom underlag för sin instruktionsenliga uppgift.Statskontoret är en enrådighetsmyndighet som leds av en generaldirektör.Antalet årsarbetskrafter uppgick under år 2008 till 48. 16Budgetåret 2009 har Statskontoret cirka 72 miljoner kronor i ramanslag.17Statskontoret har under 2007–2008 slutfört två utvärderingarmed anknytning till utbildningsområdet: Har insatserna någoneffekt på arbete eller studier? En utvärdering av folkhögskoleinsatsernaför arbetslösa och Lärares utbildning och undervisning i skolan.Under perioden bedrevs utvärderingsinsatser avseende utbildningeni svenska för invandrare. Rapporteringen av den insatsen14Skolinspektionens Årsredovisning 2008.15Förordning (SFS 2007:827) med instruktion för Statskontoret, senast ändrad 2008.16Statskontorets Årsredovisning 2008.17Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Statskontoret.47

Befintliga resurser för policyinriktad utvärdering inom utbildningsområdet SOU 2009:94gjordes dock först 2009. Kostnaderna för uppdragen uppgick tillcirka tio miljoner kronor.3.1.6 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärderingInstitutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering har till uppgift attfrämja, stödja och genomföra 18 utvärdering av den arbetsmarknadspolitiskaverksamheten, studier av arbetsmarknadens funktionssätt,utvärdering av effekterna på arbetsmarknaden av åtgärder inomutbildningsväsendet 19 och utvärdering av socialförsäkringens effekterpå arbetsmarknaden. 20 IFAU ska vidare sprida information omresultaten av sina utvärderingar och studier till andra myndigheteroch intressenter.IFAU är en enrådighetsmyndighet som leds av en generaldirektör.Vid myndigheten finns ett vetenskapligt råd och en referensgrupp.Under 2008 uppgick personalstyrkan till 28 årsarbetskrafter. 21Totala ramanslaget för 2009 är cirka 27 miljoner kronor. 22 En del avanslaget ska användas för att stödja extern forskning. I anslutningtill uppgiften att utvärdera arbetsmarknadseffekter av åtgärderinom utbildningsväsendet delar IFAU årligen ut knappt tre miljonerkronor.IFAU:s uppdrag skiljer sig på flera sätt från övriga aktörers dåderas rapporter huvudsakligen utgörs av effektmätningar/orsaksanalyser.I denna sammanställning redovisas endast rapporter somspecifikt avser effekter av utbildningssatsningar inom ramen förIFAU:s rapportserie. 2318Förordning med instruktion för Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (SFS2007:911).19År 2001 fick IFAU ett utvidgat uppdrag då utvärdering av effekterna på arbetsmarknadenav åtgärder inom utbildningsväsendet tillkom (Årsredovisning 2007). IFAU:s förvaltningsanslagutökades med tre miljoner kronor (2001 års penningvärde) i samband med dennautvidgning.20Under 2007 fick IFAU ytterligare ett utvidgat uppdrag. Den nya förordning som gällerför myndigheten trädde i kraft per den 1 juli 2007 och stadgar att IFAU:s uppdrag nu ävenomfattar utvärdering av socialförsäkringens effekter på arbetsmarknaden (Årsredovisning2007).21IFAU:s Årsredovisning 2008.22Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Institutet för arbetsmarknadspolitiskutvärdering.23IFAU delar in sina publikationer i tre olika typer: rapporter, working papers och enavhandlingsserie (dissertation series). I rapportserien publiceras den forskning som enbartskrivs på svenska, bland annat regeringsuppdrag. Dessutom översätts och omarbetas oftauppsatserna i working paperserien till en svensk version. I denna serie publiceras ävenmonografier på svenska och engelska. I working paperserien publiceras i stort sett all ny48

SOU 2009:94Befintliga resurser för policyinriktad utvärdering inom utbildningsområdetEnligt 2008 års årsredovisning producerade IFAU 21 rapportekvivalenterinom utbildningsområdet under 2007 och 2008. 24Kostnaderna för IFAU:s utbildningsforskning uppgick till cirka14 miljoner under samma period. Som exempel på rapporter författadepå svenska kan nämnas: Maxtaxan inom barnomsorgen –påverkar den hur mycket föräldrar arbetar? (2006:2) och Hur mycketpåverkas studieresultat av resurser? (2007:24).3.1.7 RiksrevisionenRiksrevisionen som sorterar under riksdagen utgör en del av desskontrollmakt. Myndighetens uppdrag är att granska den statligaverksamheten och därmed medverka till effektiv förvaltning istaten och att statens resurser används på ett bra sätt.Riksrevisionens granskningsverksamhet är uppdelad i årligrevision och effektivitetsrevision. I den årliga revisionen granskasbland annat årsredovisningen för de förvaltningsmyndigheter somlyder under regeringen med utgångspunkt dels i om den ekonomiskaredovisningen är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande,dels om ledningens förvaltning följer tillämpliga föreskrifter ochsärskilda beslut. I effektivitetsrevisionen ingår att granska statensbudget, genomförandet och resultatet av statlig verksamhet och avstatliga åtaganden samt statliga insatser i allmänhet. Granskningenska främja en sådan utveckling att staten får ett effektivt utbyte avsina insatser med hänsyn till det allmänna samhällsintresset.Riksrevisionen har under perioden 2007 och 2008 publiceratfyra rapporter rörande förhållandena inom utbildningssektorn.Exempel på rapporter är: Svenskundervisning för invandrare (sfi).En verksamhet med okända effekter (RiR 2008:13) och Betyg medlika värde? – en granskning av statens insatser (RiR 2004:11).forskning som IFAU publicerar på engelska; dessa publikationer ska kunna publiceras ivetenskapliga tidskrifter. Målgruppen för denna typ av publikation är således först ochfrämst andra forskare. Den tredje typen av publikation – dissertation series – avser doktorsavhandlingarsom skrivits av personer anställda vid eller knutna till IFAU.24För att undvika dubbelräkning tillämpar IFAU i årsredovisningen ett system där unikaworking papers eller rapporter ges vikten 1, medan sammanfattande rapporter av workingpapers på svenska ges vikten 0,1 och avhandlingar ges vikten 2. Tanken är att dessa vikter skamotsvara arbetsinsatsen för att producera respektive typ av publikation.49

Befintliga resurser för policyinriktad utvärdering inom utbildningsområdet SOU 2009:943.1.8 Utvärdering vid universitet, högskolor, forskningsrådoch övrigaUtvärderingar med anknytning till utbildningsområdet genomförsäven inom ramen för bland annat universitetens och högskolornasverksamhet. Frivilliga institut har också bildats inom högskolan föratt stimulera kunskapsuppbyggnad inom utvalda områden. Ettexempel på ett sådant är Föreningen för studier av forskning ochutbildning som inrättades 1999. Föreningens verksamhet genomfördesunder åren 2000 till 2009 av Institutet för utbildning ochforskning (SISTER), vilket emellertid lades ned under våren 2009.SISTER:s verksamhet har finansierats genom basanslag från Föreningenför studier av forskning och utbildning men också genomanslag från forskningsfinansierade fonder, råd, stiftelser m.fl. liksomgenom uppdragsforskning. Institutets verksamhet harinriktats på studier av forskning, utbildning och innovationsprocesseni hela samhället, dvs. såväl näringsliv och organisationer somoffentlig sektor. Syftet med verksamheten har varit att studerautbildning, forskning och innovationsprocessen i ett jämförandeinternationellt perspektiv samt att främja debatten inom dettaområde.När det gäller forskningsråden finns inom Vetenskapsrådet ensärskild kommitté för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskapligakommittén, som fördelar medel till forskning och utbildningpå forskarnivå inom områden som är relevanta för lärarutbildningoch pedagogisk verksamhet. Regeringen fördelade 2009 cirka150 miljoner kronor till utbildningsvetenskaplig forskning genomVetenskapsrådet. Vetenskapsrådet fördelar medel till forsning efteransökningar som har granskats och prioriterats av forskare inationell konkurrens.Det finns också andra aktörer som genomför studier inomutbildningsområden, t.ex. Brå, Folkhälsoinstitutet m.fl.3.1.9 KommittéväsendetRegeringen har i sitt arbete bland annat hjälp av kommittéväsendet.Kommittéerna har till uppgift att ta fram fakta, analysera dem ochlägga fram förslag. På detta sätt förbereds många av regeringensåtgärder på olika områden.50

SOU 2009:94Befintliga resurser för policyinriktad utvärdering inom utbildningsområdetEn kommitté kan antingen bestå av en särskild utredare eller aven grupp som leds av en ordförande och som i övrigt består av ettantal ledamöter. I bägge fallen kan kommittén biträdas av sakkunniga,experter och ett sekretariat. Kommitténs arbete utgår från detutredningsuppdrag som regeringen har lämnat. Detta framgår avkommittéförordningen (1998:1474). Arbete i kommittéform är ettsätt att ta till vara det kunnande i en viss fråga som finns på olikahåll i samhället. 25Under år 2007 och 2008 tillsatte Utbildningsdepartementet 16respektive sju kommittéer. Kostnaderna för Utbildningsdepartementetskommittéverksamhet under åren 2007 och 2008 fördeladesjämnt mellan åren – cirka 29 miljoner kronor för vardera året. 26En genomgång av utredningar som producerats inom tidsperiodenvisar att fokus i de flesta fall inte ligger på sakpolitiken utansnarare på hur utbildningspolitiken i huvudsak ska organiseras.Exempel på utredningar är: Avveckling av Myndigheten för nätverkoch samarbete inom högre utbildning, Införande av en yrkeshögskolaoch Utvärdering av myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering.Men det kan också handla om utredningar som t.ex. en nylärarutbildning eller en fristående vuxenutbildning.År 2007 startade regeringen åter Expertgruppen för Studier iOffentlig ekonomi (ESO), som arbetar med analysunderlag införframtida finanspolitiska och samhällsekonomiska utmaningar. Formelltär ESO organiserad som en kommitté vid Finansdepartementet.Expertgruppens uppdrag är att självständigt ta framanalyser och policyrekommendationer som baseras på aktuellforskning och beprövad erfarenhet. ESO:s uppdrag och mandat gesav dess direktiv 27 , vilket är allmänt hållet för att ge stort utrymmeåt styrelsen att själv definiera vad som ska belysas och understrykeratt arbetet ska bedrivas självständigt.Exempel på studier som för närvarande genomförs inom utbildningsområdetär Skolans resursfördelningssystem ur ett likvärdighetsperspektivoch Att styra genom professioner: Utbildningsreformernaseffekter på lärarkåren.25Kommittéhandboken, Ds 2000:1.26Regeringens skrivelse 2008/09:103.27D ir. 2007:46.51

Befintliga resurser för policyinriktad utvärdering inom utbildningsområdet SOU 2009:943.2 En sammanfattande bildAtt ange hur mycket resurser som avsätts till policyinriktadeutvärderingar i form av regeringsuppdrag är betydligt enklare än attange hur stora resurser som totalt avsätts för policyinriktadeutvärderingar. Urvalet av utvärderingar har genomförts i enlighetmed utredningens definition av utvärdering som framgår i kapitel 2.Det har i praktiken fått till följd att endast ett fåtal av myndigheternasprodukter klassificerats som utvärderingar. Under budgetåren2007 och 2008 genomförde Högskoleverket, Skolverket ochStatskontoret sammanlagt 14 policyutvärderingar till en uppskattadkostnad av totalt cirka 30 miljoner kronor. 28 Därutöver genomfördeHögskoleverket och Skolverket åtta egeninitierade utvärderingarav nämnda karaktär. Under samma period publicerade IFAUett tjugotal ”rapportekvivalenter” inom utbildningsområdet till enuppskattad kostnad av totalt cirka 14 miljoner kronor.Om utredningen bara ser till regeringsuppdrag, och exkluderarIFAU, skulle den årliga kostnaden vara cirka 15 miljoner kronor.Om den totala kostnaden för policyinriktade utvärderingar beräknas,inklusive myndigheternas egeninitierade utvärderingar, visskommittéverksamhet, delar av de forskningsanslag som t.ex.Vetenskapsrådet delar ut, så hamnar den i storleksordningen 75 miljonerkronor. Då har hänsyn inte tagits till alla de utvärderingar/orsaksanalysersom görs av forskare inom universitets- ochhögskoleverket som har en annan finansieringsgrund. Utredningenmenar att en mer precis bedömning av vilka resurser som i dagläggs på policyinriktade utvärderingar inte går att erhålla med enrimlig insats men bedömer samtidigt att en sådan inte heller ärnödvändig för de principförslag som utredningen utvecklar iföljande kapitel.28Den uppskattade kostnaden bygger på kostnadsberäkning gjord av respektive myndighetoch sammanräknad av utredningen.52

4 Utredningens överväganden ochförslag avseende policyinriktadutvärdering4.1 UtgångspunkterUtifrån det behov som utredningen identifierat och beskrivit ikapitel 2 ska följande kriterier vara vägledande för de policyinriktadeutvärderingar som genomförs:1. Oberoende: Utvärderingarna ska genomföras av aktörer oberoendeav de verksamheter som ska utvärderas. Utvärderingar skakunna beställas av regeringen men också genomföras på egetinitiativ.2. Övergripande: Utvärderingarna ska kunna spänna över hela utbildningsområdetoch gälla såväl kortsiktiga som långsiktiga insatser.3. Hög kvalitet: Ämneskunskap, utvärderings-/utredningskompetensoch vetenskaplighet ska prägla utvärderingarna.Utredningens uppdrag är därutöver att lämna förslag om hurpolicyinriktade utvärderingar kan bli mer tillgängliga för beslutsfattare.53

Utredningens överväganden och förslag avseende policyinriktad utvärdering SOU 2009:944.2 Olika alternativ för en framtidautvärderingsfunktionMot bakgrund av den utvärderingsverksamhet som finns i dag ochde önskemål och behov som har framkommit diskuterar utredningentre organisatoriska alternativ för en framtida utvärderingsverksamhet.De olika alternativen kommer i det följande i huvudsakatt bedömas utifrån de kriterier som angivits ovan. De tre organisatoriskaalternativen som utredningen diskuterar är:1. Inom en befintlig myndighet.2. En kommitté i Regeringskansliet.3. En utvärderingsmyndighet.4.2.1 Inom en befintlig myndighetDet första alternativet innebär att foga in den nya formen av utvärderingsverksamheti den redan befintliga myndighets- eller organisationsstrukturen.Högskoleverket och Skolverket är tänkbaraaktörer i en sådan lösning men även andra myndigheter som t.ex.IFAU eller Statskontoret kan vara aktuella.En fördel med att använda befintliga myndigheter är att deredan i dag genomför utvärderingar och att det finns en myndighetsstrukturmed personal och administrativa resurser. Organisatorisktskulle det inte behöva göras särskilt stora förändringar. Alladessa myndigheter har också en stor sakkunskap även om denskiljer sig något mellan myndigheterna.Högskoleverket och SkolverketTillgången till en samlad sakkompetens liksom nationellt statistikansvarinom utbildningsområdet och därmed lättillgängliga data harsåväl Högskoleverket som Skolverket. Kompetensmässigt är Högskoleverketoch Skolverket tvärvetenskapliga inom det samhällsvetenskapligaområdet (statsvetare, ekonomer, jurister, statistiker,pedagoger, sociologer, antropologer m.fl.). Förutom en bredämneskunskap har många av medarbetarna också genomgått forskarutbildning.Vid dessa båda myndigheter arbetar utredare med54

SOU 2009:94Utredningens överväganden och förslag avseende policyinriktad utvärderingkunskap om hur resultat kan presenteras såväl kvalitativt somkvantitativt.Högskoleverket har på regeringens uppdrag i samverkan medSkolverket utvärderat regionala utvecklingscentrum och nationellaresurscentrum. 1 Det är dock framför allt fråga om samverkan somsker i anslutning till specifika uppdrag och inte en fortlöpandeverksamhet. En fortsatt och utvecklad samverkan skulle kunnabilda basen för att genomföra bredare utvärderingar som spänneröver hela utbildningsområdet.När myndigheterna själva anser att tillräcklig kompetens saknasinternt, anlitas forskare som tillsammans med myndigheten ellerenskilt genomför uppdrag.Att utnyttja befintlig myndighetsstruktur har dock nackdelar.En sådan är att utvärderingarna begränsas till ett för myndighetengängse perspektiv, dvs. den del av utbildningssektorn där myndighetenär van att arbeta. Risken finns att initiativ till utvärderingarsom avser hela utbildningsområdet uteblir.I dessa myndigheterna utgör utvärdering endast en del av verksamheten.En utvärderingsenhet eller en avdelning som ingår i enstörre helhet kan få andra uppgifter som av myndighetenprioriteras som viktigare eftersom myndigheterna inom ramen försin instruktion har möjligheter att genomföra organisationsförändringar.Skolverket hade under en period en utvärderingsenhet somtogs bort för att nu åter ha inrättats. Högskoleverkets nationellautvärderingar har utförts i sexårscykler men regeringen har genomett uppdrag till myndigheten aviserat att de fortsättningsvissannolikt ska genomföras vart fjärde år. Eftersom detta är en avverkets huvuduppgifter finns en risk att annan utvärderingsverksamhetmarginaliseras och att andelen egeninitierade utvärderingardå kommer att minska.En tänkbar möjlighet för att få en mer fredad utvärderingsverksamhetinom en befintlig myndighet är att tillämpa den konstruktionsom gäller för Institutet för utveckling av metoder i socialtarbete. 2 Institutionen är ett relativt stort forskningsinstitut inomSocialstyrelsen (40 personer), som har både sakkunskap,kompetens och djup i studierna. De har till uppgift att stödjautvecklingen mot en mer evidensbaserad praktik i socialt arbete.Forskningsinstitutet ingår inte i Socialstyrelsens linjeorganisation1Högskolverket. Rapport 2009:1 R.2Se vidare bilaga 3.55

Utredningens överväganden och förslag avseende policyinriktad utvärdering SOU 2009:94utan har en egen styrelse. 3 Generaldirektören för Socialstyrelsenutser IMS chef på förslag från IMS styrelse.Enligt IMS är det fördelaktigt ur budgetsynpunkt att vara enintegrerad del i en myndighet då budgetprocessen blir mer flexibel.I övrigt upplevs samlokalisering som ett kostnadseffektivtalternativ. Nackdelen med ett institut inom en värdmyndighetanges vara att regeringens styrning försvåras, att det blir en otydligorganisatorisk struktur liksom att ansvarsförhållandena kan blioklara. Exempelvis krävs en tydlig rollfördelning mellan myndighetensgeneraldirektör och chefen för institutet, bland annat ikontakten med departementet. Den som slutligen bestämmer överinriktning och har det slutliga ansvaret är trots allt myndighetschefen.IFAU och StatskontoretEtt alternativ till de befintliga myndigheterna inom utbildningsområdetär att förstärka myndigheter som i dag har specifikautvärderingsuppdrag. De alternativ som ligger närmast till hands ärdå Statskontoret, som i dag är en uppdragsmyndighet, och IFAU,som främst studerar effekter av arbetsmarknadspolitik, men ävenarbetsmarknadseffekter av åtgärder inom utbildningsväsendet ocharbetsmarknadseffekter av socialförsäkringen. Statskontoret har ettbrett mandat som omfattar hela den statliga förvaltningen ochstatligt finansierad verksamhet. Det har också tidigare funnits förslagpå att samla regeringens utvärderingsresurser tillStatskontoret. 4Utbildningsområdet utgör ett av Statskontorets många områdenoch myndigheten har också genomfört uppdrag med anknytningtill utbildningspolitiken, t.ex. Lärares utbildning och undervisning iskolan (2007:8) och Sfi – resultat, genomförande och lärarkompetens.En utvärdering av svenska för invandrare (2009:2).Medarbetarna vid Statskontoret har en bred bakgrund inom detsamhällsvetenskapliga området (statsvetare, ekonomer, statistikeroch sociologer). De besitter kompetens i utvärdering ochutredning samt arbetar såväl kvalitativt som kvantitativt. Stats-3Enligt samtal med Socialstyrelsen kommer IMS att förändra sin organisation så attforskningsinstitutet efter årsskiftet 2009/10 ingår i Socialstyrelsens linjeorganisation.4Förslaget framfördes i en projektrapport som gjordes på uppdrag av Finansdepartementet:Regeringskansliets kontroll och styrning av statlig verksamhet, 2002, s. 74.56

SOU 2009:94Utredningens överväganden och förslag avseende policyinriktad utvärderingkontoret kommer dessutom, enligt de uppgifter utredningen fått,att satsa mer på metod-, kvalitets- och forskningsfrågor.IFAU genomför huvudsakligen utvärdering av den arbetsmarknadspolitiskaverksamheten men utför också studier av effekter påarbetsmarknaden av åtgärder inom utbildningsväsendet. För dekommande åren planerar IFAU att genomföra ett relativt stortantal studier inom utbildningsområdet med teman som invandrarbarnsstudieresultat, betygens effekter på elevernas utbildningsvaloch lön, arbetsmarknadseffekter av eftergymnasial yrkesutbildningetc.IFAU genomför i huvudsak egeninitierade effektmätningar urett nationalekonomiskt perspektiv. De anställda är främst kvantitativtinriktade nationalekonomer och hälften av personalen ärdisputerad. Det finns således kompetens och forskningsanknytninghos IFAU, vilket underlättar rekrytering av forskarutbildade.Vidare har IFAU ett brett internationellt kontaktnät med en stormängd internationella forskare som använder svensk grunddata isin forskning. Resultaten och slutsatserna av denna forskningkommer Sverige till gagn.Fördelen med både Statskontoret och IFAU som alternativ äratt det redan finns befintliga strukturer, vilket betyder att det ärförhållandevis enkelt att etablera och förvalta en funktion av dettaslag.Statskontoret är en expertmyndighet i fråga om utredningar ochverksamheten spänner över många politikområden. IFAU gör i dagmånga utvärderingar som knyter an till utbildningsområdet.Det finns emellertid omständigheter som talar emot båda dessaalternativ. Statskontoret har ett brett verksamhetsområde, vilketbåde är dess styrka och dess svaghet. Svagheten ligger i att Statskontoretinte besitter den pedagogiska sakkunskapen inom utbildningsområdet.En av framgångsfaktorerna för att en framtidautvärderingsfunktion ska bli efterfrågad och anses vara relevant ärett starkt förtroende bland beslutsfattare och myndigheter. I någraav utredningens intervjuer förmedlades synpunkten att Statskontoretsrapporter saknar vetenskaplig legitimitet inom högskolevärlden.Utredningen har inte, inom ramen för detta uppdrag, haftmöjlighet att ta ställning till kvaliteten i Statskontorets rapportermen anser ändå att synpunkten är relevant att återge i detta sammanhang.Statskontoret kommer visserligen, som nämnts ovan, att satsamer på metod-, kvalitets- och forskningsfrågor. Verksamheten57

Utredningens överväganden och förslag avseende policyinriktad utvärdering SOU 2009:94spänner dock över alla politikområden och myndigheten är organiseradsom en projektorganisation där medarbetarna ingår i olikatyper av projekt och inte är bundna till specifika ämnesområden.Även om Statskontoret, enligt uppgift, skulle behöva anställa sådanspetskompetens inom utbildningsområdet skulle de inte inrättanågon särskild funktion för just utbildningsfrågor. Utredningenmenar att en sådan funktion är nödvändig för att uppfylla de kravsom ställs.IFAU genomför i huvudsak egeninitierade studier och skullekunna karaktäriseras som oberoende. IFAU uppfyller också kravetpå hög vetenskaplig kvalitet i sina studier inom utbildningsområdetoch har ett stort kunnande i effektfrågor. IFAU gör visserligenstudier som täcker hela utbildningsområdet men har inte områdetsom ett spetsområde. Den fråga som måste ställas är om utökaderesurser till IFAU skulle innebära djupare eller annorlunda studierän i dag. IFAU har en stark profil med inriktning på framför alltarbetsmarknadspolitik, mikro- och kvantitativa data. Det finnsnaturligtvis en risk för att det kan bli mer av samma. Att IFAU:sutvärderingar enligt flera av de intervjuade är för smala eller att deslutsatser som presenteras inte alltid är så användarvänliga betydergivetvis inte att detta inte går att förändra.Det som utredningen har att ta ställning till är inte om detformellt sett är möjligt att inrätta en utvärderingsfunktion förutbildning på Statskontoret eller att ge mer resurser till IFAU. Detär naturligtvis möjligt. Utredningen anser att det behövs bredaanalyser med multidisciplinära infallsvinklar och att förutsättningarnaför detta inte föreligger hos vare sig Statskontoret ellerIFAU. Båda dessa myndigheter har sin specialitet, vilket är derasstyrka och bör så vara i framtiden. Statskontoret och IFAU kanockså fortsättningsvis göra utvärderingar på utbildningsområdet,men organisatoriskt bör, enligt utredningen, inte en sådan utvärderingsfunktionligga på någon av dessa myndigheter.4.2.2 En kommitté i RegeringskanslietUtredningar inom utbildningsområdet, särskilt inom universitetsochhögskoleområdet, tillgodoses vanligtvis via kommittéväsendetenligt vad som framkommit i utredningens intervjuer. 55En kommitté som tidigare nämnts styrs av kommittéförordningen.58

SOU 2009:94Utredningens överväganden och förslag avseende policyinriktad utvärderingEn fördel med utrednings- eller kommittéformen är att denmedger stor frihet i valet av frågor som ska studeras, liksom attformerna för arbetet och tidpunkten relativt enkelt kan anpassas tillRegeringskansliets behov. Denna form medger också frihet vadgäller val av genomförare, dvs. det går lätt att anpassa kompetensoch erfarenhet hos särskilda utredare och sekretariat till denaktuella uppgiften.Under årens lopp har kommittéväsendet emellertid varit föremålför ett antal granskningar som antyder brister både i systemetoch i hur betänkandena används. 6 I detta sammanhang har brister iregeringens direktiv till utredningsväsendet diskuterats, såsomprecisering och avgränsning av uppdragen, utredningens anpassningi tid till uppgiften samt brister i samordning mellan olikautredningsbehov.Inom kommittéväsendets ram finns emellertid möjligheten atttillsätta en expertgrupp liknande organisationsformen för Expertgruppenför Studier i Offentlig ekonomi. Det är som tidigarebeskrivits en kommitté under regeringen, som arbetar med attlägga ut uppdrag till olika forskare eller utredare.Även Förvaltningskommittén förordar i sina förslag att flerstatliga aktiviteter inledningsvis bör vara tidsbegränsade med enformell ställning liknande den som gäller i kommittéväsendet. 7Förvaltningskommittén rekommenderar att denna konstruktionefter viss tid bör utvärderas och omprövas för att eventuellt få enmer permanent form i stället.Att använda kommittéformen för expertgrupper som kanbeställa utvärderingar och analyser har en lång historik – den förstainrättades 1965. Den följdes två år senare av Expertgruppen förarbetsmarknadspolitiska utvärderingar (EFA) som sedermera blevIFAU. År 1981 tillkom Expertgruppen för studier i offentligekonomi. Vissa institut som exempelvis Brottsförebyggande rådetinrättades som en kommitté 1974 och utvecklades till en myndighet1975. Även Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA)omvandlades 1995 till en myndighet efter att två år tidigare hainrättats som en delegation för prognos- och utvecklingsverksamhetinom transportsektorn. Som skäl för ombildningen till ettrenodlat forskningsinstitut angavs regeringens behov av att ha tillgångtill fristående analysresurser i förhållande till trafikverken,6Regeringskansliets kontroll och styrning av statlig verksamhet, 2002.7SOU 2008:118, s. 71.59

Utredningens överväganden och förslag avseende policyinriktad utvärdering SOU 2009:94bland annat ett oberoende underlag för regeringens bedömning avtrafikverkens investeringsplaner.Inom Utrikesdepartementet (UD) fanns tidigare Expertgruppenför studier i utvecklingsfrågor (EGDI) 8 , som föregicks aven kommitté, Sekretariatet för analys av utvecklingssamarbetet(SAU). Den utvärdering som konsultföretaget Sinova genomfördeav EGDI:s verksamhet visade att organisationen varit starktberoende av UD och inte i linje med expertgruppens uppdrag. Relationenmed UD uppgavs som oklar och ibland alltför nära. Trotsatt EGDI varit finansierat genom sakanslag och därmed inte i ståndatt utföra uppgifter som normalt ingår i ett departements löpandeuppgifter så förekom detta. Det finns en risk att en sådan konstruktionhamnar i just denna fälla.Erfarenheterna från ESO visar emellertid att fördelen med enkommitté är att den inte är permanent och därmed inte behöver hafasta resurser, vilket i sin tur betyder lägre administrativa omkostnader.Arbetet kan bedrivas enkelt, smidigt och med inslag avinformell dialog. Vidare har det upplevts vara lätt att få kvalificeradeskribenter till rimliga arvodesnivåer, dvs. arbetet har kunnatbedrivas relativt kostnadseffektivt. Erfarenheten visar också attdenna modell har lätt att väcka frågor och debatt i politiskt känsligaämnen. Att kommittén ligger nära Regeringskansliet uppges varaett annat plus rörande lokalfrågor och IT-stöd. Kommittén somorganisationsform innebär inte samma formella krav. Den behövert.ex. inte lämna budgetunderlag och årsredovisning enligt förordning(2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt harinte kravet på gemensam beredning. Däremot måste en kommittéenligt kommittéförordningen (Ds 2000:1) lämna en arbetsplan, ettbudgetförslag samt göra en årlig arbetsredogörelse. Ett annat plusär närheten mellan utvärderande funktion och departementet.Samtidigt finns indikationer om att det funnits en del problem.En intervjuundersökning gjord av Globaliseringsrådet 9 visar attexpertgruppens arbete ofta hamnat vid sidan av det reguljäraarbetet på departementen. En annan nackdel är att det inte finns ett8EGDI definierades i december 1995 som en expertgrupp inom Utrikesdepartementet somfinansierades via sakanslag. Organisatoriskt var EGDI uppbyggd i form av en expertgrupp,ett sekretariat samt tillfälliga referensgrupper vilka in sin tur kontrakterade författare.Sekretariatets uppgift var att administrera verksamheten och driva den framåt. Konkretinnebar detta att producera uppdragsbeskrivningar för studierna, rekrytera/handla uppförfattare, koordinera skrivarbetet men också att ha ansvaret för spridningen av produkterna.EGDI lades ner 31 maj 2007. Sinova 2001.9Erlandsson & Möller, 2008.60

SOU 2009:94Utredningens överväganden och förslag avseende policyinriktad utvärderingantal fasta medarbetare, vilket kan leda till att långsiktigheten gårförlorad.Ett sätt att komma ifrån nyss nämnda nackdel med att hamnautanför mittfåran i departementets verksamhet är att inrätta ettorgan liknande ESO men enbart för Utbildningsdepartementetsområde. 10 I utredningens nordiska utblick framstår Finland särskiltintressant med sitt Råd för utbildningsutvärdering. 11 Rådet iFinland tillsattes 2003 av Undervisningsministeriet 12 för en fyraårsperiod.Bakgrunden var ett förändrat utbildningssystem med ökaddecentralisering, ett politiskt behov av en extern utvärderingsaktöroch en bredare ansats i utvärderingsverksamheten. Formellt sett ärrådet ett sakkunnigorgan i anslutning till Undervisningsministeriet.Den centrala uppgiften för rådet är att planera och verkställa ettutvärderingsprogram för mandatperioden samt att organiseraexterna utvärderingar av utbildningspolitiken genom ett expertnätverk.Syftet med nätverksutvärderingar är att åstadkomma enexpertsynergi som garanterar bästa möjliga kvalitet på utvärderingarna.13Ett sekretariat finns knutet till rådet, vars uppgift är att beredaoch verkställa rådets beslut. Sekretariatet utgör en fristående institutionvid Jyväskylä universitet. Varken rådet eller dess sekretariatutför, med andra ord, själva utvärderingar. Det är den grupp somutvärderar som ansvarar för de slutsatser utvärderingarna utmynnari. Sekretariatet har dock en mycket aktiv roll i att planera utvärderingarnaoch fungerar som projektledare. Fördelen med att inrättaett råd som ett expertorgan för utvärdering är att oberoendet iutvärderingsverksamheten stärks. På så sätt skiljs aktörer somutvecklar utbildningspolitiken från dem som utvärderar densamma.De finska erfarenheterna är bland annat att nätverksutvärderingär en princip att hålla fast vid. Företrädare för sekretariatet uppger iintervju att ”den synergi det medför utgör ett klart mervärde ipraktiken”. I planeringsstadiet med utvärderingsplanen är detviktigt att inkludera representanter från olika relevanta områdenför att kunna ställa de rätta utvärderingsfrågorna. Bland de mindre10Ett liknande råd bildades 2008 inom det sociala området. Rådets uppgift är att samla inaktuell kunskap inom området och att ge regeringen råd i hälso- och sjukvårdsfrågor och isociala frågor samt förse regeringen med kunskap för utformningen av välfärdspolitikeninom de områden som Socialdepartementet ansvarar för. Sociala rådet bemannas av forskare.11Finland har också Rådet för utvärdering av högskolorna (RUH), som är ettkvalitetssäkringsorgan för utbildning vid högskolorna. Se vidare i bilaga 4 omutvärderingsverksamhet ur ett nordiskt perspektiv.12Statsrådets förordning om utvärdering av utbildning.13Knubb-Manninen, 2009.61

