PDF Ladda ner - Schenker

More documents

Recommendations

Info

InnehållsförteckningSidaGRI kapitel3 VD har ordet 14 Logistiklösningar med hållbarhet i fokus 25 Sjupunktsprogrammet6–10 Så här arbetar DB Schenker med hållbarhet• Hållbarhetspris 2012• Långa fordon• Spara bränsle• YKB• LIKA-spelet – ett sätt att öka mångfalden• Hela lasten – halva utsläppet11 DB Schenkers svenska organisation 212 Enklare jämförelser med GRI 413 Redovisningens omfattning 214 Intressenter 215 Våra värderingar 316–17 Policies 318 Hög kvalitet skapar konkurrenskraft 320–22 Ekonomiska nyckeltal 523–29 Miljönyckeltal 530–38 Sociala nyckeltal 5Vad är en hållbarhetsredovisning?Begreppet hållbarhetsredovisning är en översättning från de engelska begreppen”corporate sustainable reporting” och ”sustainable development reporting”. Enhållbarhetsredovisning ska tydligt visa hur ett företag arbetar med ekonomiska,miljömässiga och sociala frågor.
GRI 1Transporteffektivt samhälle förutsättning för nollutsläpp år 2050Vår regering har påbörjat det långsiktiga klimatarbetet försvensk del genom att anta visionen om nollutsläpp av koldioxidtill år 2050. Naturvårdsverket arbetar för fullt med attta fram den nationella färdplanen mot år 2050. En delrapportkom i slutet av 2012. Parallellt pågår utredningenFossilfrifordonsflotta – den så kallade FFF-utredningen.Anledningen till att transporter ägnas särskild uppmärksamhetär att de står för en mycket stor andel av utsläppenav fossil koldioxid. I dagsläget släpper Sverige ut runt 60miljoner ton koldioxid årligen. Drygt 20 miljoner ton kommerfrån inrikestransporter. Visionen för 2050 säger att”Sverige vid denna tid har en hållbar och resurseffektivenergiförsörjning och inga nettoutsläpp av växthusgasertill atmosfären”.Är visionen möjlig att nå? Nästan 40 år kan tyckas som enlång tid, men ser vi exempelvis på de faktiska utsläppenfrån vägtransporter i Sverige så har de under de senaste20 åren minskat mycket blygsamt trots snålare motorer ochnya bränslen.Ytterligare ett problem som måste adresseras är att hastighetenpå våra vägar fortfarande är för hög. En sänkthastighet sparar bränsle. Hastigheten är också den enskiltviktigaste faktorn för utgången av en trafikolycka. Här kanliv räddas och lidande sparas. Under 2012 inträffade 259dödsolyckor på våra vägar. I 54 fall var en lastbil inblandad.Minst två av dessa körde för DB Schenker.Naturvårdsverkets statistik visar att utsläppen från personbilarhar minskat med 9 procent jämfört med 1990 trotsatt trafiken har ökat. Denna minskning motverkas av attutsläppen från tunga fordon ökat med 44 procent undersamma period.Anledningen är att transportarbetet med lastbil har ökatberoende på att godset transporteras längre sträckori dag. Detta beror i sin tur på att kostnaderna för ökadetransporter är lägre än den vinst som en centraliseradproduktion innebär. Avståndet till försäljningsmarknaderhar också ökat.Att nå en minskad efterfrågan på transporter med tungafordon borde vara lätt, exempelvis genom en hög kilometerskatt.Frågan är dock mer komplicerat än vad som förstkan tyckas. Godstransporter är nödvändiga för såväl näringslivetssom övriga samhällets utveckling och ingettransportmedel överträffar lastbilen i flexibilitet.Beräkningar gjorda av Transportgruppen inom SvensktNäringsliv visar att transportkostnadsandelen skiljer sigmarkant mellan olika