Lgr 11 - Pedagog Stockholm

LGR 11Läroplan för grundskola, förskoleklassen och fritidshem 2011 Kap1. Skolans värdegrund och uppdrag Kap2. Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen Kap3. Kursplaner som kompletteras med kunskapskrav

Vad är detta?Grundskoleavdelningens utvecklingsprojekt Bedömning och betyg i Stockholm stad har sammanställt Lgr 11 i ett nytt format Vi har inte ändrat inågra formuleringar utan det är ordagrant vad som står i läroplanen. De kan med fördel skrivas ut i A3 format och kanske hängas upp i klassrummet,men är även läsbara i A4 format.Redaktion: Elisabeth Forsberg Uvemo, Erika Isaksson och Pernilla Lundgren, Grundskoleavdelningen Utbildningsförvaltningen Stockholms stad.Kontakt: bedomning@stockholm.se

Lgr 11Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för grundskolan som innehåller:Kap. 1 Skolans värdegrund och uppdragDe samlade läroplanernas första del är i princip likalydande för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Denna del gäller även förförskoleklassen och fritidshemmet.Kap. 2 Övergripande mål och riktlinjer för utbildningenI de samlade läroplanernas andra del anges övergripande mål och riktlinjer för utbildningen under rubrikerna normer och värden, kunskaper, elevens ansvar ochinflytande, skolan och omvärlden samt bedömning och betyg. Det finns även riktlinjer för skola och hem samt övergång och samverkan. Här anges också rektorsansvar.Kap. 3 Kursplaner som kompletteras med kunskapskravHär finns kursplaner för alla grundskolans ämnen. De innehåller motiv, syfte, centralt innehåll och kunskapskrav.SyfteI kursplanens syfte anges vilka kunskaper och förmågor som eleverna ska ges förutsättningar att utveckla. Syftet avslutas med ett antal långsiktiga mål som beskriverde ämnesspecifika förmågor som undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla. Det är dessa förmågor som ligger till grund för kunskapskraven.Centralt innehållDet centrala innehållet anger vad undervisningen i ämnet ska behandla för respektive årskurser (1-3, 4-6, 7-9), och är uppdelat i olika kunskapsområden. Inomvarje kunskapsområde finns ett antal innehållspunkter. Vissa av innehållspunkterna kan återkomma för flera årskurser men skiljer sig då åt när det gäller omfattningoch komplexitet.KunskapskravKunskapskraven ska ligga till grund för bedömningen av elevernas kunskaper genom hela skoltiden och är konstruerade utifrån ämnets mål och det centralainnehållet. Kunskapskraven ger stöd för att bedöma elevernas kunskaper och för att upptäcka vad eleven behöver utveckla vidare samt om någon form av stödbehöver sättas in. I vissa ämnen finns kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 och sedan för betygen A, C och E i slutet av årskurs 6 och 9. Iårskurs 3 används kunskapskraven för att bedöma om eleven har godtagbara kunskaper i ämnet och i årskurs 6 och 9 för att bedöma vilket betyg elevenskunskaper motsvarar. Kunskapskraven i årskurs 9 är även utgångspunkt för terminsbetygen i årskurs 7, och 9. För att tydliggöra för eleven vilka kunskaper hon ellerhan behöver utveckla kan beskrivningarna i kunskapskraven användas som utgångspunkt.

Hur planerar man ett arbetsområde utifrån Lgr 11?Förankring i kursplanens syfteVilka delar ur syftet vill vi skapa ett arbetsområde eller arbetsuppgift kring?Hur tar vi reda på elevernas förkunskaper och vad kan de ha inflytande över i planeringen av arbetsområdet?InnehållVad av det centrala innehållet kommer att behandlas i arbetsområdet?Finns det idéer från lärare eller elever på ytterligare innehåll som vi ser skulle kunna vara relevant att behandla inom ramen för arbetsområdet?Konkretisering av målHur tydliggör vi arbetsområdet för eleverna så att de är medvetna om målet med arbetet?Hur kan vi konkretisera de utvalda målen i det aktuella arbetsområdet?ArbetssättVilka delar från den samlade läroplanens övergripande mål ska eleverna ges möjlighet att utveckla i det aktuella arbetsområdet?Hur introducerar, genomför och avslutas arbetsområdet så att eleverna ges möjlighet att utvecklas i riktning mot ämnets syfte och läroplanensövergripande mål?Hur stimulerar vi elevernas språkutveckling inom ramen för arbetsområdet?Vilka andra ämnen kan kopplas till arbetsområdet för att skapa större sammanhang och helheter?BedömningHur och när kan elevernas kunskaper och förmågor bedömas i relation till arbetsområdet och ämnets kunskapskrav både underarbetsprocessen och efter genomfört arbete?Vilka redovisningsformer ger eleverna möjlighet att visa de kunskaper som det är tänkt att de ska utveckla?DokumentationHur dokumenterar vi varje elevs kunskapsutveckling?Hur kan vi använda dokumentationen för att utvärdera vår undervisning?Hur överför vi de erfarenheter vi gör i arbetsområdet till andra arbetsområden?Hur delger vi andra kollegor våra erfarenheter?

KAPITEL 1 - Skolans värdegrund och uppdrag LGR 11Grundläggande värdenSkolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftartill att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärandesamt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och degrundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolanska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnoroch män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. Iöverensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genomindividens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara ickekonfessionell.Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivetgenom att ge sitt bästa i ansvarig frihet..Förståelse och medmänsklighetSkolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildesvälbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund avkön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuellläggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivtmotverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga kravpå människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om detegna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammansmed förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplatssom både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där.Saklighet och allsidighetSkolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen avpersonliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. Undervisningen ska vara saklig och allsidig. Allaföräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigtpåverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen.Alla som verkar i skolan ska hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och i denna läroplan och klartta avstånd från det som strider mot dem.En likvärdig utbildningUndervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärandeoch kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvärdig, oavsett var ilandet den anordnas. Normerna för likvärdigheten anges genom de nationella målen. En likvärdig utbildninginnebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika.Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ettsärskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kanundervisningen aldrig utformas lika för alla.Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor ochpojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma derasuppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionellakönsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressenoberoende av könstillhörighet.Rättigheter och skyldigheterSkolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheteroch skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll ocharbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minstviktigt som underlag för den enskildes val i skolan.Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar.Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta isamhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering ochutvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utvecklasin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar.Skolans uppdragSkolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetentaoch ansvarskännande individer och medborgare. Skolan ska präglas av omsorg om individen, omtanke ochgenerositet. Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv –värden, traditioner, språk, kunskaper – från en generation till nästa. Skolan ska vara ett stöd för familjerna i derasansvar för barnens fostran och utveckling. Arbetet måste därför ske i samarbete med hemmen.Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förberedadem för att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör dengemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, medett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig ochanvända ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritisktgranska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva skavarje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken storbetydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysiskaktivitet inom ramen för hela skoldagen.En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet,nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att tainitiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan skadärigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv. Genom ett historiskt perspektiv kaneleverna utveckla en förståelse för samtiden och en beredskap inför framtiden samt utveckla sin förmåga tilldynamiskt tänkande.Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och attskaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hursamhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för attskapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser.Det internationella perspektivet innebär också att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet.Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Perspektivet ska prägla skolansverksamhet för att ge grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden.Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, omvad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter på kunskap

och lärande är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion. Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommertill uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelarmed varandra. Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärandedär dessa former balanseras och blir till en helhet.Skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling. Detta ska åstadkommas genom en varierad och balanseradsammansättning av innehåll och arbetsformer. Gemensamma erfarenheter och den sociala och kulturella värld somskolan utgör skapar utrymme och förutsättningar för ett lärande och en utveckling där olika kunskapsformer ärdelar av en helhet. Ett ömsesidigt möte mellan de pedagogiska synsätten i förskoleklass, skola och fritidshem kanberika elevernas utveckling och lärande.Skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter. I skolarbetet ska de intellektuella såväl somde praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. Även hälso- och livsstilsfrågor skauppmärksammas.Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och upplevakänslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag iskolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sigoch gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig.God miljö för utveckling och lärandeEleven ska i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan ska sträva efter att vara en levande socialgemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Skolan verkar i en omgivning med många kunskapskällor.Strävan ska vara att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling.Personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig roll. Varje elev har rätt att iskolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg ochövervinna svårigheter.Varje skolas utvecklingSkolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Huvudmannen har ett givet ansvarför att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar föratt skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderasoch att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personaloch elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället.KAPITEL 2 - Övergripande mål och riktlinjerI de övergripande målen anges de normer och värden samt de kunskaper som alla elever bör ha utvecklat när delämnar grundskolan. Målen anger inriktningen på skolans arbete.2.1 Normer och värdenSkolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensammavärderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.MålSkolans mål är att varje elev๏ kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter ochgrundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,๏ respekterar andra människors egenvärde,๏ tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpaandra människor,๏ kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästaför ögonen, och๏ visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.RiktlinjerAlla som arbetar i skolan ska๏ medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanförden närmaste gruppen,๏ i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor,๏ aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper, och๏ visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt.Läraren ska๏ klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för detpersonliga handlandet,๏ öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem,๏ uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga ochmotverka alla former av diskriminering och kränkande behandling,๏ tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen, och๏ samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetetoch för samarbete.2.2 KunskaperSkolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individoch samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning.Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grundför skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklasssom enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former.

MålSkolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola๏ kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,๏ kan kommunicera på engelska i tal och skrift samt ges möjligheter att kommunicera på något ytterligarefrämmande språk på ett funktionellt sätt,๏ kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,๏ kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiskakunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,๏ kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,๏ kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,๏ kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper ochetiska överväganden,๏ har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggandekunskaper om de nordiska språken,๏ har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar ochtornedalingar) kultur, språk, religion och historia,๏ kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk,religion och historia,๏ har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolanoch i samhället,๏ har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,๏ har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,๏ kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt harutvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,๏ kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och๏ kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning.RiktlinjerAlla som arbetar i skolan ska๏ uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd, och๏ samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande.Läraren ska๏ ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande,๏ stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan,๏ ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel,๏ stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter,๏ samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen, och๏ organisera och genomföra arbetet så att eleven• utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga,• upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt,• får stöd i sin språk-och kommunikationsutveckling,• successivt får fler och större självständiga uppgifter och ett ökat eget ansvar,• får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang, och• får möjlighet att arbeta ämnesövergripande.2.3 Elevernas ansvar och inflytandeDe demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska gesinflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutvecklautbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande skaanpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlasinom ramen för deras inflytande över utbildningen.MålSkolans mål är att varje elev๏ tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö,๏ successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och๏ har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former.RiktlinjerAlla som arbetar i skolan ska๏ främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön.Läraren ska๏ utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan,๏ svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt setill att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad,๏ verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen,๏ svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer,๏ tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen, och๏ förbereda eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ettdemokratiskt samhälle.2.4 Skola och hemSkolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjligaförutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande.RiktlinjerAlla som arbetar i skolan ska๏ samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet.Läraren ska๏ samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling,och๏ hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och iaktta respekt för elevens integritet.2.5 Övergång och samverkanSamarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidigautveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan ocksåsträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som elevernafortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet.

RiktlinjerLäraren ska๏ utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem,๏ utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskolan och i berörda skolformer, och๏ i samarbetet särskilt uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd.2.6 Skolan och omvärldenEleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Dettaförutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till.Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt.MålSkolans mål är att varje elev๏ kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden,๏ har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv, och๏ har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder.RiktlinjerAlla som arbetar i skolan ska๏ verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolansom kan berika den som en lärande miljö, och๏ bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund.Läraren ska๏ bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning, och๏ medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt med organisationer, företag och andra somkan bidra till att berika skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället.Studie- och yrkesvägledaren, eller den personal som fullgör motsvarande uppgifter, ska๏ informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen och särskiltuppmärksamma möjligheterna för elever med funktionsnedsättning, och๏ vara till stöd för den övriga personalens studie- och yrkesorienterande insatser.2.7 Bedömning och betygBetyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektiveämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg.MålSkolans mål är att varje elev๏ utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och๏ utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egnaarbetsprestationerna och förutsättningarna.RiktlinjerLäraren ska๏ genom utvecklingssamtal och den individuella utvecklingsplanen främja elevernas kunskapsmässiga och socialautveckling,๏ utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa dettaför eleven och hemmen samt informera rektorn,๏ med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande informera elever och hem om studieresultat ochutvecklingsbehov, och๏ vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationellakunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper.2.8 Rektors ansvarSom pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret föratt verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs uppoch utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. Rektorn har ansvaret för skolans resultatoch har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att๏ skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas,๏ skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stödför att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel,๏ undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp debehöver,๏ kontakt upprättas mellan skola och hem, om det uppstår problem och svårigheter för eleven i skolan,๏ resursfördelningen och stödåtgärderna anpassas till den värdering av elevernas utveckling som lärare gör,๏ undervisningen i olika ämnesområden samordnas så att eleverna får möjlighet att uppfatta störrekunskapsområden som en helhet,๏ i undervisningen i olika ämnen integrera ämnesövergripande kunskapsområden, exempelvis miljö, trafik,jämställdhet, konsumentfrågor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger,๏ samarbetsformer utvecklas mellan förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja varje elevsmångsidiga utveckling och lärande,๏ samverkan kommer till stånd med förskolan för att skapa förutsättningar för en samsyn och ett förtroendefulltsamarbete,๏ formerna för samarbete mellan skolan och hemmen utvecklas och att föräldrarna får information om skolansmål och sätt att arbeta och om olika valalternativ,๏ samverkan med skolor och arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får konkreta erfarenheter avbetydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning,๏ den studie-och yrkesorienterande verksamheten organiseras så att eleverna får vägledning inför de olika valsom skolan erbjuder och inför fortsatt utbildning,๏ personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter,๏ skolans internationella kontakter utvecklas, och๏ skolpersonalen får kännedom om de internationella överenskommelser som Sverige har förbundit sig attbeakta i utbildningen.