Utredningens överväganden och förslag avseende policyinriktad utvärdering SOU 2009:94positiva erfarenheterna nämns rådets arbetssituation, vilket gör attde inte alltid har tillräcklig tid för utvärderingsarbetet, särskilt dåuppdragen ges med kort varsel.Som expertorganisation inom utbildningsutvärdering förutsesett svenskt råd av den här typen kunna etablera en mer oberoendeställning i fråga om att organisera och utföra utvärderingar. Detmöjliggör en allsidig utvärdering, genom att experternarepresenterar olika utbildningsområden.Kommittéformen är enkel, smidig, kostnadseffektiv och flexibelnär det gäller att möta behovet av policyinriktade utvärderingar.Med rätt uppbyggnad finns förutsättningar att tillgodose samtligauppställda kriterier. Den tidsbegränsade anställningsformen inomkommittéväsendet riskerar dock att medföra att långsiktigheten iarbetet går förlorad. Kunskapsuppbyggnaden och den kritiskamassan kan aldrig skapas på samma sätt som hos en mer stationärorganisation. Att anlita forskare för uppdrag har rent allmänt settinte alltid varit lätt enligt de myndighetspersoner som utredningenintervjuat. Tidsplanen har inte alltid hållits, att studierna i alla fallinte varit relevanta och att många av de personer som man vill anlitaär upptagna. Kommittéformen är emellertid en organisationsformdär flexibilitet får vägas mot stabilitet. Fördelen med att ligga närauppdragsgivaren kan också vara en nackdel ur oberoendeperspektivmen en fördel ur användarperspektiv.4.2.3 En utvärderingsmyndighetDet tredje alternativet som utredningen identifierat är att skapa enny utvärderingsmyndighet. 14Fördelen med en särskild utvärderingsmyndighet är att den kanses som ett nav för utvärdering och analys samt i övrigt utgöra enmötesplats mellan politik, forskning, myndigheter och utredningsverksamhet.Detta samtidigt som det upprätthålls en åtskillnadmellan att genomföra och att utvärdera reformer. En utvärderingsmyndighetför hela utbildningsområdet kan också görasektorsövergripande utvärderingar och analyser. Som nämnts ovan,har flera av de utvärderingsmyndigheter inom andra samhällssektorersom utredningen studerat först inrättats i kommittéformmen efter kortare eller längre tid ombildats till myndigheter.14SOU 2008:118, s. 151.62

SOU 2009:94Utredningens överväganden och förslag avseende policyinriktad utvärderingAtt inrätta en ny utvärderingsmyndighet är en omfattande ochlångsiktig procedur som kräver en hel del resurser och även innebären avsevärd uppbyggnad av human- och kunskapskapital. Erfarenhetsmässigttar det tid att finna sin roll. Regeringskansliet får ocksåytterligare en myndighet att administrera. Att hitta rätt personalmed rätt mix är arbetskrävande och tidsödande, vilket naturligtvisgäller oavsett organisatorisk lösning. Att starta nytt innebäremellertid också en fördel eftersom man inte behöver ta hänsyn tillbefintliga strukturer. Inrättandet av en ny myndighet borgar ocksåför att långsiktigheten i verksamheten inte går förlorad. Enstationär verksamhet ger förutsättningar för att en kritisk massa averfarenhet skapas som kan bidra till kunskapsbildningen påområdet.Kompetensmässigt finns möjligheter att prioritera tvärvetenskap,gedigen kunskap och erfarenheter av utbildningsområdetsamt en blandning av metodval. Samtidigt är utbildningsområdetett mångdisciplinärt område och frågan är hur man täcker ettsådant område inom en och samma myndighet.Framgång kräver en balansgång mellan att vara lyhörd fördepartementets behov och att kunna driva sina egna utvärderingaroch analyser. Att skapa hög legitimitet inom fältet är en annanavgörande fråga och den hänger samman med förmågan attrekrytera högt kvalificerade utvärderare och utredare.Utredningens tredje alternativ uppfyller förvisso samtligakriterier om oberoende, sektorsövergripande och hög kvalitet menkostnadsmässigt tar det både tid och resurser att bilda en nymyndighet.Att inrätta en självständig myndighet som har en annanmyndighet som värdmyndighet (ofta en nämndmyndighet) är ettannat möjligt alternativ. Fördelarna, enligt en rapport av Statskontoret,är att lösningen är kostnadseffektiv, organisatorisktflexibel samt att man har tillgång till värdmyndighetens expertis. 15Nackdelar, enligt Statskontorets rapport är att myndigheten ärberoende av värdmyndighetens goda vilja och att administrativaföreträdare kan hamna på dubbla stolar. 1615Statskontoret, 2004:916Ibidem.63

Utredningens överväganden och förslag avseende policyinriktad utvärdering SOU 2009:944.3 Överväganden mellan de tre alternativenUtredningens förslag: Utredningen föreslår att ett Råd förutbildningsutvärdering och analys inrättas. Verksamhetenregleras av kommittéförordningen.Utgångspunkterna i direktiven är att de nationella utvärderingsuppdragsom befintliga myndigheter har i dag inte ska omprövas.Det innebär att utvärderingar genomförda av dessa myndighetertillsammans med de nya utvärderingsuppdrag som en tänktutvärderingsfunktion ska genomföra, bidrar till den mångfald avinformation som behövs inom ett vittförgrenat område som utbildningsområdet.Vem som ges ett uppdrag framöver beror helt påkaraktären på uppdraget och vem som är bäst lämpad. Under förutsättningatt en ny utvärderingsfunktion inrättas, kommer troligtvisen del av de uppdrag som dessa myndigheter i annat fall skulle hafått att hanteras av den nya funktionen.Som framgått av det föregående har samtliga alternativ för- ochnackdelar. Utredningens bedömning nedan grundas inte på vadsom formellt sett kan åstadkommas i form av t.ex. ändrade instruktioneretc. utan på vad utredningen tror att denna organisation ipraktiken kommer att producera. Utifrån de kriterier och detresonemang som förts i samband med de olika alternativen görutredningen följande sammanfattande bedömning.Övergripande studier som rör hela utbildningsområdet bedömerutredningen inte skulle komma till stånd om utvärderingsfunktioneninrättades hos antingen Högskoleverket eller Skolverket.Det faktum att dessa myndigheter är att betrakta somsektorsföreträdare och i vissa fall genomförare av reformerpåverkar oberoendet och talar emot förslaget. Andra nackdelar meden utvärderingsfunktion inom en myndighet är att det ökar riskenför att få andra uppgifter eller att prioriteringsproblem uppstår.IFAU uppfyller viktiga krav som kan ställas men saknar en bredämneskunskap inom utbildningsområdet. Den kompetensen skulletill viss del kunna införlivas i eller köpas in av IFAU, men IFAU:sstarka profil mot mikrodata och kvantitativa metoder innebär attdet sannolikt blir fler studier med samma inriktning. Utbildningsfrågorär multidisciplinära och utredningen bedömer det somcentralt att den tänkta utvärderingsfunktionen har enmångdisciplinär inriktning. Statskontoret uppfyller en del av de64

SOU 2009:94Utredningens överväganden och förslag avseende policyinriktad utvärderinguppställda kriterierna men saknar den djupa sakkunskapen inomutbildningsområdet.En helt ny myndighet skulle säkerligen kunna uppfylla allanämnda kriterier eftersom den saknar historia, men nya myndigheterhar, av erfarenhet, ofta en lång startsträcka innan de fungeraroptimalt. Det finns emellertid också andra skäl till att inte föreslåen ny myndighet. Nya myndigheter kan innebära gränsdragningsproblemgentemot befintliga myndigheter. Risken finns att det kanuppstå en slags rivalitet mellan myndigheterna om var utvärderingsuppdragenegentligen hör hemma. En myndighetslösning fårinte vara en standardlösning när ett problem ska lösas, anser utredningen.En ny myndighet utesluts inte av principiella skäl, utanutredningen menar att det finns anledning att först pröva ombehoven är sådana att en ny myndighet behöver inrättas.Utredningen föreslår i stället att ett Råd för utbildningsutvärderingoch analys inrättas. Förslaget bygger dels på inspirationfrån Finland, dels på erfarenheter av organisationsformen förExpertgruppen för Studier i Offentlig Ekonomi inom Finansdepartementet.Rådet ska vara organiserat som en kommitté inomRegeringskansliet. Det finns flera skäl till att utredningen förordarett råd. En del av de expertmyndigheter som finns i dag börjadesom kommittéer innan de blev myndigheter. Utredningen anserdärför att det kan vara lämpligt att starta med en kommitté somsedermera bör utvärderas. Ett sådant förslag ger regeringen ennaturlig tidpunkt att utvärdera rådets resultat och noggrant funderaigenom behovet av verksamheten i framtiden. Om rådet är framgångsriktkan det liksom i ovan nämnda fall övergå till myndighetsform.En kommitté är lätt att skapa och lätt att avveckla. Den liggerockså närmare uppdragsgivaren, dvs. Utbildningsdepartementet,som ska vara representerat i rådet. Rådet bör bestå avrepresentanter för olika vetenskapliga discipliner och beroende påsammansättningen kommer det att finnas stora möjligheter tillutbyte mellan profession och beslutsfattare. Utredningen menardärför att rådets sammansättning förmodligen gör attutvärderingarna blir mer användbara.Rådet ska inte självt utföra utvärderingsuppdragen utan anlitar istället de för ändamålet mest kompetenta utvärderarna/forskarna.Till sitt förfogande kommer rådet att ha ett mindre sekretariat somverkställer rådets beslut och som har en aktiv roll att planera,bereda och organisera samt ingå som projektledare i de olika65

Utredningens överväganden och förslag avseende policyinriktad utvärdering SOU 2009:94utvärderingarna. Syftet med denna arbetsprocess är att åstadkommaen expertsynergi som garanterar bästa möjliga kvalitet på utvärderingarnaoch som också ökar möjligheterna både till ett mångdisciplinärtperspektiv och till tvärvetenskapliga studier. Det innebäratt de myndigheter som i dag genomför utvärderingar inomutbildningsområdet kan komma att anlitas av rådet. En nackdelmed en temporär verksamhet som här föreslås är att anställningsformenkan komma att uppfattas som osäker, vilket skulle kunnapåverka sekretariatets attraktionskraft som arbetsgivare. När detgäller bemanningen av rådet så är utredningen av åsikten att attraktionskraftenför forskare snarare borde vara större än vid enmyndighetslösning. Exempelvis möjliggör nätverket att kontaktenmed andra forskare och akademien kan upprätthållas.En kommitté kan vidare dra nytta av Regeringskansliets ekonomiadministrativasystem och kan därmed bli kostnadseffektiv.En kommitté har, som nämnts ovan, inte bara fördelar. De nackdelarsom framförts tidigare mot kommittéformen, bland annatsvårigheten att anlita forskare, har dock inte gällt ESO. Utredningenanser att fördelarna överväger nackdelarna och att självakommittéformen innebär att det finns utrymme för att prövadenna konstruktion efter viss tid. I det följande utvecklar utredningennärmare hur rådet är tänkt att fungera.4.4 Utgångspunkter för Rådet förutbildningsutvärdering och analysUtredningen föreslår således ett Råd för utbildningsutvärderingoch analys, som ska bistå Utbildningsdepartementet i dessa frågor.Verksamheten bör omfatta alla utbildningsformer. Rådet ska få etttidsbegränsat uppdrag och drivas i kommittéform. Det ska vidarefungera som ett centrum för utvärdering och analys samt vara enmötesplats mellan politik, forskning, myndigheter och utredningsverksamhet.I det följande diskuteras utformningen av detta råd och utredningenutgår då från följande aspekter:66

SOU 2009:94Utredningens överväganden och förslag avseende policyinriktad utvärdering• Organisation och uppgift.• Styrning och ledning.• Bemanning och kompetens.• Avgränsning till befintlig utvärderingsverksamhet.4.4.1 Organisation och uppgiftFigur 4.1Arbetsprocessen för Rådet för utbildningsutvärdering och analysUtvärderingsprogram för mandatperiodenUtbildningsdepartementetRegeringen beslutarom direktivRegeringen utserledamöter i rådet &Utbildningsdepartementetbeslutar omfinansiering &förordnar ledamöter isekretariatetDialog om särskildautvärderingsuppdragRåd (sakkunniga)Beslut om organisering& planeringav utvärdering(utvärderingsprogram)Rådet rekryterarsekretariatetsmedlemmarBeslut om utvärderingsplani varjeenskild nätverksutvärderingsamtutnämning av deltagarei nätverksgruppSekretariatBereder, organiserar& planerar rådetsbeslutSekretariatetsutvärderare deltarsom projektledare iutvärderingsgruppenUtvärderingsgruppGenomförarbetet &ansvararför slutsatserSärskilda uppdragrapporteras tilldepartementetBeslut om publiceringRåd (sakkunniga)Regeringen beslutar om rådets direktiv liksom dess ledamöter.Antalet ledamöter i rådet bör förslagsvis uppgå till omkring tio ochutses på viss tid. De sakkunniga i rådet är inte anställda utangenomför ett antal rådsmöten. En av rådets ledamöter utses tillordförande. Utredningen bedömer att rådet, som nämnts ovan, börha en stark professionell inriktning. 17 I rådet ska det finnasrepresentanter med såväl utvärderingskunskap som sakkunskap17Det finska rådets ledamöter representerar främst utbildningsanordnarna, läroanstalterna,utbildningsförvaltningen, lärar- och studerandeorganisationerna, arbetslivets parter ochandra intressentgrupper.67

Utredningens överväganden och förslag avseende policyinriktad utvärdering SOU 2009:94inom utbildningsområdet och olika akademiska discipliner.Experter från Regeringskansliet kan ingå i rådet vars roll ska vararådgivande men inte beslutande. Genom att experterna på detta sättdeltar i diskussionerna kring utvärderingsprocessen förutser utredningenatt en naturlig förankring av utvärderingsarbetet kommertill stånd liksom att studierna kommer att användas i störreutsträckning. Att låta experterna, liksom i ESO-modellen, bara vararådgivande och inte beslutande syftar till att stärka rådetsoberoende.Rådet ska fungera som ett nätverk av sakkunniga somorganiserar och planerar utvärderingar. Ett råd av detta slag ska ilikhet med ESO inte självt göra utvärderingar. De har däremot detyttersta ansvaret för kvalitetssäkringen av produkterna samt attrapportera och sprida resultatet. De sakkunniga i rådet ansvarar föratt utarbeta ett program för utbildningsutvärdering under den idirektiven angivna tidsperioden. Programmet revideras årligen elleroftare om det är motiverat. Det omfattas av uppdrag frånregeringen samt egeninitierad verksamhet och bör utgå från utbildningspolitikenoch effekterna av olika politiska reformer, beslutoch åtgärder. För att rådets oberoende ska värnas anser utredningenatt ett riktmärke bör vara att högst femtio procent av dentid som står till förfogande ska intecknas av särskilda regeringsuppdrag.Dialog om de enskilda regeringsuppdragen sker mellanUtbildningsdepartementet och rådet. När regeringen bekräftat deekonomiska ramarna fattar rådet beslut om utvärderingsprogrammet.SekretariatEtt sekretariat ska finnas knutet till rådet med uppgift att beredaoch verkställa rådets beslut. Som i ESO-modellen är det rådet(styrelsen) som rekryterar medan departementet förordnarsekretariatets medarbetare. Utvärderingssekreterarnas roll isekretariatet innefattar att planera, bereda och organisera samt ingåsom projektledare i de olika utvärderingarna. Sekretariatet äransvarigt inför rådet.68

SOU 2009:94Utredningens överväganden och förslag avseende policyinriktad utvärderingUtvärderingsgruppUtgångspunkten för utvärderingarna är att de i möjligaste mån skavara tvärvetenskapliga. Rådet beslutar om bemanningen i dessautvärderingar efter förslag från sekretariatet. Utvärderingarna skagenomföras av personer med vetenskaplig kompetens. Det ärmedlemmarna i de enskilda utvärderingsgrupperna som genomförarbetet. Kvalitetssäkring sker genom att en referensgrupp med förslagsvisomkring fyra till fem personer knyts till varje projekt.Utvärderingsgrupperna ansvarar själva för slutsatserna medan rådetfattar beslut om publicering. Rådet kommunicerar därefterresultaten i olika form.4.4.2 Styrning och ledningRegeringens direktiv till expertgrupper/råd är erfarenhetsmässigtmer generellt hållna än direktiven till vanliga kommittéer. De vidadirektiven gör det möjligt för rådet att handla mer oberoende i förhållandetill uppdragsgivaren. Rådets utvärdering och analyskommer genom utvärderingsprogrammet att ha ett långsiktigtperspektiv vilket borde öka sannolikheten för att resultat och förslagblir mer användbara för varje regering oavsett politiskmajoritet. Det är vidare möjligt för regeringen att beställautvärderingar genom tilläggsdirektiv. Utbildningsdepartementethar genom den löpande dialogen om utvärderingsprogrammet ettinflytande över vad som ska studeras, men inte över de metodersom används eller vilka resultat man kommer fram till.4.4.3 Bemanning och kompetensUtredningens bedömning: Verksamheten kräver kvalificeradpersonal med en kombination av såväl utvärderingskompetenssom djup sakkunskap om utbildningsområdet samt en mångfaldav olika akademiska discipliner.En avgörande framgångsfaktor är en hög kompetens hos de sakkunnigai rådet, sekretariatets personal samt de experter somkommer att ingå i utvärderingarna. Sekretariatet ska bestå av enhuvudsekreterare (kanslichef), en kommittéassistent samt cirka tre69

Utredningens överväganden och förslag avseende policyinriktad utvärdering SOU 2009:94utvärderingssekreterare. 18 De anställs för bestämd tid eller tillsvidare dock längst till viss tidpunkt. Rådets sakkunniga ochsekretariatet bör ha en djup sakkunskap inom utbildningsområdetoch vara väl förtrogna med hur utbildningsadministrationen ärorganiserad och arbetar. Utredningen anser vidare att tvärvetenskapska utgöra navet i verksamheten, vilket kräver specialistkunnandeoch djuplodande kunskaper inom flera akademiskadiscipliner.4.4.4 Avgränsning till befintlig utvärderingsverksamhetRelationerna mellan ett råd och övriga utvärderingsaktörer påutbildningsområdet ska handla om kompletterande verksamhet ochsamverkan. En av rådets grundläggande uppgifter är att sammanföraolika kunskapsfält och specialistkunskaper. Detta bör i sin turbetyda att rådet kan fungera som katalysator för ett gemensamtoch myndighetsövergripande arbete. I det följande illustreras rådetsoch övriga aktörers inriktning.18Det finska sekretariatet består i dag av sammanlagt sju personer men en önskan finns attutöka antalet till cirka tjugo.70

SOU 2009:94Utredningens överväganden och förslag avseende policyinriktad utvärderingFigur 4.2Rådets och övriga aktörers inriktningIFAU• Utvärdera effekterna på arbetsmarknadenav åtgärder inomutbildningsväsendet• Övriga uppgifterStatskontoretUppdragsmyndighet• Utreda, utvärdera & följa upp statligverksamhet & myndigheter ur etteffektivitetsperspektivSkolverketFörvaltningsmyndighet för offentligaskolväsendet• Följa upp & utvärdera skolväsendet• Sprida kunskap om forskning• Statistikansvar• Övriga uppgifter• Regeringsuppdrag•Oberoende utvärderingar•Utvärderingar för hela utbildningsområdet•Utvärderingar av hög vetenskapligkvalitetKommittéväsendet• Ta fram fakta, analysera & läggafram förslagESO• Ta fram analysunderlag inför framtidafinanspolitiska & samhällsekonomiskautmaningarHögskoleverketMyndighet inom universitetsochhögskoleområdet• Löpande granska & utvärdera kvalitetenpå högre utbildning• Följa upp, utreda & analysera högskolesystemet• RegeringsuppdragMyndigheten för yrkeshögskolanFörvaltningsmyndighet för yrkeshögskolan• Finansiera & följa upp• Kvalitetssäkra, samordna &administrera statsbidrag• Tillsyn• Övriga uppgifter• RegeringsuppdragUtredningen anser att det finns skäl att diskutera om vissa typer avuppdrag som regeringen under senare år lagt på Högskoleverket,Skolverket och Statskontoret i framtiden skulle kunna riktas tillrådet. Utredningen vill än en gång understryka att uppdrag skastyras till den myndighet som utifrån ansvar, kompetens ochresurser är bäst lämpad att genomföra dem. En grundprincip enligtdirektiven är att den som genomför en verksamhet inte skautvärdera den. Det finns dock situationer, enligt utredningen, då enkombination av en intern och extern utvärderare är den bästa lösningen.71

5 Utgångspunkter för spridning avforskningsresultat5.1 UppdragetUppdragets andra del behandlar den övergripande frågan hurforskning med relevans för skolans måluppfyllelse och pedagogisktverksamma ska organiseras och spridas. Utredningen har idirektiven 1 fått i uppdrag att:• översiktligt beskriva den forskning som finns inom olikadiscipliner med relevans för skolans måluppfyllelse,• föreslå hur former för att kartlägga, beskriva och särskilt sammanställaforskningsresultat med relevans för skolans måluppfyllelsekan utvecklas,• analysera och föreslå hur de statliga insatserna inom områdetska vara organiserade och särskilt pröva om en skolmyndighetska ges ett utökat ansvar för att sammanställa och spridakunskap om forskning och forskningsresultat, och• göra internationella utblickar och jämförelser.Utgångspunkterna ska vidare vara att den organisation som föreslåsska:• tillgodose de behov som finns inom förskole- och skolområdetav en mer samlad tillgång till information om värderade ochkvalitetsgranskade metoder och arbetssätt,1Dir. 2008:132, s. 2.73

Utgångspunkter för spridning av forskningsresultat SOU 2009:94• säkerställa att forskningsresultat med relevans inom olikavetenskapliga discipliner och ämnen görs tillgängliga, och• även ha vetenskaplig kompetens att bedöma användbarenhetenav forskningsresultat.Utifrån direktiven och de behov som identifierats är det följandetre områden som utgör utgångspunkterna för utredningens förslag:1) Forskningsresultat: Det ska finnas ett utbud avforskningsresultat inom olika discipliner med relevans förskolans måluppfyllelse.2) Spridning av forskningsresultat: Spridningen ska fylla behovet aven mer samlad tillgång till forskningsresultat inom förskoleochskolområdet.3) Användning av forskningsresultat: Forskningsresultaten skagöras tillgängliga och användas.Uppdraget handlar om att sammanställa och sprida forskningsresultat.Att sammanställa forskningsresultat kan dock ha olikainnebörd och utredningen skiljer här på begreppet när det gäller attsammanställa forskningsresultat i samband med utbudet av forskningoch vid spridning av resultatet. När det gäller utbudet avserutredningen en sammanställning av redan producerad forskning,t.ex. i form av en systematisk översikt, där forskning i ett ämnebeskrivs, bearbetas, syntetiseras osv. Utredningen anser att dennasammanställning primärt är en forskningsuppgift då den innefattarbedömning av forskning och därmed kräver vetenskapligkompetens. Vid spridning av forskningsresultat tillgängliggörssåväl enskilda studier, systematiska översikter som andra typer avkunskaps- eller forskningsöversikter till olika intressenter.Skillnaden mellan de olika betydelserna av att sammanställa är att idet senare fallet sammanställs forskningen och sprids men bearbetningeller bedömning ingår inte. Däremot kan resultatet bearbetasgenom att göras mer lättillgängligt. Utredningen har i förslagennedan skiljt på uppgifterna just av denna anledning och anser ävenatt de organisatoriskt ska vara åtskilda.Även om de tre områdena forskningsresultat, spridning avforskningsresultat och användning av forskningsresultat kan varaseparata delar som utvecklas var och en för sig, bör de ses som enhelhet som utvecklas genom interaktion mellan de enskilda delarna.74

SOU 2009:94Utgångspunkter för spridning av forskningsresultatAnvändning förutsätter att forskningsresultat finns tillgängligt,vilket i sin tur förutsätter att det finns ett utbud av forskning.Användarna har dock möjlighet att påverka tillgänglighet och tillgånggenom att uttrycka vilken typ av forskning som de ansersaknas eller som borde spridas. Interaktionen mellan områdenaillustreras i följande figur.Figur 5.1Tre områden som utgör utgångspunkterna för utredningens förslagUTBUD AVFORSKNINGSRESULTATSPRIDNING AVFORSKNINGSRESULTATANVÄNDNING AVFORSKNINGSRESULTATDet är inte ovanligt att det saknas koppling mellan utbud, efterfrågan,tillgänglighet och användning, enligt vad utredningenerfarit. Antingen finns ingen kunskap om hur den information somsprids kommer till användning eller så konstateras att forskningoch skolverksamhet är två parallella aktiviteter och att detta förhållandeär svårt att förändra.Utredningens ambition är att ta upp och diskutera samtliga treområden i figuren enligt kommande disposition.5.2 DispositionI kapitel 6 är utbudet av forskningsresultat i fokus. Där beskrivsöversiktligt forskning med relevans för skolans måluppfyllelse.Kapitel 7 handlar om spridningen av forskningsresultat och vem somi dag sprider forskningsresultat såväl via webbplatser som genommöten med verksamma inom skolan. Det är med hjälp av träffar75

Utgångspunkter för spridning av forskningsresultat SOU 2009:94med skolans verksamma som utredningen ser att forskningsresultatinte bara sprids utan är en viktig förutsättning för att de också skakomma till användning.För att inte bara spegla utbudet utan även efterfrågan har utredningengenomfört två enkätundersökningar som omfattar frågorom synen på utbud, spridning och användning av forskningsresultat.Resultaten av enkäterna redovisas i kapitel 8. Utredningensöverväganden och förslag avseende uppdragets andra delåterfinns i kapitel 9 och i kapitel10 görs en konsekvensbedömningav hela utredningens förslag.76

6 Översiktlig beskrivning avforskning med relevans förskolans måluppfyllelseI detta kapitel beskriver utredningen översiktligt den forskningsom finns inom olika discipliner med relevans för skolans måluppfyllelse.Hur begreppen, forskning, relevans och måluppfyllelse skatolkas får naturligtvis konsekvenser för vilken typ av forskningsom ska inkluderas i en sådan översikt. Framför allt är begreppetrelevans svårhanterbart. Relevans för vem? Det finns ungefär220 000 lärare i förskola, grundskola och gymnasieskola plus ettstort antal rektorer, bibliotekarier etc. Relevansen kan skilja sigfrån lärare till lärare, från tid till annan och från elevunderlag tillelevunderlag. Vad som avses med relevans beror på vem man frågar.Utifrån ett sådant perspektiv kanske frågan snarare borde ställasvilken forskning som inte är relevant för skolans måluppfyllelse.Att det pågår forskning inom en mängd olika discipliner kanillustreras med hjälp av en nyligen avslutad studie gjord av Uppsalauniversitet. Syftet med studien är att inventera utbildningsvetenskapligforskning vid universitetet. 1 Med utbildningsvetenskapavses i den studien forskning ” … som ägnas – eller skulle kunnaägnas – åt bildning, utbildning, undervisning, fostran och lärande”. 2Studien omfattar externfinansierade forskningsprojekt finansieradeav Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond och Forskningsrådetför arbetsliv och socialvetenskap liksom avhandlingaroch licentiatarbeten mellan 2004 och 2009.Figur 6.1 visar antalet externfinansierade projekt uppdelat påinstitution. 31Lidegran & Broady 2009.2Ibidem, s. 3.3Ibidem, s. 6.77

Översiktlig beskrivning av forskning med relevans för skolans måluppfyllelse SOU 2009:94Figur 6.1Antalet externfinansierade projekt (även förlagda vid andralärosäten) per institution. Samtliga finansiärer, 2004 – våren2009181614121086420Institutionen för neurovetenkapInstitutionen för lingvistik och filologiInstituitionen för fysik och materialvetenskapHistoriska institutionenEkonomisk-historiska institutionenCentrum för genusvetenskapTeologiska institutionenLitteraturvetenskapliga institutionenJuridiska institutionenInstitutionen för kvinnors och barns hälsaInstitutionen för ABMSociologiska institutionenInstitutionen för idé- och lärdomshistoriaCentrum för genusvetenskapStatsvetenskapliga institutionenInstitutionen för psykologiFöretagsekonomiska institutionenInstitutionen för utbildning, kultur och medierInstitutionen för didaktikNationalekonomiska institutionenPedagogiska institutionenI nästa figur visas antalet projekt uppdelat per fakultet.Figur 6.2Antalet externfinansierade projekt (även förlagda vid andralärosäten) per fakultet. Samtliga finansiärer, 2004 – våren 200950454035302520151050SamhällsvetenskapligafakultetenUtbildningsvetenskapligafakultetenHistorisk-filosofiskafakultetenMedicinska fakultetenJuridiska fakultetenTeologiska fakultetenSpråkvetenskapligafakultetenTeknisknaturvetenskapligafakultetenPedagogikumInst. utanförPedagogikumStaplarna längst till höger i ovanstående figur sammanfattar projektinom och utanför Pedagogikum. Pedagogikum är en hopslagningav projekt som pågår vid Institutionen för Pedagogik och Institutionenför utbildning, kultur och medier vid Utbildningsveten-78

SOU 2009:94Översiktlig beskrivning av forskning med relevans för skolans måluppfyllelseskaplig fakultet och Pedagogiska institutionen vid Samhällsvetenskapligfakultet. Som framgår av figuren och som konstateras irapporten är att det genomförs fler utbildningsvetenskapliga forskningsprojektvid institutioner utanför än innanför pedagogikum.Förutom externfinansierad forskning pågår givetvis forskningfinansierad via fakultetsmedel.Det totala antalet avhandlingar inom det utbildningsvetenskapligaområdet utgör mellan två och fem procent av samtligaavlagda avhandlingar vid Uppsala universitet. Antalet personer somforskar inom området har sedan inventeringen 2003 ökat medungefär 100 personer, till ungefär 300. 4 Under perioden 2004 –våren 2009 fördelar sig antalet avhandlingar vid de olika institutionernaenligt följande: Pedagogiska institutionen har flest avhandlingar(20) följt av nationalekonomiska institutionen (9) och institutionenför fysik och materialvetenskap (8).Inventeringen visar på en mångfald av vetenskapliga arbeteninom ett stort antal institutioner. Nedan följer exempel på vaddenna forskning kan handla om: 5• Nationalekonomiska institutionen bedriver främst forskning omutbildningssystemen i relation till utbildningsreformer ocharbetsmarknad.• Vid företagsekonomiska institutionen finns projekt om styrningoch reglering av utbildning och forskning, särskilt i europeisktperspektiv.• Inom psykologin forskas om barn med olika handikapp somADHD och relationer mellan elever och lärare.• Statsvetenskapliga institutionen studerar bl.a. effekter avvalfrihet inom grundskolan på kostnader, kvalitet och segregation.• Sociologiska institutionen har projekt om hur barn, föräldrar,skola och socialtjänst ser på och hanterar barns liv i familjermed knappa resurser och projekt om kvinnor och tekniskutbildning.4Ibidem, s. 22.5Ibidem, s. 13.79

Översiktlig beskrivning av forskning med relevans för skolans måluppfyllelse SOU 2009:94• Institutionen för didaktik bedriver didaktisk forskning omundervisning inom litteraturvetenskap, naturvetenskap, miljöoch matematik, samt forskning om läsprocesser och läsförståelse.• Vid institutionen för utbildning, kultur och medier genomförsprojekt om bland annat det naturvetenskapliga programmetsplats i utbildningssystemet, transnationella strategier inom denhögre utbildningen, den svenska studentrevoltens sociala förutsättningaroch kulturella fält.• Vid pedagogiska institutionen är tyngdpunkterna skoletnografisamt forskning om utbildningspolitik och utbildningsreformer,kunskapsmätningar och IKT.• Historiska institutionen bedriver projekt om professioner i relationtill utbildning.• Vid institutionen för idé- och lärdomshistoria utforskas Uppsalauniversitets historia, kunskapsförmedling på Karolinska institutetoch smakens och luktens betydelse för uppkomsten avoch spridandet av vetenskaplig kunskap.• Litteraturvetenskapliga institutionen genomför projekt omretorik- och litteraturundervisningen.• Centrum för genusvetenskap har ett excellenscentrum som blandannat hyser projekt om skolböcker i biologi och konstruktionav genus och sexualitet i utbildningssammanhang.• Inom den språkvetenskapliga och den teknisk-naturvetenskapligafakulteten bedrivs i huvudsak ämnesdidaktisk forskning.• Vid den juridiska fakulteten studeras utbildningssystemet ur etträttsligt perspektiv.• Medicinska fakulteten har bland annat forskning om inlärningsochbeteendesvårigheter hos barn och om huruvidamisslyckande i skolan leder till ohälsa.Med ovanstående exempel vill utredningen visa att det finns forskninginom en mängd olika områden och discipliner. Även omexemplen hänförs endast till ett universitet och forskning medutbildningsvetenskaplig relevans inom detta universitet, så menarutredningen att det ändå speglar den mångfacetterade forskningsom bedrivs inom området. Inventeringen vid Uppsala universitet80