varuslag. För till exempel modeklädermed ned till 0,1 % transportkostnadsandel i slutprisetkommer en ny kilometerskatt sannolikt inte leda till någrabeteendeförändringar alls, medan effekterna kan bli destostörre för basindustrin med 25–30 % transportkostnadsandel.När det gäller att minska utsläppen av fossil koldioxidfrån lastbilar finns det fler vägar att gå. Vi behöveren nationell plan för produktion av andra generationensbiobränsle, en egen inhemsk produktion av biogas och enutbyggd infrastruktur för tankning av olika typer av bränslen.Men framför väntar vi på tydliga lagkrav för utsläppsnivåerav emissioner från tunga fordon.Utsläppsgränser som inkluderar koldioxidutsläpp och gällerlika i hela Europa. Först när vi har tydliga spelregler harmarknaden något att förhålla sig till. Att kraftigt minskautsläppen förutsätter också att de åkerier som förväntasköpa mycket dyrare fordon med ny teknik kan räkna medett uthålligt stöd. De bidrag som ges måste finnas tillgängligatills dess att nya tekniker står på egna ben.Kanske borde även samlastningsfordon med hög fyllnadsgradgynnas på något sätt. Dessa fordon är oftast knutnatill nätverksföretag. Den höga fyllnadsgraden uppstår inteav sig själv utan skapas just av företag med affärsidén attsamlasta gods från många olika kunder.Just nu verkar det som om elektrifiering av vägar ochfordon är det hetaste spåret inför framtiden. Dock gällersamma sak här som för biobränslen. För att förmå åkerieratt investera i elfordon kommer det att krävas möjlighet tillbidrag under många år – alternativt någon annan form avfinansiering för inköp av de mycket dyra fordonen.I Sverige är vi mycket lyckligt lottade med vår rena energii form av vattenkraft, vilket i sin tur gör att godstransportermed järnväg är ett mycket bra miljöalternativ.Dock behöver vi en järnväg med tillräckligkapacitet för att kunna hantera godsflödenpå ett stabilt sätt.Moderna kombiterminaler behövs föratt båda transportslagen skall kunnamötas på ett bättre och smidigare sätt.Med DB Schenkers ”GöteborgsprojektHela Lasten Halva Utsläppet”har vi visat att det går atthalvera utsläppen på korttid – med rätt teknik ochrätt bränslen.Dock tror vi att det kommeratt behövas nationella åtgärderenligt vad vi skissatovan för att vi helt ska nåen halvering av de relativautsläppen till år 2020.Ingvar NilssonCEO, Schenker NorthGöteborg maj 20133
Page 1: Hållbarhetsredovisningför verksam
Page 5 and 6: Aktivitet Vid start 2006 Status 201
Page 7 and 8: Spara bränsle& YKBKonsten att spar
Page 9 and 10: Minskad klimatpåverkan& renare sj
Page 12 and 13: GRI 4Enklare jämförelser med GRID
Page 14 and 15: GRI 2Kommunikation - en viktig puss
Page 16 and 17: GRI 3Våra viktigaste policiesArbet
Page 18 and 19: GRI 3Med en hög kvalitetskapas kon
Page 20 and 21: GRIEkonomiska nyckeltal 2012Förval
Page 22 and 23: GRI EC6-EC10, LT 1FINANSIÄREROFFEN
Page 24 and 25: GRIEN1MATERIALEN1. Total materialf
Page 26 and 27: GRIEN5, EN8-EN10EN5. Vattenförbruk
Page 28 and 29: GRILT2LT2. FORDONSFLOTTANS SAMMANS
Page 30 and 31: GRISociala nyckeltal 2012Koncerngem
Page 32 and 33: GRILA5, LT12, LT9, LA8, LT11Arbetsr
Page 34 and 35: GRILA11DB Schenkers medarbetarunder
Page 36 and 37: GRILA11Medarbetarnas syn på jämst
Page 38: GRILA3-LA4, LA6LA3, LA4, LA6. FÖRH

PDF Ladda ner - Schenker

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?