BILD LGR 11Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska och känslomässiga upplevelser. Kunskaper ombilder och bildkommunikation är betydelsefulla för att kunna uttrycka egna åsikter och delta aktivt i samhällslivet. Genom att arbeta med olika typer av bilder kan människor utveckla sin kreativitet och bildskapande förmåga.SyfteUndervisningen i ämnet bild ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur bilder skapas och kan tolkas. Genom undervisningen ska eleverna få erfarenheter av visuell kultur där film, foto, design, konst, arkitektur och miljöer ingår.I undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla kunskaper om hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet ochsitt intresse för att skapa. Den ska också uppmuntra eleverna att ta egna initiativ och att arbeta på ett undersökande och problemlösande sätt.Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur bildbudskap utformas i olika medier. Undervisningen ska också ge eleverna möjligheter att diskutera och kritiskt granska olika bildbudskap och bidra till att eleverna utvecklarkunskaper om bilder i olika kulturer, både historiskt och i nutid. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att använda sina kunskaper om olika typer av bilder i det egna bildskapandet.Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att๏ kommunicera med bilder för att uttrycka budskap,๏ skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material,๏ undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder, och๏ analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.Centralt innehållI årskurs 1–3 I årskurs 4–6 I årskurs 7–9Bildframställning• Framställning av berättande bilder, till exempelsagobilder.• Teckning, måleri, modellering och konstruktion.• Framställning av berättande och informativa bilder, till exempelserier och illustrationer till text.• Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.• Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egnaerfarenheter, åsikter och upplevelser.• Kombinationer av bild, ljud och text i eget bildskapande.• Fotografering och överföring av bilder med hjälpav datorprogram.• Återanvändning av bilder i eget bildskapande, till exempel icollage och bildmontage.• Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram.• Återanvändning av bilder, material och föremål i eget bildskapande, till exempel iinstallationer.• Digital bearbetning av fotografier och andra typer av bilder.• Presentationer av eget bildskapande.• Rättigheter och skyldigheter, etik och värderingar när det gäller bruk av bilder samtyttrandefrihet och integritet i medier och övriga sammanhang.Redskap för bildframställning• Olika element som bygger upp en bild: färg, form,linje, yta samt för- och bakgrund.• Några verktyg för teckning, måleri, modellering,konstruktioner och fotografering och hur dessabenämns.• Plana och formbara material, till exempel papper,lera, gips och naturmaterial och hur dessa kananvändas i olika bildarbeten.• Olika element som bygger upp och skapar rumslighet i bilder, tillexempel linjer och färg och hur dessa kan användas ibildskapande arbete.• Verktyg för teckning, måleri, trycktekniker, tredimensionelltarbete, fotografering, filmande och digital bildbehandling och hurdessa benämns.• Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olikabildarbeten.• Former, färger och bildkompositioner samt deras betydelsebärande egenskaper och hurdessa kan användas i bildskapande arbete.• Material och verktyg för två- och tredimensionellt arbete och hur dessa kan användas förbestämda syften.Bildanalys• Informativa bilder, till exempel läroboksbilder ochhur de är utformade och fungerar.• Historiska och samtida bilder och vad bildernaberättar, till exempel dokumentära bilder frånhemorten och konstbilder.• Reklam- och nyhetsbilder, hur de är utformade och förmedlarbudskap.• Konst-, dokumentärbilder och arkitektoniska verk från olika tideroch kulturer, hur de är utformade och vilka budskap deförmedlar.• Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala ombilders utformning och budskap.• Bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer och hurdessa perspektiv kan utformas och framställas.• Massmediebilders budskap och påverkan och hur de kan tolkas och kritiskt granskas.• Samtida konst- och dokumentärbilder samt konstverk och arkitektoniska verk från olikatider och kulturer i Sverige, Europa och övriga världen. Hur bilderna och verken ärutformade och vilka budskap de förmedlar.• Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning ochbudskap.

BLKunskapskrav för betyget i slutet av årskurs 6 Kunskapskrav för betyget i slutet av årskurs 9E C A E C AEleven kan framställa några olikatyper av berättande ochinformativa bilder somkommunicerar erfarenheter,åsikter och upplevelser med ettenkelt bildspråk och delvisgenomarbetade uttrycksformerså att budskapet framgår. Iarbetet kan eleven användanågra olika tekniker, verktyg ochmaterial på i huvudsakfungerande sätt för att skapaolika uttryck. Dessutomkombinerar eleven några olikabildelement på ett i huvudsakfungerande sätt.Eleven kan framställa några olikatyper av berättande ochinformativa bilder somkommunicerar erfarenheter, åsikteroch upplevelser med ett utvecklatbildspråk och relativt välgenomarbetade uttrycksformer såatt budskapet framgår. I arbetet kaneleven använda några olikatekniker, verktyg och material påett relativt väl fungerande ochvarierat sätt för att skapa olikauttryck. Dessutom kombinerareleven några olika bildelement påett relativt väl fungerande sätt.Eleven kan framställa några olikatyper av berättande ochinformativa bilder somkommunicerar erfarenheter, åsikteroch upplevelser med ettvälutvecklat bildspråk och välgenomarbetade uttrycksformer såatt budskapet framgår. I arbetet kaneleven använda några olikatekniker, verktyg och material på ettväl fungerande, varierat ochidérikt sätt för att skapa olikauttryck. Dessutom kombinerareleven några olika bildelement påett väl fungerande sätt.Eleven kan framställa olika typer avberättande och informativa bildersom kommunicerar erfarenheter,åsikter och upplevelser med ettenkelt bildspråk och delvisgenomarbetade uttrycksformer såatt budskapet framgår. I arbetet kaneleven använda olika tekniker,verktyg och material på ett ihuvudsak fungerande sätt ochprövar då hur dessa kankombineras för att skapa olikauttryck. Dessutom kombinerareleven former, färger ochbildkompositioner på ett ihuvudsak fungerande sätt.Eleven kan framställa olika typer avberättande och informativa bildersom kommunicerar erfarenheter,åsikter och upplevelser med ettutvecklat bildspråk och relativt välgenomarbetade uttrycksformer så attbudskapet framgår. I arbetet kaneleven använda olika tekniker, verktygoch material på ett relativt välfungerande och varierat sätt ochprövar och omprövar då hur dessakan kombineras för att skapa olikauttryck. Dessutom kombinerareleven former, färger ochbildkompositioner på ett relativt välfungerande sätt.Eleven kan framställa olika typer avberättande och informativa bildersom kommunicerar erfarenheter,åsikter och upplevelser med ettvälutvecklat bildspråk och välgenomarbetade uttrycksformer så attbudskapet framgår. I arbetet kaneleven använda olika tekniker, verktygoch material på ett väl fungerande,varierat och idérikt sätt och prövaroch omprövar då systematiskt hurdessa kan kombineras för att skapaolika uttryck. Dessutom kombinerareleven former, färger ochbildkompositioner på ett välfungerande sätt.Eleven kan i det bildskapandearbetet bidra till att utvecklaidéer inom några olikaämnesområden genom attåteranvända samtida ellerhistoriska bilder och bearbetaandra uppslag ochinspirationsmaterial. Underarbetsprocessen bidrar eleventill att formulera och väljahandlingsalternativ som lederframåt. Dessutom kan elevenpresentera sina bilder med vissanpassning till syfte ochsammanhang. Eleven kan ocksåge enkla omdömen omarbetsprocessen och kvaliteten ibildarbetet.Eleven kan i det bildskapandearbetet utveckla delvis egna idéerinom några olika ämnesområdengenom att återanvända samtidaeller historiska bilder och bearbetaandra uppslag ochinspirationsmaterial. Underarbetsprocessen formulerar ochväljer eleven handlingsalternativsom med någon bearbetning lederframåt. Dessutom kan elevenpresentera sina bilder med relativtgod anpassning till syfte ochsammanhang. Eleven kan också geutvecklade omdömen omarbetsprocessen och kvaliteten ibildarbetet.Eleven kan i det bildskapandearbetet utveckla egna idéer inomnågra olika ämnesområden genomatt återanvända samtida ellerhistoriska bilder och bearbetaandra uppslag ochinspirationsmaterial. Underarbetsprocessen formulerar ochväljer eleven handlingsalternativsom leder framåt. Dessutom kaneleven presentera sina bilder medgod anpassning till syfte ochsammanhang. Eleven kan också gevälutvecklade omdömen omarbetsprocessen och kvaliteten ibildarbetet.Eleven kan i det bildskapandearbetet bidra till att utveckla idéerinom olika ämnesområden genomatt återanvända samtida ellerhistoriska bilder och bearbeta andrauppslag och inspirationsmaterial.Under arbetsprocessen bidrareleven till att formulera och väljahandlingsalternativ som lederframåt. Dessutom kan elevenpresentera sina bilder med vissanpassning till syfte ochsammanhang. Eleven kan också geenkla omdömen omarbetsprocessen och visar då påenkla samband mellan uttryck,innehåll, funktion och kvalitet ibildarbetet.Eleven kan i det bildskapande arbetetutveckla delvis egna idéer inom olikaämnesområden genom attåteranvända samtida eller historiskabilder och bearbeta andra uppslagoch inspirationsmaterial. Underarbetsprocessen formulerar ochväljer eleven handlingsalternativ somefter någon bearbetning lederframåt. Dessutom kan elevenpresentera sina bilder med relativtgod anpassning till syfte ochsammanhang. Eleven kan också geutvecklade omdömen omarbetsprocessen och visar då påförhållandevis komplexa sambandmellan uttryck, innehåll, funktion ochkvalitet i bildarbetet.Eleven kan i det bildskapande arbetetutveckla egna idéer inom olikaämnesområden genom attåteranvända samtida eller historiskabilder och bearbeta andra uppslagoch inspirationsmaterial. Underarbetsprocessen formulerar ochväljer eleven handlingsalternativ somleder framåt. Dessutom kan elevenpresentera sina bilder med godanpassning till syfte och sammanhang.Eleven kan också ge välutveckladeomdömen om arbetsprocessen ochvisar då på komplexa samband mellanuttryck, innehåll, funktion och kvalitet ibildarbetet.Eleven kan föra enkla och tillviss del underbyggdaresonemang om uttryck, innehålloch funktion i bilder från olikatider och kulturer och görkopplingar till egna erfarenheter,andra bilder och företeelser iomvärlden.Eleven kan föra utvecklade ochrelativt väl underbyggdaresonemang om uttryck, innehålloch funktion i bilder från olika tideroch kulturer och gör kopplingar tillegna erfarenheter, andra bilder ochföreteelser i omvärlden.Eleven kan föra utvecklade och välunderbyggda resonemang omuttryck, innehåll och funktion ibilder från olika tider och kultureroch gör kopplingar till egnaerfarenheter, andra bilder ochföreteelser i omvärlden.Eleven kan tolka såväl samtida somhistoriska bilder och visuell kulturoch för då enkla och till viss delunderbyggda resonemang medkopplingar till egna erfarenheter,andra verk och företeelser iomvärlden. Dessutom beskrivereleven bildernas och verkensuttryck, innehåll och funktion på ettenkelt sätt med viss användning avämnesspecifika begrepp.Eleven kan tolka såväl samtida somhistoriska bilder och visuell kultur ochför då utvecklade och relativt välunderbyggda resonemang medkopplingar till egna erfarenheter,andra verk och företeelser iomvärlden. Dessutom beskrivereleven bildernas och verkens uttryck,innehåll och funktion på ett utvecklatsätt med relativt god användning avämnesspecifika begrepp.Eleven kan tolka såväl samtida somhistoriska bilder och visuell kultur ochför då välutvecklade och välunderbyggda resonemang medkopplingar till egna erfarenheter, andraverk och företeelser i omvärlden.Dessutom beskriver eleven bildernasoch verkens uttryck, innehåll ochfunktion på ett välutvecklat sätt medgod användning av ämnesspecifikabegrepp.

ENGELSKA LGR 11Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse för olika sätt att leva. Engelska språket omger oss i vardagen ochanvänds inom så skilda områden som politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar därför individens möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang och att delta i internationellt studie­ och arbetsliv.SyfteUndervisningen i ämnet engelska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i engelska språket och kunskaper om områden och sammanhang där engelska används samt tilltro till sin förmåga att använda språket i olika situationer och för skilda syften.Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Denna förmåga innebär att förstå talad och skriven engelska, att kunna formulera sig och samspela med andra i tal och skrift och att kunna anpassa sitt språk till olikasituationer, syften och mottagare. I den kommunikativa förmågan ingår även språklig säkerhet och att kunna använda olika strategier för att stödja kommunikationen och lösa problem när språkkunskaperna inte räcker till.I mötet med talat språk och texter ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmågan att sätta innehållet i relation till egna erfarenheter, livsvillkor och intressen. Undervisningen ska även ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper om och förståelse för olikalivsvillkor samt sociala och kulturella företeelser i områden och i sammanhang där engelska används.Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper i att söka, värdera, välja och tillägna sig innehållet i talat språk och texter från olika källor. De ska också ges förutsättningar att kunna använda olika hjälpmedel för lärande, förståelse, skapande ochkommunikation. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för språk och kulturer och förmedla nyttan av språkkunskaper.Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att๏ förstå och tolka innehållet i talad engelska och i olika slags texter,๏ formulera sig och kommunicera i tal och skrift,๏ använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda,๏ anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och๏ reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används.Centralt innehållI årskurs 1–3 I årskurs 4–6 I årskurs 7–9Kommunika)onens innehåll• Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.• Intressen, personer och platser.• Vardagsliv och levnadssätt i olika sammanhang ochområden där engelska används.• Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.• Vardagliga situationer, intressen, personer, platser, händelser och aktiviteter.• Åsikter, känslor och erfarenheter.• Vardagsliv, levnadssätt och sociala relationer i olika sammanhang och områden därengelska används.• Aktuella och för eleverna välbekanta ämnesområden.• Intressen, vardagliga situationer, aktiviteter, händelseförlopp samt relationer och etiska frågor.• Åsikter, erfarenheter, känslor och framtidsplaner.• Levnadsvillkor, traditioner, sociala relationer och kulturella företeelser i olika sammanhang och områden därengelska används.Lyssna och läsa – recep)on• Tydligt talad engelska och texter från olika medier.• Enkla instruktioner och beskrivningar.• Olika former av enkla samtal och dialoger.• Filmer och dramatiserade berättelser för barn.• Sånger, ramsor, dikter och sagor.• Ord och fraser i närmiljön, till exempel på skyltar, ireklam och andra enkla texter.• Tydligt talad engelska och texter från olika medier.• Muntliga och skriftliga instruktioner och beskrivningar.• Olika former av samtal, dialoger och intervjuer.• Filmer och dramatiserade berättelser för barn och unga.• Sånger, sagor och dikter.• Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och sammanhang i talat språk ochtexter, till exempel att anpassa lyssnande och läsning efter framställningens form ochinnehåll.• Olika sätt att söka och välja texter och talat språk på engelska från Internet och andramedier.• Språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer och stavning samtfasta språkliga uttryck i det språk som eleverna möter.• Hur ord och fasta språkliga uttryck, till exempel artighetsfraser och tilltalsord, användsi texter och talat språk i olika situationer.• Hur olika formuleringar används för att inleda och avsluta olika typer avframställningar och samtal.• Talad engelska och texter från olika medier.• Talad engelska med viss regional och social färgning.• Muntliga och skriftliga instruktioner och beskrivningar.• Olika former av samtal, dialoger, intervjuer och muntliga framställningar.• Skönlitteratur och annan fiktion även i talad, dramatiserad och filmatiserad form.• Sånger och dikter.• Muntlig och skriftlig information samt diskussioner och argumentation med olika syften, till exempel nyheter,reportage och tidningsartiklar.• Strategier för att uppfatta detaljer och sammanhang i talat språk och texter, till exempel att anpassalyssnande och läsning efter framställningens form, innehåll och syfte.• Olika sätt att söka, välja och värdera texter och talat språk på engelska från Internet och andra medier.• Språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer, satsbyggnad, ord med olika stilvärdensamt fasta språkliga uttryck i det språk eleverna möter.• Hur texter och talat språk kan varieras för olika syften och sammanhang.• Hur sammanbindande ord och andra uttryck används för att skapa struktur och språkligt sammanhängandehelheter.Tala, skriva och samtala – produk)on och interak)on• Enkla presentationer.• Enkla beskrivningar och meddelanden.• Sånger, ramsor och dramatiseringar.• Muntliga och skriftliga presentationer.• Muntliga och skriftliga berättelser, beskrivningar, meddelanden och instruktioner.• Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket inte räcker till, tillexempel omformuleringar.• Språkliga strategier för att delta i och bidra till samtal, till exempel frågor ochbekräftande fraser och uttryck.• Språkliga företeelser för att förtydliga och berika kommunikationen som uttal ochintonation, stavning och interpunktion, artighetsfraser och andra fasta språkliga uttrycksamt grammatiska strukturer.• Olika sätt att bearbeta egna framställningar för att variera, tydliggöra, precisera och anpassa dem efter derassyften.• Muntliga och skriftliga berättelser, beskrivningar och instruktioner.• Samtal och diskussioner samt argumentation.• Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket inte räcker till, till exempelomformuleringar, frågor och förklaringar.• Språkliga strategier för att bidra till och aktivt medverka i samtal genom att ta initiativ till interaktion, gebekräftelse, ställa följdfrågor, ta initiativ till nya frågeställningar och ämnesområden samt för att avslutasamtalet.• Språkliga företeelser för att förtydliga, variera och berika kommunikationen som uttal, intonation och fastaspråkliga uttryck, grammatiska strukturer och satsbyggnad.