SOU 2009:94Översiktlig beskrivning av forskning med relevans för skolans måluppfyllelseavser, enligt författarna, forskning av utbildningsvetenskapligrelevans, medan utredningens uppdrag är att beskriva forskningmed relevans för skolans måluppfyllelse.Forskning syftar emellertid inte bara – kanske snarare undantagsvis– till att lösa problem utan också till att identifiera ochdefiniera dem. Relevant forskning, såväl grundforskning sompraxisnära forskning, kan därför vara: 6• nyttig för en brukare i det att den tillför kunskap om ettproblem som ännu inte är till fullo identifierat,• bidrar till ett beslut, en insats eller en referensram för att förståproblemet, och• underlag för handling, där kunskaperna implicerar vissahandlingsalternativ och utesluter andra handlingsalternativ.Relevant forskning utifrån ovanstående synsätt innebär därför intebara att den är lösningsorienterad utan också väcker intressantatankar och skapar nyfikenhet. Dessutom är relevans ett subjektivtbegrepp, där relevans för en person inte behöver vara det för enannan.Relevans har också en tidsdimension. Det kan dels handla omforskning som antas vara relevant framöver, dels forskning somgenom empiriska studier visat sig ha eller inte ha relevans förskolans måluppfyllelse. I det första fallet handlar det om att göraorsaksanalyser i ett mer explorativt syfte 7 , i det senare fallet handlardet om effektanalyser där en bestämd insats ska bedömas.En hel del forskning har den förstnämnda utgångspunkten, dvs.en mer explorativ karaktär där avsikten är att ta reda på hur lärandegår till, varför mobbing uppstår eller vilka egenskaper som en bralärare har. Senare års forskning t.ex. inom psykologi, kognitivvetenskap och neurovetenskap har bidragit till en förståelse förbarns lärande – hur de blir motiverade, hur de skapar begrepp ochhur de minns. Motivet med forskningen är att kunskapen skaanvändas för att skapa bättre villkor för lärande på daghem,förskolor, skolor och universitet. 86Utbildningsdepartementet 2009, s. 10 f.7Se även diskussion i kapitel 2.8Riksbankens Jubileumsfond har beslutat att, tillsammans med Knut och Alice Wallenbergsstiftelse och Utbildningsvetenskapliga kommittén vid Vetenskapsrådet, finansiera fyraforskningsprogram inom detta område. Satsningen kallas för Lärande och minne hos barnoch ungdomar. Den totala finansieringsvolymen är 72 miljoner kronor för en period av femår. (Avslutas 2010/2011).81

Översiktlig beskrivning av forskning med relevans för skolans måluppfyllelse SOU 2009:94Ett liknande resonemang som ovan kan tillämpas på den forskningsom Vetenskapsrådets Utbildningsvetenskapliga kommittéstöder. Kommittén ger bidrag inom följande områden:• Utbildningshistoria Forskning inriktad på att beskriva ochanalysera t.ex. ämnesutvecklingen inom olika utbildningssystem.• Utbildningssystem Forskning om betygs- och urvalssystem,läroplansteori, styrning och ledning, utbildningsekonomi,utbildningspolitik/-policy, och liknande.• Värdefrågor Forskning om demokrati, etik- och moralfrågor,frågor inom pedagogisk filosofi och liknande.• Individens lärande Forskning om kunskapsutveckling, IKT,frågor inom pedagogisk psykologi och utvecklingspsykologimed fokus på individen och liknande.• Grupprocesser Forskning om kunskapsutveckling, IKT, frågorinom pedagogisk psykologi, utvecklingspsykologi ochsociologiska studier med fokus på gruppen och liknande.• Didaktik Forskning med inriktning på både allmänna ochämnesspecifika didaktiska frågeställningar, även inom specialpedagogik.• Professioner Forskning om lärares arbete och yrkesidentitet,lärarutbildning, skolledares arbete, karriärval och vägledningoch liknande.• Effektstudier Forskning om reformers effekter, produktivitet,effektivitet och liknande.Vetenskapsrådet fördelade medel till ett 20-tal ämnen ellerdiscipliner under 2008. Pedagogik/pedagogiskt arbete står för flestbeviljade ansökningar. Andra ämnen som språkvetenskap, ämnesdidaktik,naturvetenskap/matematik, kemi, fysik, nationalekonomioch psykologi finns också med bland bidragsmottagarna. I figur 6.3visas antalet behandlade och beviljade ansökningar inom dessa åttaområden.82

SOU 2009:94Översiktlig beskrivning av forskning med relevans för skolans måluppfyllelseFigur 6.3 Fördelning per område, antal behandlade ansökningar 2008.Totalt antal, respektive beviljade ansökningarVärdefrågorUtbildningssystemUtbildningshistoriaProfessionerIndividens lärandeGrupprocesserBeviljadeTotalt antalEffektstudierDidaktik0 20 40 60 80 100 120I nästa figur visas fördelningen av medel uppdelat på de olikaområdena ovan (området profession har dock inte tilldelats någramedel detta år): 9Figur 6.4Fördelning per område, beviljade medel i miljoner kronor (totaltbeviljat belopp)VärdefrågorUtbildningssystemUtbildningshistoriaIndividens lärandeGrupprocesserBeviljat beloppEffektstudierDidaktik0 10 20 30 40 50 60Mkr9Vetenskapsrådet 2009, s. 11.83

Översiktlig beskrivning av forskning med relevans för skolans måluppfyllelse SOU 2009:94En stor del av den forskning som bedrivs med medel från Vetenskapsrådetär således forskning av den typ som på sikt kan tänkasha relevans för skolans måluppfyllelse, antingen praktiskt omvandlingsbarteller som idéer som är värda vidare reflektion. Även omVetenskapsrådet förmedlar forskningsbidrag till hela utbildningsområdetoch inte bara till skolområdet finns det aspekter som ärlika relevanta oavsett var man befinner sig i utbildningskedjan.Utredningen ger nedan ett antal exempel på vad denna forskning istort handlar om. 10• Utbildningshistori. Ett projekt handlar om modern uppfostran,en studie av hur man kan förklara förändring och kontinuitet isynen på skoldisciplin (1820–2010). Studien använder lärarhandledningarför att se hur synen förändrats när det gällert.ex. belöningar och bestraffningar, om övervakning somdisciplinär strategi etc.• Utbildningssystem. I vilken utsträckning betygen är jämförbaramellan tidpunkter, lärare och skolor, betygens effekter påelevers lärande och motivation; samt den relativa betydelsen avkognitiva och icke kognitiva faktorer för betygens prognosförmågaundersöks i ett av projekten. Skolvalsreformens totalaeffekter, dvs. inte bara friskolor utan också skolval mellankommunala skolor, på elevers lärande, elevers utfall på längresikt, barnfamiljernas val av bostadsområde etc. är frågor i ettannat projekt.• Värdefrågor. Att utveckla ett bredare synsätt på kritiskttänkande, än bara logiskt tänkande, som är anpassat till dagenssociala och kulturella mångfald är uppgiften i ett av projekten.Ett annat handlar om ”hur gymnasieungdomar med olika socialoch kulturell bakgrund och i olika utbildningsmiljöer tolkar ochvärderar politik, etik och moral”.• Individens lärande. Hur tillhandahåller och bygger skolan upptvåspråkig kompetens och vilka faktorer påverkar inlärningenav svenska etc. är frågor som forskarna ställer sig i en avstudierna. I en annan studie vill man följa upp och beläggastudier som visat att datorbaserad träning av arbetsminne,10Exemplen är hämtade från Vetenskapsrådet, utbildningsvetenskapliga kommittén,Forskning pågår. Det finns en sammanställning av Forskning pågår för vart och ett avområdena ovan.84

SOU 2009:94Översiktlig beskrivning av forskning med relevans för skolans måluppfyllelseuppmärksamhet och impulskontroll ger mycket positivaeffekter på kognitiva funktioner hos barn med ADHD.• Grupprocesser. Hur samspelet mellan förskolans personal ochföräldrar med invandrarbakgrund ser ut, t.ex. hur flerspråkighethanteras i förskolans dagliga verksamhet, är frågor som ställs iett av beviljade projekten. I ett annat vill man veta vilka möjlighetertill lärande som gruppdiskussioner i ett ämne som fysikger och hur skapas förståelse av begrepp och fenomen närstudenterna själva är medskapare av kunskapen?• Didaktik. Genom att studera elever som börjar en ny skola iSverige, Tyskland och Kanada vill man ta reda på orsaker ochskillnader i matematikresultat. Ett annat projekt ställer fråganvad en matematiklärare ska kunna. Eftersom det sägs att mångaelever har dåliga kunskaper i matematik vill man undersöka vaddet egentligen innebär att kunna matematik och vilken kunskaplärarna i så fall behöver för att kunna hjälpa eleverna.• Professioner. Vilka lärarkompetenser krävs för yngre barnslärande, är huvudfrågan i ett av forskningsprojekten inomområdet profession.• Effektstudier. Effekter av specialundervisning med avseende påmåluppfyllelse i grundskolans år 9, val av gymnasieprogram ochfortsatta studier i gymnasieskolan är de frågor som ställs i en avstudierna; om mer naturvetenskap i förskolelärarundervisningenockså ger mer naturvetenskap på dagis är frågor i enannan studie.De projekt som exemplifieras ovan är vanligtvis orsaksanalyser avmer explorativ karaktär. Andra projekt har gått ett steg längre ochförsökt att också mäta effekterna av olika faktorers betydelse förskolans måluppfyllelse. Detta innebär dock inte att det finns exaktvetskap om effekterna eller hur de samvarierar. Undertiteln på enkunskapsöversikt om könsskillnader i skolprestationer – idéer tillorsaker får illustrera denna osäkerhet. 11Genom att studera figur 6.5, som visar på faktorer som anses habetydelse för skolans måluppfyllelse, inser man lätt att det finnsmånga discipliner där forskning om skolan pågår eller har relevansför skolans utfall. 1211SOU 2009:64, bilaga 3.12Sandahl 2009, s. 27.85

Översiktlig beskrivning av forskning med relevans för skolans måluppfyllelse SOU 2009:94Figur 6.5Exempel på faktorer som kan påverka måluppfyllelsenDe faktorer som tas upp i figuren ovan kan säkert kompletterasmed andra hämtade såväl inom som utanför skolans värld. I dettasammanhang spelar tolkningen av begreppet måluppfyllelse enviktig roll. Vanligtvis associeras måluppfyllelse med betyg. Ett måttpå måluppfyllelse är då andelen elever med fullständiga betyg ellermeritvärde. 13 Måluppfyllelse avser dock inte enbart betyg.Exempelvis specificerar Läroplanen andra typer av parametrar somgäller normer och värden liksom elevens ansvar och inflytande. 14 ISkolverkets kunskapsöversikt – Vad påverkar resultaten i svenskgrundskola? framgår att ”I resultat ingår även andra aspekter som ärrelevanta; elevernas attityder till skolan, intresse för skolan, derassjälvkänsla samt upplevda fysiska och psykiska hälsa.” 15I denna översikt, finns en genomgång av forskning och utvärderingarsom försöker att mäta olika faktorers effekter på skolans13Fullständiga betyg innebär att man har minst godkänt i alla ämnen och meritvärde ärsumman av betygen i de 16 bästa ämnena (där godkänt, väl godkänt och mycket väl godkäntger olika numeriska värden).14Lpo 94.15Skolverket 2009, s. 8.86

SOU 2009:94Översiktlig beskrivning av forskning med relevans för skolans måluppfyllelsemåluppfyllelse. Översikten fokuserar på svensk och internationellforskning som finns inom ett antal specificerade områden och inte iförsta hand inom vilka discipliner forskningen har tagits fram.Innehållet i översikten, där utredningen hänvisar till rapporten,spänner över ett vitt fält och representerar ett stort antaldiscipliner. Även om det är pedagoger som kanske står för merpartenav studierna finns ett stort inslag av statsvetare, sociologeroch ekonomer. Hur representativa disciplinerna är, beror emellertidpå vilket område som behandlas. När det gäller t.ex. skolvalsreformenär det ”… främst ekonomer, statsvetare och sociologer somintresserat sig för att studera utbildningsmöjligheter och skolvalsreformenseffekter, och inte i så hög grad pedagoger….” Förklaringen tilldetta anses vara att den typ av studier som det handlar om varitstatistikgrundade, vilket betraktas vara relativt ovanligt blandpedagoger. Samtidigt påpekas hur viktigt det är att det görs studierpå individnivå som handlar om osynliga effekter som inte kan fångasupp av ”… en data- och analysnivå som inte berör skolverksamheten isig” även om sådana studier finns. 16Översikten visar inte bara prov på metodologisk bredd utanockså att forskarna ibland är oense om slutsatserna. Ett exempel ärskolvalsreformen där forskarna drar olika slutsatser när det gällerfrågan om segregationen ökat eller minskat som ett resultat avreformen. Det gäller såväl skolsegregationens förhållande till bådeboendesegregation och skolvalsreform. Ekonomer och statsvetaremenar att reformen bidragit till minskad eller åtminstone inte ökadsegregation, medan t.ex. pedagoger, sociologer, med hänvisningbland annat till de osynliga effekterna, finner att reformen förstärktsegregationen. Det anses delvis bero på studiernas skilda ansatsermen också på att exempelvis segregation definieras olika brett. 17Översikten visar också att forskning inte alltid ger det resultatsom många kanske önskar sig. Trots många år av intensiv klassrumsforskningär man inte ”… klar över vad som fungerar väl ochvad som fungerar mindre väl med avseende på lärande.” Det verkarsom om förhoppningarna inte infriats om att få fram tydliga anvisningarom hur undervisningen bäst bör genomföras för att bliframgångsrik. En av anledningarna till detta anses vara att huvudinriktningenhos forskarna inte varit relationen mellan undervisningoch elevernas lärande. 1816Ibidem, s. 141.17Ibidem, s. 142 f.18Ibidem, s. 210 f.87

Översiktlig beskrivning av forskning med relevans för skolans måluppfyllelse SOU 2009:94I Skolverkets översikt ställs frågan om kunskapen om olikafaktorers betydelse för elevernas resultat är tillräcklig. Svaret somges är att det beror på ambitionsnivån, men att kunskapen kanutvecklas. Enligt översikten saknas information om hur olikafaktorer samvarierar i en viss given kontext. Även longitudinellastudier saknas. Skolverket menar dock att data som samlas in iinternationella studier lämpar sig för fördjupade och jämförandeanalyser av hur olika faktorer samverkar över tid. En hänvisning irapporten sker i detta sammanhang till ramfaktorteorin där ramar,förutsättningar, processer och resultat länkas samman. Enmedveten och långsiktig kunskapsuppbyggnad poängteras. 19Utredningen anser att det i Skolverkets rapport finns resonemangsom balanserar mellan det önskvärda och det möjliga. Enligtutredningen måste inställningen dock vara ödmjuk inför vilkaresultat som utvärderingar och forskning kan ge när det gällerkomplexa samband. Det verkar finnas en övertro på att det går attsärskilja faktorer och se hur de samvarierar i en sådan kontext.Utredningen instämmer i den bild som ges i Skolverkets rapportnämligen ”… att det är svårt att se någon enkel kedja mellan politiskautbildningssatsningar och utfallet i termer av elevernas kunskaper ochatt en substantiell del av resultatvariationen ligger inom skolor, såvälsom i ökande grad mellan skolor. Det handlar i hög grad om hur förutsättningarnaser ut i den specifika skolan, hur olika skolaktörergenomför reformer och förändringsarbete och hur elevers skolsituationser ut. Med andra ord skolans resultat bör även relateras till dessramar, förutsättningar och inre processer. Det är följaktligen merkorrekt att tala om olika skolfaktorers betydelse än om orsak ochverkan.” 20Citatet illustrerar det som utvecklades i kapitel 2 om evidensnämligen att forskning måste bearbetas för att passa en specifikskola och dess förutsättningar. Detta utgör en viktig del av denprofessionalisering som många anser måste prägla skolan framöver.Den bild, om än summarisk, som utredningen ger av forskninginom olika discipliner med relevans för skolans måluppfyllelse visaratt den är omfattande och komplex.Den mängd forskning som pågår gör att forskningsresultatenbehöver sammanställas.Utbildningsområdet, liksom övriga områden, behöveröversikter av olika slag för att såväl forskare, politiker som verk-19Ibidem, s. 33 f.20Ibidem, s. 208.88

SOU 2009:94Översiktlig beskrivning av forskning med relevans för skolans måluppfyllelsesamma inom skolan ska ha möjlighet att överblicka den forskningsom produceras. Expanderande forskningsvolymer, krav på ökadtransparens av forskningsresultat och ökade krav på forskningskommunikationi stället för forskningsinformation är några avskälen. 21 Antalet kunskapsöversikter har ökat kraftigt under desenaste åren, särskilt de systematiska översikterna. 22 I Sverige haringa systematiska översikter genomförts även om svenska forskaredeltagit i systematiska översikter gjorda av exempelvis the DanishClearinghouse.Eftersom systematiska översikter fått en allt större roll undersenare år och ingår i utredningens förslagsdel ges en kort beskrivningav vad systematiska översikter är.6.1 Systematiska kunskapsöversikter inomutbildningsområdetEvidens och evidensrörelsen har nära anknytning till det sombrukar kallas systematiska kunskapsöversikter. De organisationersom i dag arbetar med systematiska kunskapsöversikter, så kallademäklarorganisationer, bygger sina översikter på en bestämdsystematik som ska uppfylla bestämda krav på tillförlitlighet. 23Eftersom arbetssättet att genomföra systematiska översikter iprincip är detsamma i samtliga mäklarorganisationer, har utredningenvalt att endast beskriva tillvägagångssättet hos en sådanorganisation – nämligen EPPI-centre (The Evidence for Policy andPractice Information and Co-ordinating Centre) i London.Följande fem punkter är styrande av systematiska översiktergenomförs vid EPPI-centre:• Explicita och transparenta metoder för att sammanställa forskning.• Det finns en systematik som följer vissa standardiserade steg.• Replikerbar och möjlig att uppdatera.• Förutsätter en användardialog för att säkerställa relevans ochanvändbarhet.• Innehåller slutsatser med policy-/praktikimplikationer.21Utbildningsdepartementet 2009. Rapport 10, s. 15.22Ibidem, s. 64.23För information om mäklarorganisationer hänvisas till bilaga 5.89

Översiktlig beskrivning av forskning med relevans för skolans måluppfyllelse SOU 2009:94Systematiska kunskapssammanställningar genomförs i ett antal stegenligt nedanstående, även om data inom varje fas och användningav data varierar.• Forskningsfrågan. Olika användare av evidensforskningen ärinblandade i formuleringen av frågorna.• Begreppsmässigt ramverk. Varje forskningsfråga innehållerteoretiska och ideologiska antaganden som måste klargöras.• Sammanställningsprotokoll. Metoden måste vara specificerad.• Kriterier. Del av protokollen måste specificera vad som räknassom data i sammanställningen, vilka kriterier som sammanställningenska grundas på. EPPI:s översikter har ett brettangreppssätt när det gäller kriterier för att inte exkluderastudier som kan innehålla användbar information för forskningsfrågan.Det breda angreppssättet har gjort att EPPIanvänder den s.k. tvåstegsmodellen med kartläggning ochviktning av evidens. Vid kartläggningen används nyckelord föratt kartlägga forskningsaktiviteter. Viktningen innebär att mantar hänsyn till tre aspekter av primärdata: Kvaliteten påutförandet av studien, hur ändamålsenlig forskningsdesignen äroch ändamålsenligheten vad gäller studiens fokus. Alla treaspekterna kombineras för att göra den slutgiltiga bedömningen.• Forskningsstrategi. Protokollen ska också specificera vilkenstrategi som gäller för att en studie som möter kriterierna skainkluderas.• Dataextrahering. Metoder är nödvändiga för att ta ut relevantdata för syntesen.• Syntes. En process som för samman resultat för att besvaraforskningsfrågan och där metoderna varierar mycket.En viktig del och den sista fasen i en systematisk översikt är självasyntesen. Följande tabell visar på olika typer av synteser: 2424Bhatti m.fl. 2006, s 17. Översatt från danska.90

SOU 2009:94Översiktlig beskrivning av forskning med relevans för skolans måluppfyllelseTabell 6.1Typ av syntetiseringMetaanalysNarrativ syntesTyper av synteserBästa evidens – syntes (BES) och Bästa tillgängligaevidensVote countingDefinitionEn syntes av resultaten sammanfattade i ettstatistiskt mått.Alla undersökningar beskrivs och syntetiseras iberättande form.Syntes av resultaten från alla relevanta undersökningaroavsett undersökningsdesign medhänsyn till undersökningarnas kvalitet.Inkluderar en bredare evidensbas än en metaanalys.Resultatet syntetiseras genom att sammanställaantalet primärundersökningar somdokumenterat evidens och de undersökningarsom inte dokumenterat evidens.Mäklarorganisationerna har emellertid olika ansatser när det gällersynteser. What Works i USA exempelvis inkluderar endast studiermed randomiserad design, vilket i sin tur leder till synteseruttryckta i kvantitativa statistiska mått (metaanalyser). I Europatillämpas en mer ödmjuk inställning till hur syntesen kan utformas.EPPI-centre i London t.ex. använder de tre första typerna avsynteser som listas i tabell 2 ovan, dvs. metaanalys, narrativempirisk syntes och konceptuell (Bästa tillgängliga evidens) syntes.The Danish clearinghouse har samma breda ansats.Liksom evidensdebatten har diskussionen om systematiskaöversikter handlat om randomisering eller inte, vilket beror på denstarka kopplingen mellan evidens och systematiska studier. DavidGough, föreståndare för EPPI-centre i London, menar att det finnsen sammanblandning mellan experimentella metoder och systematiskakunskapsöversikter, vilket han anser beror på polariseringenmellan kvantitativ och kvalitativ forskning. Enligt några av demsom följt evidensdebatten får det till följd att utbildningsforskare ärmer benägna att vara motståndare snarare än försvarare avCochrane-modellen, dvs. förebilden till systematiska översiktersom finns inom den medicinska forskningen. Den typ av bredmetodkunskap som krävs för att göra systematiska översikter ärinte tillräckligt tillgodosedd inom utbildningsvetenskaplig forskningoch detta kan vara förklaringen till det relativt svala intressetför evidensmetoder. 2525Oklay m.fl. 2005, s. 22 f (bygger på en jämförelse mellan Storbritannien och USA).91

Översiktlig beskrivning av forskning med relevans för skolans måluppfyllelse SOU 2009:94En rapport från Utbildningsdepartementet 26 menar också attutbildningsområdet skiljer sig på flera viktiga punkter från övrigaområden som använder systematiska översikter. Inomutbildningsområdet finns bland annat följande faktorer sompåverkar sådana sammanställningar: 27• Det är oftast flera icke-konstanta variabler som samspelat kringutbildningens/undervisningens utfall.• Utbredningen och variationerna av forskningsobjekten sombehandlas är stora.• Värderingar spelar ofta in vid tolkningar av forskningsresultat.• Det finns en pluralism av forskningsansatser och metoder somgör att det kan vara svårt att jämföra olika forskningsresultat.• Sammanhanget, eller kontexten, spelar en roll för utfallet ochdet är en relativt låg grad av konsensus om säker evidens inomområdet.Vidare hävdas i rapporten att varje lands utbildningssystem ochutbildningsverksamhet är präglad av nationella, kulturella ochhistoriska förhållanden som gör att forskningsresultat inte enkeltkan översättas över landsgränser. Till exempel är det relativt poänglöstatt jämföra bruket av forskningsresultat på det medicinskaområdet med det utbildningsvetenskapliga, eller förståelsen ochanvändningen av forskningsresultat inom respektive forskningsfält,om inte skillnaderna inom respektive område tas i beaktning.Utredningen instämmer i att det kan finnas olika förutsättningarför att bedriva och jämföra forskningsresultat mellan olikasamhällsområden. De sex punkter som tas upp ovan och somskiljer utbildningsområdet från andra områden är förmodligensamma punkter som forskare inom andra forskningsområden ocksåskulle åberopa. Utredningen kan dock konstatera att en hel delsystematiska studier ändå är genomförda på utbildningsområdet.Utredningen instämmer i att det finns en risk med den starkakopplingen mellan evidens, randomisering och systematiskastudier, nämligen att även primärforskningen i förlängningen måstebygga på randomisering. Systematiska översikter måste bygga på enmetodologisk bredd, vilket t.ex. EPPI-centre och the Danish26Utbildningsdepartementet, Rapport 10.27Ibidem, s. 15.92

SOU 2009:94Översiktlig beskrivning av forskning med relevans för skolans måluppfyllelseClearinghouse tillämpar. Den metodologiska bredden ska inte baragälla för de studier som ingår i översikterna utan även för desynteser som görs. Systematiska översikter kan naturligtvis intealltid ha den bredd som exempelvis Skolverkets rapport som byggerpå såväl metaanalyser, kvalitativa översikter som enskilda rapporter.Översikterna bör vara så breda som möjligt utifrån de aspekter somnämnts ovan.93

7 Spridning och användning avforskningsresultatDet finns i huvudsak två sätt att ta del av aktuell forskning, delsgenom den forskning som finns tillgänglig via bland annat Internet,fackpress, rapporter av olika slag och tidskrifter, dels genom attdiskutera den tillgängliga forskningen i nätverk, seminarier, forskningscirklaretc.Detta avsnitt beskriver hur information om forskning medrelevans för skolans måluppfyllelse kan göras tillgänglig ochspridas. Figur 7.1 illustrerar de aktörer som i dag sprider forskning,där universitet och högskolor har en särställning eftersom de ärproducenter och nyttjas av övriga aktörer.Figur 7.1Aktörer som sprider forskningUniversitet och högskolorVetenskapsrådetRegionala utvecklingscentrumSkolverketResurscentrum förMångfaldens skolaForskande myndigheterNationella resurscentrumForskningsinstitutSkolportenForskningsfinansiärerForskning.seVetenskap & AllmänhetTidskrifter etc.95

Spridning och användning av forskningsresultat SOU 2009:947.1 Tillgänglig information om forskningsresultatInformation om forskningsresultat inom det utbildningsvetenskapligaområdet görs tillgänglig på en rad olika sätt till verksammainom området. Internet, nätverk, avhandlingar, forskningsrapporter,kunskapsöversikter, vetenskapliga artiklar, facktidningar,tidskrifter, seminarier med forskare, symposier/konferenser,forskarskolor och forskningscirklar utgör bara en delmängd av deinformationskanaler som lärare och skolledare men även annanskolpersonal kan utnyttja för att söka kunskap. Det gäller inte barasvensk forskning utan också sådan kunskap som produceras internationellt.Möjligheterna att skaffa sig information på detta sättoch via ordinär biblioteksökning är mycket stora.Olika myndigheter men även andra aktörer är informationskanaleroch sprider forskning från universitet, högskolor, forskningsfinansiärer,forskande myndigheter och forskningsinstitutsamt akademier. Dessa aktörer publicerar i sin tur sina egnaprodukter på respektive webbplats.7.1.1 SkolverketSkolverket är en förvaltningsmyndighet inom skolområdet sombland annat arbetar med nationell skolutveckling. 1 Det innebär attde stödjer förskolor och skolor i deras utveckling, exempelvis medatt sprida resultat av forskning och kunskapsbaserade metoder ocherfarenheter som har betydelse för skolledare och pedagoger. Skolverketfick 2008 regeringens uppdrag att svara för att sammanställaoch sprida kunskap om resultatet av forskning. 2 Sedan Skolverketövertog ansvaret för denna uppgift har hittills en särskild webbplatsgällande forskning skapats på dess hemsida. Det finns dock mångaförslag om hur funktionen ska utvecklas och Skolverket har föravsikt att ta ett helhetsgrepp om spridning av forskningsresultat.En tanke är bland annat att etablera direkt kontakt med universitetoch högskolor och ge dessa i uppdrag att bevaka ett antal temanbåda nationellt och internationellt för Skolverkets räkning. Resultatenska sedan publiceras på hemsidan. Planen är också att forskningssidanska omfatta forsknings- och kunskapsöversikter genom1För övriga uppgifter se vidare i kapitel 3 om befintliga resurser för policyinriktadutvärdering inom utbildningsområdet.2Skolverkets instruktion. Skolverket bedrev tidigare egen forskning, bl.a. inom ramen av ettdoktorandprogram.96

SOU 2009:94Spridning och användning av forskningsresultatatt bland annat länka till avtalspartners såsom exempelvis forskning.se(se vidare under 7.1.3 forskning.se).När det gäller forskningsöversikter samarbetar Skolverket redani dag med Vetenskapsrådets Utbildningsvetenskapliga kommitté 3 ,som tar fram forskningsöversikter inom områdena betyg ochbedömning, rektor och rektors roll och nyanländas lärande. Under2010 kommer ett utökat samarbete med UVK att etableras närytterligare forskningsöversikter ska tas fram.Verket presenterar även kunskapsöversikter som baseras påannan kunskap. Mobbning är ett exempel på en sådan översikt.Därutöver arbetar Skolverket med att ta fram en helt ny publikationsseriesom heter Forskning för Skolan. 4 Inom ramen förForskning för Skolan kommer myndigheten att presenterapraxisnära forskning på ett lättillgängligt sätt. Skolverket kommerunder 2010 att bland annat ta fram kunskapsöversikter om IT,jämställdhet, entreprenörskap och lärandet i förskolan.I övrigt har Skolverket avtal med Skolporten att bevaka doktorsavhandlingarinom skolområdet. Detta avtal upphör dock frånårsskiftet 2010. Från och med hösten 2009 har verket även avtalmed forskning.se om att som tidigare nämnts vidareutveckla presentationenav de översikter som Skolverket tar fram.Förutom publikationerna arrangerar och deltar Skolverket iseminarier respektive möten med syftet att främja kontaktenmellan praktiker och forskare.Sammanfattningsvis planerar Skolverket att följande aktiviteterska ingå i en framtida funktion som sprider forskningsresultatinom skolområdet: bevakning, sammanställning av forskningsresultati samarbete med lärosäten, forskningsöversikter i samarbetemed Vetenskapsrådet, kunskapsöversikter, anordnande avseminarier och diskussionsträffar, referensgrupper, drift av portal,samarbete med externa aktörer för resultatspridning, forskning.se,regionala utvecklingscentrum och skandinaviska aktörer påområdet etc.3Se vidare under Vetenskapsrådet.4Tidigare hade Skolverket en serie: Forskning i fokus.97

Spridning och användning av forskningsresultat SOU 2009:947.1.2 VetenskapsrådetVetenskapsrådet är en annan statlig myndighet som huvudsakligenger stöd till grundläggande forskning inom samtliga vetenskapsområden.Utöver forskningsfinansiering har myndigheten blandannat ett övergripande ansvar för samordning och kommunikationom forskning och forskningsresultat inom sina områden. Vetenskapsrådetär den största statliga finansiären av grundforskning vidsvenska universitet, högskolor och institut. År 2009 disponerarVetenskapsrådet statsanslag om totalt 4,5 miljarder kronor förforskning och forskningsinformation. 5Inom Vetenskapsrådet finns en särskild kommitté för utbildningsvetenskap,Utbildningsvetenskapliga kommittén, somfördelar medel till forskning och utbildning på forskarnivå inomområden som är relevanta för lärarutbildning och pedagogisk verksamhet.Regeringen fördelade 2009 cirka 150 miljoner kronor tillutbildningsvetenskaplig forskning genom Vetenskapsrådet. Vetenskapsrådetfördelar medel till forskning efter ansökningar som hargranskats och prioriterats av forskare i nationell konkurrens.Enbart disputerade forskare kan ansöka medel. Vetenskapsrådethar en mängd olika informationskanaler för att föra ut kunskap ochresultat från den forskning som rådet finansierar, bland annatforskning.se, expertsvar, m.m. Specifikt för det utbildningsvetenskapligaområdet publiceras bland annat ett nyhetsbrev om utbildningsvetenskapligforskning U-nytt, vilken utkommer med cirkatio nummer per år. I serien Forskning pågår presenteras pågåendeutbildningsvetenskaplig forskning som bygger på texter från forskningsansökningarsom fått medel från UVK. UVK anordnar årligenkonferensen Resultatdialog i syfte att sprida kunskap om aktuellforskning inom området. Konferensmaterialet består av populärvetenskapligaartiklar och forskarna presenterar sina resultat vidkonferensen. I Vetenskapsrådets bokserie: Pocketerad populärvetenskap(Pop) intervjuar journalister forskare och andra expertermed olika forskningsperspektiv.UVK sammanställer även årligen ett antal forskningsöversikter,vilka tas fram genom att forskare som bedöms ha rätt kvalifikationerför uppdraget anlitas av UVK.5Regleringsbrev avseende Vetenskapsrådet år 2009.98

SOU 2009:94Spridning och användning av forskningsresultat7.1.3 Forskning.seForskning.se är en nationell webbportal som startades 2002 och ägsoch utvecklas av tio myndigheter och stiftelser som finansierarforskning. 6 Arbetet genomförs i samarbete med landets universitetoch högskolor. I styrgruppen för webbportalen sitter enrepresentant från vardera finansiär samt representanter från landetslärosäten. Det övergripande syftet med forskning.se är att väckaintresse för forskning som källa till kunskap, insikt och utveckling– för såväl individen som för samhället. Forskning.se strävar efteratt bidra till att forskningsresultat ska komma till nytta i arbetslivoch samhälle, stimulera till debatt och diskussion, göra det enklareatt hitta och förstå information om forskning, underlätta för allasom arbetar med forskningsinformation och initiera samarbete.Redaktionen, som för närvarande bemannas av en handfullpersoner, är placerad på Vetenskapsrådet. Dess arbetsuppgift är attsamla och sortera, producera men även att utveckla webbteknikenoch att marknadsföra sig. Materialet som publiceras täckerforskning inom alla områden men information till skolan är prioriterad,dels forskningsinformation som kan användas i undervisningen,dels information som rör utvecklingen av professionen.Målgruppen utgörs av samtliga som önskar få kunskap om forskning.Elever, lärare, högskolestuderande, journalister och kunskapsintensivaföretag prioriteras emellertid.7.1.4 SkolportenSkolporten är ett medieföretag som verkar för att stärka dialogenmellan forskare och skolans lärare respektive ledare och därmedskolans vetenskapliga grund. Målgruppen utgörs således av lärare,skolledare och skolhuvudmän. Skolportens mål är dels att stärkautbudet av god forskning, dels att sporra skolans lärare att utvecklasitt arbete. Företaget, som bildades för snart tio år sedan, ärpersonalägt och har i dag drygt ett tiotal medarbetare.Skolporten samlar in och publicerar varje vardag nyheter omaktuella händelser i skolvärlden. När det gäller spridning av forskningsresultatutgörs huvudprodukten av doktorsavhandlingar somär relevanta för skolans lärare och ledare. Bevakningen av avhand-6Energimyndigheten, Fas, Formas, KK-stiftelsen, Mistra, Naturvårdsverket, RiksbankensJubileumsfond, Vetenskapsrådet, Vinnova och Vårdalstiftelsen.99

SOU 2009:94Spridning och användning av forskningsresultat7.1.5 Vetenskap & AllmänhetVetenskap & Allmänhet är en förening som vill stimulera tillmöten mellan folk och forskare i alla delar av samhället. Arbetetbygger på ett brett engagemang av ett 50-tal organisationer,myndigheter, förbund, företag, föreningar, samfund och enskildapersoner från olika delar av samhället. 9 Verksamheten stöds avUtbildningsdepartementet och finansieras genom medlemsavgifteroch projektbidrag.Vetenskap & Allmänhet har bland annat publicerat en undersökningom lärares syn på vetenskap och lärares inställning tillvetenskap och forskningsbaserad kunskap. 107.1.6 TidskrifterFlera universitet och högskolor står även som utgivare av tidskrifteri vilka resultat av forskningsinsatser, utvecklingsarbete ochdebatter om värderingar och kunskaper inom flera fält diskuteras.Ett exempel på en sådan tidskrift är LOCUS som är en mångdisciplinärtidskrift för aktuell forskning om barn och ungdomar. Ivarje nummer medverkar forskare från olikaämnen/vetenskapsområden med artiklar som redogör för nyaforskningsrön och perspektiv. Artiklarna behandlar t.ex. läraresförhållningssätt, könsperspektiv på uppväxten samt utvecklingspsykologinsbetydelse i dag. LOCUS utkommer med fyra nummerper år. Utgivare är Institutionen för barn- och ungdomsvetenskapvid Stockholms universitet.Forskarna presenterar vanligtvis sina rön i tidskrifter somfrämst riktar sig till andra forskare, vilket minskar attraktiviteten ide texter som publiceras för praktiskt verksamma. Det avspeglasockså i det relativt låga antalet prenumerationer som till exempelPedagogisk Forskning i Sverige lyckats med att få andra än forskareatt teckna. I denna tidskrift presenterar svenska pedagogiskaforskare sina forskningsresultat fyra gånger om året. Upplagan ärcirka 1 400 exemplar varav cirka 1 200 riktas till forskningsinstitutioner.9Representanter är akademier, folkbildningsorganisationer, forskningsfinansiärer,fackföreningar, företag, myndigheter, universitet och högskolor, forskningsinstitut, museer,organisationer, skola och Svenska kyrkan.10Vetenskap & Allmänhet 2004:2 och 2004:4.101

Spridning och användning av forskningsresultat SOU 2009:94Den i särklass mest spridda tidskriften (220 000 exemplar), somtill stor del presenterar forskningsrön, är LärarförbundetsPedagogiska magasinet, som också kommer ut fyra gånger om året.I medlemsavgiften till Lärarförbundet ingår automatiskt prenumerationpå Pedagogiska magasinet. Tidskriften är Lärarförbundetsforum för utbildning, forskning och debatt. Magasinet tar uppaktuellt pedagogiskt och didaktiskt forsknings- och utvecklingsarbetei forskaressäer, artiklar, reportage, recensioner m.m.7.2 Att använda forskningsresultatSom nämndes inledningsvis är det i huvudsak två sätt att ta del avaktuella forskningsresultat, dels via bland annat Internet, tidskrifteretc., dels via diskussioner i nätverk, forskningscirklar etc. För attforskningsresultaten också ska komma till användning är detviktigt att de inte bara ”når ut utan också når fram”, vilket krävermötesplatser. I dag används resultat av forskning inom skolansområde på många olika sätt av pedagogiskt verksamma. Nätverk,seminarier, konferenser, kurser, temaveckor, forskningscirklar,forskarskolor och forskningsverksamhet är exempel på aktiviteterdär resultat från forskning nyttjas. Utredningen beskriver nedannågra av organisationerna av aktiviteterna liksom aktiviteterna i sig.7.2.1 Regionala utvecklingscentrumFöljande generella beskrivningar baseras huvudsakligen på Högskoleverkets(HSV) utvärdering av regionala utvecklingscentrumoch nationella resurscentrum. 11När skolan decentraliserades i mitten av 1990-talet försvannmånga naturliga arenor för samverkan. För att främja samarbetemellan universitet, högskolor, lärarutbildning, kommuner ochskolor har så kallade regionala utvecklingscentrum (RUC) inrättatsi ett antal regioner. Sammantaget finns i dag 22 sådana centrum.Syftet med samverkan är att stödja skol- och kompetensutveckling,att underlätta kontakter och skapa mötesplatser för olika aktörerinom utbildningssystemet på lokal och regional nivå. I RUC:sarbete ingår en nära koppling till lärarutbildningarna som en viktig11Högskoleverket. Rapport 2009:1 R.102

SOU 2009:94Spridning och användning av forskningsresultatdel. 12 Regeringen skrev i 1997 års regleringsbrev att ”Högskolor sombedriver utbildning av lärare skall efter sina förutsättningar samverkai uppbyggnaden av regionala centrum för skolutveckling.” Sedan dessska universitet och högskolor med lärarutbildning, enligtregleringsbreven för universitet och högskolor, medverka iregionala utvecklingscentrum. 13UppdragÄven om de regionala utvecklingscentrumen kommit olika långt isitt arbete, och i ett par fall ännu inte kommit i gång, är det entydlig trend att RUC befinner sig i en utvecklingsfas. Aktivitetenhar ökat enligt HSV.RUC tillhör högskolan men dess uppgifter framgår inte avexempelvis högskolelag eller högskoleförordning. De hänvisarsjälva till samverkansavtal med kommuner, verksamhetsplaner ellertill regleringsbrevet. I HSV:s utvärdering beskriver RUC sig självasom ett förmedlande organ: RUC säger sig vara ”ett samarbetsforum”,”en länk” eller bro”, ”ett formaliserat nätverk” eller ”enarena”. Tydligt formulerade uppdrag finns dock långt ifrån överallt.En genomgående tanke med RUC:s aktiviteter är att skola ochhögskola ska närma sig varandra för att kunna ta ett gemensamtansvar för lärarutbildningen, att högskolan ska kunna bidra tillskolutvecklingen samt att skolans verksamma bidrar till attutveckla lärarutbildningen. RUC kan sägas främja kontaktenmellan universitet och skolhuvudmän och vara en mötesplats förteori och praktik, men täcker dock långt ifrån alla kommuner.Verksamheten fokuserar ofta på skolutveckling, lärarutbildning ochforskning. Nätverk, seminarieserier, utbildningsinsatser, föreläsningar,kurser, fortbildningsinsatser, forskningscirklar, uppdragsutbildningar,forskarskolor, skrifter, är exempel på aktiviteter somgörs inom ramen för regionala utvecklingscentrum.De regionala utvecklingscentrumen har successivt vuxit framoch sedan några år tillbaka finns det ett väl fungerande nätverk somsamtliga RUC deltar i. Nationellt nätverk för regionala utvecklingscentrumträffas årligen för att utbyta erfarenheter ochdiskutera gemensamma frågor. Nätverket samverkar aktivt med12www.forskning.se13Högskoleverket. Rapport 2009:1 R.103

Spridning och användning av forskningsresultat SOU 2009:94myndigheter, däribland Högskoleverket, Skolinspektionen, Skolverketoch Vetenskapsrådet men också kommuner och universitet.Organisation, styrning och finansieringRUC:s organisatoriska hemvist inom respektive lärosäte skiftarmycket. Med några undantag är RUC knutet till lärarutbildningen,men kan också tillhöra en institution eller vara ett samverkansorganinom lärosätet. Organisatoriska förändringar inom RUC hargenomförts under de senaste två åren i så kallade nystartssatsningar.Förutom styrningen som följer av lärosätets organisation harnästan alla RUC egna samverkansråd eller ledningsgrupper medföreträdare för berörda kommuner och lärosäte. Ibland ingår ävenandra parter i dessa grupper, t.ex. regionala kommunförbund ellerfackliga organisationer. Enligt HSV:s utvärdering framgår att styrningeni flera fall är svårgenomtränglig och att ”RUC är något av enudda fågel som lyder under många olika konstellationer/personer.”Regionala utvecklingscentrum får inga statliga medel frånregeringen. De stora statliga satsningarna, såsom Myndigheten förskolutvecklings Mångfaldsprojekt och Lärarlyftet, står för enmycket stor del av de medel som RUC omsätter. RUC:s baskostnader,dvs. lön, lokal, övrig administration och verksamhet i formav återkommande möten, resor etc. finansieras genom att lärosätenafördelar resurser från sina respektive anslag till RUC ochgenom fast ersättning från kommuner samt deltagaravgifter.7.2.2 Nationella resurscentrumEn särskild satsning för att skapa en koppling mellan forskning ochpedagogisk praktik är de nationella resurscentrum (NRC) sominrättats på uppdrag av regeringen. 14 Motivet med NRC är att deska stödja skolornas (från förskola till vuxenutbildning) ochlärarnas arbete inom särskilt prioriterade ämnesområden samtunderstödja en stimulerande, intressant och aktuell undervisning.Högskoleverkets utvärdering, som omfattar ett antal nationella14www.forskning.se104

SOU 2009:94Spridning och användning av forskningsresultatresurscentrum, visar att alla centrum utom ett är placerade vid ettlärosäte. 15Jämfört med de regionala utvecklingscentrumen är de nationellaresurscentrumen sinsemellan betydligt mer olika. De skiljer sig åtbåde vad gäller anledning till att de inrättades och tidpunkten fördetta. Avgränsningen mot andra typer av centrumbildningar ärockså mindre klar.Enligt Högskoleverkets utvärdering har de nationella centrumenför matematik, kemi, fysik, biologi och bioteknik samt teknik(MNT) stora likheter. Dessa fem centrum har bildats eller fåttfortsatta anslag av likartade skäl: ”att stimulera intresset förmatematik och naturvetenskap, förbättra elevernas kunskaper och ökaantalet elever som söker sådana utbildningar i högskolan.” 16UppdragEnligt HSV:s rapport är de nationella resurscentrumens uppdragbåde tydligare formulerade och mer varierande än de regionalautvecklingscentrumens. Huvuduppgiften för MNT-centrumen ”äratt stimulera och stödja skolans undervisning i respektive ämne, ochmålgruppen är framför allt lärare på skolans olika stadier”. 17 Övrigacentrum utgörs av ett uppdrag till respektive lärosäte som ettsärskilt åtagande. 18Organisation, styrning och finansieringDen organisatoriska placeringen vid lärosätet skiftar mellan MNTcentrumen:från placering i linjeorganisationen under en fakultetsnämndtill direkt under rektor på en institution eller att tillhöra en15Nationellt centrum för matematikutbildning (Göteborgs universitet), Kemilärarnasresurscentrum (Stockholms universitet), Nationellt resurscentrum för fysik (Lundsuniversitet), Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik (Uppsala universitet isamarbete med Sveriges lantbruksuniversitet), CETIS – centrum för teknik i skolan(Linköpings universitet), Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk(Stockholms universitet), Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling(Skolverket), Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering (Uppsalauniversitet), Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom (Örebrouniversitet) och Encell – National center for life-long learning (Jönköpings högskola).16Högskoleverket. Rapport 2009:1 R, s. 17.17Ibidem.18För övriga nationella resurscentrums uppdrag, se vidare i Högskoleverket. Rapport 2009:1R. Endast Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdomar reglerasgenom SFS 2003:305.105

Spridning och användning av forskningsresultat SOU 2009:94enhet för externa relationer. Centrumen har, med ett undantag,rådgivande styrelser eller ledningsgrupper, vilka i varierande gradinnehåller företrädare för högskolan och skolan, branschföreträdareoch företrädare från Skolverket och ämnesföreningar för berördadelar.De fem MNT-centrumen har få tillsvidareanställda medarbetareoch få heltidsanställda.I dag tilldelas centrumen medel från det lärosäte som de ärknutna till. År 2008 varierade anslagen från 3,6 till 1,2 miljonerkronor. Övriga intäkter kommer från försäljning av litteratur ochprenumerationer på tidskrifter.För övriga nationella resurscentrum varierar den fysiskaplaceringen: de kan utgöra en del av en institution, ingå i en myndighet,ligga under en fakultetsnämnd, vara en särskild inrättningsamt vara belägna vid en högskola.Finansiering kan ske genom olika kanaler: via anslag frånregeringen, medel för olika projekt, forskningsfinansiering frånexempelvis Vinnova, KK-stiftelsen och Vetenskapsrådet samtövriga uppdrag, t.ex. kurser/program etc.7.2.3 ForskningscirklarUtredningen har vid flera tillfällen understrukit hur viktigt det äratt forskningsresultat inte bara sprids utan också bearbetas för attöka förutsättningarna för användning. Utredningen ska kort redovisatvå sådana aktiviteter som syftar till att ta del av forskningsresultatpå ett mer grundligt sätt, nämligen forskningscirklar ochforskarskolor.Forskningscirklar har funnits i olika sammanhang i Sverigesedan 1970-talet. Däremot är det först under senare år som forskningscirklarhar börjat användas i skolans värld. En forskningscirkelkan liknas vid en studiecirkel som inkluderar praktiker i kombinationmed forskare.Som ett exempel kan nämnas Resurscentrum för mångfaldensskola i Malmö (RMS), som är en konkret mötesplats för alla somarbetar med utbildning. RMS har av olika skäl valt att satsa påforskningscirklar. Till en början var etableringen ett sätt att ta tillvaraett uttalat intresse för forskning bland pedagoger i Malmö somsökt men inte kunnat erbjudas forskartjänster. Sedan dess har RMSstartat åtskilliga forskningscirklar. Inom ramen för RMS har cirklar106

SOU 2009:94Spridning och användning av forskningsresultatetablerats såväl i Malmö som i andra delar av landet. I Malmö har13 forskningscirklar med 93 deltagare avslutats medan elva cirklarmed 61 deltagare för närvarande pågår. Nio cirklar, med 73deltagare, har startats och avslutats i andra kommuner inom ramenför mångfaldssatsningen. Under hösten 2009 har fem cirklar startati Huddinge, Botkyrka och Södertälje. Intresset har visat sig så stortatt alla som anmält sig inte kommer att ges möjlighet att delta.En forskningscirkel handleds av forskare ofta pedagoger medforskningskompetens och innebär att tid avsätts till kontinuerligamöten och dialog. Forskningscirklarnas syfte är att medverka tillutveckling i såväl skola som högskola/universitet genom attdeltagarna söker kunskap kring ett självdefinierat problem. Det ärviktigt att cirklarna har ett värde för individen och dess utvecklingmen även behandlar frågor med koppling till verksamheten. Allacirklar utmynnar i en slutprodukt, t.ex. en artikel eller en bok mendet har även förekommit att deltagare genomfört ett seminariumför arbetskamrater eller att en film producerats.På senare tid har forskningscirkeln blivit en populär och tillförlitligmetod för att utveckla skolan och professionen. 19 Utgångspunktenär att en pågående dialog mellan forskare och yrkesverksammalägger grunden till att utveckla den egna praktiken.Utvärderingar visar att deltagarna är nöjda med dessa cirklar och attde i förlängningen kan bidra till en ökad måluppfyllelse blandskolans elever.7.2.4 ForskarskolorForskarskolor är ett sätt att bedriva utbildning på forskarnivå. Ettexempel är en ny forskarskola för lärare i kommunala skolor vidLuleå tekniska universitet. Den drivs som ett samarbetsprojektmellan Luleå tekniska universitet och ett antal kommuner i länet.Forskarskolan Lärande praxis planeras omfatta 12–20 forskarstuderande,vilka är anställda av respektive kommun och som ägnar80 procent av sin arbetstid åt forskarutbildning. Resterande20 procent arbetar den forskarstuderande inom kommunen.Studierna omfattar fyra års heltidsstudier för doktorsexamen. Luleåtekniska universitet finansierar fyra doktorander medan Norrbottenskommuner bekostar ett varierande antal. 2019Malmö stad (2008).20www.ltu.se107

Spridning och användning av forskningsresultat SOU 2009:94Ett annat exempel är tre forskarskolor 21 vid Stockholmsuniversitet som startade 2008. Forskarskolorna vänder sig till verksammalärare som ska delta i utbildning på forskarnivå på80 procent för att arbeta i sin skola resterande 20 procent. Utbildningenleder till en licentiatexamen. 22Även Lärarförbundet arbetar för att kommuner ska satsa pålärardriven forskning. Förbundet vill att fler lärare ska ges möjlighetatt gå forskarutbildning för att därefter fortsätta forska inomramen för sin anställning. ”Målet är att göra skolan till en verkligkunskapsorganisation med stark vetenskaplig bas. Forskning omskolan i skolan förutsätter forskande och undervisande lärare.” 237.3 SammanfattningDet är många aktörer som på olika sätt sprider forskningsresultat.Det sker dels via bland annat Internet, fackpress, rapporter av olikaslag dels via seminarier, forskningscirklar etc. Spridning av forskningsresultatmåste ske på olika sätt och på olika nivåer. Att nå utär en sak att nå ända fram är en annan sak. Det är mötet mellan teorioch praktik som i förlängningen åstadkommer det som mångafrågar efter, nämligen en ökad professionalisering av skolan. Exempelpå organisationer som sprider såväl forskningsinformation somerbjuder mötesplatser har utredningen visat ovan.21Med inriktning på läs- och skrivutveckling, geografi, naturkunskap, fysik och kemirespektive teknik.22www.su.se23Lärarförbundet 2008, s. 2.108

8 EnkäterFör att spegla efterfrågan hos dem som tar emot forskningsresultatenhar utredningen genomfört två enkätundersökningar.Frågorna har gällt behov, spridning och användning av forskningsresultat.Den ena enkäten riktades till deltagare i forskningscirklarsom Resurscentrum för mångfaldens skola i Malmö arrangerat(158 stycken), den andra till landets alla skolchefer (418 stycken).Den första enkäten är inte representativ för landets lärare eftersomden avser lärare/skolledare m.fl. som deltagit i forskningscirklar.Att utredningen valt denna grupp beror på att deltagarna i dessaforskningscirklar förutsätts ha ett intresse av forskning och därmedlättare att svara på de frågor som utredningen ställt.Den andra enkäten, som sänts till landets alla skolchefer, syftartill att få deras syn på forskning och forskningsspridning. Valet avdenna grupp beror på att skolchefen är en viktig position såväl iförhållande till skolorna som till politikerna. En forskningsintresseradskolchef borde rimligtvis ge avtryck både uppåt och nedåt iorganisationen.8.1 Resultat från enkäterResultatet bör tolkas med en viss försiktighet eftersom svarsfrekvensenendast är omkring 60 procent för båda kategorierna.Trots detta förbehåll kan en del reflektioner göras utifrånunderlaget och många av kommentarerna kring frågorna underbyggerutredningens förslag som återfinns i kapitel 9.109

Enkäter SOU 2009:948.1.1 Behovet av forskningsresultatI vilken utsträckning anser respondenterna att forskningsresultatbehövs i skolans arbete? Både deltagare i forskningscirklar ochskolchefer säger att forskningsresultat är mycket viktigt i derasarbete. Skolcheferna anser i något högre grad (70 procent) än desom deltagit i forskningscirklarna (60 procent) att forskningsresultatär mycket viktigt. Övriga respondenter, dvs. de som intesvarat mycket viktigt, har svarat ganska viktigt (gäller båda kategorierna).En viss försiktighet bör iakttas i tolkningen eftersom svaren kanutgöra en blandning av hur viktig man anser att forskningen bordevara och hur viktig den faktiskt är i dag. ”Frågan gäller vad jagtycker och ingalunda vad jag anser att jag har tillgång till eller harskaffat mig tillgång till…” som en av skolcheferna uttrycker sig.Ett vanligt påstående när det gäller forskning är att den inte ärrelevant för skolans arbete. Ungefär 50 procent av båda respondentkategoriernainstämmer i detta. Rent allmänt finns en önskanom att forskning ska vara mer konkret. Följaktligen framförs önskemålom praktiknära forskning och klassrumsforskning. En sådanforskning skulle, menar respondenterna, ge lärare mer konkretaidéer om arbetssätt, lärprocesser (lusten att lära, lärandet i detdigitala samhället) etc. Även mer didaktisk forskning efterlyses.Skolledarfrågor tas upp av skolcheferna men inte av deltagarna iforskningscirklar, vilket är naturligt. Önskemålen i den senaregruppen ligger nära vardagssituationen, som modersmålets betydelse,om elever med särskilda behov, om skolbibliotekets betydelseför måluppfyllelsen etc.Synen på frågan om på vilket sätt forskningsresultat kommer tillanvändning i skolan förstärker synen på att det är konkreta resultatsom informanterna vill ha. Båda grupperna anser att forskningenfrämst ger nya idéer och förhållningssätt och en allmänkunskap,medan färre anger att forskningsresultat ger konkreta handlingsalternativ.Samtidigt svarar ungefär 20 procent (båda grupperna) nej på fråganom det saknas relevant forskning och 30 procent svarar vetinte. Den relativt stora gruppen som svarat vet inte, kan vara enindikation på att respondenterna inte vet vilken forskning somfinns tillgänglig eller är osäkra på hur praktiskt användbar forskningkan vara.110

SOU 2009:94Enkäter8.1.2 Spridning av forskningsresultatUngefär hälften av respondenterna uppger att de relativt ofta tardel av forskningsresultat. Det därefter vanligaste svaret är att manendast sporadiskt tar del av forskningsresultat (forskningscirkeldeltagare30 procent, skolchefer 18 procent). Det kan dock varasvårt att veta om respondenterna uppfattar relativt ofta och sporadisktpå likartat sätt. Många tar emellertid del eller försöker så långtmöjligt att ta del av forskningsresultat. Följande är några citat frånskolcheferna:Försöker ta del av forskningsresultat inom skola, utbildning men ocksåorganisationsforskning och forskning om samhällsfrågor.Läser regelbundet tidskrifter, prenumererar på webbsidor. Ibland blirdet en bok också. Händer att jag deltar i seminarier på högskolan, merförr än nu. Viktigt att känna att man hänger med och är någorlunda uppdaterad.Jag har personer i min organisation som har i uppgift att följa olikaforskningsresultat och sedan rapporterar när det är något som är intressantför oss.En förutsättning för att få kunskap om vilken forskning som finnsär att spridningen av forskningsresultat fungerar. På frågan hurspridningen fungerar i dag, anser endast två procent av skolchefernaatt den fungerar utmärkt, drygt 50 procent att spridningenfungerar ganska bra och knappt 40 procent att den fungerar mindrebra. För deltagarna i forskningscirklarna är siffrorna ungefärdesamma: två procent anser att spridningen fungerar utmärkt,knappt 40 procent att den fungerar ganska bra och drygt45 procent anser att den fungerar mindre bra. Nedan återges någrakommentarer till frågan:Det är lite pyssel med att söka fram forskning. Skolporten har gjort ett gottarbete i den saken men det skulle behövas mer som finns samlat någonstans– så man inte behöver söka runt på olika platser.Allt finns tillgängligt, om man bara vet var man ska leta. Jag tror attväldigt många lärare inte tar sig tid, eller har ork. Med detta sagt menarjag att man kan skapa hur många informationsvägar som helst, utan attkunskaperna når ut. Det handlar alltså mer om lärarkårens inställning änom bristen på information.På frågan om vilket sätt som forskning framöver skulle kunna spridasoch göras mer användbar finns flera förslag. Ett förslag är att:111

Enkäter SOU 2009:94Bygg vidare på den goda grund som finns i Skolporten där forskningsresultatsprids på ett enkelt och modernt sätt, utan någon onödig byråkrati.Vi i kommunerna vill också ha tillgång till hela forskningsutbudet,inte bara samarbete med närliggande lärosäte. Det är viktigare medforskningsfrågan och resultatet än närheten. Ta också med aktuell internationellforskning särskilt på områden där vi är svaga i Sverige.Tillgänglighet har också att göra med hur den forskning som finnspresenteras och sammanställs. Av respondenterna menar knappt50 procent av skolcheferna och drygt 40 procent av deltagarna iforskningscirklarna att forskningsresultaten borde presenteras påett annat sätt. De önskar kortare sammanfattningar av resultatenliksom lättillgänglighet. Några efterfrågar även fler forskningsöversikter.Framför allt skolchefer anser att översikter av evidenskaraktärär viktigt och 20 procent av den gruppen uppger dessasom allra viktigast när det gäller att ge förslag på hur forskningenskulle kunna göras mer användbar framöver. Motsvarande andel fördeltagarna i forskningscirklarna är 12 procent. Att evidens, kanskeåtminstone inte ännu, är ett känt begrepp får följande citat illustrera:”Jag var tvungen att slå upp evidenskaraktär”. Det bör nämnasatt på denna fråga fanns ett antal alternativ som respondenternafick rangordna och hade frågeställningen varit helt öppen finnsmöjligheten att evidensöversikter inte nämnts i samma omfattning.8.1.3 Användning av forskningsresultatSom svar på frågan på vilket/vilka sätt forskningen framöver skullekunna spridas och göras mer användbar i skolorna betonar bådagrupperna av respondenter framför allt mötet – dialogen där forskningkan diskuteras och bearbetas, men även t.ex. webbportaler.Bland dem som gått forskningscirklar har nästan hälften angettmötet som det allra viktigaste. Följande citat belyser behovet avolika mötesformer.Mellanmänskliga möten är oftast det som har störst genomslagskraft iskolan. Det finns inte tid att under arbetstid sitta ner och ta till sig nyaforskningsresultat. Det bästa sättet att sprida resultaten är att en personmed kunskap och egen erfarenhet berättar vidare för andra som därefterhar konkret användning av informationen.Forskningscirklar tar tid men ska forskningen påverka behövs tid! Ärläraren redan intresserad av aktuell forskning kan den omvandla deforskningsöversikter som presenteras. Är läraren däremot inte påläst så112

SOU 2009:94Enkäterkanske omvälvningen som det kan innebära att delta i en forskningscirkelbehövas, och gärna tillsammans med kollegor på samma skola.RUC är viktigt, samt ökad utveckling tillsammans med universitet.Många av skolcheferna beskriver sig själva som mycket aktiva närdet gäller att sprida forskningsresultat till kommunens skolor. Enskolchef beskriver aktiviteten i sin kommun så här:…ordnar forskarseminarier, forskarfrukost och eftermiddagsfika medforskare, seminarier för skolledare och lärare med inbjudna föreläsare. Videlar ut kvalitetspris till de bästa lärarna varje år, där de får dokumenterasitt utvecklingsarbete i syfte att sprida erfarenheter men också inspirera tillatt gå vidare och intressera sig för forskning. Vi har också inlett ett samarbetemed Stockholms universitet kring en ny forskarskola, intagning tillden pågår för närvarande. Vi låter också forskare titta på oss, nu senast enavhandling med fokus på styrning av komplexa system, mycket intressant.Samtidigt som forskning ses som viktig för skolans arbete och trotsatt man drar paralleller till medicinen ”… tänk om läkarkåren intetog del av ny forskning… var vore vi då?” menar de flesta att kopplingentill skolans värld är alltför svag. Vad finns det då för hinderför att denna koppling ska komma till stånd? Tidsbrist anges av deflesta som det största hindret för att ta till sig forskningsresultat.Men det handlar också om en ovana att ta sig an forskningsresultat:Medvetenheten är för låg bland skolans folk. Insikten om forskningensmöjliga konsekvenser är underskattad. Vi lever i en så stark erfarenhetskultursom begränsar perspektiven. Det ska heller inte underskattas attutvecklingsarbete är en tidskrävande process och lärare och rektorer harstora svårigheter att strukturera och frigöra tid för detta i den omfattningsom egentligen är nödvändig. Kvalitet kostar.Det är emellertid inte bara tid som utgör ett hinder. Det näststörsta hindret, som kanske är ett sätt att bryta det första hindret,anses vara bristen på incitament för att sätta av tid och resurser föratt ta till vara och omsätta forskningsresultat.Som det tredje största hindret anger respondenterna att forskningsresultatenär otillgängliga/svåra att använda. En ökad kontaktmed forskningen bedömer dock utredningen minskar upplevelsenav forskning som svårtillgänglig. Det fråntar emellertid inte forskarnaansvaret att göra sina resultat så lättillgängliga och pedagogiskasom möjligt.Ökad kontakt med forskning kanske också förändrar förhållningssättettill vad forskningen kan åstadkomma. En av respondenternauttrycker detta på följande sätt:113

Enkäter SOU 2009:94Det finns en övertro på att forskningsresultat ska ge enkla lösningar avkomplexa frågor. Alla forskningsresultat kräver i sig såväl analys som ettkritiskt förhållningssätt för att omsättas.8.2 SammanfattningSammanfattningsvis framgår av enkäterna att det rent allmänt finnsett behov av forskningsresultat, men att de borde vara mer konkretaoch lättillgängliga. Önskemål framförs om praktiknära forskningoch klassrumsforskning men även om översikter. När det gällerspridningen av forskningsresultat förordas att forskningsspridningeni framtiden bör bygga på dagens goda erfarenhetersamt att det behövs en mer samlad funktion för forskningsspridning.Mötet – dialogen där forskning kan diskuteras och bearbetas– antas öka användningen av forskningsresultat.Den bild som framkommer i enkäterna stämmer i stort settöverens med den som framkommit i andra sammanhang. Vetenskap& Allmänhet har exempelvis i ett par rapporter berört läraresinställning till vetenskap och forskningsbaserad kunskap. Åtta avtio av respondenterna i en av dessa rapporter anser att det är viktigtatt utnyttja resultat från pedagogisk forskning i undervisningen,medan sju av tio tycker att det är viktigt att ta med vetenskapligaresultat inom sitt/sina ämnesområden. 1 Samma resultat som ovanvisar också ett par nyligen genomförda studier i Norge. 2 En avdessa, gjord bland norska lärare, visar att lärarna anser att pedagogiskforskning sällan behandlar frågor som anses viktiga för detvardagliga arbetet och att forskning kan vara för abstrakt för attpassa in i skolans arbetsmetoder. En av anledningarna till att det serut som det gör är, enligt respondenterna, att det saknas mötesplatserför dialog mellan forskning och praktik. Diskussionernaförs parallellt och respektive aktör känner inte till vad som pågårutanför sin egen arena.1Vetenskap &Allmänhet 2004:4, s. 21 f. När det gäller synen på själva innehållet i denpedagogiska forskningen instämmer 20 procent helt i att forskningen alltför sällan behandlarfrågor som är viktiga för lärarens dagliga verksamhet, 21 procent instämmer till stor del,36 procent instämmer något och resten instämmer inte alls. 38 procent instämmer helt ellertill stor del i att forskningen är för abstrakt för att passa in i skolans arbetssätt.2En nyligen genomförd studie i Norge visar att lärarna där har ett stort intresse förforskning men att denna inte omsätts i praktiken. Studien visar vidare att lärare, till skillnadfrån sjukhuspersonal, revisorer eller it-ingejörer, inte konfronterar sin egen praktik medforskning. Kunskapsdepartementet 2009, s. 7.114

SOU 2009:94EnkäterBåde utredningens enkäter och de norska undersökningarnavisar att det finns en diskrepans mellan uttryckta behov och dehinder för att ta till sig forskningsresultat i form av tidsbrist, bristpå incitament och att forskningsresultaten är otillgängliga och svåraatt använda.115