ENKunskapskrav för betyget i slutet av årskurs 6 Kunskapskrav för betyget i slutet av årskurs 9E C A E C AEleven kan förstå det mestväsentliga av innehållet i tydligttalad, enkel engelska i lugnt temposamt i enkla texter om vardagligaoch välbekanta ämnen. Eleven visarsin förståelse genom att i enkelform redogöra för ochkommentera innehållet samt genomatt med godtagbart resultat agerautifrån budskap och instruktioner iinnehållet. För att underlätta sinförståelse av innehållet i det taladespråket och texterna kan elevenvälja och använda sig av någonstrategi för lyssnande och läsning.Eleven kan förstå det huvudsakligainnehållet och uppfattar tydligadetaljer i tydligt talad, enkel engelska ilugnt tempo samt i enkla texter omvardagliga och välbekanta ämnen.Eleven visar sin förståelse genom att ienkel form redogöra för ochkommentera innehåll och detaljersamt även genom att medtillfredställande resultat agera utifrånbudskap och instruktioner i innehållet.För att underlätta sin förståelse avinnehållet i det talade språket ochtexterna kan eleven i viss utsträckningvälja och använda sig av strategier förlyssnande och läsning.Eleven kan förstå helheten ochuppfattar väsentliga detaljer i tydligttalad, enkel engelska i lugnt temposamt i enkla texter om vardagliga ochvälbekanta ämnen. Eleven visar sinförståelse genom att översiktligtredogöra för och kommenterainnehållet och detaljer samt genom attmed gott resultat agera utifrånbudskap och instruktioner i innehållet.För att underlätta sin förståelse avinnehållet i det talade språket ochtexterna kan eleven i viss utsträckningvälja och använda sig av strategier förlyssnande och läsning.Eleven kan förstå det huvudsakligainnehållet och uppfatta tydliga detaljeri talad engelska i måttligt tempo samt ilättillgängliga texter i olika genrer.Eleven visar sin förståelse genom attöversiktligt redogöra för, diskutera ochkommentera innehåll och detaljer samtgenom att med godtagbart resultatagera utifrån budskap och instruktioneri innehållet. För att underlätta sinförståelse av innehållet i det taladespråket och texterna kan eleven väljaoch använda sig av någon strategi förlyssnande och läsning.Eleven kan förstå det huvudsakligainnehållet och uppfatta väsentligadetaljer i talad engelska i måttligt temposamt i lättillgängliga texter i olika genrer.Eleven visar sin förståelse genom attvälgrundat redogöra för, diskutera ochkommentera innehåll och detaljer samtgenom att med tillfredställande resultatagera utifrån budskap och instruktioner iinnehållet. För att underlätta sinförståelse av innehållet i det taladespråket och texterna kan eleven i vissutsträckning välja och använda sig avstrategier för lyssnande och läsning.Eleven kan förstå såväl helhet somdetaljer i talad engelska i måttligt temposamt i lättillgängliga texter i olika genrer.Eleven visar sin förståelse genom attvälgrundat och nyanserat redogöra för,diskutera och kommentera innehåll ochdetaljer samt genom att med gottresultat agera utifrån budskap ochinstruktioner i innehållet. För attunderlätta sin förståelse av innehållet idet talade språket och texterna kaneleven i viss utsträckning välja ochanvända sig av strategier för lyssnandeoch läsning.Eleven kan välja texter och talatspråk av enkel karaktär och frånolika medier samt med vissrelevans använda det valdamaterialet i sin egen produktionoch interaktion.Eleven kan välja texter och talat språkav enkel karaktär och från olika mediersamt på ett relevant sätt använda detvalda materialet i sin egen produktionoch interaktion.Eleven kan välja texter och talat språkav enkel karaktär och från olika mediersamt på ett relevant och effektivt sättanvända det valda materialet i sin egenproduktion och interaktion.Eleven kan välja texter och talat språkfrån olika medier samt med vissrelevans använda det valda materialet isin egen produktion och interaktion.Eleven kan välja texter och talat språkfrån olika medier samt på ett relevantsätt använda det valda materialet i sinegen produktion och interaktion.Eleven kan välja texter och talat språkfrån olika medier samt på ett relevantoch effektivt sätt använda det valdamaterialet i sin egen produktion ochinteraktion.I muntliga och skriftligaframställningar av olika slag kaneleven formulera sig enkelt ochbegripligt med fraser ochmeningar. För att förtydliga ochvariera sin kommunikation kaneleven bearbeta, och göra enstakaenkla förbättringar av, egnaframställningar.I muntliga och skriftliga framställningarav olika slag kan eleven formulera sigenkelt, relativt tydligt och till viss delsammanhängande. För att förtydligaoch variera sin kommunikation kaneleven bearbeta och göra enklaförbättringar av egna framställningar.I muntliga och skriftliga framställningarav olika slag kan eleven formulera sigenkelt, relativt tydligt och relativtsammanhängande. För att förtydligaoch variera sin kommunikation kaneleven bearbeta, och göra enklaförbättringar av, egna framställningar.I muntliga och skriftliga framställningar iolika genrer kan eleven formulera sigenkelt, begripligt och relativtsammanhängande. För att förtydligaoch variera sin kommunikation kaneleven bearbeta och göra enklaförbättringar av egna framställningar.I muntliga och skriftliga framställningar iolika genrer kan eleven formulera sigrelativt varierat, relativt tydligt ochrelativt sammanhängande. Elevenformulerar sig även med visst flyt och inågon mån anpassat till syfte, mottagareoch situation. För att förtydliga ochvariera sin kommunikation kan elevenbearbeta, och göra välgrundadeförbättringar av, egna framställningar.I muntliga och skriftliga framställningar iolika genrer kan eleven formulera sigrelativt varierat, tydligt ochsammanhängande. Eleven formulerar sigäven med flyt och viss anpassning tillsyfte, mottagare och situation. För attförtydliga och variera sin kommunikationkan eleven bearbeta och göravälgrundade förbättringar av egnaframställningar.I muntlig och skriftlig interaktion kaneleven uttrycka sig enkelt ochbegripligt med ord, fraser ochmeningar. Dessutom kan elevenvälja och använda sig av någonstrategi som löser problem i ochförbättrar interaktionen.I muntlig och skriftlig interaktion kaneleven uttrycka sig enkelt och relativttydligt med ord, fraser och meningar.Dessutom kan eleven välja ochanvända sig av några olika strategiersom löser problem i och förbättrarinteraktionen.I muntlig och skriftlig interaktion kaneleven uttrycka sig enkelt och tydligtmed ord, fraser och meningar samt inågon mån anpassat till syfte,mottagare och situation. Dessutomkan eleven välja och använda sig avflera olika strategier som löserproblem i och förbättrar interaktionen.I muntlig och skriftlig interaktion i olikasammanhang kan eleven uttrycka sigbegripligt och enkelt samt i någonmån anpassat till syfte, mottagare ochsituation. Dessutom kan eleven väljaoch använda sig av i huvudsakfungerande strategier som i viss månlöser problem i och förbättrarinteraktionen.I muntlig och skriftlig interaktion i olikasammanhang kan eleven uttrycka sigtydligt och med visst flyt samt med vissanpassning till syfte, mottagare ochsituation. Dessutom kan eleven välja ochanvända sig av fungerande strategiersom löser problem i och förbättrarinteraktionen.I muntlig och skriftlig interaktion i olikasammanhang kan eleven uttrycka sigtydligt och med flyt samt med vissanpassning till syfte, mottagare ochsituation. Dessutom kan eleven välja ochanvända sig av väl fungerande strategiersom löser problem i och förbättrarinteraktionen och för den framåt på ettkonstruktivt sätt.Eleven kommenterar i enkel formnågra företeelser i olikasammanhang och områden därengelska används, och kan då ocksågöra enkla jämförelser med egnaerfarenheter och kunskaper.Eleven kommenterar i enkel formnågra företeelser i olika sammanhangoch områden där engelska används,och kan då också göra enklajämförelser med egna erfarenheteroch kunskaper.Eleven kommenterar översiktligtnågra företeelser i olika sammanhangoch områden där engelska används,och kan då också göra enklajämförelser med egna erfarenheteroch kunskaper.Eleven diskuterar översiktligt någraföreteelser i olika sammanhang ochområden där engelska används, ochkan då också göra enkla jämförelsermed egna erfarenheter och kunskaperEleven diskuterar utförligt någraföreteelser i olika sammanhang ochområden där engelska används, och kandå också göra välutvecklade jämförelsermed egna erfarenheter och kunskaper.Eleven diskuterar utförligt och nyanseratnågra företeelser i olika sammanhang ochområden där engelska används, och kandå också göra välutvecklade ochnyanserade jämförelser med egnaerfarenheter och kunskaper.

HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP LGR 11Livet i hem och familj har en central betydelse för människan. Våra vanor i hemmet påverkar såväl individens och familjens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om konsumentfrågor och arbetet i hemmet ger människor viktigaverktyg för att skapa en fungerande vardag och kunna göra medvetna val som konsumenter med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö.SyfteUndervisningen i ämnet hem-och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar ska elevernages möjlighet att utveckla ett kunnande som rör mat och måltider. Undervisningen ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin initiativförmåga och kreativitet vid matlagning, skapande av måltider och andra uppgifter i hemmet.Genom undervisningen ska eleverna få möjlighet att utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa, välbefinnande och gemensamma resurser. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper omkonsumtionens villkor, om sparande, krediter och lån. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att göra välgrundade val när det gäller privatekonomi och kunna hantera olika problem och situationer som en ung konsument kan ställas inför.Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om, och ges möjligheter att reflektera över, jämställdhet och arbetsfördelning i hemmet. Undervisningen ska även ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om kulturellavariationer och traditioner i olika hushåll.Genom undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att๏ planera och tillaga mat och måltider för olika situationer och sammanhang,๏ hantera och lösa praktiska situationer i hemmet, och๏ värdera val och handlingar i hemmet och som konsument samt utifrån perspektivet hållbar utveckling.Centralt innehållI årskurs 1–6 I årskurs 7–9Mat, mål)der och hälsa Konsum)on och ekonomi Miljö och livss)l • Recept och instruktioner och hur de kan läsas och följas samt vanliga ord och begrepp för bakningoch matlagning.• Bakning och matlagning och olika metoder för detta.• Planering och organisering av arbetet vid tillagning av måltider och andra uppgifter i hemmet.• Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid bakning och matlagning och hur dessaanvänds på ett säkert sätt.• Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel.• Olika verktyg som stöd för planering av varierade och balanserade måltider samt hur måltider kanfördelas över en dag.• Måltidens betydelse för gemenskap.• Ungas ekonomi, sparande och konsumtion.• Skillnaden mellan reklam och objektiv konsumentinformation.• Jämförelser av några vanliga varor, till exempel utifrån jämförpris.• Några olika miljömärkningar av produkter och deras betydelse.• Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö ochhälsa.• Återvinning i hemmet och i närområdet och hur den fungerar.• Olika mattraditioner, till exempel vid firande av högtider.• Jämförelser av recept och beräkning av mängder vid matlagning. Skapande av egna recept.• Bakning och matlagning och olika metoder för detta. Hur valet av metod påverkar arbetsprocessen och resultatet.• Planering och organisering av arbetet vid matlagning och andra uppgifter i hemmet.• Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid bakning och matlagning och hur dessa används på ett funktionellt ochsäkert sätt.• Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel.• Individuella behov av energi och näring, till exempel vid idrottande, samt hur måltider kan komponeras efter olika behov.• Hur man kan arrangera måltider och måltidens betydelse för gemenskap och välbefinnande.• Ungas privatekonomi, till exempel att handla över Internet, att låna pengar, att handla på kredit eller avbetalning och att tecknaabonnemang.• Hushållets ekonomi och att beräkna kostnaden för boende, konsumtion, resor och krediter.• Konsumenters rättigheter och skyldigheter.• Reklamens och mediernas påverkan på individers och gruppers konsumtionsvanor.• Ställningstaganden vid val av varor och tjänster, till exempel vid inköp av kläder, livsmedel och resor utifrån perspektivenekonomisk, social och miljömässig hållbarhet.• Jämförelser av produkter utifrån några olika aspekter, till exempel pris och kvalitet.• Hur livsmedel och andra varor produceras och transporteras och hur de påverkar miljö och hälsa.• Hur man kan hushålla med och ta vara på livsmedel och andra förbrukningsvaror i hemmet.• Tvätt och rengöring samt olika rutiner och metoder för detta.• Arbetsfördelning i hemmet ur ett jämställdhetsperspektiv.• Aktuella samhällsfrågor som rör privatekonomi, mat och hälsa.• Olika mattraditioner, deras ursprung och betydelse.

HKKKunskapskrav för betyget i slutet av årskurs 6 Kunskapskrav för betyget i slutet av årskurs 9E C A E C AEleven kan tillaga enkla måltideroch genomföra andra uppgiftersom hör samman med måltiden,och gör det med viss anpassningtill aktivitetens krav. I arbetet kaneleven använda metoder,livsmedel och redskap på ett ihuvudsak fungerande och säkertsätt.Eleven kan tillaga enkla måltideroch genomföra andra uppgiftersom hör samman med måltiden,och gör det med relativt godanpassning till aktivitetens krav. Iarbetet kan eleven användametoder, livsmedel och redskap påett relativt väl fungerande ochsäkert sätt.Eleven kan tillaga enkla måltideroch genomföra andra uppgiftersom hör samman med måltiden,och gör det med god anpassningtill aktivitetens krav. I arbetet kaneleven använda metoder,livsmedel och redskap på ett välfungerande och säkert sätt.Eleven kan planera och tillaga måltideroch genomföra andra uppgifter somförekommer i ett hem, och gör detmed viss anpassning till aktivitetenskrav. I arbetet kan eleven användametoder, livsmedel och utrustning påett säkert och i huvudsak fungerandesätt. Eleven väljer tillvägagångssätt ochger enkla motiveringar till sina valmed hänsyn till aspekterna hälsa,ekonomi och miljö.Eleven kan planera och tillagamåltider och genomföra andrauppgifter som förekommer i etthem, och gör det med relativt godanpassning till aktivitetens krav. Iarbetet kan eleven användametoder, livsmedel och utrustning påett säkert och relativt välfungerande sätt. Eleven väljertillvägagångssätt och ger utvecklademotiveringar till sina val med hänsyntill aspekterna hälsa, ekonomi ochmiljö.Eleven kan planera och tillaga måltideroch genomföra andra uppgifter somförekommer i ett hem, och gör detmed god anpassning till aktivitetenskrav. I arbetet kan eleven användametoder, livsmedel och utrustning påett säkert och väl fungerande sätt.Eleven väljer tillvägagångssätt och gervälutvecklade motiveringar till sina valmed hänsyn till aspekterna hälsa,ekonomi och miljö.Eleven kan också ge enklaomdömen om arbetsprocessenoch resultatet. Därutöver kaneleven föra enkla resonemangom varierade och balanserademåltider.Eleven kan också ge utveckladeomdömen om arbetsprocessenoch resultatet. Därutöver kaneleven föra utveckladeresonemang om varierade ochbalanserade måltider.Eleven kan också gevälutvecklade omdömen omarbetsprocessen och resultatet.Därutöver kan eleven föravälutvecklade resonemang omvarierade och balanserademåltider.Eleven kan också ge enkla omdömenom arbetsprocessen och resultatet.Därutöver kan eleven föra enkla ochtill viss del underbyggda resonemangom hur varierade och balanserademåltider kan sättas samman ochanpassas till individuella behov.Eleven kan också ge utveckladeomdömen om arbetsprocessen ochresultatet. Därutöver kan eleven förautvecklade och relativt välunderbyggda resonemang om hurvarierade och balanserade måltiderkan sättas samman och anpassas tillindividuella behov.Eleven kan också ge välutveckladeomdömen om arbetsprocessen ochresultatet. Därutöver kan eleven föravälutvecklade och väl underbyggdaresonemang om hur varierade ochbalanserade måltider kan sättassamman och anpassas till individuellabehov.Eleven kan föra enklaresonemang om relationenmellan konsumtion ochprivatekonomi samt om någravanligt förekommande varor ochjämför då varorna utifrån deraspris, miljö- och hälsopåverkan.Dessutom för eleven enklaresonemang om skillnadermellan reklam ochkonsumentinformation.Eleven kan föra utveckladeresonemang om relationen mellankonsumtion och privatekonomisamt om några vanligtförekommande varor och jämfördå varorna utifrån deras pris, miljöochhälsopåverkan.Dessutom för eleven utveckladeresonemang om skillnader mellanreklam och konsumentinformation.Eleven kan föra välutveckladeresonemang om relationenmellan konsumtion ochprivatekonomi samt om någravanligt förekommande varor ochjämför då varorna utifrån deraspris, miljö- och hälsopåverkan.Dessutom för elevenvälutvecklade resonemang omskillnader mellan reklam ochkonsumentinformationEleven gör jämförelser mellan olikakonsumtionsalternativ och för dåenkla resonemang med viss kopplingtill konsekvenser för privatekonomi.Eleven kan beskriva och föra enklaresonemang om grundlägganderättigheter och skyldigheter förkonsumenter och ge exempel på hurde används i olikakonsumtionssituationer.Eleven gör jämförelser mellan olikakonsumtionsalternativ och för dåutvecklade resonemang med relativtgod koppling till konsekvenser förprivatekonomi. Eleven kan beskrivaoch föra utvecklade resonemang omgrundläggande rättigheter ochskyldigheter för konsumenter och geexempel på hur de används i olikakonsumtionssituationer.Eleven gör jämförelser mellan olikakonsumtionsalternativ och för dåvälutvecklade resonemang med godkoppling till konsekvenser förprivatekonomi. Eleven kan beskrivaoch föra välutvecklade resonemangom grundläggande rättigheter ochskyldigheter för konsumenter och geexempel på hur de används i olikakonsumtionssituationer.Eleven kan föra enkla och till viss delunderbyggda resonemang kringkonsekvenser av olika konsumtionsvaloch handlingar i hemmet utifrånfrågor som rör en hållbar social,ekonomisk och ekologisk utveckling.Eleven kan föra utvecklade ochrelativt väl underbyggdaresonemang kring konsekvenser avolika konsumtionsval och handlingar ihemmet utifrån frågor som rör enhållbar social, ekonomisk ochekologisk utveckling.Eleven kan föra välutvecklade och välunderbyggda resonemang kringkonsekvenser av olika konsumtionsvaloch handlingar i hemmet utifrånfrågor som rör en hållbar social,ekonomisk och ekologisk utveckling.

IDROTT OCH HÄLSA LGR 11Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om vi blir fysiskt aktiva senare i livet. Att ha färdigheter i och kunskaper om idrott och hälsa är en tillgång för bådeindividen och samhället.SyfteUndervisningen i ämnet idrott och hälsa ska syfta till att eleverna utvecklar allsidiga rörelseförmågor och intresse för att vara fysiskt aktiva och vistas i naturen. Genom undervisningen ska eleverna få möta många olika slags aktivteter. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper omvad som påverkar den fysiska förmågan och hur man kan påverka sin hälsa genom hela livet. Eleverna ska även ges förutsättningar för att utveckla goda levnadsvanor samt ges kunskaper om hur fysisk aktivitet förhåller sig till psykiskt och fysiskt välbefinnande.Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper i att planera, genomföra och värdera olika rörelseaktiviteter. Eleverna ska genom undervisningen också utveckla kunskaper om begrepp som beskriver fysiska aktiviteter och ges förutsättningar att ta ställning i frågor som röridrott, hälsa och livsstil. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin samarbetsförmåga och respekt för andra. Undervisningen ska skapa förutsättningar för alla elever att under hela sin skoltid kontinuerligt delta i skolans fysiska aktiviteter och bidra till att elevernautvecklar en god kroppsuppfattning och tilltro till sin egen fysiska förmåga.Genom undervisningen ska eleverna utveckla förmågan att vistas i utemiljöer och naturen under olika årstider och få förståelse för värdet av ett aktivt friluftsliv. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om risker och säkerhetsfaktorer i samband med fysiskaaktiviteter och hur man agerar i nödsituationer.Genom undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att๏ röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang,๏ planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktivteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil,๏ genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer, och๏ förebygga risker vid fysisk aktivitet samt hantera nödsituationer på land och i vatten.Centralt innehållI årskurs 1–3 I årskurs 4–6 I årskurs 7–9Rörelse• Grovmotoriska grundformer, till exempel springa, hoppaoch klättra. Deras sammansatta former i redskapsövningar,lekar, danser och rörelser till musik, såväl inomhus somutomhus.• Enkla lekar och danser och deras regler.• Takt och rytm i lekar, danser och rörelser till musik.• Lekar och rörelser i vatten. Att balansera, flyta och simma imag- och ryggläge.• Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap och andraredskap.• Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser tillmusik.• Takt och rytm i lekar, danser och rörelser till musik.• Simning i mag- och ryggläge.• Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser tillmusik.• Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteterpåverkar rörelseförmågan och hälsan.• Traditionella och moderna danser samt rörelse- och träningsprogram till musik.• Olika simsätt i mag- och ryggläge.Hälsa och livss0l• Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av lek,hälsa, natur- och utevistelser.• Kroppsliga och mentala effekter av några olika träningsformer.• Kulturella och geografiska förhållanden i närmiljön som påverkar och möjliggör valetav fysiska aktiviteter.• Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen.• Ord och begrepp för och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter ochträningsformer.• Förebyggande av skador, till exempel genom uppvärmning.• Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av olika fysiska aktiviteter ochträningsformer, levnadsvanor, kroppsuppfattning och självbild.• Arbetsställningar och belastning till exempel vid fysiska aktiviteter och förebyggande av skador,genom till exempel allsidig träning.• Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa och sambandet mellanberoendeframkallande medel och ohälsa.• Kroppsideal inom idrotten och i samhället i övrigt. Dopning och vilka lagar och regler som reglerardetta.• Första hjälpen och hjärt- och lungräddning.• Hur individens val av idrotter och andra fysiska aktiviteter påverkas av olika faktorer, till exempel avkön.Frilu3sliv och utevistelse• Att orientera sig i närmiljön och enkla kartorsuppbyggnad. Begrepp som beskriver rumsuppfattning.• Lekar och rörelse i natur- och utemiljö.• Allemansrättens grunder.• Säkerhet och hänsynstagande i samband med lekar, speloch vid natur- och utevistelser.• Att orientera i den närliggande natur- och utemiljön med hjälp av kartor. Kartorsuppbyggnad och symboler.• Lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande natur- och utemiljöer under olikaårstider.• Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten.• Säkerhet och hänsynstagande vid träning, lek, spel, idrott, natur- och utevistelser.• Badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hantering av nödsituationer vid vattenmed hjälpredskap.• Att orientera i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering.• Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras.• Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten.• Kulturella traditioner i samband med friluftsliv och utevistelse.• Badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hantering av nödsituationer i och vid vatten medalternativa hjälpredskap, enligt principen för förlängda armen.

IDHKunskapskrav för betyget i slutet av årskurs 6 Kunskapskrav för betyget i slutet av årskurs 9E C A E C AEleven kan delta i lekar, spel ochidrotter som innefattarsammansatta motoriskagrundformer i olika miljöer ochvarierar och anpassar sinarörelser till viss del tillaktiviteten. I rörelser till musikoch i danser anpassar eleven tillviss del sina rörelser till takt ochrytm. Eleven kan även simma200 meter varav 50 meter iryggläge.Eleven kan delta i lekar, spel ochidrotter som innefattarsammansatta motoriskagrundformer i olika miljöer ochvarierar och anpassar sina rörelserrelativt väl till aktiviteten. I rörelsertill musik och i danser anpassareleven sina rörelser relativt väl tilltakt och rytm. Eleven kan ävensimma 200 meter varav 50 meter iryggläge.Eleven kan delta i lekar, spel ochidrotter som innefattarsammansatta motoriskagrundformer i olika miljöer ochvarierar och anpassar sina rörelserväl till aktiviteten. I rörelser till musikoch i danser anpassar eleven sinarörelser väl till takt och rytm.Eleven kan även simma 200 metervarav 50 meter i ryggläge.Eleven kan delta i lekar, spel ochidrotter som innefattar komplexarörelser i olika miljöer och varieraroch anpassar sina rörelser till vissdel till aktiviteten ochsammanhanget. I danser ochrörelse- och träningsprogram tillmusik anpassar eleven till viss delsina rörelser till takt, rytm ochsammanhang. Eleven kan ävensimma 200 meter varav 50 meter iryggläge.Eleven kan delta i lekar, spel ochidrotter som innefattar komplexarörelser i olika miljöer och varieraroch anpassar sina rörelser relativtväl till aktiviteten ochsammanhanget. I danser och rörelseochträningsprogram till musikanpassar eleven sina rörelserrelativt väl till takt, rytm ochsammanhang. Eleven kan även simma200 meter varav 50 meter i ryggläge.Eleven kan delta i lekar, spel ochidrotter som innefattar komplexarörelser i olika miljöer och varieraroch anpassar sina rörelser väl tillaktiviteten och sammanhanget. Idanser och rörelse- ochträningsprogram till musik anpassareleven sina rörelser väl till takt, rytmoch sammanhang. Eleven kan ävensimma 200 meter varav 50 meter iryggläge.Eleven kan samtala om egnaupplevelser av fysiska aktiviteteroch för då enkla och till viss delunderbyggda resonemang kringhur aktiviteterna kan påverkahälsan och den fysiska förmågan.Eleven kan samtala om egnaupplevelser av fysiska aktiviteteroch för då utvecklade och relativtväl underbyggda resonemang kringhur aktiviteterna kan påverkahälsan och den fysiska förmågan.Eleven kan samtala om egnaupplevelser av fysiska aktiviteter ochför då välutvecklade och välunderbyggda resonemang kring huraktiviteterna kan påverka hälsanoch den fysiska förmågan.Eleven kan på ett i huvudsakfungerande sätt sätta upp mål föroch planera träning och andrafysiska aktiviteter. Eleven kan ävenutvärdera aktiviteterna genom attsamtala om egna upplevelser ochföra enkla och till viss delunderbyggda resonemang om huraktiviteterna tillsammans med kostoch andra faktorer kan påverkahälsan och den fysiska förmågan.Eleven kan på ett relativt välfungerande sätt sätta upp mål föroch planera träning och andra fysiskaaktiviteter. Eleven kan även utvärderaaktiviteterna genom att samtala omegna upplevelser och föra utveckladeoch relativt väl underbyggdaresonemang om hur aktiviteternatillsammans med kost och andrafaktorer kan påverka hälsan och denfysiska förmågan.Eleven kan på ett väl fungerande sättsätta upp mål för och planera träningoch andra fysiska aktiviteter. Elevenkan även utvärdera aktiviteternagenom att samtala om egnaupplevelser och föra välutveckladeoch väl underbyggda resonemang omhur aktiviteterna tillsammans medkost och andra faktorer kan påverkahälsan och den fysiska förmågan.Eleven kan genomföra olikaaktiviteter i natur och utemiljömed viss anpassning till olikaförhållanden och tillallemansrättens regler. Dessutomkan eleven med viss säkerhetorientera sig i bekanta miljöermed hjälp av kartor.Eleven kan genomföra olikaaktiviteter i natur och utemiljö medrelativt god anpassning till olikaförhållanden och tillallemansrättens regler. Dessutomkan eleven med relativt godsäkerhet orientera sig i bekantamiljöer med hjälp av kartor.Eleven kan genomföra olikaaktiviteter i natur och utemiljö medgod anpassning till olikaförhållanden och till allemansrättensregler. Dessutom kan eleven medgod säkerhet orientera sig ibekanta miljöer med hjälp av kartor.Eleven planerar och genomförfriluftsaktiviteter med vissanpassning till olika förhållanden,miljöer och regler. Dessutom kaneleven med viss säkerhet orienterasig i okända miljöer och använderdå kartor och andra hjälpmedel.Eleven planerar och genomförfriluftsaktiviteter med relativt godanpassning till olika förhållanden,miljöer och regler. Dessutom kaneleven med relativt god säkerhetorientera sig i okända miljöer ochanvänder då kartor och andrahjälpmedel.Eleven planerar och genomförfriluftsaktiviteter med god anpassningtill olika förhållanden, miljöer ochregler. Dessutom kan eleven med godsäkerhet orientera sig i okändamiljöer och använder då kartor ochandra hjälpmedel.Eleven kan ge enklabeskrivningar av hur manförebygger skador som ärförknippade med lekar, spel ochidrotter.Eleven kan ge utveckladebeskrivningar av hur manförebygger skador som ärförknippade med lekar, spel ochidrotter.Eleven kan ge välutveckladebeskrivningar av hur manförebygger skador som ärförknippade med lekar, spel ochidrotter.Eleven kan på ett i huvudsakfungerande sätt förebygga skadorgenom att förutse och ge enklabeskrivningar av risker som ärförknippade med olika fysiskaaktiviteter.Eleven kan på ett relativt välfungerande sätt förebygga skadorgenom att förutse och ge utveckladebeskrivningar av risker som ärförknippade med olika fysiskaaktiviteter.Eleven kan på ett väl fungerande sättförebygga skador genom att förutseoch ge välutvecklade beskrivningar avrisker som är förknippade med olikafysiska aktiviteter.Dessutom kan eleven hanteranödsituationer vid vatten medhjälpredskap under olika årstider.Dessutom kan eleven hanteranödsituationer vid vatten medhjälpredskap under olika årstider.Dessutom kan eleven hanteranödsituationer vid vatten medhjälpredskap under olika årstider.Dessutom kan eleven hanteranödsituationer vid vatten medalternativa hjälpredskap under olikaårstider.Dessutom kan eleven hanteranödsituationer vid vatten medalternativa hjälpredskap under olikaårstider.Dessutom kan eleven hanteranödsituationer vid vatten medalternativa hjälpredskap under olikaårstider.