9 Utredningens överväganden ochförslag avseende spridning avforskningsresultat9.1 UtgångspunkterEn förutsättning för att spridning av forskningsresultat ska fungeraär att det finns ett samspel mellan utbud och efterfrågan. Lika viktigtsom att forskningsresultat sprids är att det finns en kvalificeradefterfrågan. Erfarenhetsmässigt skapas efterfrågan först när mottagarenhar mer vana av att ta del av resultat från forskning. Risken ärannars att den som tar emot informationen tycker att forskning ärviktig trots att den praktiska erfarenheten saknas. En schablonbildkan växa fram som reflexmässigt uttrycker att det saknas relevantforskning eller att den inte är tillräckligt konkret. Enkätresultatensom redovisas i föregående kapitel indikerar också att respondenternainte alltid vet vilken forskning som saknas eftersom de intekänner till vilken forskning som finns. 1 Utredningen anser att detständiga önskemålet från skolans sida om lösningar, best practiceetc. är en passiv inställning. Det krävs att resultaten från varje studieanpassas till varje enskild situation och då är den egna erfarenhetenoch kontexten avgörande. Forskningsresultat måste, oavsetthur konkreta eller teoretiska de är, bearbetas. Om förutsättningarför det saknas, så ger det heller ingen kraft åt skolutvecklingen.Utredningen bedömer att olika typer av insatser krävs för attbättre tillgodose behov av forskning, att göra forskningsresultattillgängliga och att öka förutsättningarna för att resultaten används,dvs. för att minska glappet mellan utbud- och efterfrågesidan.Detta återspeglas i utredningens förslag som redovisas senare idetta kapitel. En förutsättning för att insatserna ska få effekt är att1Det finns också delade meningar om det saknas praxisnära forskning. Lärarutredningen harföreslagit mer resurser till bland annat praxisnära forskning. Se vidare i SOU 2008:109.117

Utredningens överväganden och förslag avseende spridning av forskningsresultat SOU 2009:94inblandade parter tar sitt ansvar för att utbud, spridning ochanvändning fungerar på ett sätt som gynnar skolutveckling. Statenhar ett ansvar t.ex. via lärarutbildningen. Lärares ansvar preciserast.ex. i yrkesetiska principer för lärare som antogs av Lärarförbudetoch Lärarnas Riksförbund 2001. Universitet och högskolor skaenligt högskolelagen ”… samverka med det omgivande samhället ochinformera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomnavid högskolan kommer till nytta.” 2 I egenskap av skolhuvudmänhar kommuner ett stort ansvar för att se till att det skapasmöjligheter för lärare, rektorer m.fl. att utvecklas i sitt arbete.Det finns många faktorer som ska fungera för att skolan skautvecklas. Utredningens förslag uppfyller därför bara en del av detbehov som finns. I det följande presenteras tre områden som identifieratsoch som utgör utgångspunkterna i utredningens förslag.Områdena bör ses som delar i en helhet: 31. Forskningsresultat: Det ska finnas ett utbud av forskningsresultatinom olika discipliner med relevans för skolans måluppfyllelse.2. Spridningen av forskningsresultat: Spridningen ska fylla behovetav en mer samlad tillgång till forskningsresultat inom förskoleochskolområdet.3. Användning av forskningsresultat: Forskningsresultaten skagöras tillgängliga och användas.Spridning av forskningsresultat kan som tidigare beskrivits ske påolika sätt. Att sprida resultaten via en webbportal är en väg. Attsprida information via seminarier, forskningscirklar eller liknandeär ett annat sätt. För att forskningsresultat som sprids på centralnivå också ska komma till användning på regional och kommunalnivå bedömer utredningen det angeläget att en särskild organisationhandhar den regionala spridningen. Internationella erfarenhetervisar att kunskapen om hur forskningsresultat används i praktikenär liten. 4I det följande analyseras och föreslås hur de statliga insatsernainom respektive område ska vara organiserade för att öka utbud,spridning och användning av forskningsresultat.2SFS 1992:1434.3För ytterligare klargöranden om områdena hänvisas till kapitel 5 gällande utgångspunkterför spridning av forskningsresultat.4Se vidare i bilaga 5 avseende internationella utblickar och jämförelser.118

SOU 2009:94Utredningens överväganden och förslag avseende spridning av forskningsresultatUtredningen börjar med att beskriva hur utbudet av forskningsresultatskulle kunna kompletteras med systematiska översikter,som närmare beskrivs i kapitel 6.9.2 Mäklarorganisation inom utbildningsområdetUtredningens förslag: Utredningen förordar ett skandinavisktsamarbete avseende mäklarorganisation inom utbildningsområdet.Utbildningsområdet behöver översikter av olika slag för att såvälforskare, politiker som verksamma inom skolan ska ha möjlighetatt överblicka den forskning som produceras. Expanderande forskningsvolymer,krav på ökad transparens av forskningsresultat ochökade krav på forskningskommunikation i stället för forskningsinformationär några av skälen. Kunskapsöversikter har ökat kraftigtunder de senaste åren, särskilt de systematiska översikterna. 5 ISverige har, som tidigare nämnts, inga sådana hittills gjorts även omsvenska forskare deltagit i systematiska översikter gjorda av exempelvisthe Danish Clearinghouse. Utredningen bedömer att metodologiskmångfald behövs såväl när det gäller primärforskning somför den forskning som sammanställs. Utmärkande för systematiskaöversikter är bland annat att de baseras på explicita och transparentametoder och att resultaten från olika studier syntetiseras isyfte att ge en övergripande bild av den forskning som producerasinom ett specifikt område. Systematiska översikter kan, menarutredningen, både berika debatten om skolan och ge nya uppslagtill områden där forskning saknas eller behöver fördjupas.Som beskrivs i bilaga 5 har vissa länder valt att etablera mäklarorganisationereller clearinghouses inom utbildningsområdet, däravDanmark. Den norska regeringen har i budgetpropositionen gällande2010 föreslagit ett eget Kunnskapssenter for utdanning. 65Utbildningsdepartementet 2009. Rapport 10.6Kunskapscentret ska sammanställa och förmedla resultat från systematiskakunskapsöversikter baserat på norsk och internationell forskning samt syntetisera norskutbildningsforskning. Översikterna ska omfatta såväl kvantitativ som kvalitativ forskning.Verksamheten, som föreslås börja starta per den 1 januari 2011, ska omfatta helautbildningsområdet: från förskola till högre utbildning. Förslaget bygger på en rapport avRambøll Management Consulting. Risker eller faktorer som är viktiga att fundera på om ettsådant kunskapscenter skulle inrättas är, enligt den norska rapporten, centretssjälvständighet kontra politiken, samtidigt som man måste främja detta samband. Andrafaktorer är bemanningen av centrat så att det finns rätt kompetens, att det som når ut har119

Utredningens överväganden och förslag avseende spridning av forskningsresultat SOU 2009:94Förslaget innebär att Norges forskningsråd får i uppgift att byggaupp ett kunskapscenter under 2010 och som är tänkt att starta2011. Utredningen anser dock att forskningsunderlaget är för litetför att varje enskilt land ska inrätta självständiga mäklarorganisationer.Utredningen skulle helst förorda ett skandinaviskt samarbetemen eftersom förutsättningarna för detta ännu inte finns, skulle ettsamarbete med Danmark ses som ett första steg i den riktningen.Ledningen för den danska mäklarorganisationen har också ställt sigmycket positiv till ett samarbete. 7 På sikt finns en förhoppning omett samarbete med Norge. Redan i dag tar the Danish Clearinghouse(DCU) emot uppdrag från de skandinaviska länderna. För ettskandinaviskt alternativ talar också att skolsystemen i ländernaåtminstone upp till grundskolenivå inte skiljer sig nämnvärt. Eftersomutredningen anser att samverkan med the Danish Clearinghouseär betydelsefull porträtteras här den danska organisationenoch dess verksamhet 8 .The Danish Clearinghouse bildades 2006 och finns inomDanmarks Pedagogiska Universitetskole (DPU) som är en fakultetvid Aarhus Universitet. DCU leds av en direktör som ansvarar förverksamhetens genomförande.DCU utför tre aktiviteter: samlar in information, analyserar densamt sprider resultaten. De sammanställer huvudsakligen systematiskakunskapsöversikter och inkluderar i detta arbete såvälkvantitativa som kvalitativa studier. Förutom systematiska kunskapsöversiktersamlar DCU in sammanställningar från andraorganisationer i och utanför Danmark. Verksamheten spänner överhela skolområdet – från förskola till gymnasieskola och alla aspekterav skola behandlas. En tredjedel av verksamheten är uppdragsrelevansför skolornas arbete, att alla skolans områden finns representerade, dvs. inte baragrundskola utan även förskola, vuxenutbildning etc. Det får inte heller ställas för storaförväntningar på centrat. Det får inte uppfattas som att det som ges ut är sanningar och attdet sker en klassificering i vad som är god respektive inte god forskning. När det gällermålsättning och målgrupper är meningarna delade bland de som intervjuats i utredningen.De som arbetar på fältet vill se att forskningen blir mer tillgänglig och praktisk, medanmyndighetspersoner ser centret som ett sätt att lägga ut beställningar och att diskuteraforskningsbehov och forskarna ser nyttan med att få en samlad bild av forskningen. Vilkenuppgift ett kunskapscenter ska ha upptar en hel del diskussion i den norska utredningen. Enfråga är om spridningen är tillräcklig eller om de som arbetar i skolor ska delta ikunskapsproduktionen. En annan fråga är om det inte bara ska vara forskning utan äveninnefatta utvecklingsarbete, eftersom en del menar att forskningen inte alltid har konkretahandlingsalternativ. (Kunnskapsdepartementet 2009).7Utredningen har vid två tillfällen besökt the Danish Clearinghouse och fört diskussionersamt haft ytterligare kontakt via telefon och mail.8För en fylligare beskrivning hänvisas till bilaga 5.120

SOU 2009:94Utredningens överväganden och förslag avseende spridning av forskningsresultatfinansierad och resten finansieras av DPU. Institutet har ocksåingått ett samarbetsavtal med EPPI i London. Bemanningen bestårav sex anställda som huvudsakligen arbetar med mäklarorganisationensmetodologiska utveckling men även administrativ personalfinns knuten till organisationen. Målgrupperna utgörs av beslutsfattare,forskare, skolans verksamma och föräldrar.DCU är i dag en fungerande organisation för att sammanställasystematiska kunskapsöversikter. Ett samarbete med Danmarkskulle innebära fördelar för svenskt vidkommande såväl strategiska,ekonomiska som kompetensmässiga. Sverige skulle kunna utnyttjaDCU:s redan uppbyggda verksamhet, vilket i sin tur medför ettbättre resursutnyttjande dels i form av fler kunskapssammanställningar,dels genom att flera funktioner inom organisationenkan samordnas (bl.a. teknisk och administrativ funktion). Blandstrategiska synergierna kan nämnas att verksamheten kommer attha tillräcklig volym för att vara en internationell spelare både medhänsyn till produkt- och metodutveckling. Ett skandinaviskt samarbeteöppnar också upp för icke-engelskspråkiga produkter.Andra fördelar med ett samarbete är att risken för överlappning avprojekt minimeras liksom att nationella experter t.ex. tekniskexpertis används skandinaviskt. Redan i dag deltar skandinaviskaforskare i förarbetena till samtliga projektgrupper inom DCU.För Sveriges del behövs en organisation som ansvarar för samarbetet,att antingen tillsammans med DCU genomföra skandinaviskaöversikter eller enbart svenska översikter.9.2.1 Verksamhetens inriktningEftersom få översikter görs inom högskoleområdet anser utredningenatt verksamheten vid den svenska organisationen böromfatta hela utbildningsområdet och inte enbart förskole- ochskolområdet som direktiven anger.Utredningen vill betona vikten av en bred ansats i de sammanställningarsom görs. Det innebär att de ska omfatta forskning medsåväl kvantitativa som kvalitativa data. Sammanställningarna skakunna produceras på uppdrag men också genomföras på eget initiativ.Uppdragen kan initieras av regering och myndigheter.Initialt, dvs. under första verksamhetsåret, bör den svenskaorganisationen fokusera på etablering samt på formerna för hur ettskandinaviskt samarbete ska komma till stånd.121

Utredningens överväganden och förslag avseende spridning av forskningsresultat SOU 2009:949.2.2 Bemanning och kompetensDen svenska organisationen bör förslagsvis omfatta en vetenskapligdirektör, två administrativa sekretariatsmedarbetare, varav en börha kompetens inom kommunikationsområdet samt två senioraforskare till den tekniska funktionen. Kompetenskraven för organisationensom helhet är forskarkompetens, en bred metodkompetensoch kunskap om utbildningsområdet.9.2.3 Den svenska organisationens fysiska placeringDet finns flera tänkbara alternativ till placering av den svenskaorganisationen. Enligt utredningens bedömning är det emellertidinte lämpligt att koppla organisationen till det råd för utvärderingoch analys som föreslagits. Att forskning skulle bedrivas inom enverksamhet som likt rådet är placerad inom Regeringskansliet vorefrämmande i förhållande till kansliets övriga arbete. Däremot kanrådet beställa systematiska översikter från organisationen.En alternativ placering skulle kunna vara inom en befintligmyndighet, antingen som en enhet eller som en egen myndighetinom en annan myndighet (värdmyndighet). Ett annat alternativ ären konstruktion liknande den som Institutet för utveckling avmetoder i socialt arbete för närvarande har. 9 IMS ingår inte i Socialstyrelsenslinjeorganisation utan har en egen styrelse även ommyndighetschefen har det slutliga ansvaret. Verksamheten är alldelesför liten för att bilda en egen myndighet.Att sammanställa systematiska översikter är en forskningsuppgifteftersom forskning måste bearbetas, sammanställas ochbedömas vilket kräver forskarkompetens. Det är den kompetenssom vanligtvis krävs för att göra de sammanställningar som t.ex.SBU ansvarar för inom det medicinska området. Utredningenmenar att en sådan forskningsuppgift inte bör ligga hos vare sigHögskoleverket, Skolverket eller Statskontoret eftersom ingen avdessa myndigheter bedriver forskning. Att placera en organisationenvid IFAU har fördelen att det finns en hög forskar- ochmetodologisk kompetens. Nackdelen är att utbildningsforskninginte är IFAU:s huvudområde och därmed löper verksamhetenstörre risk att inte få acceptans inom utbildningsområdet. Det finns9Som tidigare nämnts kommer IMS att förändra sin organisation så att Institutet efterårsskiftet kommer att ingå i Socialstyrelsens linjeorganisation.122

SOU 2009:94Utredningens överväganden och förslag avseende spridning av forskningsresultatockså en risk för att systematiska översikter skulle betraktas somnågot som endast görs för och av ekonomer.Internationellt är mäklarorganisationer vanligtvis kopplade tillen universitetsinstitution, exempelvis EPPI-centre i Storbritannienoch TIER i Nederländerna. Även i Danmark har man som nämntsvalt att lägga DCU vid ett universitet och på en pedagogisk institution.Placeringen kan delvis hänga samman med att andra länderinte har ett förvaltningssystem och en myndighetsstruktur somSverige, men också för att det är av stor vikt för en märklarorganisationatt ha närhet till och kontinuerlig kontakt med forskarvärlden.De mäklarorganisationer som utredningen har som förebildoch som beskrivs i bilaga 5 har en blandad metodkompetensoch är specialiserade på utbildningsområdet. Utredningen anserdärför att en svensk organisation inom utbildningsområdet börvara knuten till en aktör med utbildning som profession.När det gäller fysisk placering har två alternativ övervägts –antingen att en organisation knyts till en utbildningsvetenskapliginstitution vid ett universitet eller till Vetenskapsrådet. Båda alternativenär tänkbara.Utbildningsvetenskapliga kommittén vid Vetenskapsrådet gör idag forskningsöversikter på uppdrag av t.ex. Skolverket. UVKsammanställer inte översikterna i egen regi utan anlitar forskaresom bedöms ha rätt kvalifikationer för uppdraget, dvs. efter sammaprincip som de beskrivna mäklarorganisationerna arbetar. Fördelenmed UVK är att kommittén, som del av Vetenskapsrådet, har tillgångtill forskning inom en mängd andra forskningsområden.Norges forskningsråd har, som nämnts ovan, fått i uppdrag att etableraoch driva ett kunskapscenter. Samma organisatoriska lösningär, enligt utredningen, även tänkbar för svensk del.Ett annat alternativ är att inrätta en svensk organisation vid enutbildningsvetenskaplig institution vid ett svenskt universitet. Attidentifiera en sådan institution försvåras dock av att universitetenorganiserat utbildningsvetenskaplig forskning på olika sätt. En lösningskulle vara att ge exempelvis Vetenskapsrådet i uppdrag attgenomföra en utlysning där olika institutioner får komma med förslagpå hur en organisation kan etableras. Efter bedömning avalternativens kvalitet kan förslag ges om den fysiska placeringen.123

Utredningens överväganden och förslag avseende spridning av forskningsresultat SOU 2009:949.3 Tillgänglig information om forskningsresultatUtredningens förslag: Utredningen föreslår att Skolverket skaha ett fortsatt ansvar för att sammanställa och sprida kunskapom resultat av forskning inom skolans område.Ovan har utredningen beskrivit hur utbudet av forskningsresultatskulle kunna kompletteras. Nästa fråga är hur man kan organiseraen mer samlad tillgång till forskningsresultat där systematiska översikterutgör en del.Information om forskning inom det utbildningsvetenskapligaområdet görs i dag tillgängligt på en rad olika sätt och möjligheternaatt skaffa sig kunskap inom området är mycket stora, vilketäven beskrivs mer ingående i kapitel 7. Resultat från utredningensenkäter visar att cirka hälften av respondenterna tycker att spridningenfungerar ganska bra och ungefär 40 procent att den fungerarmindre bra.Av resultatet framgår att Skolportens webbplats är den mestkända sökvägen och beskrivs av respondenterna som en aktör attbygga vidare på. Skolportens utbud av forskningsresultat begränsasdock till att bevaka doktorsavhandlingar som fram till årsskiftet2009/10 genomförs på uppdrag av Skolverket. Även Skolverketswebbportal är en känd sökväg bland respondenterna medan forskning.seinte omnämns i enkätresultaten. 10 Av dem som menar attspridningen av forskningsresultat fungerar mindre bra uppges detbland annat bero på att det inte finns upparbetade och kända vägarför att ta del av informationen.Skolverket har sedan den 1 oktober 2008 regeringens uppdragatt bevaka, sammanställa och sprida adekvat forskning för skolan.Sedan Skolverket övertog ansvaret för att sprida forskningsresultatinom verksamhetsområdet har en särskild webbplats för forskningskapats på verkets hemsida. Skolverket har för avsikt att ta ett helhetsgreppkring spridningen och många tankar och förslag finnsom hur funktionen ska kunna utvecklas i framtiden. En tanke ärbland annat att etablera direkt kontakt med universitet och högskoloroch ge dessa i uppdrag att bevaka ett antal teman bådenationellt och internationellt för Skolverkets räkning. Resultatenska sedan publiceras på verkets forskningssida. Planen är också attwebbportalen ska omfatta forsknings- och kunskapsöversikter10En närmare presentation av organisationerna återfinns i kapitel 7.124

SOU 2009:94Utredningens överväganden och förslag avseende spridning av forskningsresultatgenom att bland annat länka till avtalspartners såsom exempelvisforskning.se. I dag publicerar verket även kunskapsöversikter sombaseras på annan kunskap. Mobbning är ett exempel på en sådanöversikt. Även fortsättningsvis är tanken att den typen av översikterska spridas på forskningssidan.Utredningen bedömer att det är betydelsefullt att det finns enstatlig aktör vars uppgift är att ha ett samlat ansvar för att resultatom forskning sprids inom skolans område. En förutsättning för enfungerande spridning av forskningsresultat är bland annat attansvarig aktör är känd bland skolans verksamma och att förtroendetför den är stort. Utredningen anser att Skolverket är den statligamyndighet som även fortsättningsvis bör inneha ansvaret föratt forskningsresultat sprids inom skolans område. Ansvaret innebärnaturligtvis inte att en aktör ska ansvara för att all forskningsprids. Däremot måste det ingå i ansvaret att säkerställa att detfinns en samlad tillgång till de olika delarna. Andra statliga aktörersom i dag sprider forskningsresultat, t.ex. Vetenskapsrådet böräven fortsättningsvis göra detta. 11 Utredningen har övervägt omforskning.se skulle kunna vara en alternativ aktör till Skolverket.Forskning.se har en väl utvecklad plattform för att sprida forskningsresultatinom samtliga forskningsområden där utbildningsvetenskapär en del. Forskning.se är emellertid i dag den minstkända av de aktörer som sprider forskningsresultat inom skolområdet.Utredningen bedömer att det är viktigt att aktören är kändoch att huvudområdet är skola, även om detta område anknyter tillmånga forskningsområden. Det samarbetsavtal som Skolverket harmed forskning.se garanterar dock att Skolverket får ta del av denforskningsinformation som forskning.se har tillgång till.Ansvaret för spridningen av forskningsresultat innebär en radåtaganden. Först och främst ett ansvar för vad som sprids, dvs. attforskningsresultaten som tillgängliggörs är trovärdiga, av hög kvalitetoch målgruppsanpassade. Vidare ansvar för hur spridningenorganiseras. I utredningens enkäter framkommer krav på att informationenska vara lättillgänglig och lockande, vilket ställer krav påde som sprider forskningsresultat i olika former bearbetar resultaten.Det kan exempelvis innebära korta referat i form av nyhetsbrev,sammanfattningar, intervjuer med forskare etc. Ansvar för attmedverka till att användningen av forskningsresultat ökar är ettannat åtagande som ingår i funktionen. I enkätresultatet fram-11Vetenskapsrådet har ett övergripande ansvar för att samordna kommunikation omforskning och forskningsresultat.125

Utredningens överväganden och förslag avseende spridning av forskningsresultat SOU 2009:94kommer också att de som sprider forskningsresultat i framtidenbör vara ett ”kommunicerande kärl mellan forskningens teorier ochskolans praktik vad gäller behovet av forskning”.Att sprida forskningsresultat innefattar även att ansvarig aktörvia den egna portalen ska vägleda intresserade besökare vidare tillandra aktörers hemsidor eller portaler. Samverkan blir därmed enhuvuduppgift. Utredningen bedömer att en förutsättning för att enfunktion av detta slag ska fungera tillfredsställande kräver en långsiktigsatsning som tar till vara och bygger vidare på goda erfarenhetersamt att verksamheten får en mycket hög prioritet inomorganisationen.Utredningen bedömer att de aktiviteter som Skolverket gör idag och planerar att genomföra i framtiden väl motsvarar de kravsom kan ställas på en funktion som har till uppgift att sprida forskningsresultat.9.3.1 AktiviteterFör uppslag till aktiviteter för ett fortsatt uppdrag att sprida resultatom forskning hänvisas till kapitel 7 om spridning och användningav forskningsresultat9.3.2 Bemanning och kompetensAv utredningens internationella utblick framgår att funktioner somsprider forskningsresultat internationellt vanligtvis är relativt småtill storleken. Utredningen uppskattar att ett fortsatt uppdrag tillSkolverket skulle kräva ytterligare medarbetare för att verksamhetentill fullo ska utvecklas. I övrigt bygger förslaget på existerandefunktion inom Skolverket liksom fortsatt samverkan medexterna aktörer.9.4 Användning av forskningsresultat via regionalautvecklingscentrumEn samlad tillgång till forskningsresultat är viktigt. Att spridainformation har dock inget egenvärde utan syftet är att dessa ocksåska kunna användas. Internationella och svenska erfarenheter visar126

SOU 2009:94Utredningens överväganden och förslag avseende spridning av forskningsresultatatt det krävs mer av interaktion mellan lärare, skolledare och desom ansvarar för att tillgängliggöra forskningsresultat för att nykunskap ska komma till användning. 12 Det finns en rad aktivitetersom kan tillämpas för att ta vara på och använda tillgänglig information,exempelvis nätverk, seminarier, forskningscirklar, konferenserm.m. För att forskningsresultat inte bara ska nå ut utanockså nå fram, anser utredningen att det måste finnas en organisationsom inte bara sprider utan också hjälper till att bearbeta dennainformation.Utredningen menar att det krävs en särskild mötesarena för attkunna ta till vara och använda forskningsresultat. Det finns alternativaformer för att organisera en sådan mötesplats. Lärosätenastredje uppgift innebär att de ska samverka med det omgivande samhället,informera om sin verksamhet och verka för att forskningsresultatkommer till nytta. Ett alternativ skulle kunna vara attinrätta denna så kallade förmedlingsfunktion på universitet ochhögskolor där forskningsmiljön finns. Erfarenheterna visar emellertidatt forskare i allmänhet inte ser en bred spridning av forskningsresultatsom en angelägen uppgift. 13 Det kan förhålla sig så,som det kom till uttryck i ett av de projekt som fått stöd frånVetenskapsrådet, nämligen att spridningen just betraktades somden tredje uppgiften (efter utbildning och forskning). 14Ett utökat uppdrag till nationella resurscentrum, som beskrivs ikapitel 7 är också ett alternativ. Det som talar emot detta är att deverkar inom särskilt prioriterade områden, vilket gör placeringenbåde administrativt krånglig och att helhetsgreppet också försvinner.Utredningen anser att det behövs en organisation inom lärosätenaoch föreslår att de regionala utvecklingscentrumen får dennaroll. Några av de aktiviteter som vissa regionala utvecklingscentrumanordnar har visat sig vara särskilt framgångsrika när det gäller attkoppla samman teori med praktik och att skapa mötesplatser. 15RUC är redan i dagsläget en länk mellan kommuner och skolorrespektive högskolor och universitet och skulle i framtiden kunnafungera som mötesplats för diskussioner om forskningsresultat.Regionala utvecklingscentrum styrs i dag via regleringsbrev till universitetoch högskolor. Om regeringen följer Autonomiutredning-12Ds 2005:16, s. 74 (med hänvisning till Hargreaves 2004 och Härnsten 2003).13Se t.ex. Ds 2005:16.14Vetenskapsrådet 2009, s. 14.15Exempelvis forskningscirklar. Se vidare i kapitel 7 gällande spridning och användning avforskningsresultat.127

Utredningens överväganden och förslag avseende spridning av forskningsresultat SOU 2009:94ens förslag att göra universitet och högskolor mer autonoma frånstaten, dvs. minska den statliga styrningen, blir följden attregleringsbreven utgår. 16Utredningen rekommenderar, oavsett om Autonomiutredningensförslag antas eller inte, att universitet och högskolor använderexisterande regionala organisation. En regional organisation avnågot slag är en förutsättning för att forskningsresultat inte baraska spridas utan också komma till användning.I det följande diskuteras utveckling och utformning av regionalautvecklingscentrums framtida verksamhet och utredningen utgårdå från följande aspekter:• ett utökat uppdrag• organisation• bemanning och kompetens• aktiviteter• gemensam benämning• nätverk• utvärdering9.4.1 Ett utökat uppdragUtredningens rekommendation: Utredningen rekommenderaruniversitet och högskolor att regionala utvecklingscentrum fårett utökat uppdrag att också verka för att forskningsresultatsprids och används.Regionala utvecklingscentrum har i dag, via statliga regleringsbrevtill universitet och högskolor med lärarutbildning, ett uppdrag attbland annat främja utveckling av lärarutbildning och kompetensutvecklingav lärare. Det finns redan i dag regionala utvecklingscentrumsom också fokuserar på aktiviteter kring forskning.Utredningen rekommenderar universitet och högskolor med lärarutbildningatt ge RUC ett tydligt formulerat uppdrag avseendeforskning och förordar att samtliga centrums uppdrag bör utökastill att även innefatta spridning av forskningsresultat.16SOU 2008:104.128

SOU 2009:94Utredningens överväganden och förslag avseende spridning av forskningsresultatEftersom RUC utgör en länk som verkar med andra aktörer ären förutsättning att samverkan sker med andra myndigheter, t.ex.Högskoleverket, Skolverket, Vetenskapsrådet, Nationella resurscentrumoch forskningsfinansiärer såsom FAS, Formas, VIN-NOVA samt andra relevanta myndigheter.Kommunerna är som skolhuvudmän en viktig aktör i dettasammanhang. Sveriges Kommuner och Landsting har en viktig rolli att stödja kommuner och skolor så att forskningsresultat används,t.ex. genom att stödja modellen med samverkansavtal mellanrespektive RUC och dess kommuner.Sammanfattningsvis bör aktörerna ta ett gemensamt ansvar föratt resultat av forskning som finns tillgängligt, sprids och kommertill användning. RUC är i dag en viktig samarbetspartner för t.ex.Skolverket som via dessa kan nå många av landets kommuner förinformation och diskussion om nya reformer och information omforskning.9.4.2 OrganisationFör att möjliggöra att forskningsresultaten används rekommenderarutredningen att RUC:s organisation ses över och stärks. Dethandlar om att skapa en mötesplats kring forskning där teori ochpraktik kan mötas och där forskningsresultat som görs tillgängligtvia en nationell webbplats sprids vidare i regionen genom olikaaktiviteter. Några RUC är redan i dag organiserade på detta sättmedan andra exempelvis kommer att behöva inrätta en mötesplatsmellan praktiker och forskare. En förutsättning för att detta skakomma till stånd är bland annat att kommunerna utser en medarbetaresom länk mellan den enskilda kommunen och dess RUC.Ett sätt att öka kommunernas engagemang är att se till att de fårett tillräckligt stort inflytande i RUC:s styrelser.9.4.3 Bemanning och kompetensI dag arbetar vanligtvis ett fåtal personer med skolutveckling inomRUC. Utredningen förordar att en särskild resurs avsätts för attarbeta med lokal och regional spridning samt tillämpning av tillgängligforskning. Denna resurs bör anpassas efter lokala behov129

Utredningens överväganden och förslag avseende spridning av forskningsresultat SOU 2009:94och förutsättningar men utredningen menar, att ett riktmärke börvara en resurs motsvarande åtminstone en halvtidstjänst.9.4.4 AktiviteterUtredningen förordar att RUC prioriterar aktiviteter avseendeforskningsverksamhet. För uppslag hänvisas till kapitel 7 ochavsnittet om regionala utvecklingscentrum samt forskningscirklarmen även andra verksamheter.Sammantaget är det viktigt att verksamheten leder till verksamhetsutvecklingsnarare än individuell kompetensutveckling.9.4.5 Gemensam benämningUtredningens rekommendation: Utredningen förordar attsamtliga regionala utvecklingscentrum benämns enhetligt, dvs.använder en nationell beteckning.Centrumen benämns ofta olika, t.ex. förekommer Centrum förskolutveckling, Pedagogiskt utvecklingscentrum, Forum förskolutveckling, Centrum för kommunstrategiska studier och Regionaltpedagogiskt kunskapscentrum. 17 Detta skapar förvirringbland kommuner och skolor. Utredningen förordar därför engemensam nationell beteckning för samtliga regionala utvecklingscentrum,nämligen regionalt utvecklingscentrum.9.4.6 NätverkRegionala utvecklingscentrum har växt fram successivt och sedannågra år tillbaka finns ett väl fungerande nationellt nätverk somsamtliga centrum deltar. Nätverket har även ett aktivt samarbetemed Högskoleverket, Skolverket, Skolinspektionen, Vetenskapsrådet,men också kommuner och representanter från olika delar avuniversitet och högskolor. Möten sker vid två tillfällen per år iStockholm.Utredningen understryker vikten av att nätverket även fortsättningsvisutgör ett forum för utbyte av goda erfarenheter. För att17Högskoleverket. Rapport 2009:1 R.130

SOU 2009:94Utredningens överväganden och förslag avseende spridning av forskningsresultatundvika att RUC blir för provinsiellt kan det också handla om enutväxling av forskning som sker vid andra universitet och högskolorän de som ligger närmast geografiskt. Friskolor och friskolekoncerneruppmuntras att medverka.9.4.7 UtvärderingUtredningen föreslår att RUC:s forskningsuppdrag ska utvärderasefter tre år. Av utvärderingen ska framgå huruvida de regionalautvecklingscentrumen uppfyllt sitt uppdrag.131

10 Ekonomiska konsekvenser ochfinansiering av utredningensförslagI detta avslutande kapitel redovisas beräkningar av de ekonomiskakonsekvenser som uppstår till följd av utredningens förslag samtuppslag till finansiering.10.1 KostnaderNär det gäller kostnader har utredningen valt att dela in dem i fastaoch rörliga kostnader. De fasta kostnaderna avser t.ex. kostnaderför personal och lokaler i de organisationer som skapas eller förstärks.De rörliga kostnaderna utgörs av kostnader som direkt kanknytas till de projekt som bedrivs. Fasta kostnader består därmedav den resursuppoffring som årligen uppstår som ett resultat avbehovet av att bibehålla en given organisation. De rörliga kostnadernavarierar med omfattning av verksamheten: hur många ochhur omfattande projekt av olika slag som genomförs. Uppdelningenär till nytta bland annat som underlag för bedömning av dentid det tar för infasning av verksamheterna och därmed kostnaderna.Exempelvis förutses att en nybildad organisations fastakostnader når full omfattning tidigare än de rörliga kostnaderna.10.2 FinansieringNär det gäller olika finansieringsalternativ har utredningenuteslutet underskottsfinansiering. Samtliga finansieringsalternativär neutrala för statsbudgeten, vilket innebär att det till följd avutredningens förslag inte uppstår något över- eller underskott i133