MATEMATIK LGR 11Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk verksamhet är till sin art en kreativ, reflekterande och problemlösande aktivitet som är nära kopplad till densamhälleliga, sociala och tekniska utvecklingen. Kunskaper i matematik ger människor förutsättningar att fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer och ökar möjligheterna att delta i samhällets beslutsprocesser.SyfteUndervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Den skaockså ge eleverna möjlighet att uppleva estetiska värden i möten med matematiska mönster, former och samband.Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper för att kunna formulera och lösa problem samt reflektera över och värdera valda strategier, metoder, modeller och resultat. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla kunskaper för att kunna tolka vardagliga och matematiska situationer samt beskriva ochformulera dessa med hjälp av matematikens uttrycksformer.Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förtrogenhet med grundläggande matematiska begrepp och metoder och deras användbarhet. Vidare ska eleverna genom undervisningen ges möjligheter att utveckla kunskaper i att använda digital teknik för att kunna undersöka problemställningar, göraberäkningar och för att presentera och tolka data.Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förmågan att argumentera logiskt och föra matematiska resonemang. Eleverna ska genom undervisningen också ges möjlighet att utveckla en förtrogenhet med matematikens uttrycksformer och hur dessa kan användas för att kommunicera om matematik i vardagliga ochmatematiska sammanhang.Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om historiska sammanhang där viktiga begrepp och metoder i matematiken har utvecklats. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjligheter att reflektera över matematikens betydelse, användning och begränsning i vardagslivet, i andraskolämnen och under historiska skeenden och därigenom kunna se matematikens sammanhang och relevans.Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att๏ formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,๏ använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,๏ välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,๏ föra och följa matematiska resonemang, och๏ använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.Centralt innehållI årskurs 1–3 I årskurs 4–6 I årskurs 7–9Taluppfa'ning och tals användning• Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas föratt ange antal och ordning.• Hur positionssystemet kan användas för att beskriva naturliga tal. Symboler för tal ochsymbolernas utveckling i några olika kulturer genom historien.• Del av helhet och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samthur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.• Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer.• De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.• Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkningoch vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas användning i olikasituationer.• Rimlighetsbedömning vid enkla beräkningar och uppskattningar.• Rationella tal och deras egenskaper.• Positionssystemet för tal i decimalform. Det binära talsystemet och talsystem som använts i några kulturer genom historien,till exempel den babyloniska.• Tal i bråk- och decimalform och deras användning i vardagliga situationer.• Tal i procentform och deras samband med tal i bråk- och decimalform.• Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vidberäkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas användning i olika situationer.• Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer.• Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska situationer.• Talsystemets utveckling från naturliga tal till reella tal. Metoder för beräkningar som använts i olikahistoriska och kulturella sammanhang.• Potensform för att uttrycka små och stora tal samt användning av prefix.• Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkningsamt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital teknik. Metodernas användning i olika situationer.• Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och matematiska situationer ochinom andra ämnesområden.Algebra• Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.• Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas ochuttryckas.• Obekanta tal och deras egenskaper samt situationer där det finns behov av att beteckna ett obekant tal med en symbol.• Enkla algebraiska uttryck och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven.• Metoder för enkel ekvationslösning.• Hur mönster i talföljder och geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas.• Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska uttryck, formler och ekvationer.• Algebraiska uttryck, formler och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven.• Metoder för ekvationslösning.Geometri• Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar,cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggandegeometriska egenskaper hos dessa objekt.• Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning.• Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.• Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.• Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym ochtid med vanliga nutida och äldre måttenheter.• Grundläggande geometriska objekt däribland polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock samt derasinbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.• Konstruktion av geometriska objekt. Skala och dess användning i vardagliga situationer.• Symmetri i vardagen, i konsten och i naturen samt hur symmetri kan konstrueras.• Metoder för hur omkrets och area hos olika tvådimensionella geometriska figurer kan bestämmas och uppskattas.• Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym, massa, tid och vinkel med vanliga måttenheter. Mätningar medanvändning av nutida och äldre metoder.• Geometriska objekt och deras inbördes relationer. Geometriska egenskaper hos dessa objekt.• Avbildning och konstruktion av geometriska objekt. Skala vid förminskning och förstoring av två- ochtredimensionella objekt.• Likformighet och symmetri i planet.• Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt enhetsbyten i sambandmed detta.• Geometriska satser och formler och behovet av argumentation för deras giltighet.Sannolikhet och sta

MAKunskapskrav för godtagbarakunskaper i slutet av årskurs 3Kunskapskrav för betyget i slutet av årskurs 6 Kunskapskrav för betyget i slutet av årskurs 9E C A E C AEleven kan lösa enkla problem i elevnärasituationer genom att välja och använda någonstrategi med viss anpassning till problemetskaraktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt och gerenkla omdömen om resultatens rimlighet.Eleven kan lösa enkla problem ielevnära situationer på ett i huvudsakfungerande sätt genom att välja ochanvända strategier och metoder medviss anpassning till problemetskaraktär. Eleven beskrivertillvägagångssätt på ett i huvudsakfungerande sätt och för enkla och tillviss del underbyggda resonemang omresultatens rimlighet i förhållande tillproblemsituationen samt kan bidra tillatt ge något förslag på alternativttillvägagångssätt.Eleven kan lösa enkla problem ielevnära situationer på ett relativt välfungerande sätt genom att välja ochanvända strategier och metoder medförhållandevis god anpassning tillproblemets karaktär. Eleven beskrivertillvägagångssätt på ett relativt välfungerande sätt och för utveckladeoch relativt väl underbyggdaresonemang om resultatens rimlighet iförhållande till problemsituationen samtkan ge något förslag på alternativttillvägagångssätt.Eleven kan lösa enkla problem ielevnära situationer på ettvälfungerande sätt genom att välja ochanvända strategier och metoder medgod anpassning till problemetskaraktär. Eleven beskrivertillvägagångssätt på ett välfungerandesätt och för välutvecklade och välunderbyggda resonemang omresultatens rimlighet i förhållande tillproblemsituationen samt kan geförslag på alternativa tillvägagångssätt.Eleven kan lösa olika problem i bekantasituationer på ett i huvudsakfungerande sätt genom att välja ochanvända strategier och metoder medviss anpassning till problemets karaktärsamt bidra till att formulera enklamatematiska modeller som kantillämpas i sammanhanget. Eleven förenkla och till viss del underbyggdaresonemang om val av tillvägagångssättoch om resultatens rimlighet iförhållande till problemsituationen samtkan bidra till att ge något förslag påalternativt tillvägagångssätt.Eleven kan lösa olika problem i bekantasituationer på ett relativt välfungerande sätt genom att välja ochanvända strategier och metoder medförhållandevis god anpassning tillproblemets karaktär samt formuleraenkla matematiska modeller som efternågon bearbetning kan tillämpas isammanhanget. Eleven för utveckladeoch relativt väl underbyggdaresonemang om tillvägagångssätt ochom resultatens rimlighet i förhållande tillproblemsituationen samt kan ge någotförslag på alternativt tillvägagångssätt.Eleven kan lösa olika problem ibekanta situationer på ettvälfungerande sätt genom att väljaoch använda strategier och metodermed god anpassning till problemetskaraktär samt formulera enklamatematiska modeller som kantillämpas i sammanhanget. Eleven förvälutvecklade och väl underbyggdaresonemang om tillvägagångssätt ochom resultatens rimlighet i förhållandetill problemsituationen samt kan geförslag på alternativa tillvägagångssätt.Eleven har grundläggande kunskaper ommatematiska begrepp och visar det genom attanvända dem i vanligt förekommande sammanhangpå ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kanbeskriva begreppens egenskaper med hjälp avsymboler och konkret material eller bilder. Elevenkan även ge exempel på hur några begrepprelaterar till varandra. Eleven har grundläggandekunskaper om naturliga tal och kan visa det genomatt beskriva tals inbördes relation samt genom attdela upp tal. Eleven visar grundläggande kunskaperom tal i bråkform genom att dela upp helheter iolika antal delar samt jämföra och namnge delarnasom enkla bråk. Dessutom kan eleven användagrundläggande geometriska begrepp och vanligalägesord för att beskriva geometriska objektsegenskaper, läge och inbördes relationer. Eleven kanäven använda och ge exempel på enklaproportionella samband i elevnära situationer.Eleven har grundläggande kunskaperom matematiska begrepp och visardet genom att använda dem ivälkända sammanhang på ett ihuvudsak fungerande sätt. Eleven kanäven beskriva olika begrepp med hjälpav matematiska uttrycksformer på etti huvudsak fungerande sätt. Ibeskrivningarna kan eleven växlamellan olika uttrycksformer samt föraenkla resonemang kring hurbegreppen relaterar till varandra.Eleven har goda kunskaper ommatematiska begrepp och visar detgenom att använda dem i bekantasammanhang på ett relativt välfungerande sätt. Eleven kan ävenbeskriva olika begrepp med hjälp avmatematiska uttrycksformer på ettrelativt väl fungerande sätt. Ibeskrivningarna kan eleven växlamellan olika uttrycksformer samt förautvecklade resonemang kring hurbegreppen relaterar till varandra.Eleven har mycket goda kunskaper ommatematiska begrepp och visar detgenom att använda dem i nyasammanhang på ett väl fungerandesätt. Eleven kan även beskriva olikabegrepp med hjälp av matematiskauttrycksformer på ett väl fungerandesätt. I beskrivningarna kan eleven växlamellan olika uttrycksformer samt föravälutvecklade resonemang kring hurbegreppen relaterar till varandra.Eleven har grundläggande kunskaperom matematiska begrepp och visar detgenom att använda dem i välkändasammanhang på ett i huvudsakfungerande sätt. Eleven kan ävenbeskriva olika begrepp med hjälp avmatematiska uttrycksformer på ett ihuvudsak fungerande sätt. Ibeskrivningarna kan eleven växla mellanolika uttrycksformer samt föra enklaresonemang kring hur begreppenrelaterar till varandra.Eleven har goda kunskaper ommatematiska begrepp och visar detgenom att använda dem i bekantasammanhang på ett relativt välfungerande sätt. Eleven kan ävenbeskriva olika begrepp med hjälp avmatematiska uttrycksformer på ettrelativt väl fungerande sätt. Ibeskrivningarna kan eleven växla mellanolika uttrycksformer samt förautvecklade resonemang kring hurbegreppen relaterar till varandra.Eleven har mycket goda kunskaperom matematiska begrepp och visardet genom att använda dem i nyasammanhang på ett väl fungerandesätt. Eleven kan även beskriva olikabegrepp med hjälp av matematiskauttrycksformer på ett väl fungerandesätt. I beskrivningarna kan elevenväxla mellan olika uttrycksformersamt föra välutvecklade resonemangkring hur begreppen relaterar tillvarandra.Eleven kan välja och använda i huvudsakfungerande matematiska metoder med vissanpassning till sammanhanget för att göra enklaberäkningar med naturliga tal och lösa enklarutinuppgifter med tillfredställande resultat. Elevenkan använda huvudräkning för att genomföraberäkningar med de fyra räknesätten när talen ochsvaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt förberäkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde. Vidaddition och subtraktion kan eleven välja ochanvända skriftliga räknemetoder medtillfredställande resultat när talen och svaren liggerinom heltalsområdet 0-200. Eleven kan även avbildaoch, utifrån instruktioner, konstruera enklageometriska objekt samt hantera enklamatematiska likheter och använder dålikhetstecknet på ett fungerande sätt. Eleven kangöra enkla mätningar, jämförelser ochuppskattningar av längder, massor, volymer och tideroch använder vanliga måttenheter för att uttryckaresultatetEleven kan välja och använda ihuvudsak fungerande matematiskametoder med viss anpassning tillsammanhanget för att göra enklaberäkningar och lösa enklarutinuppgifter inom aritmetik, algebra,geometri, sannolikhet, statistik samtsamband och förändring medtillfredställande resultat.Eleven kan välja och användaändamålsenliga matematiska metodermed relativt god anpassning tillsammanhanget för att göra enklaberäkningar och lösa enklarutinuppgifter inom aritmetik, algebra,geometri, sannolikhet, statistik samtsamband och förändring med gottresultat.Eleven kan välja och användaändamålsenliga och effektivamatematiska metoder med godanpassning till sammanhanget för attgöra enkla beräkningar och lösa enklarutinuppgifter inom aritmetik, algebra,geometri, sannolikhet, statistik samtsamband och förändring med mycketgott resultat.Eleven kan välja och använda ihuvudsak fungerande matematiskametoder med viss anpassning tillsammanhanget för att göra beräkningaroch lösa rutinuppgifter inom aritmetik,algebra, geometri, sannolikhet, statistiksamt samband och förändring medtillfredställande resultat.Eleven kan välja och användaändamålsenliga matematiska metodermed relativt god anpassning tillsammanhanget för att göra beräkningaroch lösa rutinuppgifter inom aritmetik,algebra, geometri, sannolikhet, statistiksamt samband och förändring med gottresultat.Eleven kan välja och användaändamålsenliga och effektivamatematiska metoder med godanpassning till sammanhanget för attgöra beräkningar och lösarutinuppgifter inom aritmetik, algebra,geometri, sannolikhet, statistik samtsamband och förändring med mycketgott resultat.Eleven kan beskriva och samtala omtillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sättoch använder då konkret material, bilder, symboleroch andra matematiska uttrycksformer med vissanpassning till sammanhanget. Eleven kan dessutomvid olika slag av undersökningar i välkändasituationer avläsa och skapa enkla tabeller ochdiagram för att sortera och redovisa resultat.Eleven kan föra och följa matematiska resonemangom val av metoder och räknesätt samt om resultatsrimlighet, slumpmässiga händelser, geometriskamönster och mönster i talföljder genom att ställaoch besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.Eleven kan redogöra för och samtalaom tillvägagångssätt på ett i huvudsakfungerande sätt och använder dåbilder, symboler, tabeller, grafer ochandra matematiska uttrycksformermed viss anpassning tillsammanhanget. I redovisningar ochsamtal kan eleven föra och följamatematiska resonemang genom attställa frågor och framföra och bemötamatematiska argument på ett sättsom till viss del för resonemangenframåt.Eleven kan redogöra för och samtalaom tillvägagångssätt på ettändamålsenligt sätt och använder dåbilder, symboler, tabeller, grafer ochandra matematiska uttrycksformermed förhållandevis god anpassning tillsammanhanget. I redovisningar ochsamtal kan eleven föra och följamatematiska resonemang genom attställa frågor och framföra och bemötamatematiska argument på ett sätt somför resonemangen framåt.Eleven kan redogöra för och samtalaom tillvägagångssätt på ettändamålsenligt och effektivt sätt ochanvänder då bilder, symboler, tabeller,grafer och andra matematiskauttrycksformer med god anpassning tillsammanhanget. I redovisningar ochsamtal kan eleven föra och följamatematiska resonemang genom attställa frågor och framföra och bemötamatematiska argument på ett sätt somför resonemangen framåt ochfördjupar eller breddar dem.Eleven kan redogöra för och samtalaom tillvägagångssätt på ett i huvudsakfungerande sätt och använder dåsymboler, algebraiska uttryck, formler,grafer, funktioner och andramatematiska uttrycksformer med vissanpassning till syfte och sammanhang. Iredovisningar och diskussioner för ochföljer eleven matematiska resonemanggenom att framföra och bemötamatematiska argument på ett sätt somtill viss del för resonemangen framåt.Eleven kan redogöra för och samtalaom tillvägagångssätt på ettändamålsenligt sätt och använder dåsymboler, algebraiska uttryck, formler,grafer, funktioner och andramatematiska uttrycksformer medförhållandevis god anpassning till syfteoch sammanhang. I redovisningar ochdiskussioner för och följer elevenmatematiska resonemang genom attframföra och bemöta matematiskaargument på ett sätt som förresonemangen framåt.Eleven kan redogöra för och samtalaom tillvägagångssätt på ettändamålsenligt och effektivt sätt ochanvänder då symboler, algebraiskauttryck, formler, grafer, funktioner ochandra matematiska uttrycksformermed god anpassning till syfte ochsammanhang. I redovisningar ochdiskussioner för och följer elevenmatematiska resonemang genom attframföra och bemöta matematiskaargument på ett sätt som förresonemangen framåt och fördjupareller breddar dem.