Ekonomiska konsekvenser och finansiering av utredningens förslag SOU 2009:94statsbudgeten. Finansieringen bygger dock på att det i skolverksamhetenfinns en betalningsvilja för den del av verksamheten somhandlar om kunskapsspridning på regional nivå.Ett finansieringsalternativ benämns omprioriteringar inom statsbudget.På en övergripande nivå handlar det om att utredningensförslag möjliggör en neddragning inom områden som direkt ellerindirekt drar nytta av det som skapas genom de verksamheter somföreslås. Utredningen kan inte i detalj ange hur omprioriteringarnaska göras men skisserar på några förslag.Exempelvis kommer det råd för policyinriktad utvärdering ochanalys som utredningen föreslår sannolikt att vara sådan verksamhetsom i annat fall skulle finansieras inom ramen för regeringenskommittébudget, vilket möjliggör omprioriteringar.Ett annat finansieringsalternativ benämns omprioriteringar avstatlig verksamhet. Med detta menar utredningen att man inomgiven statlig verksamhet flyttar resurser från en delverksamhet tillen annan. Exempelvis föreslår utredningen att Skolverkets fortsattaansvar för att sammanställa och sprida kunskap om resultat avforskning inom skolans område bör ske genom en omfördelning avresurser från annan verksamhet inom myndigheten.Det tredje finansieringsalternativet benämns forskningsanslagoch avtal med slutanvändarna. Med forskningsanslag avses anslagtill lärosäten. Avtal med slutanvändarna torde inte kräva ytterligareprecisering.10.3 Fyra förslagsområden10.3.1 Rådet för utbildningsutvärdering och analysUtredningen föreslår att det bildas ett råd inom Regeringskanslietsom initierar utvärderingar och analyser. Kostnaderna för rådet kandelas in i två delar. Den ena delen utgörs av personal och dessbikostnader och den andra omfattar kostnader för projekten.Kansliorganisationen beräknas bestå av fem personer, varav en ärkanslichef samt en assistent. De fasta kostnaderna förorganisationen beräknas uppgå till fem miljoner kronor.Projekten som initieras av rådet kan finansieras på flera sätt. Iden mån en statlig stabsmyndighet, som t.ex. Statskontoret, blirutförare är det vanligt att kostnader för personal inte uppstår föruppdragsgivaren. De personalkostnader som då uppkommer finan-134

SOU 2009:94Ekonomiska konsekvenser och finansiering av utredningens förslagsieras via uppdragstagande myndighets anslag. Anlitar rådet däremoten fristående konsult för ett speciellt projekt genererar detbetydligt högre kostnader då samtliga kostnader måste finansierasav uppdragsgivaren. Skulle en forskare, som också frigör forskningsmedel,anlitas som utförare kan kostnaderna delvis finansierasfrån andra källor. En annan finansieringskälla kan vara kommittébudgeteninom utbildningsområdet. Rådet får då sin finansiering ikonkurrens med annan av regeringen initierad utredningsverksamhet.Uppskattningsvis kommer rådet genomföra fem till tio projektper år till en kostnad av en till två miljon kronor per projekt.Utredningen gör antagandet att dessa projekt finansieras genomomprioritering av kommittéanslag inom utbildningsområdet,genom omprioriteringar från befintliga myndigheter och viaforskningsanslag till lärosätena.10.3.2 Mäklarorganisation inom utbildningsområdetUtredningen föreslår att det inrättas en svensk organisation sombygger på ett skandinaviskt samarbete, initialt med the DanishClearinghouse. Utredningens förslag inkluderar att en svensk organisationetableras som ansvarar för det skandinaviska samarbetet.För att få tillgång till metodkunnande, databas, administrativ ochteknisk personal i DCU bedömer utredningen att de fasta kostnadernauppgår till cirka 1,5 miljoner svenska kronor vid fulltutbyggd verksamhet. 1 De rörliga, projektberoende, kostnadernabedöms då uppgå till 4,5 miljoner svenska kronor. 2 Sammantagetuppskattar utredningen således kostnaderna för det danska samarbetettill sex miljoner svenska kronor. Under det första verksamhetsåretfokuseras på etablering samt på att finna former för samarbetet.Det innebär att fasta och rörliga kostnader för dennaperiod inte når full omfattning.Utredningen gör antagandet, som i fråga om rådet, attöversikter finansieras genom omprioritering av kommittéanslag,genom omprioriteringar från befintliga myndigheter och forskningsanslagtill lärosätena. I tabellen nedan återfinns denna delunder rubriken dansk-svenskt samarbete.1I dagsläget uppgår lönekostnaderna för the Danish Clearinghouse till totalt tre miljonerdanska kronor exklusive OH- kostnader.2Totalt beräknas samarbetet generera cirka tre till sex översikter per år till en kostnad avcirka 1½ miljon svenska kronor per översikt.135

Ekonomiska konsekvenser och finansiering av utredningens förslag SOU 2009:94Den svenska organisationens samtliga kostnader är fasta ochuppgår till fyra miljoner kronor vid fullt utbyggd verksamhet. 3Finansieringen antas ske på samma sätt som ovan. I tabellen återfinnsdenna del som svensk organisation.De sammantagna kostnaderna för mäklarorganisationen inomutbildningsområdet bedöms således till tio miljoner kronor.10.3.3 SkolverketSkolverkets ansvar för forskningsspridning inom skolområdet föreslåskvarstå. Utredningen bedömer att kostnaderna för att verksamhetenska kunna utvecklas till fullo uppgår till ungefärtre miljoner kronor per år utöver de resurser som Skolverket i dagavsätter för spridning av forskningsresultat.Utredningen föreslår att finansieringen sker genom omprioriteringaroch/eller effektiviseringar av Skolverkets verksamhet.Tre miljoner kronor utgör endast omkring en procent avverksamhetens samlade kostnader. Utredningen lämnar inga förslagtill vilka områden eller funktioner inom verket som skanedprioriteras alternativt effektiviseras.10.3.4 Regionala utvecklingscentrumUtredningen rekommenderar att befintliga regionala utvecklingscentrumutöver nuvarande uppgifter får i uppdrag av sinarespektive lärosäten att förmedla forskningsresultat.Utredningen bedömer att varje RUC får ytterligare en kostnadmotsvarande åtminstone en resurs på halvtid. Det finns 22 RUC ilandet. Utöver RUC:s nuvarande resurser innebär förslagetytterligare fasta kostnader vilka uppgår till cirka sju miljonerkronor. Dessa kostnader föreslås finansieras på samma sätt som idag – vilket innebär en viss omprioritering inom universitet ochhögskolor.De rörliga kostnaderna är beroende av hur omfattande verksamhetenär. En mycket ambitiös verksamhetsvolym leder naturligtvistill högre rörliga kostnader än en mindre ambitiös. Det rimliga urfinansieringssynpunkt är därför att låta finansieringen avåtminstone dessa kostnader vara beroende av verksamhetsvolymen.3Bemanningen beräknas uppgå till fem personer.136

SOU 2009:94Ekonomiska konsekvenser och finansiering av utredningens förslagUtredningen föreslår att finansieringen av de rörliga kostnaderbör utgöras av frivilliga avtal mellan RUC och avnämarna av verksamheten.Då det också finns andra aktörer utöver kommunernasom bedriver skolverksamhet finns det anledning att så långt det ärmöjligt finansiera verksamheten med deltagaravgifter. Det handlart.ex. om deltagande i konferenser, seminarier och workshops.Utredningen avstår från rekommendationer om vilkaavtalsmodeller som ska väljas. Det kan t.ex. handla om engångsvisakonferensavgifter eller mer abonnemangsliknande avtal.De rörliga kostnaderna är alltså beroende av omfattningen avverksamheten. Utredningen har här förenklat genom att anta attvarje RUC i genomsnitt får en rörlig kostnad på en miljon kronor.Tabell 10.1 är en sammanställning av bedömda kostnader ochfinansiering av dem.Tabell 10.1Sammanställning av kostnader och finansiering (miljoner kronor)Förslag Kostnader OmprioriteringarinomOmprioriteringarav statligForskningsanslagAvtalmedslutanvändarnaSummafinansieringstatsbudgetverksamhetFastaRörligaDel 1 Policyinriktad utvärderingRåd 5 10 7,5 5 2,5 0 15Summa del 1 5 10 7,5 5 2,5 0 15Del 2 Spridning av forskningsresultatDansk-svenskt 1,5 4,5 1,5 3 1,5 0 6samarbeteSvensk4 0 1 2 1 0 4organisationSkolverket 3 0 0 3 0 0 3RUC 7 22 0 7 0 22 29Summa del 2 15,5 26,5 2,5 15 2,5 22 42Totalt del 1 och 20,5 36,5 10 20 5 22 57del 2Procent 36 % 64 % 18 % 35 % 8 % 39 %Av tabellen framgår bland annat att de samlade kostnaderna uppgårtill 57 miljoner kronor. Kostnaderna för utredningens förslag inomramen för det första deluppdraget – ett råd för utvärdering och137

Ekonomiska konsekvenser och finansiering av utredningens förslag SOU 2009:94analys bedöms uppgå till 15 miljoner kronor. Det andra deluppdraget– spridning av forskningsresultat uppskattas kosta42 miljoner kronor. Tabellen visar kostnader när den svenska organisationenoch det dansk-svenska samarbetet är fullt utbyggt.De rörliga kostnaderna dominerar och utgör 64 procent av desamlade kostnaderna vid fullt utbyggd verksamhet. Finansieringenav förslaget i dess helhet utgörs till stor del, 39 procent, av medelsom genom avtal betalas av slutanvändarna. 18 procent föreslåsfinansieras via omprioriteringar inom statsbudgeten, exempelvisgenom omprioriteringar inom regeringens kommittébudget inomutbildningsområdet. 35 procent av de sammanlagda kostnadernaföreslår utredningen finansieras genom omprioriteringar frånanslag till befintliga myndigheter inom utbildningsområdet. Huromprioriteringen ska gå till har utredningen inte möjlighet attbedöma eftersom de utvärderingsuppdrag som regeringen ger tillmyndigheterna i dag vanligtvis ryms inom givna ramar. Detta skulleföranleda ytterligare konsekvensbedömningar, som utredningeninte anser är möjliga att genomföra inom ramen för uppdraget.Skolverkets fortsatta ansvar för att sammanställa och spridakunskap inom skolans område föreslås ske genom en omfördelningav resurser från annan verksamhet inom verket. Slutligen bedömerutredningen att cirka åtta procent av finansieringen kan ske viaforskningsanslag till lärosätena.Omfördelningen från myndigheter och forskningsanslaget tillrådet respektive mäklarorganisationen förutser utredningenkommer att återföras i form av värdefull kunskap till förmån förmyndigheter inom utbildningsområdet liksom till universitet ochsamtliga högskolor.Troligtvis krävs en period på något eller några år för att de verksamhetersom utredningen föreslår ska uppnå full verksamhetsvolym.Det innebär sannolikt också att de fasta kostnadernaetableras snabbare än de rörliga. Infasningen kan ske enligt olikascenarion. Utredningen menar att det mest sannolika är att kostnadernaökar successivt men avstår från att prognostisera sådanaframtidsbilder.138

ReferenserSOU och DsDs 2000:1. Kommittéhandboken. Regeringskansliet. Statsrådsberedningen.Ds 2005:16. Att fånga kunnandet om lärande och undervisning.Regeringskansliet. Utbildnings- och Kulturdepartementet.Manus: Mats Ekholm.SOU 2003:13. AHA – utredningsinstitut och mötesplats.SOU 2007:75. Att styra staten – regeringens styrning av sin förvaltning.SOU 2008:104. Självständiga lärosäten.SOU 2008:109. En hållbar lärarutbildning.SOU 2008:118. Styra och ställa – förslag till effektivare statsförvaltning.SOU 2009:64. Flickor och pojkar i skolan – hur jämställt är det?KommittédirektivDir. 2007:46. Kommittédirektiv för expertgrupp för studier i offentligekonomi.PropositionerRegeringens proposition 2009/10:1. Budgetpropositionen 2010.139

Referenser SOU 2009:94Övriga referenserBhatti, Yosef, Forss Hansen, Hanne & Rieper, Olaf, 2006.Evidensbevaegelsens udvikling, organisering og arbejdsform. Enkortlaegningsrapport. Akf forlaget.Boruch, Robert 2007. “Encouraging the Flight of Error: EthicalStandards, Evidence Standards, and Randomized Trials” i NewDirections for Evaluation, 2007. nr 13, s. 55–73. Jossey-Bass andAmerican Evaluation Association.Chelimsky, Eleanor 1985. Program Evaluation: Patterns and Directions.American Society for Public Administration.Department of Education, US. Federal Register/Vol. 68, No. 213,2003.Erlandsson, Magnus & Möller, Tommy, 2008. PM till statsministern– om vikten av effektiva politiska institutioner i globaliseringenstid. Underlagsrapport 29 till Globaliseringsrådet.Esaiasson, Peter & Gilljam, Mikael & Oscarsson, Henrik &Wängnerud, Lena 2007. Metodpraktikan. Konsten att studerasamhälle, individ och marknad. Tredje upplagan. NorstedtsJuridik.Evaldsson, Ann-Carita & Nilholm, Claes 2009. ”Evidensbaseratskolarbete och demokrati” i Pedagogisk forskning i Sverige.Årg. 14, nr 1, s. 65–82.Fitzpatrick, Jody L., Sanders, James, R. & Worthen, Blaine, R.,2004. Program Evaluation. Alternative Approaches and PracticalGuidelines. Third Edition. Pearson Eduction, Inc.Högskoleverket, Rapport 2009:1 R, Utvärdering av regionala utvecklingscentrumoch nationella centrum.Karlsson Vestman, Ove & Sedish, Mehdi & Månsson, Niclas &Jäder, Julia, Mälardalens utvärderingsakademi 2007. Ett välstämtpiano – till rätt melodi? Metautvärdering av Skolverkets nationellautvärdering av grundskolan 2003. Forskningsrapport 2007:1.Knubb-Manninen, Gunnel, 2009. Den nationella utvärderingensmetodik. Publikation från Rådet för utbildningsutvärdering 36.Kunskapsdepartementet, Norge, 2009. Utredning av behov forkunskapssenter for utdanning.140

SOU 2009:94ReferenserLidegran, Ida & Broady, Donald. 2009. Forskning och forskarutbildningav utbildningsvetenskaplig relevans vid Uppsala universitet.Inventering 2009. Kollegiet för utbildningsvetenskaplig forskningvid Uppsala universitet.Lärarförbundet, 2008. Delta i promilleprogrammet.Malmö stad, 2008. Persson, Sven. Forskningscirklar – en vägledning.Mills, John Stuart 1967. System of logic. Ratiocinative and inductive.London:Longmans.Nationalencyklopedin. www.ne.seNilstun, Tore & Herméren, Göran, 1984. Utvärderingsforskningoch rättsliga former.Oakley, Ann, Gough, David, Oliver, Sandy & Thomas, James,2005. The politics of evidence and methodology: lessons fromEPPI-Centre. Policy Press, Evidence & Policy 5–31.Pawson, Ray, 2006. Evidence-based Policy. A Realist Perspective.SAGE Publications, Inc.Premfors, Rune, 1989. Policyanalys. Kunskap, praktik och etik ioffentlig verksamhet.Regeringskansliet, Finansdepartementet, 2002. Regeringskanslietskontroll och styrning av statlig verksamhet.Regeringskansliet, Regeringens skrivelse 2008/09:103, Kommittéberättelsen.Regeringskansliet, Utbildningsdepartementet. 1994 års läroplan fördet obligatoriska skolväsendet (Lpo94).Regeringskansliet, Utbildningsdepartementet, Rapport 10, 2009.Evidens i utbildningspolitiken. En kartläggning och analys avpolicyrelevanta kunskapsöversikter. Manus: Daniel Sundberg.Rieper, Olaf (red) 2004. Håndbog i evaluering. Köpenhamn: AKF.Rossi, Peter, H., Freeman, Howard, E. & Lipsey, Mark, W., 1999.Evaluation. A Systematic Approach. 6th Edition. SAGE Publications,Inc.Rådet för utbildningsutvärdering i Finland, 2004. Utbildningsutvärderingensnya inriktning, Utvärderingsprogram för perioden2004–2007. Publikation från Rådet för utbildningsutvärdering 2.141

Referenser SOU 2009:94Sandahl, Rolf, 2009. Mångfaldssatsningen, En satsning på mångfaldeller en mångfald av satsningar? Arbetsrapport 2009:1. Mälardalenshögskola.Scriven, Michael, 1991. Evaluation Thesaurus. Fourth Edition.SAGE Publications, Inc.Sinova, 2001. Utvärdering av Expertgruppen för studier av utvecklingsfrågor(EGDI) samt avseende former för en förstärkt utvärderingsverksamhetinom utvecklingssamarbetet.Skolporten, 2009. Att växa har ett pris – Skolportens årsbok 2009.Skolverket Rapport 2007:294. Fem år med maxtaxa.Skolverket, 2009. Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer.Socialstyrelsen, IMS, 2008. Evidensbaserad praktik i socialt arbete.Red. Ulla Jergeby. Stockholm:Gothia förlag.Statskontoret 2002:21. Utvärderingar och politik II – Hur använderregeringen utvärderingar?Statskontoret 2004:9. Myndigheternas ledning och organisation –kartläggning och analys av myndighetssverige.Statskontoret 2009:100. Att utvärdera fortbildningssatsningenseffekter – förutsättningar och möjligheter.Undervisningsminsiteriet, Finland, 2003. Statsrådets förordning omutvärdering av utbildning 20.2.2003/150.Vedung, Evert & Furubo, Jan-Eric & Sandahl, Rolf, 2002. Utvärderingi det svenska politiska systemet, Åtta iakttagelser. UppsalaUniversitet, Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF).Vedung, Evert, 2009. Utvärdering i politik och förvaltning. Tredjeupplagan. Studentlitteratur.Weiss, Carol, 1972. Evaluation Research. Methods for AssessingProgram Effectiveness. Prentice-Hall, Inc.Weiss, Carol, 1998. Evalutation. Second Edition. Prentice-Hall,Inc.Vetenskap & Allmänhet, 2004. Lärares inställning till vetenskap ochforskningsbaserad kunskap – en förstudie. VA-rapport 2004:2.142

SOU 2009:94ReferenserVetenskap & Allmänhet, 2004. Lärares syn på vetenskap. VA-rapport2004:4.Vetenskapsrådets forskningsserie, Rapport 14:2003. Forskning omlärande i högre utbildning.Vetenskapsrådet, 2009. Verksamhetsberättelse 2008. Diarienummer:711-2009-1149.Utbildningsvetenskapliga kommittén.Wildawsky, Aaron, 1973. ”If planning is everything, Maybe it´snothing”, i Policy Sciences, 4, nr 2, s. 127–153.Åberg, Jan-Olof, 1997. Det rationella och det legitima. En studie avutvärderingars teori och praktik. Sociologiska institutionen,Göteborgs universitet.143

Bilaga 1KommittédirektivUtvärdering och analys inom utbildningsområdetDir.2008:132Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2008Sammanfattning av uppdragetEn särskild utredare ska se över nuvarande resurser för utvärderinginom utbildningsområdet.Uppdraget består av två delar, policyinriktad utvärdering ochforskning med relevans för skolans måluppfyllelse och pedagogisktverksamma.Policyinriktad utvärdering I den första delen av uppdraget ska utredarenbl.a.• kartlägga befintliga resurser för policyinriktad utvärderinginom utbildningsområdet,• bedöma behovet av resurser för sådan utvärdering,• föreslå hur den policyinriktade utvärdering som genomförs kangöras mer tillgänglig för beslutsfattare,• redovisa vilka arbetsformer som behövs för att säkrakompetens och kvalitet i utvärderingsverksamheten, och• ta ställning till om resurser för policyinriktad utvärdering börkvarstå i den befintliga myndighetsstrukturen eller samlas ochinordnas i en särskild myndighet.Om utredaren bedömer att en ny myndighet bör bildas, skautredaren föreslå hur uppgifter, ansvar och organisation närmareska utformas samt redovisa myndighetens resursbehov. Forskningmed relevans för skolans måluppfyllelse och pedagogiskt verksammaI den andra delen av uppdraget ska utredaren bl.a.145

Bilaga 1 SOU 2009:94• översiktligt beskriva den forskning som finns inom olikadiscipliner med relevans för skolans måluppfyllelse,• föreslå hur former för att kartlägga, beskriva och särskilt sammanställaforskningsresultat med relevans för skolans måluppfyllelsekan utvecklas,• analysera och föreslå hur de statliga insatserna inom områdetska vara organiserade och särskilt pröva om en skolmyndighetska ges ett utökat ansvar för att sammanställa och sprida kunskapom forskning och forskningsresultat, och• göra internationella utblickar och jämförelser.Utgångspunkter för utredaren ska bl.a. vara att den organisationsom föreslås ska tillgodose de behov som finns inom förskole- ochskolområdet av en mer samlad tillgång till information om utvärderadeoch kvalitetsgranskade metoder och arbetssätt. Organisationenska även ha vetenskaplig kompetens att bedöma användbarhetenav forskningsresultat.I uppdraget ingår att utarbeta förslag till de författningstextersom behövs för att genomföra utredarens förslag.Utredaren ska senast den 4 maj 2009 redovisa de förslag somavser policyinriktad utvärdering. Uppdraget ska slutredovisassenast den 1 december 2009.Nuvarande resurser för utvärdering inom utbildningsområdetUtbildningssystemet berör 2,6 miljoner barn, ungdomar och vuxna.Den samlade kostnaden uppgår till ungefär 240 miljarder kronorper år. Detta motsvarar cirka åtta procent av Sveriges bruttonationalprodukt.Den statliga styrningen ska ske genom mål- och resultatstyrning.Grundläggande syften med utbildning är att förberedaför vidare studier och bidra till individens bildning och personligautveckling. Ett annat grundläggande syfte är att utbildningen skabidra till den ekonomiska utvecklingen i samhället, vilket bl.a. förutsätteratt utbildningssystemet möter arbetsmarknadens behov.Utbildning är även viktig mot bakgrund av den ökade globaliseringenoch för att stärka Sveriges konkurrenskraft gentemotomvärlden.146

SOU 2009:94 Bilaga 1Myndigheters nationella utvärderingsuppdragStatens skolverk och Högskoleverket har inom sina ansvarsområdenett övergripande ansvar för uppföljning och utvärdering avutbildning. Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning har bl.a.ett ansvar för uppföljning inom sitt ansvarsområde.Skolverket har till uppgift att bl.a. följa upp och utvärdera förskoleverksamheten,skolbarnsomsorgen, skolan och vuxenutbildningen.Syftet med uppföljningen och utvärderingen är att kunnagöra jämförelser nationellt och internationellt och därmed fåunderlag för beslut om insatser på såväl nationell nivå som huvudmannanivå.Skolverket ska genom nationella studier öka kunskapenom hur verksamhetsområdet utvecklas i förhållande till de nationellamålen och orsakerna bakom variationer i måluppfyllelsemellan olika huvudmän och skolor. Skolverket ansvarar också förSveriges deltagande i internationella jämförande kunskapsbedömningar.En av Högskoleverkets uppgifter är att löpande granska ochutvärdera kvaliteten i högskoleutbildning. Högskoleverket utrederoch analyserar även högskolesystemet i syfte att ge regeringenbeslutsunderlag och öka kunskapen om sektorn hos beslutsfattare.Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning har ett övergripandenationellt planeringsansvar för kvalificerad yrkesutbildning.Myndigheten ska även följa upp och främja utvecklingen avutbildningen samt säkerställa utbildningens kvalitet. Yrkeshögskoleutredningenredovisade i mars 2008 ett nytt system för eftergymnasialyrkesutbildning, benämnt yrkeshögskolan, och föreslogatt en ny myndighet för yrkeshögskolan ska skapas. Den nya myndighetenska enligt utredningen inrättas den 1 juli 2009 och ta överuppgifter från Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning ochSkolverket (SOU 2008:29). Förslagen bereds för närvarande inomRegeringskansliet.Policyinriktad utvärderingsverksamhetMed policyinriktad utvärdering avses i dessa direktiv studier somfrämst tar sikte på effekter på måluppfyllelse eller resultat av olikapolitiska beslut, reformer och åtgärder. Policyinriktad utvärderingförekommer i dag inom ett antal myndigheter och universitet ochhögskolor.147

Bilaga 1 SOU 2009:94Skolverket har utöver sitt uppdrag att genomföra nationellutvärdering också haft särskilda regeringsuppdrag att utvärderavissa satsningar och reformer inom förskole- och skolområdet. Ettexempel på en genomförd studie av denna karaktär är utvärderingenav maxtaxereformen.Högskoleverket har i uppdrag att granska och följa upphögskoleutbildning. Vidare har Högskoleverket även haft särskildaregeringsuppdrag att utvärdera vissa satsningar och reformer inomhögre utbildning. Det har t.ex. gällt lärosätenas arbete med breddadrekrytering och satsningen på särskild lärarutbildning för obehörigalärare (SÄL II).Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering har i uppgiftatt bl.a. främja, stödja och genomföra utvärdering av den arbetsmarknadspolitiskaverksamheten, studier av arbetsmarknadensfunktionssätt samt arbetsmarknadseffekter av åtgärder inomutbildningsväsendet och utvärdering av socialförsäkringen.Myndigheten ska vidare sprida information om resultaten av sinautvärderingar och studier till andra myndigheter och intressenter.Myndigheten har publicerat rapporter om alla delar av utbildningssystemet.Statskontoret ska bl.a. analysera och granska den offentliga förvaltningensfunktionssätt. Statskontoret genomför utvärderingarinom utbildningsområdet och har på regeringens uppdrag bl.a.utvärderat försöksverksamheten med lokala styrelser i skolan ochanalyserat lärares utbildning och undervisning i skolan.Statskontoret har vidare två pågående regeringsuppdrag om utvärderingav fortbildning av lärare och utvärdering av svenskundervisningför invandrare.Utbildningssatsningar har också i vissa fall utvärderats i sambandmed verksamhet i delegationer och projekt.Vidare sker utvärderingar inom ramen för bl.a. universitetensoch högskolornas verksamhet. Nationella resurscentrum ochfrivilliga institut har också bildats inom högskolan för att stimulerakunskapsuppbyggnad inom utvalda områden. Exempelvis harSwedish Institute for Studies in Education and Research – SISTER– bildats som fokuserar på studier om forskning, utbildning ochinnovationsprocesser.148

SOU 2009:94 Bilaga 1Forskning med relevans för skolans måluppfyllelse och pedagogisktverksammaForskning med relevans för skolans måluppfyllelse och förpedagogiskt verksamma anknyter till praktiknära eller praxisnäraforskning. I dessa direktiv avses med forskning med relevans förskolans måluppfyllelse även relevant forskning inom andradiscipliner än de som har en direkt koppling till utbildningsområdet.För att förstärka utbildningsvetenskaplig forskning som ärrelevant för skolan inrättades en utbildningsvetenskaplig kommittésom en del av Vetenskapsrådet 2001. Utbildningsvetenskapligakommitténs uppdrag är att främja och finansiera forskning av högvetenskaplig kvalitet som är relevant för lärarutbildning ochpedagogisk yrkesverksamhet. Det innebär forskning om kunskapsbildning,utbildning, undervisning och lärande.En utredare har på regeringens uppdrag utvärderat myndighetsorganisationenför forskningsfinansiering. Av uppdraget framgickatt utredaren bl.a. skulle överväga hur den forskningsfinansieradeorganisationen kunde utvecklas för att stödja forskning inom detutbildningsvetenskapliga området. Utredaren har i mars 2008överlämnat betänkandet Forskningsfinansiering – kvalitet ochrelevans (SOU 2008:30). Betänkandet har utgjort ett underlag förpropositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop.2008/09:50). Regeringen bedömer i propositionen att den utbildningsvetenskapligakommittén fortsatt bör finnas kvar inomVetenskapsrådet.Av direktiven till Utredningen om en ny lärarutbildning framgåratt utredaren ska bl.a. föreslå hur forskningsanknytning ochkoppling till utbildningsvetenskap, ämnesteori och ämnesdidaktik,kan förbättras samt hur den praxisnära forskningen ska kommaskolan till del (dir. 2007:103). Uppdraget ska redovisas underhösten 2008.Därutöver finns andra vetenskapliga discipliner som producerarforskningsresultat med relevans för skolans måluppfyllelse.Det anslag som Skolverket tidigare disponerade för att främjapraktiknära forskning avvecklades 2003. Ansvaret för fördelning avmedel för forskning inom detta område överfördes till Utbildningsvetenskapligakommittén för att säkerställa en hög kvalitet pådenna forskning.149

Bilaga 1 SOU 2009:94Efter förändringen av myndighetsstrukturen på skolområdet2003 hade Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att medverkai att sprida resultat av forskning vid universitet och högskolor meninte att initiera ny forskning. Myndigheten för skolutveckling upphördeden 1 oktober 2008, och Skolverket har nu övertagituppdraget.Universitet och högskolor ska enligt högskolelagen (1992:1434)samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhetsamt enligt förslag i ovannämnda forsknings- och innovationspropositionverka för att forskningsresultat tillkomna vidhögskolan kommer till nytta. Universitet och högskolor kansamverka med skolan när det gäller praktiknära forskning.Regeringen har den 24 juli 2008 gett Högskoleverket i uppdragatt i samverkan med Skolverket utvärdera hur verksamheten vidregionala utvecklingscentrum samt vissa nationella resurscentrumfungerat i ett skolutvecklingsperspektiv. Centrumens verksamhetoch dess betydelse ska utvärderas med utgångspunkt i skolhuvudmännensbehov av insatser och stöd för skolutveckling. Uppdragetska redovisas senast den 1 februari 2009.Behovet av en utredningÖkat fokus på utvärderingSedan flera år har frågor om reformer inom utbildningsområdethaft en mycket framskjuten plats i samhällsdiskussionen. Utbildningensbetydelse för tillväxt, samhällsekonomi och hållbar samhällsutvecklinghar tydligt markerats. Det finns allt starkare krav påatt utbildningsområdet ska bidra till ekonomisk utveckling, ochinte minst har vikten av en stark koppling mellan utbildningssystemetsutformning och arbetsmarknadens behov betonats.Mål- och resultatstyrning inom utbildningsområdet förutsätteratt det finns en fungerande uppföljning och utvärdering av verksamheten.Det politiska och ekonomiska fokus som finns påutbildningsområdet medför också att kraven på beslutsunderlag avhög kvalitet ökar. Det är angeläget att väl gjorda analyser och annatkunskapsunderlag finns tillgängliga vid beslutsfattande som rörframtida utbildningsfrågor. Tillgången till bl.a. policyrelevantastudier av hög vetenskaplig kvalitet som tar sikte på effekter avutbildningspolitiska beslut behöver öka. Reformer och åtgärder150

SOU 2009:94 Bilaga 1behöver följas upp och utvärderas utifrån de intentioner som harlegat till grund för besluten. Större ekonomiska satsningar inomutbildningsområdet behöver vidare kunna analyseras ur ett effektivitetsperspektivoch ur ett bredare samhällsekonomiskt perspektiv.Mot denna bakgrund finns det ett behov av att utreda hurutvärderingsverksamheten inom utbildningsområdet kan utvecklas,kvalitetssäkras och organiseras.Som tidigare nämnts finns det redan i dag myndigheter som hartill uppgift att genomföra utvärderingar inom utbildningsområdet.De resurser som finns för policyinriktad utvärdering inom utbildningsområdetbör därför kartläggas, och det bör övervägas om ensärskild myndighet behöver inrättas för detta behov.Det finns ett stort fokus på frågor om policyinriktad utvärderingockså i den internationella debatten om utbildningsfrågor. Bådeinom EU och OECD och i flera enskilda länder pågår en diskussionom hur användningen av utvärderingar kan öka och hurutformningen av offentlig verksamhet i högre grad ska kunnabaseras på sådana underlag. Diskussionen handlar både om hurutvärderingen inom utbildningsområdet kan stärkas och om hurutvärderingar ska göras mer tillgängliga och användbara förbeslutsfattare och praktiker. Inom EU har frågan om s.k. evidensbaseratbeslutsfattande på senare tid uppmärksammats. I fleraländer, bl.a. Storbritannien, USA och Nederländerna, har särskildaorgan skapats med uppgift att systematisera samt sprida resultat avutvärdering och forskning. OECD har publicerat en rapport därdet bl.a. diskuteras betydelsen av att inrätta strukturer för att görautvärdering tillgänglig för beslutsfattare och verksamma inomutbildningsområdet, (Evidence in Education: Linking Research andPolicy, 2007). Det är viktigt att Sverige drar lärdomar från dessainitiativ och är en aktiv part i den internationella diskussionen.Även mot denna bakgrund är det viktigt att utreda hur Sverige kanutveckla en stärkt utvärderingsverksamhet och hur verksamhetenkan stödja regeringens ambition att Sverige ska vara en aktiv ochdrivande part i det internationella samarbetet.Det finns också ett stort behov av att få tillgång till forskningmed relevans för skolans måluppfyllelse, från förskola till vuxenutbildning,och pedagogiskt verksamma och som fokuserar på frågorom utbildningens utformning inom skolområdet. Det finnsområden där det saknas sådan forskning samtidigt som det finnsannan relevant forskning som inte når ut till skolorna. Det bördärför finnas en tydlig funktion som kan säkra att kunskap sprids151

Bilaga 1 SOU 2009:94till profession och beslutsfattare om arbetssätt och metoder iundervisningen. En sådan funktion bör kunna bidra till förbättradmåluppfyllelse och främja evidensbaserade arbetssätt. En tydligfunktion av denna karaktär har hittills saknats. Inom funktionenbör det finnas en samlad och hög kompetens för att sammanställakunskap om forskningsresultat, nationellt och internationellt, inomolika discipliner och bedöma dess relevans för skolans ochförskolans måluppfyllelse.I propositionen Nya skolmyndigheter (prop. 2007/08:50)bedömer regeringen att det behövs en samlad insats för att spridakunskap om forskningsresultat utöver det arbete som universitetoch högskolor bedriver utifrån sin uppgift att samverka med detomgivande samhället och informera om sin verksamhet.Statskontorets uppdrag att kartlägga och bedöma statlig utvärderingsverksamhetStatskontoret har i rapporten Utvärderingar och politik II – Huranvänder regeringen utvärderingar? (Statskontoret 2002:21)konstaterat att det är relativt sällsynt med utvärderingar ibemärkelsen genomarbetade jämförelser av olika åtgärders ellerverksamheters effekter. Ofta finns det kvalitetsbrister i utvärderingarna.Statskontoret konstaterar också att utvärderingarnaskvalitet är högre i de fall där utvärderingar görs av myndighetersom har utvärdering som en central uppgift och som inte har tilluppgift att genomföra den politik man utvärderar. I en annanrapport (Utvärderingar – Av vem och till vad? En kartläggning avRegeringskansliets utvärderingsresurser, Statskontoret 2002:20)identifierar Statskontoret bl.a. utbildningsområdet som ett av depolitikområden där det är extra angeläget med god tillgång tillutvärderingsresurser. Statskontoret uppmärksammar särskiltutvärderarens grad av oberoende i förhållande till den verksamhetsom ska utvärderas. Statskontoret anser därför att ytterligaresektorsspecifika utvärderingsresurser utan genomförandeuppgifterskulle öka förutsättningarna för en allsidig belysning av verksamheteninom utbildningsområdet och därigenom förbättra underlagetför mål- och resultatstyrningen. Statskontorets slutsatser visaratt det finns ett behov av en utredning inom området.152

SOU 2009:94 Bilaga 1UppdragetEn särskild utredare ska se över nuvarande resurser för utvärderinginom utbildningsområdet. Uppdraget består av två delar, policyinriktadutvärdering och forskning med relevans för skolans måluppfyllelseoch pedagogiskt verksamma. I uppdraget ingår attutarbeta förslag till de författningstexter som behövs för attgenomföra utredarens förslag.Policyinriktad utvärderingUtredaren ska kartlägga befintliga resurser för policyinriktadutvärdering inom utbildningsområdet, främst inom Skolverket,Högskoleverket, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering,Statskontoret och Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildningsamt tillfälliga delegationer och kommittéer.Utredaren ska vidare bedöma behovet av resurser för sådanutvärdering och ta ställning till om resurser för policyinriktadutvärdering inom utbildningsområdet bör kvarstå i befintlig myndighetsstruktureller samlas och inordnas i en särskild myndighet.Om utredaren bedömer att en ny myndighet bör bildas, skautredaren föreslå hur uppgifter, ansvar och organisation närmareska utformas samt redovisa myndighetens resursbehov. Utredarenska därvid redogöra för den analys som har lett fram till slutsatsenatt en ny myndighet bör bildas. För- och nackdelar med att inrättaytterligare en myndighet inom utbildningsområdet ska redovisassärskilt.I uppdraget ingår att överväga om det finns behov av att tydliggöraansvarsfördelningen mellan berörda myndigheter medutgångspunkt i myndigheternas nuvarande uppdrag. I det sammanhangetska utredaren även redovisa vilka arbetsformer som behövsför att säkra kompetens och kvalitet i utvärderingsverksamheten.Utredaren ska därutöver sammanställa och redovisa internationellaerfarenheter av hur policyinriktade utvärderingsinsatser avhög kvalitet har utformats inom utbildningsområdet samt särskiltredogöra för de institut för utvärdering och forskningssammanställningsom bildats i flera länder i Europa. Utredaren ska ävenföreslå hur den utvärdering som genomförs kan göras mertillgänglig för beslutsfattare och profession.Utgångspunkter för utredaren ska vara att153

Bilaga 1 SOU 2009:94• utvärderingarna ska vara av hög kvalitet och avse bl.a. effekterpå måluppfyllelsen av olika politiska beslut, reformer elleråtgärder på utbildningsområdet,• utvärderingsfunktionens oberoende ska säkerställas i förhållandetill genomförandet av utbildningspolitiken,• regeringen ska kunna beställa utvärderingar genom uppdrag,men utvärderingar ska även kunna genomföras på eget initiativav en utvärderingsfunktion, och• myndigheternas nationella utvärderingsuppdrag inte ska prövasinom ramen för utredarens uppdrag.Forskning med relevans för skolans måluppfyllelse och pedagogisktverksammaUtredaren ska översiktligt beskriva den forskning som finns inomolika discipliner med relevans för skolans måluppfyllelse och somär användbar för de pedagogiskt verksamma. Utredaren ska redovisadet arbete som Skolverket, universitet och högskolor, inklusiveregionala utvecklingscentrum och nationella resurscentrum, samtandra relevanta myndigheter och organisationer bedriver för attsprida forskningsresultat inom skolområdet.Utredaren ska vidare föreslå hur former för att kartlägga,beskriva och särskilt sammanställa forskningsresultat om de bästaarbetsmetoderna samt ett effektivt resursutnyttjande med relevansför skolans måluppfyllelse kan utvecklas och kvalitetssäkras. I dettasammanhang ska utredaren även föreslå hur former för att kartläggaområden där det saknas forskning av betydelse för skolansutveckling och måluppfyllelse kan utvecklas.Därutöver ska utredaren föreslå hur former för att sprida kunskapom forskningsresultat med relevans för skolans måluppfyllelsetill professionen, beslutsfattare och allmänhet kan utvecklas ochkvalitetssäkras. I uppdraget ingår att analysera och föreslå hur destatliga insatserna inom området ska vara organiserade och särskiltpröva om en skolmyndighet ska ges ett utökat ansvar för att sammanställaoch sprida kunskap om forskning och forskningsresultat.Utredaren ska även göra internationella utblickar och jämförelser.Utgångspunkter för utredaren ska vara att den organisation somföreslås ska154

SOU 2009:94 Bilaga 1• tillgodose de behov som finns inom förskole- och skolområdetav en mer samlad tillgång till information om utvärderade ochkvalitetsgranskade metoder och arbetssätt,• säkerställa att forskningsresultat med relevans inom olikavetenskapliga discipliner och ämnen görs tillgängliga, och• även ha vetenskaplig kompetens att bedöma användbarheten avforskningsresultat.Arbetsmetod och redovisning av uppdragetUtredaren ska samråda med Skolverket, Statens skolinspektion,Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning, Högskoleverket,berörda universitet och högskolor, Institutet för arbetsmarknadspolitiskutvärdering och Statskontoret samt andra relevantamyndigheter och organisationer.Utredaren ska även samråda med Kommittén om översyn av denstatliga förvaltningens uppgifter och organisation (Fi 2006:08) ochEn ny Lärarutbildning (U 2007:10). Vidare ska utredaren följaarbetet i andra relevanta utredningar på utbildningsområdet.Utredaren ska senast den 4 maj 2009 redovisa de förslag somavser policyinriktad utvärdering. Uppdraget ska slutredovisassenast den 1 december 2009.(Utbildningsdepartementet)155

Bilaga 2KommittédirektivTilläggsdirektiv till Utredningen om utvärderingav utbildning (U 2008:10)Dir.2009:48Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2009Delredovisning ska inte lämnasMed stöd av regeringens bemyndigande den 30 oktober 2008 gavchefen för Utbildningsdepartementet en särskild utredare i uppdragatt se över nuvarande resurser för utvärdering inom utbildningsområdet(dir. 2008:132). Utredaren ska enligt direktivenredovisa sina slutsatser och förslag som avser policyinriktad utvärderingsenast den 4 maj 2009 och slutredovisa uppdraget senast den1 december 2009.Någon delredovisning ska nu inte göras. Utredaren ska i ställetredovisa de förslag som avser policyinriktad utvärdering tillsammansmed uppdraget i övrigt senast den 1 december 2009.(Utbildningsdepartementet)157

Bilaga 3Utvärderingsorgan inom andrasamhällssektorerInom ramen för denna studie har utredningen studerat utvärderingsresurserliksom hur dessa organiseras inom andra samhällssektorer.Vid en översiktlig genomgång av de studerade myndigheternaframgår vissa skillnader. Statens väg- och transportforskningsinstitut(VTI) och Svenska institutet för Europapolitiskastudier (SIEPS) företräder en forskningsinriktad verksamhet.Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) och Institutetför utveckling av metoder i socialt arbete (IMS) liksom Statensinstitut för kommunikationsanalys (SIKA) kan sägas representeramyndigheter med kunskapsmäklande verksamhet. Brottsförebygganderådet (Brå), Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingaroch analyser (Tillväxtanalys) och Institutet för utvärderingav internationellt utvecklingssamarbete (SADEV) svarar förutvärderingar inom sina respektive ansvarsområden. Kartläggningenvisar vidare att sju av åtta organisationer är egna myndigheter.Ett organ ingår som en del i en värdmyndighet och ett annathar stark koppling till ett universitet.Uppgifterna varierar från forskning, utveckling och utvärderingtill forskningsöversikter, metodutvecklingsverksamhet och/elleranalyser. Endast en av de åtta myndigheterna har i sin instruktiontill uppgift att endast ägna sig åt utvärdering (SADEV). Tvåmyndigheter har nationellt statistikansvar (Brå och SIKA). Deflesta har uppgiften att sprida kunskap.Verksamheten genomförs antingen på uppdrag eller på egetinitiativ.Tre av åtta myndigheter finansieras förutom av statsbidrag avavgifter (Brå, VTI, SBU).159

Bilaga 3 SOU 2009:941.1 Brottsförebyggande rådetBrå omvandlades till en fristående myndighet 1974 och är en myndighetinom Justitiedepartementet. Myndigheten bedriver forsknings-och utvecklingsverksamhet på det kriminalpolitiskaområdet, samt sammanställer, publicerar och utvecklar Sverigesofficiella kriminalstatistik som ger kvalificerat stöd till lokaltbrottsförebyggande arbete.Brå leds av en generaldirektör och har ett insynsråd jämte ettvetenskapligt råd. Rådet sysselsätter cirka 84 årsarbetskrafter, varavungefär 20 årsarbetskrafter arbetar med forskning ochutvärdering. 1 Finansiering sker över statsbudget och uppgår tillomkring 68 miljoner kronor. 2 Andelen avgiftsfinansieradverksamhet har ökat.1.2 Statens väg- och transportforskningsinstitutVTI bildades 1971 genom en sammanslagning av Statens väginstitutoch den del av dåvarande Statens trafiksäkerhetsråd, som bedrevegen forskning. Sedan 1975 finns VTI i Linköping men har lokalkontori Borlänge, Stockholm och Göteborg.VTI är en myndighet under Näringsdepartementet, som har tillhuvuduppgift att bedriva forskning för transportsektorns utveckling.I arbetet ingår att genomföra analyser samt förbättra kunskapenom transportsektorn. Institutet utför mot ersättning arbete åtmyndigheter och andra uppdragsgivare. VTI har en internationellanknytning och samverkar med universitet och högskolor.Institutet leds av en generaldirektör och har ett vetenskapligtråd, vilket har till uppgift att stödja institutet vad gäller den vetenskapligakvaliteten i forskningen. Institutet sysselsätter 165 årsarbetskrafteroch har en omsättning på cirka 169 miljoner kronor,38 miljoner kronor av dessa utgörs av statsbidrag och resterandedel av uppdragsintäkter. 31Årsredovisning 2008 för Brottsförebyggande rådet.2Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Brottsförebyggande rådet.3Årsredovisning 2008 för Statens väg- och transportforskningsinstitut.160

SOU 2009:94 Bilaga 31.3 Statens institut för kommunikationsanalysSIKA ombildades 1995 av Delegationen för prognos- och utvecklingsverksamhet(DPU) som inrättades 1993 under dåvarandeKommunikationsdepartementet. Regeringen beslöt under 2005 attSIKA skulle omlokaliseras från Stockholm till Östersund.SIKA är en myndighet under Näringsdepartementet med trehuvudsakliga ansvarsområden inom transport- och kommunikationsområdet:• att ta fram utredningar, analyser och annat beslutsunderlag åtregeringen,• att utveckla prognos- och analysmetoder samt• att ansvara för den officiella statistiken.Institutet leds av en generaldirektör och har ett vetenskapligtexpertråd som stödjer myndigheten i kvalitetssäkringsarbetet medanalyser och utredningar. Antalet årsarbetskrafter uppgår till cirka29 4 och budgetomslutningen ligger på omkring 56 miljoner kronor. 51.4 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar ochanalyserITPS bildade 1 april 2009 tillsammans med Glesbygdsverket Myndighetenför tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser – Tillväxtanalys,som är en myndighet under Näringsdepartementet.Myndigheten har till uppgift att ansvara för tillväxtpolitiskautvärderingar och analyser. Tillväxtanalys ska utifrån olika perspektivutvärdera, analysera och redovisa effekter av statens åtgärder förhållbar tillväxt, konkurrenskraft och regioners utvecklingskraft ihela landet samt ge underlag och rekommendationer för att omprövaoch effektivisera åtgärderna.Tillväxtanalys arbetar inom tre kompetensblock:4Årsredovisning 2008 för Statens institut för kommunikationsanalys.5Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Statens institut för kommunikationsanalys.161

Bilaga 3 SOU 2009:941) Entreprenörskap och näringsliv,2) Tillgänglighet och regional tillväxt samt3) Innovation och globala mötesplatser med kontor i Sverige,USA, Indien, Japan, Kina och Belgien.Myndigheten ansvarar vidare för utlandsbaserad omvärldsbevakningi samråd med berörda aktörer samt för officiell statistik ominternationella företag, nystartade företag, konkurser och offentligaackord.Tillväxtanalys, som leds av en generaldirektör, är en världsomspännandeoch gränsöverskridande organisation med 60 anställda,varav 42 i Sverige. Huvudkontoret ligger i Östersund men harverksamhet i Stockholm, Bryssel, New Delhi, Peking, SanFrancisco, Tokyo och Washington. Budgetomslutningen uppgårtill cirka 54 miljoner kronor vad avser kvartal 2–4 år 2009. 61.5 Statens beredning för medicinsk utvärderingSBU etablerades 1987 som en del av Regeringskansliet och blev enstatlig myndighet under Socialdepartementet 1992.SBU är ett nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvårdenoch arbetar med att systematiskt granska och utvärderaolika metoder för prevention, diagnostik, handling och omvårdnad.SBU:s utvärderingar bygger på en opartisk och kritisk genomgångav hela den vetenskapliga litteraturen inom området (evidensbaseradekunskapsöversikter). Resultat sprids så att vårdgivare ochandra berörda kan tillägna sig den kunskap som förvärvats.SBU leds av en styrelse med företrädare för centrala institutionerinom Sveriges sjukvård. Vidare finns två vetenskapliga råd –SBU:s råd och Alertrådet – som representerar olika kunskapsområdeninom hälso- och sjukvården. SBU har ett kansli med cirka36 årsarbetskrafter och ett stort nätverk av experter runt om iSverige med medicinsk, etisk, ekonomisk och epidemiologisk fackkunskap.7 SBU bedriver ingen egen forskning utan sammanställeroch granskar befintliga forskningsresultat. Finansieringen sker överstatsbudgeten med cirka 43 miljoner kronor. 86Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingaroch analyser.7Årsredovisning 2008 för Statens beredning för medicinsk utvärdering.8Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Statens beredning för medicinsk utvärdering.162

SOU 2009:94 Bilaga 31.6 Institutet för utveckling av metoder i socialt arbeteIMS är namnet på det institut inom Socialstyrelsen, som påbörjadesin verksamhet 2004. Samtidigt uppgick Centrum för utvärderingav socialt arbete (CUS) i IMS.Verksamhetsfältet omfattar omsorgen om individ och familj,äldre och funktionshindrade. Huvuduppgifterna är fyra:• Förse det sociala området med systematiska kunskapsöversikteröver vilka insatser och metoder som fungerar i det socialaarbetet.• Stödja och ibland genomföra studier av sociala insatser ochstrukturerade åtgärdsprogram.• Stödja utvecklingen av standardiserade bedömningsmetoder.• Sprida information om resultaten.IMS är ett forskningsinstitut, som har till uppgift att stödjautvecklingen mot en mer evidensbaserad praktik i socialt arbete.Institutet har en egen styrelse och ingår inte i Socialstyrelsenslinjeorganisation. Socialstyrelsens styrelse utser ledamöterna i IMSstyrelse. Styrelsen för IMS fattar bland annat beslut om verksamhetsplanoch verksamhetsberättelse och ger förslag till budget förinstitutet till Socialstyrelsens verksledning. Generaldirektören förSocialstyrelsen utser IMS chef på förslag från IMS styrelse. Inomde områden som inte direkt berör IMS forskningsverksamhet sesIMS som en avdelning inom Socialstyrelsen. IMS personal uppgårsammanlagt till cirka 40 personer med projekt- eller tillsvidareanställningar.IMS budget uppgår till cirka 40 miljoner kronor, varavcirka hälften går till regeringsuppdrag.Från och med den 1 januari 2010 upphör IMS som självständigorganisation och kommer att ingå som en del i Socialstyrelsenslinjeorganisation.163

Bilaga 3 SOU 2009:941.7 Institutet för utvärdering av internationelltutvecklingssamarbeteSADEV som inrättades 2006 har till uppgift att självständigt, eller isamarbete med andra aktörer, genomföra utvärderingar av detsvenska internationella utvecklingssamarbetet samt reformarbetet iÖsteuropa. Därutöver ska institutet främja utvecklingen av utvärderingskapaciteti samarbetsländerna inom ramen förmyndighetens ordinarie verksamhet. SADEV ska sprida informationom resultaten av sina utvärderingar till riksdag, regering,myndigheter och andra intressenter i Sverige och internationellt.SADEV leds av en generaldirektör och har ett insynsråd.Myndigheten har sammanlagt 19 årsarbetskrafter. 9 Finansieringenfrån statsbudgeten uppgår till cirka 20 miljoner kronor. 101.8 Svenska institutet för Europapolitiska studierSIEPS startade sin verksamhet 2001 och lyder under Statsrådsberedningen.Fram till år 2006 var namnet Expertgruppen för EUfrågor.Institutets uppgift är särskilt att ta fram forskningsbaseradeanalyser och annat underlag i Europapolitiska frågor.Verksamheten täcker in flera områden såsom ekonomi och handel,statsvetenskap och juridik. Viss avgränsning sker genom att treövergripande fastställda teman:• makt och demokrati,• EU:s roll i världen samt• effekter av EU:s politik.SIEPS har också till uppgift att tillgängliggöra och objektivt bidratill en allsidig belysning av aktuella Europapolitiska frågor.SIEPS leds av en myndighetschef och har ett insynsråd. Vidinstitutet finns för närvarande nio årsarbetskrafter varav cirkahälften är forskare. Finansieringen från statsbudgeten uppgår till9Årsredovisning 2008 för Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete.10Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Institutet för utvärdering av internationelltutvecklingssamarbete.164

SOU 2009:94 Bilaga 3cirka 18 miljoner kronor vari ingår ett anslag om fem miljonerkronor till att förstärka folkbildningsinsatser avseende EU. 11Tabell 1.1En sammanställning av myndigheternaUtvärderingsorganBrottsförebyggande rådet StockholmStatens väg- och transportforskningsinstitutLinköpingBorlängeStockholmGöteborgStatens institutför kommunikationsanalysÖstersundMyndigheten för tillväxtpolitiskautvärderingar och analyserÖstersundStockholmsamt utlandskontorStatens beredning för medicinskutvärderingStockholmInstitutet för utveckling avmetoder i socialt arbeteSocialstyrelsenStockholmInstitutet för utvärdering avinternationellt utvecklingssamarbeteKarlstadSvenska institutetför Europapolitiska studierStockholms universitetAnslagmnkrAntaletårsarbetskrafterUppgift68 84 12 ForskningUtvecklingUtvärderingUndersökningKartläggningAnalys38 13 166 ForskningAnalys56 29 UtredningAnalysUtveckla prognos ochanalysmetoderSamordning av undersökningarKartläggningar54 14 60 15 UtvärderingAnalysOmvärldsbevakningMetodutveckling43 17 36 UtvärderingSammanställa och granskaforskningsresultat40 41 BedömningsinstrumentForskningForskningsöversikterStudierNationelltstatistikansvarFördelarforskningsbidragBeställare/uppdragstagare/EgeninitieratJa Nej RegeringsuppdragEgeninitieratNej Ja Uppdragsmyndighet(200 uppdragsgivare)Ja Nej RegeringsuppdragEgeninitieratJa 16 Nej UppdragEgeninitieratNejNejJaGer iblandekonomisktstödExtern uppdragsgivare20 19 Utvärdering Nej Nej RegeringsuppdragEgeninitierat13 18 9 Forskningsbaserade analyser Nej Nej,fr.o.m.2009Extern uppdragsgivare11Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Svenska institutet för Europapolitiskastudier.12Cirka 20 årsarbetskrafter arbetar med forskning och utvärdering.13Avgiftsfinansierad med cirka 130 miljoner kronor.14Avser kvartal 2–4 år 2009.15Varav 20 vid utlandskontor.16Som avser internationella företag, nystartade företag, konkurser och offentliga ackord.17Avgiftsfinansierad med nio miljoner kronor.18Till detta kommer att dela ut fem miljoner kronor till Folkbildningsrådet.165

Bilaga 4Utvärderingsverksamhet ur ettnordiskt perspektivI denna bilaga redogörs för utvärderingsverksamhet i Danmark,Finland och Norge.Det bör understrykas att översikten inte tillåter enkla jämförelsermellan länder. Tvärtom är det ofta olika politiska och samhälleligaförhållanden som ligger bakom konstruktionerna av utvärderingssystemen.Sammanfattningsvis framgår att det främst är Skolestyrelsen ochthe Danish Evaluation Institute (EVA) som genomför utvärderinginom utbildningsområdet i Danmark. Finland har Rådet för utbildningsutvärdering,Rådet för utvärdering av högskolorna, Utbildningsstyrelsenmen även regionala myndigheter. Utdanningsdirektoratethar det övergripande utvärderingsansvaret för denobligatoriska skolan i Norge och flera utvärderingsaktörer somNasjonalt organ for kvalitet i utdanningen (NOKUT) och Norskinstitutt for studier av innovasjon, forskning og utdanning (NIFUSTEP) genomför utvärderingar inom olika delar av utbildningssystemet.1.1 DanmarkDanmark har betydligt fler ministerier än vad Sverige har departement.Utbildningsområdet domineras framför allt av treministerier: Undervisningsministeriet, Ministeriet for Videnskab,Teknologi og Udvikling och Velfaerdsministeriet.167

Bilaga 4 SOU 2009:941.1.1 SkolestyrelsenUndervisningsministeriet har tre styrelser anknutna till sig.Styrelsen for Evaluering og Kvalitetsudvikling af Grundskolen,kallad Skolestyrelsen, är en av dem. Skolestyrelsen har cirka 60medarbetare och arbetar med utvärdering och kvalitetsutvecklingav grundskolan. De ger utvärderingsuppdrag till olika aktörer,främst EVA (se nedan) men även till exempelvis Dansk Center forUndervisningsmiljø (DCUM), som är ett oberoende statligt centersom arbetar för att säkerställa en god undervisningsmiljö vid läroanstalteroch en god miljö för barn i dagvård.1.1.2 KommunernaEn stor del av utvärderingsansvaret för utbildningsområdet liggerhos kommunerna. Dessa utvärderar lärande m.m. och kan i höggrad påverka hur olika utvärderingsinsatser ska prioriteras.1.1.3 The Danish Evaluation InstituteEVA är ett fristående utvärderingsinstitut, som etablerades i syfteatt samordna och effektivisera utvärderingsinsatserna inom helautbildningssystemet och för att främja kvaliteten i undervisningoch lärande. På nationell basis ansvarar EVA för att utvärderaoffentliga skolor eller institutioner. Institutet utvärderar olika utbildningsprogramoch deras kopplingar i utbildningssystemet. Detansvarar även för att utveckla metoder inom utvärderingsområdetoch sammanställer nationella och internationella erfarenheter avpedagogisk utvärdering. Efter en lagändring 2007 genomför EVAinte längre utvärderingar inom universitetssektorn. Utvärderingsuppdraginom förskolans område (0–6 år) har däremot tillkommit.Utvärderingarna görs dels utifrån EVA:s handlingsplaner, delssom projekt för externa uppdragsgivare. Institutets handlingsplanertas fram i samarbete med Undervisningsministeriet och Velfaerdsministerietsom godkänner förslagen.EVA leds av en direktör och är organiserat efter utbildningssystemetsutbildnings- och skolformer: barnomsorg, grundskola,gymnasie- och högskoleutbildning samt har enheter för metodutvecklingoch rådgivning, kommunikation jämte administration.Personalstyrkan uppgår till omkring 100 anställda, motsvarande168

SOU 2009:94 Bilaga 470–80 årsarbetskrafter. De anställda, varav en handfull är disputerade,har främst en utbildningsbakgrund inom samhälls- ochutbildningsvetenskap.Arbetet med att sprida resultaten kommer att prioriteras särskiltde närmaste åren. EVA arbetar med olika metoder för att nå ut medsina resultat (konferenser, webben, workshops m.m.). Inom varjeområde publiceras årligen ett antal utvärderingar.1.2 FinlandI Finland ansvarar Undervisningsministeriet för utbildnings-,forsknings-, kultur-, idrotts- och ungdomspolitiken. Dekontrollerar den statsunderstödda utbildningen samt förberederutbildningslagstiftning och statsrådsbeslut. Det nationella systemetför utvärdering består av ett antal aktörer på olika nivåer (se figur1.1 nedan).Figur 1.1Nationellt system för utvärdering i FinlandRiksdagRegeringUndervisningsministerietAndra utvärderingsorganisationer(nationella ochinternationella)Rådet förutbildningsutvärdering14 medlemmarSekretariatet förutbildningsutvärderingFristående institutionvid JyväskyläuniversitetRådet förhögskolornasutvärdering12 medlemmarSekretariatet förutvärderingNationellt nätverk för utvärdering och informationsproduktion:Regionala myndigheter•Universitet•Länsstyrelser•Utbildningsstyrelsen•Yrkeshögskolor•Landskapsförbund•Anordnare av utbildning•Statistikcentralen•Arbetskrafts- och närings-•Privata utvärderings-•Universitetens forskningscentraleorganisationeinstitut•Läroanstalter169

Bilaga 4 SOU 2009:941.2.1 Rådet för utbildningsutvärderingRådet för utbildningsutvärdering arbetar i anslutning till Undervisningsministerietsom ett expertorgan för utvärdering av utbildning.Rådet fungerar som ett nätverk av sakkunniga som stödjer Undervisningsministeriet,utbildningsanordnare och läroanstalter. Påuppdrag av Undervisningsministeriet är det ansvarigt för attplanera, organisera och utveckla nationell utvärdering av utbildning.Rådets uppgift är att utvärdera utbildning och inlärning,utveckla utvärdering och främja utvärderingsforskning. Dencentrala uppgiften är att ”i form av ett expertnätverk för utvärderingoch inlärning organisera externa utvärderingar som ansluter sig tillutbildningspolitiken och utbildningsanordnarnas verksamhet ochhandha offentliggörandet av de viktigaste utvärderingsresultaten”. 1Metodutveckling ingår som ett viktigt område inom rådets verksamhet.Till rådets uppgifter hör att utarbeta ett program förutbildningsutvärdering för mandatperioden. Rådet har hittillssaknat en egen projektbudget. Det är Undervisningsministerietsom ger rådet i uppdrag att organisera utvärderingar samt fastställerriktlinjerna för utvärdering. De fastställer även finansieringsramarnai en utvärderingsplan som ska godkännas varje regeringsperiod.Verksamheten omfattar alla utbildningssektorer förutomhögskolesektorn. Principen är att alla utvärderingsprojekt även skaomfatta den svenskspråkiga utbildningen. I utvärderingsrådetsstrategiska handlingslinje ingår att systematiskt utnyttja utvärderingsresultati utbildningspolitisk styrning och i utvecklingen avutbildningen på riksnivå, lokal nivå och i läroanstalterna.Rådet för utbildningsutvärdering består av 14 medlemmar somtillsätts av Undervisningsministeriet. Till rådet hör Sekretariatet förutbildningsutvärdering som administrativt utgör en friståendeinstitution vid Jyväskylä universitet. Sekretariatet har till uppgiftatt bereda och verkställa rådets beslut. I sekretariatet arbetar engeneralsekreterare, som utnämns för viss tid, och en avdelningssekreteraremen även fem huvudplanerare. Rådet ansvarar för attutvärderingarna organiseras som nätverk. Sekretariatets formellaverksamhet styrs och övervakas av en direktion tillsatt av universitetetmed en ordförande samt representanter för Rådet för utbildningsutvärderingrespektive Jyväskylä universitet. Innehållsmässigtär sekretariatet ansvarigt inför rådet. Kontinuiteten för utvärderingssekretariatetsverksamhet samt personalens ställning förstärks1Statsrådets förordning om utvärdering av utbildning.170

SOU 2009:94 Bilaga 4genom att man utnämner nyckelpersoner i tjänsteförhållanden somhuvudsakligen gäller tills vidare.Oberoendet i utvärderingsverksamheten garanteras genom attrådet endast organiserar utvärderingar och inte själva genomfördem. Det är gruppen av experter som ansvarar för utvärderingensslutsatser medan rådet ansvarar för utvärderingens kvalitet. Ettvisst beroende förekommer dock eftersom Undervisningsministeriettillsätter rådet och det i sin tur tillsätter utvärderingsgrupperna.1.2.2 Rådet för utvärdering av högskolornaI Finland finns också Rådet för utvärdering av högskolorna (RUH)som är ett kvalitetssäkringsorgan för utbildning vid högskolorna.RUH är ett oberoende expertorgan som verkar i anslutning tillUndervisningsministeriet. Dess uppgifter fastställs i en förordning.I början av varje mandatperiod bestämmer rådet strategin och riktlinjernaför den egna verksamheten.Uppgiften är att bistå högskolorna och Undervisningsministerieti samband med kvalitetsutvärderingar av högskolan.RUH:s utvärderingsprojekt kan i stort delas in i sex kategorier:1) utvärderingar som gäller enskilda högskolor,2) utvärderingar av utbildningsområden,3) högskolepolitiska utvärderingar och andra utvärderingar enligtteman,4) utvärderingar av kvalitets- och spetsenheter inom bådahögskolesektorerna,5) utvärdering och registrering av specialiseringsstudier, samt6) utvärderingar på uppdrag av högskolorna och Undervisningsministeriet.Därutöver arbetar rådet med att granska högskolornas kvalitetssäkringssystem.Avsikten är att alla finska högskolor ska ha genomgåttgranskning före utgången av 2011.Rådet har tolv ledamöter, som representerar universiteten,yrkeshögskolorna, de studerande samt arbetslivet. De utses för enbestämd mandatperiod. Rådets beslut bereds och verkställs av ett171

Bilaga 4 SOU 2009:94sekretariat med ett tiotal medarbetare under ledning av generalsekreteraren.I anslutning till rådet för utvärdering av högskolornaarbetar även ett arbetsutskott.1.2.3 UtbildningsstyrelsenUtbildningsstyrelsen har en central nationell roll när det gäller attgenomföra utbildningspolitiken och utveckla utbildningen samtansvarar för skolutveckling, utvärderar resultat och erbjuder informationoch stöd för utbildningen. Utbildningsstyrelsen ansvararför att utveckla utbildning på alla nivåer.Deras uppgift är att göra nationella utvärderingar av läroämneneller teman samt genomföra alternativt beställa olika utredningaroch undersökningar.Utbildningsstyrelsen leds av en generaldirektör. I myndighetenarbetar cirka 320 sakkunniga på olika områden.1.2.4 Regionala myndigheterLänsstyrelsernas bildningsavdelningar fungerar som Undervisningsministerietsregionala förvaltningsmyndighet. De ansvarar föruppgifter i anslutning till utbildnings- och kulturförvaltningen menockså för idrotts- och ungdomsväsendet samt verksamhet somgäller EU:s strukturfonder och regionalt utvecklingsarbete. Deregionala utvärderingarna, som delvis utförs av länsstyrelserna,inkluderar bland annat samarbete mellan läroanstalter.Även landskapsförbunden sköter regionala planerings- ochutvecklingsuppgifter på uppdrag av kommunerna.1.2.5 KommunernaPå kommunal nivå är de olika utbildningsanordnarna och läroanstalternaansvariga för utvärdering. De har även fokus på tillgänglighetentill utbildning, ekonomiskt ansvar m.m.172

SOU 2009:94 Bilaga 41.3 NorgeI Norge har Kunnskapsdepartementet det övergripande ansvaretför alla utbildningsnivåer – från primär och sekundär till högreutbildning – inklusive vuxenutbildning. Ansvaret omfattar utvecklingav standarder och läroplaner, övervakning av leverantörer avutbildning, certifiering och forskningspolitik. På länsnivå har dettaansvar delegerats till nationella utbildningskontor som finns i varjelän (fylke). Utdanningsdirektoratet har tillsammans med dessakontor ansvaret för att utvärdera utbildningssektorn. Det finnsockså två oberoende organ som utvärderar utbildningsområdetnämligen NOKUT och NIFU STEP.1.3.1 UtdanningsdirektoratetDen norska motsvarigheten till Skolverket, Utdanningsdirektoratet,har det övergripande ansvaret för grund- och gymnasieskolaunder departementet. Direktoratets verksamhet är bred ochsträcker sig från läroplaner, till granskning och analys av regler,samt tillsyn. Utdanningsdirektoratet är statistikansvariga ochpublicerar en årlig rapport. Myndigheten genomför inga egnautvärderingar men med hjälp av konsulter görs olika typer av årligauppföljningar, såsom elevundersökningar och lärarutvärderingar.Större och mer forskningsbaserade utvärderingar ges i uppdrag tillNIFU STEP, olika konsultföretag samt universitet och högskolor.1.3.2 Nationella utbildningskontorVerksamheten vid de nationella utbildningskontoren omfattar sakområdenagrund- och gymnasieskola. För högre utbildningavgränsas verksamheten till koordinerande verksamhet inom relevantaområden. Utbildningskontorens verksamhet fokuseras påsamråd med skola och kommun, kvalitetskontroller samt attpresentera resultat. Ministeriet har möjlighet att ge särskilda uppdragtill utbildningskontoren173