MODERNA SPRÅK LGR 11Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse för olika sätt att leva. Kunskaper i flera språk ökar också individens möjligheter att ingå i olikasociala och kulturella sammanhang och att delta i internationellt studie- och arbetsliv.SyfteUndervisningen i ämnet moderna språk ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i målspråket och kunskaper om områden och sammanhang där språket används samt tilltro till sin förmåga att använda språket i olika situationer och för skilda syften.Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Denna förmåga innebär att förstå talat och skrivet språk, att kunna formulera sig och samspela med andra i tal och skrift och att kunna anpassa sitt språk till olika situationer, syften ochmottagare. I den kommunikativa förmågan ingår även språklig säkerhet och att kunna använda olika strategier för att stödja kommunikationen och lösa problem när språkkunskaperna inte räcker till.I mötet med talat språk och texter ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmågan att sätta innehållet i relation till egna erfarenheter, livsvillkor och intressen. Undervisningen ska även ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper om och förståelse för olika livsvillkor samt sociala ochkulturella företeelser i områden och i sammanhang där språket används.Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper i att söka, värdera, välja och tillägna sig innehållet i talat språk och texter från olika källor. De ska också ges förutsättningar att kunna använda olika hjälpmedel för lärande, förståelse, skapande och kommunikation. Undervisningenska stimulera elevernas intresse för språk och kulturer och förmedla nyttan av språkkunskaper.Genom undervisningen i ämnet moderna språk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att๏ förstå och tolka innehållet i talat språk och olika slags texter,๏ formulera sig och kommunicera i tal och skrift,๏ använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda,๏ anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och๏ reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där språket används.Centralt innehållKommunika)onens innehållLyssna och läsa – recep)onTala, skriva och samtala – produk)on och interak)onI årskurs 4–9, inom ramen för elevens val• Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.• Intressen, vardagliga situationer, personer och platser.• Åsikter och känslor.• Vardagsliv och levnadssätt i olika sammanhang och områden där språket används.• Tydligt talat språk och texter som är instruerande och beskrivande, till exempel från olikamedier.• Olika former av samtal och dialoger.• Berättelser och annan fiktion även i talad eller dramatiserad form samt sånger.• Muntlig och skriftlig information, till exempel på skyltar och i reklam.• Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och dra slutsatser om innehållet, till exempelmed hjälp av förförståelse.• Olika sätt att orientera sig i texter och talat språk från Internet och andra medier.• Språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer, stavning och interpunktioni det språk som eleverna möter.• Hur ord och fasta språkliga uttryck, till exempel artighetsfraser och tilltalsord, används i texteroch talat språk i olika situationer.• Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar i tal och skrift.• Strategier för att lösa språkliga problem i samtal, till exempel frågor, omformuleringar ochgester.• Språkliga företeelser för att förtydliga och berika kommunikationen som uttal och intonationsamt ord, grammatiska strukturer, stavning och interpunktion, artighetsfraser och andra fastaspråkliga uttryck.I årskurs 4–9, inom ramen för språkval• Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.• Vardagliga situationer, intressen, personer, platser, aktiviteter och händelser.• Åsikter, känslor och erfarenheter.• Vardagsliv, levnadssätt och sociala relationer i olika sammanhang och områden där språket används.• Tydligt talat språk och texter som är instruerande och beskrivande från olika medier.• Olika former av samtal, dialoger och intervjuer.• Berättelser och annan fiktion även i talad eller dramatiserad form samt sånger och dikter.• Muntlig och skriftlig information, till exempel reklam, tidtabeller och notiser.• Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och sammanhang i talat språk och texter, till exempel att anpassalyssnande och läsning till framställningens form och innehåll.• Olika sätt att söka och välja texter och talat språk från Internet och andra medier.• Språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer, stavning och interpunktion i det språk someleverna möter.• Hur ord och fasta språkliga uttryck, till exempel artighetsfraser och tilltalsord, används i texter och talat språk i olikasituationer.• Hur olika formuleringar används för att inleda och avsluta olika typer av framställningar och samtal.• Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar i sammanhängande tal och skrift.• Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket inte räcker till, till exempel omformuleringar.• Språkliga strategier för att delta i och bidra till samtal, till exempel frågor och bekräftande fraser och uttryck.• Språkliga företeelser för att förtydliga och berika kommunikationen som uttal och intonation, stavning ochinterpunktion, artighetsfraser och andra fasta språkliga uttryck samt grammatiska strukturer.

MSPRInom ramen för elevens val Kunskapskrav för betyget i slutet av årskurs 9Inom ramen för språkval Kunskapskrav för betyget i slutet av årskurs 9PR E C A E C AEleven kan förstå vanliga ord ochenkla fraser i tydligt talat, enkeltspråk i långsamt tempo samt ikorta, enkla texter om vardagligaoch välbekanta ämnen.Eleven kan förstå det huvudsakligainnehållet och uppfatta tydligadetaljer i tydligt talat, enkelt språk ilångsamt tempo samt i korta, enklatexter om vardagliga och välbekantaämnen.Eleven kan förstå det huvudsakligainnehållet och uppfatta väsentligadetaljer i tydligt talat, enkelt språk ilångsamt tempo samt i korta, enklatexter om vardagliga och välbekantaämnen.Eleven kan förstå det mestväsentliga av innehållet i tydligttalat, enkelt språk i lugnt temposamt i enkla texter om vardagligaoch välbekanta ämnen.Eleven kan förstå det huvudsakligainnehållet och uppfatta tydligadetaljer i tydligt talat, enkelt språk ilugnt tempo samt i enkla texterom vardagliga och välbekantaämnen.Eleven kan förstå helheten ochuppfatta väsentliga detaljer i tydligttalat, enkelt språk i lugnt temposamt i enkla texter om vardagligaoch välbekanta ämnen.Eleven visar sin förståelse genomatt i mycket enkel form redogöraför innehållet samt genom att medgodtagbart resultat agera utifrånbudskap och instruktioner iinnehållet. För att underlätta sinförståelse av innehållet i det taladespråket och texterna kan elevenvälja och använda sig av någonstrategi för lyssnande och läsning.Eleven kan välja texter och talatspråk av enkel karaktär och frånolika medier samt med vissrelevans använda det valdamaterialet i sin egen produktionoch interaktion.Eleven visar sin förståelse genom atti mycket enkel form redogöra förinnehåll och detaljer samt genom attmed tillfredsställande resultat agerautifrån budskap och instruktioner iinnehållet. För att underlätta sinförståelse av innehållet i det taladespråket och texterna kan eleven iviss utsträckning välja och användasig av strategier för lyssnande ochläsning. Eleven kan välja texter ochtalat språk av enkel karaktär och frånolika medier samt på ett relevantsätt använda det valda materialet isin egen produktion och interaktion.Eleven visar sin förståelse genom atti enkel form redogöra för innehålloch detaljer samt genom att medgott resultat agera utifrån budskapoch instruktioner i innehållet. För attunderlätta sin förståelse avinnehållet i det talade språket ochtexterna kan eleven i vissutsträckning välja och använda sigav strategier för lyssnande ochläsning. Eleven kan välja bland texteroch talat språk av enkel karaktäroch från olika medier samt på ettrelevant och effektivt sätt användadet valda materialet i sin egenproduktion och interaktion.Eleven visar sin förståelse genom atti enkel form redogöra för ochkommentera innehållet samt genomatt med godtagbart resultat agerautifrån budskap och instruktioner iinnehållet. För att underlätta sinförståelse av innehållet i det taladespråket och texterna kan elevenvälja och använda sig av någonstrategi för lyssnande och läsning.Eleven kan välja bland texter ochtalat språk av enkel karaktär och frånolika medier samt med viss relevansanvända det valda materialet i sinegen produktion och interaktion.Eleven visar sin förståelse genomatt i enkel form redogöra för ochkommentera innehåll och detaljersamt även genom att medtillfredsställande resultat agerautifrån budskap och instruktioner iinnehållet. För att underlätta sinförståelse av innehållet i det taladespråket och texterna kan eleven iviss utsträckning välja och användasig av strategier för lyssnande ochläsning. Eleven kan välja blandtexter och talat språk av enkelkaraktär och från olika mediersamt på ett relevant sätt användadet valda materialet i sin egenproduktion och interaktion.Eleven visar sin förståelse genom attöversiktligt redogöra för ochkommentera innehåll och detaljersamt genom att med gott resultatagera utifrån budskap ochinstruktioner i innehållet. För attunderlätta sin förståelse avinnehållet i det talade språket ochtexterna kan eleven i vissutsträckning välja och använda sigav strategier för lyssnande ochläsning. Eleven kan välja bland texteroch talat språk av enkel karaktär ochfrån olika medier samt på ettrelevant och effektivt sätt användadet valda materialet i sin egenproduktion och interaktion.I muntliga och skriftligaframställningar av olika slag kaneleven formulera sig enkelt ochbegripligt med enstaka ord ochfraser. För att förtydliga ochvariera sin kommunikation kaneleven bearbeta och göra enstakaenkla förbättringar av egnaframställningar. I muntlig ochskriftlig interaktion kan elevenuttrycka sig enkelt och begripligtmed enstaka ord och fraser.Dessutom kan eleven välja ochanvända sig av någon strategi somlöser problem i och förbättrarinteraktionen.I muntliga och skriftligaframställningar av olika slag kaneleven formulera sig enkelt ochrelativt tydligt med fraser ochmeningar. För att förtydliga ochvariera sin kommunikation kaneleven bearbeta och göra enstakaenkla förbättringar av egnaframställningar. I muntlig och skriftliginteraktion kan eleven uttrycka sigenkelt och begripligt med ord,fraser och meningar. Dessutom kaneleven välja och använda sig avnågra olika strategier som löserproblem i och förbättrarinteraktionen.I muntliga och skriftligaframställningar av olika slag kaneleven formulera sig enkelt, relativttydligt och till viss delsammanhängande. För att förtydligaoch variera sin kommunikation kaneleven bearbeta och göra enklaförbättringar av egnaframställningar. I muntlig och skriftliginteraktion kan eleven uttrycka sigenkelt och tydligt med ord, fraseroch meningar. Dessutom kaneleven välja och använda sig av fleraolika strategier som löser problem ioch förbättrar interaktionen.I muntliga och skriftligaframställningar av olika slag kaneleven formulera sig enkelt ochbegripligt med fraser ochmeningar. För att förtydliga ochvariera sin kommunikation kaneleven bearbeta och göra enstakaenkla förbättringar av egnaframställningar. I muntlig och skriftliginteraktion kan eleven uttrycka sigenkelt och begripligt med ord,fraser och meningar. Dessutom kaneleven välja och använda sig avnågon strategi som löser problem ioch förbättrar interaktionen.I muntliga och skriftligaframställningar av olika slag kaneleven formulera sig enkelt,relativt tydligt och till viss delsammanhängande. För attförtydliga och variera sinkommunikation kan elevenbearbeta och göra enklaförbättringar av egnaframställningar. I muntlig ochskriftlig interaktion kan elevenuttrycka sig enkelt och relativttydligt med ord, fraser ochmeningar. Dessutom kan elevenvälja och använda sig av några olikastrategier som löser problem i ochförbättrar interaktionen.I muntliga och skriftligaframställningar av olika slag kaneleven formulera sig enkelt, relativttydligt och relativtsammanhängande. För att förtydligaoch variera sin kommunikation kaneleven bearbeta och göra enklaförbättringar av egna framställningar.I muntlig och skriftlig interaktion kaneleven uttrycka sig enkelt ochtydligt med ord, fraser ochmeningar samt i någon månanpassat till syfte, mottagare ochsituation. Dessutom kan eleven väljaoch använda sig av flera olikastrategier som löser problem i ochförbättrar interaktionen.Eleven kommenterar i mycketenkel form några företeelser iolika sammanhang och områdendär språket används, och kan dåockså göra enkla jämförelser medegna erfarenheter och kunskaper.Eleven kommenterar i mycket enkelform några företeelser i olikasammanhang och områden därspråket används, och kan då ocksågöra enkla jämförelser med egnaerfarenheter och kunskaper.Eleven kommenterar i enkel formnågra företeelser i olikasammanhang och områden därspråket används, och kan då ocksågöra enkla jämförelser med egnaerfarenheter och kunskaper.Eleven kommenterar i enkel formnågra företeelser i olikasammanhang och områden därspråket används, och kan då ocksågöra enkla jämförelser med egnaerfarenheter och kunskaper.Eleven kommenterar i enkel formnågra företeelser i olikasammanhang och områden därspråket används, och kan då ocksågöra enkla jämförelser med egnaerfarenheter och kunskaperEleven kommenterar översiktligt påmålspråket några företeelser i olikasammanhang och områden därspråket används, och kan då ocksågöra enkla jämförelser med egnaerfarenheter och kunskaper.