Bilaga 4 SOU 2009:941.3.3 Norges ForskningsrådNorges Forskningsråd är rådgivande i forskningsfrågor, finansierarforskning och skapar mötesplatser. Bland annat finansierar Forskningsrådetutvärdering av politiska initiativ och reformer beställdaav olika ministerier.1.3.4 NOKUTNOKUT har bland annat till uppgift att kontrollera kvaliteten iden högre utbildningen och att utvärdera kvalitetssäkringssystemenvid norska universitet och högskolor. NOKUT leds av en styrelseoch en direktör och har 45 anställda. Verksamheten är indelad i treområden: ackreditering, kvalitetssystem och utländsk utbildning.Sakkunniga utgör stommen i NOKUT:s arbetsform.1.3.5 NIFU STEPNIFU STEP är ett samhällsvetenskapligt forskningsinstitut somarbetar på uppdrag av till exempel Norges forskningsråd, departement,EU, Nordiska Ministerrådet, kommuner och regioner.Institutet genomför studier inom utbildning, forskning och innovation.Med hjälp av statistik, forskning och utredningsverksamhetutgör NIFU STEP en kritisk kunskapsproducent som levererarunderlag för politiska beslut på olika nivåer.NIFU STEP:s verksamhet är organiserad inom följande tematiskaområden:1) statistik och indikatorer,2) grundskola,3) högre utbildning,4) genomströmning av studenter och akademisk arbetskraft,5) forsknings- och innovationspolitik jämte6) innovationsstudier.174

SOU 2009:94 Bilaga 4Exempel på utvärderingar är arbetsvillkor i norsk forskning, digitalkompetens i norsk lärarutbildning, tillgång och efterfrågan av efterochvidareutbildning i Norge: en analys av status, strategier ochsamspel.Institutet leds av en direktör och har en styrelse som utnämnsav det Norska Forskningsrådet och Kunnskapsdepartementet.NIFU STEP har dock förslagsrätt. De har cirka 90 anställda. Avforskarna och utvärderarna har cirka 40 procent doktorsexamenoch drygt tiotalet av institutets anställda ingår i doktorandprogram.Majoriteten av forskarna/utvärderarna har utbildningsvetenskapligbakgrund, i första hand i pedagogik men även i sociologi och ekonomioch har gedigen erfarenhet av såväl kvantitativa som kvalitativametoder.Institutet får ett grundanslag från Forskningsrådet. Anslagetutgör omkring 15 procent av institutets totala omsättning.175

Bilaga 5Internationell utblick och jämförelseI flera länder, bland annat Storbritannien, USA och Nederländerna,har särskilda organ skapats med uppgift att systematisera ochsprida resultat av utvärdering och forskning. 1Vissa länder har valt att etablera mäklarorganisationer ellerclearing houses inom utbildningsområdet. I USA finns bland annatforskningsnätverket Campbell Collaboration (C2) och WhatWorks Clearinghouse (WWC). Storbritannien har the Evidence forPolicy and Practice Information and Co-ordinating Centre (EPPI-Centre) och Danmark har the Danish Clearinghouse forEducational Research (DCU). Top Institute for Evidence BasedEducation Research (TIER) finns i Nederländerna. Som tidigarenämnts föreslår den norska regeringen i budgetpropositionenavseende 2010 att ett Kunnskapssenter for utdanning upprättas iNorge. Den norska organisationen föreslås starta i januari 2011.Mäklarorganisationer sammanställer huvudsakligen systematiskakunskapsöversikter, vilket innebär att de systematiserar ochvärderar forskningsresultat på ett vetenskapligt säkerställt sätt (sevidare kapitel 6).1.1 Campbell CollaborationCampbell Collaboration 2 är ett internationellt nätverk för forskareoch praktiker som bildades år 2000 med Cochrane Collaborationsom förebild. Nätverket gör systematiska litteratursökningar inomområdena socialt arbete, kriminalvård och utbildning. Resultatet avgranskningen sammanställs sedan i systematiska kunskapsöversiktersom är tänkta att fungera som beslutsunderlag för bådebeslutsfattare och skolans verksamma. Organisationen är USA-1Dir 2008:132.2C2 verkar inom följande områden: ”Crime and Justice, Education och Social Welfare”.177

Bilaga 5 SOU 2009:94baserad och icke vinstdrivande. Dess övergripande syfte är att göraden internationella forskningens samlade erfarenheter lättillgängligaför målgrupperna och att ta ansvar för kvalitetsgranskningen avforskningen. Utbildning blev ett tillämpningsområde 2001. Ettnordiskt Campbellcenter (SFI Campbell) etablerades 2002 iKöpenhamn och dess uppgift är bland annat att sprida informationom Campbell Collaboration och att fungera som ett stöd förgenomförande av kunskapsöversikter i Norden. Campbells internationellasekretariat finns i Oslo och har tre anställda.Medarbetarna har vetenskaplig kompetens där expertis i metaanalyssärskilt prioriteras. Den årliga budgeten uppgår till sex miljonernorska kronor.Campbell har en strategisk och policyskapande styrgrupp somprioriterar och bestämmer vetenskapliga och generella policyer förorganisationen. Dessutom finns för närvarande separata gruppersom samordnar och ansvarar för verksamheten inom socialaområdet, kriminalvården, utbildning, metod och brukare. Varjesamordnande grupp har två representanter i styrgruppen. Inomutbildningsgruppen tas kunskapsöversikter fram inom specielltutvalda ämnesområden s.k. hot topic 3 och huvudsakligen sammanställsforskning som bygger på experiment och kvasiexperiment.Översikterna tas fram genom en metod som bygger på sex olikasteg. 4 Historiskt har mer än hälften av översikterna varitegeninitierade men trenden är nu att uppdragsverksamheten ökar.Gruppen erbjuder också utbildning i produktion av kunskapsöversiktergenom workshops, kurser etc. Målgruppen består avbeslutsfattare, forskare, verksamma inom skolan och allmänhet. PåCampbell Collaborations webbplats återfinns bland annat ettbibliotek med guidelines och en databas över framtagna kunskapsöversikter.1.2 What Works ClearinghouseDet amerikanska intresset för evidensbaserad policy och praktik ärstort och slog rot bland annat genom No child left behind-act somfick till följd att Educational Research Reform antogs 2002. What3Exempelvis Dropout Prevention, Class size, Teacher certification/qualification etc.41) selecting a topic, 2) title registration, 3) establishing an editorial team, 4) developing ascientific protocol and project management plan, 5) undertaking the systematic review and6) publishing the review.178

SOU 2009:94 Bilaga 5Works Clearinghouse är instiftat av det amerikanska Utbildningsforskningsinstitutetoch bildades 2002. WWC är knutet till detfederala utbildningsministeriet, som också finansierar verksamheten,och är lokaliserat inom Department of Education, Instituteof Education Sciences.What Works Clearinghouse ”collects, screens, and identifiesstudies of effectiveness of educational interventions (programs,products, practices, and policies)”. WWC förser utbildningsanordnare,beslutsfattare, forskare, skolans verksamma och allmänhetenmed kunskapsöversikter om praktiskt pedagogiska problem(interventionsorientering) inom utbildningsområdet. De värderardels effekterna av olika program för att förebygga drop-out och förpersonlighetsutveckling, dels effekterna av olika metoder för läsochmatematikinlärning etc. 5 What Works inkluderar enbart studiermed randomiserad design, metaanalyser, i översikterna. Sammanställningarnatas fram av ledande forskare inom utbildningsvetenskapsom företräder olika discipliner bland annat pedagogik,psykologi, ekonomi, sociologi och kommunikation. Samtligamedarbetare i WWC-projekt måste genomgå en rigorös utbildnings-och certifieringsprocess för att få ingå i projekten. WWCinitierar själva samtliga systematiska kunskapsöversikter. I USAhar forskning en stark ställning som också avspeglas i anslagen tillforskning om utbildning och pedagogik.1.3 The Evidence for Policy and PracticeInformation and Co-ordinating CentreEPPI-Centre etablerades 1992 och är den organisation som funnitslängst inom utbildningsområdet. Den är även att betrakta somvärldsledande vad gäller utvecklandet av systematiska sammanställningarinom samhällsvetenskap och policyforskning. Ett projektmed att bygga databaser för att utvärdera olika interventioner(icke-kliniska) inom socialtjänst och utbildning låg till grund företableringen. Från början mottogs EPPI:s produkter med skepsismen acceptansen ökade i takt med att verksamheten växte och5WWC fokuserar på följande områden: ”Adolescent Literacy, Beginning Reading, DropoutPrevention, Early Childhood Education, Elementary School Mathematics, English LanguageLearners, Middle School Mathematics, Character Education.” WWC planerar att arbeta medytterligare sex till åtta områden.179

Bilaga 5 SOU 2009:94organisationen fick en mer permanent status när utbildningsministerietår 2000 gick in som delfinansiär.Metodologin har utvecklats avsevärt under åren. Inte minst haren breddning och en ökad integration mellan olika typer av forskningsmetoderoch forskningsfrågor ägt rum. 6EPPI är en del av Social Science Research Unit och är lokaliseratvid Institute of Education i London. Social Science Research Unitgör grundforskning medan EPPI genomför systematiska sammanställningar.EPPI:s verksamhet omfattar även metodutveckling, endatabas samt undervisning. Institutet har tillsammans med SocialScience Research Unit cirka 40 medarbetare, varav hälften arbetarvid EPPI.EPPI vänder sig till beslutsfattare, forskare, verksamma inomskolan och föräldrar. De genomför många systematiska kunskapsöversikteroch täcker ett stort antal policyområden. 7EPPI-Centres verksamhet baseras huvudsakligen på uppdragsom finansieras av olika organisationer: The Economic and SocialResearch Council, The Department of Health, the Department forEducation and Skills, the Training and Development Agency forschools, the Home Office.1.4 The Danish Clearinghouse for EducationalResearchVid bildandet av the Danish Clearinghouse (DCU) 2006 speladesärskilt två faktorer in. Den ena var den granskning som OECDgenomförde av Danmark 2004 och som bland annat visade på ensvag utbildningsforskning med en svag kopplig mellan forskning,politiker och praktiker. Den andra var Globaliseringsrådet somregeringen tillsatte 2006 och som hade denna fråga på sin agenda.Sammanslagning till ett Danskt utbildningsuniversitet år 2000 liksommediokra PISA-resultat för danskt vidkommande bidrog faktornockså till att DCU bildades.Danish Clearinghouse finns inom Danmarks PedagogiskaUniversitet (DPU) i Aarhus och utför tre aktiviteter: de samlar in,analyserar information samt för ut resultaten. DCU sammanställer6Oakley, Gough, Oliver & Thomas (2005).7Inom utbildningsområdet delar EPPI in sin verksamhet inom följande områden:”Curriculum topics, Inclusive education, None, Other, Pupil attainment, School organizationand management.”180

SOU 2009:94 Bilaga 5huvudsakligen systematiska kunskapsöversikter som inkluderarbåde kvantitativa och kvalitativa studier. Verksamheten spänneröver hela skolområdet – från förskola till gymnasieskola och allaaspekter av skola behandlas. En tredjedel av verksamheten är uppdragsfinansieradoch resten finansieras av DPU. DCU har för närvarandesex medarbetare som huvudsakligen arbetar med teknikutvecklingsamt två forskarstuderande som är knutna till ett centervid DPU. De bidrar till mäklarorganisationens metodologiskautveckling. Målgrupperna är beslutsfattare, forskare, verksammainom skolan och föräldrar. DCU samarbetar med EPPI-centre iLondon med vilka de också har ett samarbetsavtal.Förutom systematiska kunskapsöversikter samlar DCU insammanställningar från andra organisationer i och utanför Danmark.Vidare kartlägger DCU forskning vilket ger en överblicköver existerande forskning på ett bestämt område. Med utgångspunkti kartläggningarna identifieras inom vilka områden det är särskiltfruktbart att också göra systematiska kunskapsöversikter ochvilka gap som finns inom forskningsområdet. I förlängningen avkartläggningen görs en kort redogörelse för slutsatserna avbefintlig forskning.DCU sprider sina rapporter via webb och genom tryckta publikationer.Sammanlagt framställs två till tre systematiska rapporterper år. Den danska databasen innehåller omkring 270 systematiskarapporter inom det utbildningsvetenskapliga området.DCU har en budget på tre miljoner danska kronor, som ihuvudsak täcker personalens lönekostnader. DPU står förkostnader för DCU:S lokaler. Därutöver utgörs cirka två miljonerdanska kronor av uppdragsverksamhet.1.5 The Top Institute for Evidence-Based EducationResearchTIER är ett nybildat s.k. inter-university institut som genomförevidensbaserad utbildningsforskning. Institutet etablerades år 2008och samarbetar med universiteten i Amsterdam, Maastricht ochGroningen. Organisatoriskt finns institutet vid universitetet iAmsterdam. Övriga organisationer med vilka institutet har en närarelation är Netherlands Bureau for Economic Policy Analysis(CPB), olika ministerier och främst Ministry of Education, Cultureand Science, the Netherlands Organisation for Scientific Research181

Bilaga 5 SOU 2009:94(NWO) och relevanta nationella och internationella forskningsgrupper.Syftet med verksamheten är dels att genomföra högkvalitativforskning, dels att sprida relevanta forskningsresultat till beslutsfattareskolans verksamma och allmänhet. I uppgiften ingår attgenomföra forskning om kostnadseffektivitet, att göra metaanlyseri olika projekt, värdera kvaliteten och användbarheten i existerandeforskning, göra dessa forskningsresultat tillgängliga samt att spridakunskap om evidensutveckling inom utbildningsområdet. Intentionenär att TIER ska dra till sig högt kvalificerade forskare medlång erfarenhet inom pedagogik och ekonomi som kan samarbeta istörre forskningsprojekt med praktisk och social relevans inomutbildningsområdet. Förhoppningen är att institutet ska fungerasom en brygga mellan forskning, praktik och politik samt att bidratill spridningen av forskningsresultaten till relevanta målgrupper.Institutet fokuserar på följande fyra områden:1. Utveckling och utvärdering av effektiva utbildningsprojekt.2. Utredning av samhällsfaktorers inverkan på utbildning,exempelvis kopplingen mellan arbetsmarknad och utbildning.3. Koppling mellan forskning och politik.4. Utveckla Lärarhögskolan i samarbete med professionen för attmöjliggöra att forskningsresultat överförs till lärare inomsamtliga nivåer inom utbildningsområdet.De fyra områdena ska täcka in hela utbildningsområdet från förskolatill högre utbildning. Varje område är sedan underindelat i ettantal temaområden.Institutet är organisatoriskt en stiftelse som leds av en vetenskapligdirektör/professor och en styrelse. Styrelsen har enoberoende ordförande och representanter från de tre universiteten iAmsterdam, Maastricht och Groningen samt representanter frånNWO och CPB. Ett vetenskapligt råd och användarråd kommer attknytas till institutet. Det finns vidare en projektledare för varjefokusområde som leder aktiviteterna i varje forskargrupp. Projektledarnarapporterar direkt till styrelsen. TIER har inte en legalstatus. Institutet har inga anställda utan de personer som arbetar iprojekt inom TIER kvarstår i sina anställningar vid respektiveuniversitet. Totalt uppgår bemanningen för närvarande till 39182

SOU 2009:94 Bilaga 5medarbetare som huvudsakligen utgörs av professorer, forskareoch doktorander.All verksamhet som institutet genomför är egeninitierad ochfokuserar främst på kvantitativa metoder. Målgruppen för verksamhetenär beslutsfattare, forskare och lärare. The Dutch Ministryof Education, Culture and Science får huvudsakligen sin forskningsinformationfrån TIER. Forskningsspridningen sker genompublicering på Internet, genom seminarier och universitetskurser.Institutet finansieras från statsbudgeten och den årliga budgetenuppgår till cirka en miljon euro. Institutet har etablerats för enbegränsad tid av fem år och en utvärdering av institutet kommer attgenomföras under denna tidsperiod.1.6 Jämförelse mellan olika mäklarorganisationerI följande tabell görs en jämförelse mellan de beskrivna mäklarorganisationernaavseende typ av information som framställs, målgruppoch spridningsform, organisationernas bemanning ochkompetens, hur de finansieras liksom hur verksamheten fördelasmellan uppdrags- och egeninitierad verksamhet och slutligen tasden fysiska lokalisering upp.183

MärklarorganisationCampbell Collaboration,USAWhat Works Clearinghouse,USAEPPI-Centre, StorbritannienTyp av information Målgrupp & spridningsform Uppföljning av produkternasanvändningSystematiska kunskapsöversikterMålgruppen är beslutsfattare, Användning har hittills inteinom hot topics.forskare, verksamma inom systematiskt följts upp.Sammanställer huvudsakligen skolan & allmänhet.forskning som bygger på Spridningen sker via Internet,experiment & kvasiexperiment. seminarier, konferenser &Systematiska kunskapsöversikterinom åtta områden.Sammanställer huvudsakligenforskning som bygger påexperiment & kvasiexperiment.Systematiska kunskapsöversikterinom åtta områden.Sammanställer både kvantitativoch kvalitativ forskning.utbildningar etc.Målgruppen är beslutsfattare,verksamma inom skolan &allmänhet.Målgrupp är besluts-fattare,forskare, verksamma inomskolan och allmänhet.Spridningen sker via Internetmen även genom utbildning,genom databas etc.Användning har hittills intesystematiskt följts upp.Kan inte besvaras då ingenutvärdering gjorts.Antal anställda & deras kompetensTre anställda vid det internationellasekretariatet i Oslo. Samtligahar akademisk bakgrund.Specialist- kompetens i metaanalyser& informationssökningprioriterat.WWC har ett stort antal personerinvolverade i att ta fram systematiskakunskapsöversikter.De anställda har tvär-vetenskapligbakgrund & är ledandeexperter på sina områden. Demåste genomgå en certifieringsprocessför att ingå iprojekten.Cirka 20 anställda.Finansiering6 miljoner norska kronor perår som huvudsakligenfinansieras av the NorwegianKnowledge Centre for HealthService som är en statligmyndighet.Finansieras av the U.S.Departement of Education’sInstitute of EducationSciences (IES).Över statsbudgeten genomuppdrag.Fördelning uppdrag & egeninitieradverksamhetHittills har 50 % utgjorts avegen initierad verksamhet.Trenden i dag visar att uppdragsverksamhetenökar.Egen initierad verksamhet.Huvudsakligen uppdragsverksamhet.LokaliseringEtt nätverk med ettinternationellt sekretariati Oslo.Knutet till De-partmentof Education, Instituteof Education Sciences.En del av SocialScience Research Unitvid Institute of Educationi London.The DanishClearinghouse,DanmarkSystematiska kunskapsöversikterfrån förskola till gymnasieskolaoch alla aspekter avskolan.Samlar in sammanställningarfrån andra organisationer i ochutanför Danmark.Sammanställer både kvantitativoch kvalitativ forskning.a) beslutsfattare, forskare,verksamma inom skolan ochallmänhetb) enom rapporter på webben,tryckta publikationer men ävengenom utbildning, genomdatabas etc.Kan inte besvara frågan.Sex medarbetare som arbetarmed teknikutveckling.Tre miljoner danska kronorsom täcker lönekostnader.En tredjedel av verksamhetenär uppdragsfinansierad. (tvåmiljoner danska kronor).Verksamheten ärförlagd DanmarksPedagogiska Universitet(DPU) i Aarhus.Top Institute forEvidence-Based EducationResearch, NederländernaGenomför forskning om kostnadseffektivitet,metaanalyser,sammanställningar, utvecklarLärarhögskolan.Huvudsakligen kvantitativforskning.a) beslutsfattare, verksammainom skolan och allmänhet.b) genom rapporter på webben,seminarier och universitetskurser.Frågan är inte besvarad.39 medarbetare somhuvudsakligen är professorer,forskare och doktorander.En miljon euro via statsbudgeten.All verksamhet äregeninitierad.Organisatoriskt finnsinstitutet vid universiteteti Amsterdam, mensamarbetet omfattaräven universiteten iMaastricht ochGroningen.

Statens offentliga utredningar 2009Kronologisk förteckning1. En mer rättssäker inhämtning avelektronisk kommunikation i brottsbekämpningen.Ju.2. Nya nät för förnybar el. N.3. Ransonering och prisreglering i krig ochfred. Fö.4. Sekretess vid anställning av myndighetschefer.Fi.5. Säkerhetskopiors rättsliga status. Ju.6. Återkrav inom välfärdssystemen.– Förslag till lagstiftning. Fi.7. Den svenska administrationen av jordbruksstöd.Jo.8. Trygg med vad du äter – nya myndigheterför säkra livsmedel och hållbar produktion.Jo.9. Säkerhetskontroller vid fullmäktigeochnämndsammanträden. Fi.10. Miljöprocessen. M.11. En nationell cancerstrategi förframtiden. S.12. Skatt i retur. Fi.13. Effektiviteten i Kriminalvårdens lokalförsörjning.Ju.14. Grundlagsskydd för digital bio och andrayttrandefrihetsrättsliga frågor. Ju.15. Kraftsamling!– museisamverkan ger resultat.+ Bilagor. Ku.16. Betänkande av Kulturutredningen.GrundanalysFörnyelseprogramKulturpolitikens arkitektur. Ku.17. Kommunal kompetenskatalog.En problemorientering. Ju.18. Två rapporter till Grundlagsutredningen.Ju.19. Aktiv väntan – asylsökande i Sverige. Ju.20. Mer järnväg för pengarna. N.21. Redovisning av kommunal medfinansiering.Fi.22. En ny alkohollag. S.23. Olovlig tobaksförsäljning. S.24. De statliga beställarfunktionerna ochanläggningsmarknaden. N.25. Samordnad kommunstatistik för styrningoch uppföljning. Fi.26. Det växande vattenbrukslandet. Jo.27. Ta klass. U.28. Stärkt stöd för studier – tryggt, enkelt ochflexibelt. + Bilagor. U.29. Fritid på egna villkor. IJ.30. Skog utan gräns? Jo.31. Effektiva transporter och samhällsbyggande– en ny struktur för sjö, luft,väg och järnväg. N.32. Socialtjänsten. Integritet – Effektivitet. S.33. Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar.Fi.34. Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. Ju.35. Moderna hyreslagar. Ju.36. Främja, Skydda, Övervaka– FN:s konvention om rättigheter förpersoner med funktionsnedsättning. IJ.37. Enklare beslutsfattande i ekonomiskaföreningar. Ju.38. Ingen får vara Svarte Petter. Tydligareansvarsfördelning inom socialtjänsten. S.39. En ny kollektivtrafiklag. + Bilagor. N.40. En ny modell för arbetsmiljötillsyn. A.41. Bättre och snabbare insättningsgaranti. Fi.42. Vattenverksamhet. M.43. Klinisk forskning – ett lyft för sjukvården.U.44. Integritetsskydd i arbetslivet. A.45. Områden av riksintresse och Miljökonsekvensbeskrivningar.M.46. Försenad årsredovisning och bokföringsbrott,m.m. Ju.47. God arbetsmiljö - en framgångsfaktor? A48. Koncessioner för el- och gasnät. N.

49. Bättre samverkan. Några frågor kringsamspelet mellan sjukvård och socialförsäkring.S.50. Nytt pensionssystem för den statsunderstöddascenkonsten. Fi.51. Avskaffande av filmcensuren för vuxna– men förstärkt skydd för barn och ungamot skadlig mediepåverkan. Ku.52. Staten och imamerna.Religion, integration, autonomi. U.53. Fiskevård i enskilt vatten. En översyn avlagen om fiskevårdsområden. Jo.54. Uthållig älgförvaltning i samverkan. Jo.55. Ett effektivare smittskydd. S.56. Den nya migrationsprocessen. Ju.57. Myndighet för hållbart samhällsbyggande– en granskning av Boverket. M.58. Skatteförfarandet. Fi.59. Skatteincitament för gåvor till forskningoch ideell verksamhet. Fi.60. Återvändandedirektivet och svensk rätt.Ju.61. Modernare adoptionsregler. Ju.62. Skatt på fluorerade växthusgaser. Fi.63. Totalförsvarsplikt och frivillighet. Fö.64. Flickor och pojkar i skolan – hurjämställt är det? U.65. Moderniserade skatteregler för ideellsektor. Fi.66. Signalspaning för polisiära behov. Ju.67. Försvarsmaktens helikopter 4– frågan om vidmakthållande eller avveckling.Fö.68.Lag om stöd och skydd för barn och unga(LBU) + bilaga. S.69. En ny ransonerings- och prisregleringslag.Fö.70. Utvärdering av buggning och preventivatvångsmedel. Ju.71. EU, Sverige och den inre marknaden– En översyn av horisontella bestämmelserinom varu- och tjänsteområdet. UD.72. Insyn och integritet i brottsbekämpningen– några frågor. Ju.73. Vägval för filmen. Ku.74. Höghastighetsbanor– ett samhällsbygge för stärkt utvecklingoch konkurrenskraft. N.75. Folkbokföringen. Fi.76. Svenskt rättsväsende i internationellauppdrag, m.m. Ju.77. EU:s Viseringskodex. Ju.78. Ökad säkerhet i domstol. Ju.79. Några begravningsfrågor. Ku.80. Kriminalvården – ledning och styrning.Ju.81. Lag om resenärers rättigheter i lokal ochregional kollektivtrafik. N.82. En ny postlag. N.83. Miljömålen i nya perspektiv. + Bilagor. M.84. Regler för etablering av vårdgivare.Förslag för att öka mångfald ochintegration i specialiserad öppenvård. S.85. Gymnasial lärlingsutbildning– hur blev det? Erfarenheter från förstaförsöksåret. U.86. Strategi för myndigheternas arbete mede-förvaltning. Fi87. En ny kameraövervakningslag. Ju.88. Kärnkraft – nya reaktorer och ökat skade-ståndsansvar. M.89. Gränslandet mellan sjukdom och arbete.Arbetsförmåga/Medicinska förutsätt-ningar för arbete/Försörjningsförmåga. S.90. Tredje sjösäkerhetspaketet.Hamnstatskontrolldirektivet,Övervakningsdirektivet,Flaggstatsdirektivet. N.91. Fingeravtryck i uppehållstillstånd. Ju.92. Se medborgarna – för bättre offentligservice. Fi.93. Inkluderande arbetsliv. A.94. Att nå ut och nå ända fram.Hur tillgången till policyinriktad ut-värdering och forskningsresultat inomutbildningsområdet kan tillgodoses. U.

Statens offentliga utredningar 2009Systematisk förteckningJustitiedepartementetEn mer rättssäker inhämtning av elektroniskkommunikation i brottsbekämpningen.[1]Säkerhetskopiors rättsliga status. [5]Effektiviteten i Kriminalvårdens lokalförsörjning.[13]Grundlagsskydd för digital bio och andrayttrandefrihetsrättsliga frågor. [14]Kommunal kompetenskatalog.En problemorientering. [17]Två rapporter till Grundlagsutredningen. [18]Aktiv väntan – asylsökande i Sverige. [19]Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. [34]Moderna hyreslagar. [35]Enklare beslutsfattande i ekonomiskaföreningar. [37]Försenad årsredovisning och bokföringsbrott,m.m. [46]Den nya migrationsprocessen. [56]Återvändandedirektivet och svensk rätt. [60]Modernare adoptionsregler. [61]Signalspaning för polisiära behov. [66]Utvärdering av buggning och preventivatvångsmedel. [70]Insyn och integritet i brottsbekämpningen– några frågor. [72]Svenskt rättsväsende i internationella uppdrag,m.m. [76]EU:s Viseringskodex. [77]Ökad säkerhet i domstol. [78]Kriminalvården – ledning och styrning. [80]En ny kameraövervakningslag. [87]Fingeravtryck i uppehållstillstånd. [91]UtrikesdepartementetEU, Sverige och den inre marknaden– En översyn av horisontella bestämmelserinom varu- och tjänsteområdet. [71]FörsvarsdepartementetRansonering och prisreglering i krig och fred.[3]Totalförsvarsplikt och frivillighet. [63]Försvarsmaktens helikopter 4– frågan om vidmakthållande eller avveckling.[67]En ny ransonerings- och prisregleringslag.[69]SocialdepartementetEn nationell cancerstrategi för framtiden. [11]En ny alkohollag. [22]Olovlig tobaksförsäljning. [23]Socialtjänsten. Integritet – Effektivitet. [32]Ingen får vara Svarte Petter. Tydligare ansvarsfördelninginom socialtjänsten. [38]Bättre samverkan. Några frågor kring samspeletmellan sjukvård och socialförsäkring.[49]Ett effektivare smittskydd. [55]Lag om stöd och skydd för barn och unga(LBU). + Bilaga. [68]Regler för etablering av vårdgivare.Förslag för att öka mångfald ochintegration i specialiserad öppenvård. [84]Gränslandet mellan sjukdom och arbete.Arbetsförmåga/Medicinska förutsättningarför arbete/Försörjningsförmåga.[89]FinansdepartementetSekretess vid anställning av myndighetschefer.[4]Återkrav inom välfärdssystemen.– Förslag till lagstiftning. [6]Säkerhetskontroller vid fullmäktigeochnämndsammanträden. [9]Skatt i retur. [12]Redovisning av kommunal medfinansiering.[21]Samordnad kommunstatistik för styrningoch uppföljning. [25]Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar.[33]Bättre och snabbare insättningsgaranti. [41]

Nytt pensionssystem för den statsunderstöddascenkonsten. [50]Skatteförfarandet. [58]Skatteincitament för gåvor till forskning ochideell verksamhet. [59]Skatt på fluorerade växthusgaser. [62]Moderniserade skatteregler för ideell sektor.[65]Folkbokföringen. [75]Strategi för myndigheternas arbete mede-förvaltning. [86]Se medborgarna – för bättre offentlig service.[92]UtbildningsdepartementetTa klass. [27]Stärkt stöd för studier – tryggt, enkelt ochflexibelt. + Bilagor. [28]Klinisk forskning – ett lyft för sjukvården. [43]Staten och imamerna. Religion, integration,autonomi. [52]Flickor och pojkar i skolan – hur jämställt ärdet? [64]Gymnasial lärlingsutbildning – hur blev det?Erfarenheter från första försöksåret. [85]Att nå ut och nå ända fram.Hur tillgången till policyinriktad utvärderingoch forskningsresultat inomutbildningsområdet kan tillgodoses. [94]JordbruksdepartementetDen svenska administrationen av jordbruksstöd.[7]Trygg med vad du äter – nya myndigheterför säkra livsmedel och hållbar produktion.[8]Det växande vattenbrukslandet. [26]Skog utan gräns? [30]Fiskevård i enskilt vatten. En översyn av lagenom fiskevårdsområden. [53]Uthållig älgförvaltning i samverkan. [54]MiljödepartementetMiljöprocessen. [10]Vattenverksamhet. [42]Områden av riksintresse och Miljökonsekvensbeskrivningar.[45]Myndighet för hållbart samhällsbyggande– en granskning av Boverket. [57]Miljömålen i nya perspektiv. + Bilagor. [83]Kärnkraft – nya reaktorer och ökat skadeståndsansvar.[88]NäringsdepartementetNya nät för förnybar el. [2]Mer järnväg för pengarna. [20]De statliga beställarfunktionerna ochanläggningsmarknaden. [24]Effektiva transporter och samhällsbyggande– en ny struktur för sjö, luft, väg ochjärnväg. [31]En ny kollektivtrafiklag. + Bilagor. [39]Koncessioner för el- och gasnät. [48]Höghastighetsbanor.Ett samhällsbygge för stärkt utvecklingoch konkurrenskraft. [74]Lag om resenärers rättigheter i lokal ochregional kollektivtrafik. [81]En ny postlag. [82]Tredje sjösäkerhetspaketet.Hamnstatskontrolldirektivet, Övervakningsdirektivet,Flaggstatsdirektivet.[90]Integrations- och jämställdhetsdepartementetFritid på egna villkor. [29]Främja, Skydda, Övervaka– FN:s konvention om rättigheter förpersoner med funktionsnedsättning. [36]KulturdepartementetKraftsamling!– museisamverkan ger resultat. + Bilagor.[15]Betänkande av Kulturutredningen.GrundanalysFörnyelseprogramKulturpolitikens arkitektur. [16]Avskaffande av filmcensuren för vuxna– men förstärkt skydd för barn och ungamot skadlig mediepåverkan. [51]Vägval för filmen. [73]Några begravningsfrågor. [79]ArbetsmarknadsdepartementetEn ny modell för arbetsmiljötillsyn. [40]Integritetsskydd i arbetslivet. [44]God arbetsmiljö - en framgångsfaktor? [47]Inkluderande arbetsliv. [93]