MODERSMÅL LGR 11Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälledär kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. Att ha tillgång till sitt modersmål underlättar också språkutveckling och lärande inom olika områden.SyfteUndervisningen i ämnet modersmål ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om sitt modersmål. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skildasyften. Undervisningen ska bidra till att eleverna erövrar kunskaper om modersmålets uppbyggnad och blir medvetna om modersmålets betydelse för det egna lärandet i olika skolämnen.Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva på modersmålet. I undervisningen ska eleverna möta och få kunskaper om skönlitteratur, annat estetiskt berättande och olika former av sakprosa på modersmålet. Därigenom ska eleverna ges möjlighet att utveckla sittspråk, sin identitet och förståelse för omvärlden. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter. De ska även stimuleras till att uttrycka sig genom andra estetiska uttrycksformer.Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla sin kulturella identitet och bli flerspråkiga. Genom undervisningen ska eleverna därför ges möjligheter att utveckla sina kunskaper om kulturer och samhällen där modersmålet talas. Undervisningen ska också bidra till att elevernautvecklar ett jämförande förhållningssätt till kulturer och språk.Genom undervisningen i ämnet modersmål ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att๏ formulera sig och kommunicera i tal och skrift,๏ använda sitt modersmål som ett medel för sin språkutveckling och sitt lärande,๏ anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,๏ urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,๏ läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, och๏ reflektera över traditioner, kulturella företeelser och samhällsfrågor i områden där modersmålet talas utifrån jämförelser med svenska förhållanden.Centralt innehållI årskurs 1–3 I årskurs 4–6 I årskurs 7–9Läsa och skriva• Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassaläsningen efter textens form och innehåll.• Strategier för att skriva olika typer av texter om för elevenvälbekanta ämnen.• Läsriktning och skrivteckens form och ljud i jämförelse med svenska.• Ordföljd och interpunktion samt stavningsregler för vanligtförekommande ord i elevnära texter. Jämförelser med svenskansordföljd, interpunktion och stavningsregler.• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskiljatexters budskap, både det uttalade och sådant som står mellan raderna.• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiskauppbyggnad och språkliga drag.• Modersmålets grundläggande struktur i jämförelse med svenskans.• Ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.• Lässtrategier för att förstå och tolka skönlitterära texter. Att utläsa texters budskap, både det uttaladeoch sådant som står mellan raderna.• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad ochspråkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.• Modersmålets grundläggande struktur i jämförelse med svenskan. Ordbildning och meningsbyggnadpå modersmålet i jämförelse med svenskan.• Ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.Tala, lyssna och samtala• Muntligt berättande för olika mottagare.• Uttal, betoning och satsmelodi och uttalets betydelse för att göra sigförstådd.• Modersmålets uttal i jämförelse med svenskans.• Muntliga presentationer för olika mottagare.• Uttal, betoning och satsmelodi samt uttalets betydelse för att göra sig förstådd.• Modersmålets uttal i jämförelse med svenskans.• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Anpassning av språk, innehålloch disposition efter syfte och mottagare.• Uttal, betoning och satsmelodi i jämförelse med svenskan samt olika talade variationer avmodersmålet.Berä6ande texter och sakprosatexter• Berättande texter och poetiska texter för barn i form avbilderböcker, kapitelböcker, lyrik, sagor och myter från olika tider ochområden där modersmålet talas. Berättande och poetiska textersom belyser människors upplevelser och erfarenheter.• Rim, ramsor och gåtor ur modersmålets tradition.• Beskrivande och förklarande texter för barn med anknytning tilltraditioner, företeelser och språkliga uttryckssätt i områden därmodersmålet talas.• Berättande texter och poetiska texter för barn och unga i form av skönlitteratur,lyrik, sagor och myter från olika tider och områden där modersmålet talas.Berättande och poetiska texter som belyser människors villkor, identitets- ochlivsfrågor.• Berättande och poetiska texters typiska språkliga drag samt deras ord och begrepp.• Beskrivande, förklarande och instruerande texter för barn och unga medanknytning till traditioner, företeelser och språkliga uttryckssätt i områden därmodersmålet talas.• Texternas innehåll och deras typiska ord och begrepp.• Skönlitteratur för ungdomar och vuxna, lyrik, dramatik, sagor och myter från olika tider och områdendär modersmålet talas. Skönlitteratur som belyser människors villkor, identitets- och livsfrågor.• Språkliga drag, ord och begrepp i skönlitteratur för ungdomar och vuxna.• Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar ocharbetsbeskrivningar. Texternas innehåll, typiska språkliga drag samt deras ord och begrepp.• Texter som kombinerar ord, bild och ljud och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Huruttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter.Språkbruk • Ord och begrepp för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. • Ord och begrepp för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begreppsnyanser och värdeladdning.• Synonymer och motsatsord.• Översättning av och jämförelser mellan texter på modersmålet och på svenska.• Ord och begrepp för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser ochvärdeladdning. Bildspråk och idiomatiska uttryck.• Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte mankommunicerar.Kultur och samhälle• Traditioner och högtider som eleven möter i olika sammanhang.• Lekar och musik från områden där modersmålet talas.• Seder, bruk och traditioner i områden där modersmålet talas i jämförelse medsvenska seder, bruk och traditioner.• Skolgång i områden där modersmålet talas i jämförelse med skolgång i Sverige.• Aktuella samhällsfrågor i områden där modersmålet talas, i jämförelse med liknande frågor i Sverige.• Kulturella uttrycksformer från områden där modersmålet talas, till exempel bildkonst, musik ocharkitektur.

Kunskapskrav för betyget i slutet av årskurs 6 Kunskapskrav för betyget i slutet av årskurs 9MLE C A E C AEleven kan läsa elevnära ochåldersanpassade texter för barn ochungdomar med visst flyt genom att,på ett i huvudsak fungerande sätt,välja och använda lässtrategier.Genom att göra enkla, kronologiskasammanfattningar av olika textersinnehåll och kommentera centraladelar med viss koppling tillsammanhanget visar elevengrundläggande läsförståelse.Dessutom kan eleven utifrån egnaerfarenheter och referensramar föraenkla och till viss del underbyggdaresonemang om texternas tydligtframträdande budskap.Eleven kan läsa elevnära ochåldersanpassade texter för barn ochungdomar med relativt gott flytgenom att, på ett ändamålsenligt sätt,välja och använda lässtrategier. Genomatt göra utvecklade sammanfattningarav olika texters innehåll ochkommentera centrala delar medrelativt god koppling tillsammanhanget visar eleven godläsförståelse. Dessutom kan elevenutifrån egna erfarenheter ochreferensramar föra utvecklade ochunderbyggda resonemang omtexternas tydligt framträdande budskap.Eleven kan läsa elevnära ochåldersanpassade texter för barn ochungdomar med gott flyt genom att, påett ändamålsenligt och effektivt sätt,använda lässtrategier. Genom att göravälutvecklade sammanfattningar avolika texters innehåll och kommenteracentrala delar med god koppling tillsammanhanget visar eleven mycketgod läsförståelse. Dessutom kan elevenutifrån egna erfarenheter ochreferensramar föra välutvecklade ochunderbyggda resonemang omtexternas tydligt framträdande budskap.Eleven kan läsa olika texter med flyt genomatt, på ett i huvudsak fungerande sätt, väljaoch använda lässtrategier utifrån olika texterssärdrag. Genom att göra enklasammanfattningar av olika texters innehåll ochkommentera centrala delar med viss kopplingtill tidsaspekter och orsakssamband visareleven grundläggande läsförståelse. Dessutomkan eleven utifrån egna erfarenheter ochreferensramar tolka och föra enkla och tillviss del underbyggda resonemang om tydligtframträdande budskap i olika verk.Eleven kan läsa olika texter med gott flyt genomatt, på ett ändamålsenligt sätt, användalässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genomatt göra utvecklade sammanfattningar av olikatexters innehåll och kommentera centrala delarmed relativt god koppling till tidsaspekter ochorsakssamband visar eleven god läsförståelse.Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheteroch referensramar tolka och föra utveckladeoch relativt underbyggda resonemang ombudskap som är tydligt framträdande ochbudskap som kan läsas mellan raderna i olikaverk.Eleven kan läsa olika texter med mycket gottflyt genom att, på ett ändamålsenligt ocheffektivt sätt, använda lässtrategier utifrån olikatexters särdrag. Genom att göra välutveckladesammanfattningar av olika texters innehåll ochkommentera centrala delar med god kopplingtill tidsaspekter och orsakssamband visar elevenmycket god läsförståelse. Dessutom kan elevenutifrån egna erfarenheter och referensramartolka och föra utvecklade och relativtunderbyggda resonemang om budskap som ärtydligt framträdande och budskap som kanläsas mellan raderna eller är dolda i olika verk.Eleven kan utifrån sitt modersmålssärdrag uttrycka sig enkelt i skriftmed viss språklig variation ochinslag av ämnesrelaterade ord ochbegrepp. Eleven använder då medviss säkerhet grundläggande reglerför språkriktighet och kan stava ordsom eleven själv ofta använder ochsom är vanligt förekommande ielevnära texter. Genom att jämföramodersmålets skriftspråk medsvenskt skriftspråk kan eleven föraenkla resonemang om likheter ochskillnader mellan modersmålet ochsvenska.Eleven kan utifrån sitt modersmålssärdrag uttrycka sig utvecklat i skriftmed relativt god språklig variation ochinslag av ämnesrelaterade ord ochbegrepp. Eleven använder då medrelativt god säkerhet grundlägganderegler för språkriktighet och kan stavaord som eleven själv ofta använder ochsom är vanligt förekommande ielevnära texter. Genom att jämföramodersmålets skriftspråk med svensktskriftspråk kan eleven föra utveckladeresonemang om likheter och skillnadermellan modersmålet och svenska.Eleven kan utifrån sitt modersmålssärdrag uttrycka sig välutvecklat i skriftmed god språklig variation och inslagav ämnesrelaterade ord och begrepp.Eleven använder då med god säkerhetgrundläggande regler för språkriktighetoch kan stava ord som eleven själv oftaanvänder och som är vanligtförekommande i elevnära texter.Genom att jämföra modersmåletsskriftspråk med svenskt skriftspråk kaneleven föra välutvecklade resonemangom likheter och skillnader mellanmodersmålet och svenska.Eleven kan utifrån sitt modersmåls särdragskriva olika texter med begripligt innehåll ochviss språklig variation med en i huvudsakfungerande kombination av vardagsrelateradeoch ämnesrelaterade ord och begrepp.Texterna kännetecknas av enkla beskrivningaroch enkel berättarstruktur. Eleven anpassar påett enkelt sätt sina texters innehåll och språkså att de i huvudsak fungerar i de situationersom skrivandet avser. Genom att på ett ihuvudsak fungerande sätt jämföra ochöversätta ord, begrepp och fraser mellanmodersmålet och svenska kan eleven föraenkla och till viss del underbyggdaresonemang om likheter och skillnader mellanmodersmålet och svenskaEleven kan utifrån sitt modersmåls särdrag skrivaolika texter med relativt tydligt innehåll ochrelativt god språklig variation med en ihuvudsak fungerande kombination avvardagsrelaterade och ämnesrelaterade ord ochbegrepp. Texterna kännetecknas av utveckladebeskrivningar och utvecklad berättarstruktur.Eleven anpassar på ett utvecklat sätt sina textersinnehåll och språk så att de fungerar relativt väl ide situationer som skrivandet avser. Genom attpå ett relativt väl fungerande sätt jämföra ochöversätta ord, begrepp och fraser mellanmodersmålet och svenska kan eleven förautvecklade och relativt väl underbyggdaresonemang om likheter och skillnader mellanmodersmålet och svenska.Eleven kan utifrån sitt modersmåls särdrag skrivaolika texter med tydligt innehåll och god språkligvariation med en i huvudsak fungerandekombination av vardagsrelaterade ochämnesrelaterade ord och begrepp. Texternakännetecknas av välutvecklade beskrivningar ochvälutvecklad berättarstruktur. Eleven anpassar påett välutvecklat sätt sina texters innehåll ochspråk så att de fungerar väl i de situationer somskrivandet avser. Genom att på ett välfungerande sätt jämföra och översätta ord,begrepp och fraser mellan modersmålet ochsvenska kan eleven föra välutvecklat och välunderbyggda resonemang om likheter ochskillnader mellan modersmålet och svenska.Eleven kan med ett i huvudsakfungerande ord- ochbegreppsförråd samtala om bekantaämnen på ett enkelt sätt. I samtalenkan eleven ställa frågor och framföraegna åsikter på ett sätt som till vissdel upprätthåller samtalet. Näreleven berättar om vardagligahändelser beskriver eleven dem såatt det huvudsakliga innehålletframgår med viss tydlighet. Elevenkan utifrån egna referensramar ocherfarenheter på ett enkelt sättbeskriva och resonera om föreleven viktiga kunskapsområdenmed anknytning till modersmåletoch områden där modersmålettalas.Eleven kan med ett ändamålsenligtord- och begreppsförråd på samtalaom bekanta ämnen ett utvecklat sätt. Isamtalen kan eleven ställa frågor ochframföra egna åsikter på ett sätt somupprätthåller samtalet relativt väl. Näreleven berättar om vardagligahändelser beskriver eleven dem så attdet huvudsakliga innehållet framgårmed relativt god tydlighet. Eleven kanutifrån egna referensramar ocherfarenheter på ett utvecklat sättbeskriva och resonera om för elevenviktiga kunskapsområden medanknytning till modersmålet ochområden där modersmålet talas.Eleven kan med ett ändamålsenligt ocheffektivt ord- och begreppsförrådsamtala om bekanta ämnen på ettvälutvecklat sätt. I samtalen kan elevenställa frågor och framföra egna åsikterpå ett sätt som upprätthåller samtaletväl. När eleven berättar om vardagligahändelser beskriver eleven dem så attdet huvudsakliga innehållet framgårmed god tydlighet. Eleven kan utifrånegna referensramar och erfarenheterpå ett välutvecklat sätt beskriva ochresonera om för eleven viktigakunskapsområden med anknytning tillmodersmålet och områden därmodersmålet talas.Eleven kan med en i huvudsak fungerandekombination av vardagsrelaterat ochämnesrelaterat språk samtala om ochdiskutera varierande ämnen på ett enkelt sätt.I sådana situationer kan eleven ställa frågoroch framföra åsikter med enkla och till vissdel underbyggda argument på ett sätt som tillviss del för samtalen och diskussionernaframåt. Dessutom kan eleven förbereda ochgenomföra enkla muntliga redogörelser med ihuvudsak fungerande inledning, innehåll ochavslutning och viss anpassning till syfte,mottagare och sammanhang. Eleven kan föraenkla och till viss del underbyggdaresonemang kring några kunskapsområdenoch samhällsfrågor med anknytning tillmodersmålet och områden där modersmålettalas. Eleven gör då enkla jämförelser medegna erfarenheter och förhållanden i Sverigeoch drar enkla och till viss del underbyggdaslutsatser om vad dessa kan bero på och ledatill.Eleven kan med en ändamålsenlig kombinationav vardagsrelaterat och ämnesrelaterat språksamtala om och diskutera varierande ämnen påett utvecklat sätt. I sådana situationer kan elevenställa frågor och framföra åsikter medutvecklade och underbyggda argument på ettsätt som för samtalen och diskussionernaframåt. Dessutom kan eleven förbereda ochgenomföra utvecklade muntliga redogörelsermed relativt väl fungerande inledning, innehålloch avslutning och relativt god anpassning tillsyfte, mottagare och sammanhang. Eleven kanföra utvecklade och underbyggda resonemangkring några kunskapsområden ochsamhällsfrågor med anknytning till modersmåletoch områden där modersmålet talas. Eleven gördå utvecklade jämförelser med egnaerfarenheter och förhållanden i Sverige och drarutvecklade och underbyggda slutsatser om vaddessa kan bero på och leda till.Eleven kan med en ändamålsenlig och effektivkombination av vardagsrelaterat ochämnesrelaterat språk samtala om och diskuteravarierande ämnen på ett välutvecklat sätt. Isådana situationer kan eleven ställa frågor ochframföra åsikter med välutvecklade och välunderbyggda argument på ett sätt som församtalen och diskussionerna framåt ochfördjupar eller breddar dem. Dessutom kaneleven förbereda och genomföra välutvecklademuntliga redogörelser med väl fungerandeinledning, innehåll och avslutning och godanpassning till syfte, mottagare ochsammanhang. Eleven kan föra välutvecklade ochväl underbyggda resonemang kring någrakunskapsområden och samhällsfrågor medanknytning till modersmålet och områden därmodersmålet talas. Eleven gör då välutveckladejämförelser med egna erfarenheter ochförhållanden i Sverige och drar välutveckladeoch väl underbyggda slutsatser om vad dessakan bero på och leda till.

MUSIK LGR 11Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika saker för var och en av oss. Den är också en viktig del imänniskors sociala gemenskap och kan påverka individens identitetsutveckling. I vår tid förenas musik från skilda kulturer och epoker med andra konstformer i nya uttryck. Kunskaper om och i musik ökar möjligheterna att delta i samhällets kulturliv.SyfteUndervisningen i ämnet musik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper som gör det möjligt att delta i musikaliska sammanhang, både genom att själva musicera och genom att lyssna till musik.Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig musik som uttrycksform och kommunikationsmedel. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskap att använda röst, musikinstrument, digitala verktyg samt musikaliska begreppoch symboler i olika musikaliska former och sammanhang.Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla en musikalisk lyhördhet som gör det möjligt att i samarbete med andra skapa, bearbeta och framföra musik i olika former. Undervisningen ska ge eleverna både möjlighet att utveckla en tilltro till sinförmåga att sjunga och spela och ett intresse för att utveckla sin musikaliska kreativitet.Genom undervisningen ska eleverna utveckla förmågan att uppleva och reflektera över musik. Elevernas erfarenheter av musik ska utmanas och fördjupas i mötet med andras musikaliska erfarenheter. Därigenom ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklarsina kunskaper om och förståelse för olika musikkulturer, såväl den egna som andras.Genom undervisningen i ämnet musik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att๏ spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer,๏ skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och๏ analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang.Centralt innehållI årskurs 1–3 I årskurs 4–6 I årskurs 7–9Musicerande och musikskapande• Sång och spel i olika former: unison sång, kanon ochväxelsång samt ensemblespel.• Imitation och improvisation med rörelser, rytmer ochtoner.• Enkla former av musikskapande, till exempel medutgångspunkt i text eller bild.• Gestaltning av sånger och berättelser med ljud,rytmer och rörelser.• Sång, melodispel och ackompanjemang i ensembleform i olika genrer.• Gehörsmusicerande efter musikaliska mönster, till exempel ackordföljder, perioderoch kompmodeller.• Imitation och improvisation med röst och instrument, rytmer och toner.• Musikskapande med utgångspunkt i musikaliska mönster och former, till exempelackordföljder och basgångar.• Musikframföranden.• Sång, melodispel och ackompanjemang i ensembleform med genretypiska musikaliska uttryck.• Gehörsmusicerande efter musikaliska mönster i olika genrer.• Rytmisk och melodisk improvisation till trumkomp, ackordföljder eller melodislingor med röst ochinstrument.• Musikskapande i olika genrer, till exempel visor, ljudkompositioner och låtar.• Musikalisk gestaltning där olika uttrycksformer kombineras.Musikens verktyg• Rösten som instrument med variation av rytm, klangoch dynamik.• Slagverk, stränginstrument och tangentinstrumentmed variation av rytm, klang och dynamik.• Rytm, klang, dynamik och tonhöjd som byggstenarför att musicera och komponera musik.• Musiksymboler, bilder och tecken.• Röst- och hörselvård vid musikaliska aktiviteter, till exempel uppvärmningsövningar.• Hälsosamma ljudnivåer och olika typer av musikhörselskydd.• Rösten som instrument för olika vokala uttryck, till exempel sång, jojk och rap.• Ackord- och melodiinstrument, bas och slagverk för melodi- och rytmspel eller förackompanjemang.• Rytm, klang och dynamik, tonhöjd, tempo, perioder, taktarter, vers och refräng sombyggstenar för att komponera musik i olika genrer.• Musiksymboler, grafisk notation, noter och ackordbeteckningar.• Digitala verktyg för ljud- och musikskapande.• Röstvård, hörselvård och orsaker till att musiklyssnande och musicerande kan bidra till hörselskadorsamt hur hörselskador kan förebyggas.• Hur rösten kan varieras i flerstämmiga, vokala uttryck i olika genrer.• Ackord- och melodiinstrument, bas och slagverk för spel i olika ton- och taktarter.• Rytm, klang och dynamik, tonhöjd, tempo, perioder, taktarter, vers, refräng och ackord sombyggstenar för att musicera och komponera musik i olika genrer och med varierandeinstrumentation.• Musiksymboler och notsystem, noter, tabulatur, ackordbeteckningar och grafisk notation.• Digitala verktyg för musikskapande, inspelning och bearbetning.Musikens sammanhang och funk6oner• Associationer, tankar, känslor och bilder somuppkommer när man lyssnar på musik.• Olika instrument från grupperna blås-, sträng-,tangent- och slagverksinstrument.• Hur instrumenten låter och ser ut.• Musik som knyter an till elevens vardagliga ochhögtidliga sammanhang, däribland nationalsången ochnågra av de vanligaste psalmerna, samt inblickar isvensk och nordisk barnvisetradition.• Ljudets och musikens fysiska, tanke- och känslomässiga påverkan på människan iolika sammanhang. Hur musik används för påverkan och rekreation och i olikarituella sammanhang.• Ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala ommusicerande och om intryck samt upplevelser av musik.• Musik tillsammans med bild, text och dans. Hur olika estetiska uttryck kansamspela.• Indelningen i stråk-, blås-, sträng-, tangent- och slagverksinstrument.• Konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika kulturer och deras musikaliskakaraktärsdrag.• Ljudets och musikens fysiska, tanke- och känslomässiga påverkan på människan. Musikens funktionför att markera identitet och grupptillhörighet i olika kulturer, med fokus på etnicitet och kön.• Hur musik används i olika medier, till exempel i film och datorspel.• Instrument och deras funktion i olika genrer och sammanhang, till exempel i en symfoniorkestereller i ett rockband.• Konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika epoker. Framväxten av olika genrer samtbetydelsefulla tonsättare, låtskrivare och musikaliska verk.

Kunskapskrav för betyget i slutet av årskurs 6 Kunskapskrav för betyget i slutet av årskurs 9MUE C A E C AEleven kan delta i gemensam sångoch följer då i någon mån rytmoch tonhöjd. Eleven kan ävenspela delar av en enkel anpassadmelodi-, bas- och slagverksstämmasamt bidra till ackompanjemangpå ett ackordinstrument mednågra ackord.Eleven kan delta i gemensam sångoch följer då relativt säkert rytmoch tonhöjd. Eleven kan ävenspela övervägande delar av enenkel anpassad melodi-, bas- ochslagverksstämma samtackompanjera på ettackordinstrument och byter dånågra ackord med flyt.Eleven kan delta i gemensam sångoch följer då med säkerhet rytmoch tonhöjd. Eleven kan ävenspela en enkel anpassad melodi-,bas- och slagverksstämma samtackompanjera på ettackordinstrument och byter dåackord med flyt.Eleven kan delta i gemensam sång ochföljer då med viss säkerhet rytm ochtonhöjd. Eleven kan även spela enklamelodier, bas- och slagverksstämmor medviss timing samt ackompanjera på ettackordinstrument och byter då ackordmed visst flyt. Eleven anpassar i viss månsin stämma till helheten genom att lyssnaoch till viss del uppmärksamma vad somsker i musicerandet.Eleven kan delta i gemensam sång ochföljer då med relativt god säkerhet rytmoch tonhöjd. Eleven kan även spela enklamelodier, bas- och slagverksstämmor medrelativt god timing samt ackompanjera påett ackordinstrument och byter då ackordmed relativt gott flyt. Eleven anpassar sinstämma relativt väl till helheten genom attlyssna och i relativt hög graduppmärksamma vad som sker imusicerandet.Eleven kan delta i gemensam sång ochföljer då med god säkerhet rytm ochtonhöjd. Eleven kan även spela enklamelodier, bas- och slagverksstämmormed god timing samt ackompanjera påett ackordinstrument med passandekaraktär och byter då ackord med gottflyt. Eleven anpassar sin stämma väl tillhelheten genom att lyssna och i höggrad uppmärksamma vad som sker imusicerandet.Dessutom sjunger eller spelareleven på något instrument i vissmån med timing.Dessutom sjunger eller spelareleven på något instrument medrelativt god timing och medrelativt passande karaktär.Dessutom sjunger eller spelareleven på något instrument medgod timing och med passandekaraktär.Dessutom sjunger eller spelar eleven pånågot instrument i någon genre meddelvis fungerande teknik och i viss månpassande karaktär. Eleven kan då bidra tillatt bearbeta och tolka musiken till ettmusikaliskt uttryck.Dessutom sjunger eller spelar eleven pånågot instrument i någon genre medrelativt väl fungerande teknik ochpassande karaktär. Eleven kan då bearbetaoch tolka musiken till ett delvis personligtmusikaliskt uttryck.Dessutom sjunger eller spelar eleven pånågot instrument i någon genre med välfungerande teknik och passandekaraktär. Eleven kan då bearbeta ochtolka musiken till ett personligtmusikaliskt uttryck.Eleven kan, utifrån egnamusikaliska idéer, bidra till attskapa musik genom att med hjälpav röst, instrument eller digitalaverktyg utgå från några enklamusikaliska mönster och formeroch pröva hur dessa kan bidra tillen fungerande komposition.Eleven kan, utifrån egnamusikaliska idéer, skapa musikgenom att med hjälp av röst,instrument eller digitala verktygutgå från några enkla musikaliskamönster och former och prövahur dessa kan sättas samman tillen i vissa delar fungerandekomposition.Eleven kan, utifrån egnamusikaliska idéer, skapa musikgenom att med hjälp av röst,instrument, eller digitala verktygutgå från några enkla musikaliskamönster och former och prövahur dessa kan sättas samman tillen i stora delar fungerandekomposition.Eleven kan, utifrån egna musikaliska idéer,bidra till att skapa musik genom att medhjälp av röst, instrument, eller digitalaverktyg pröva hur olika kombinationer avmusikaliska byggstenar kan formakompositioner som har en i huvudsakfungerande form.Dessutom kan eleven kombinera musikmed andra uttrycksformer så att de olikauttrycken i någon mån samspelar.Eleven kan, utifrån egna musikaliska idéer,skapa musik genom att med hjälp av röst,instrument, eller digitala verktyg pröva ochompröva hur olika kombinationer avmusikaliska byggstenar kan formakompositioner som efter någonbearbetning har en fungerande form ochkaraktäristisk stil.Dessutom kan eleven kombinera musikmed andra uttrycksformer så att de olikauttrycken relativt väl samspelar.Eleven kan, utifrån egna musikaliskaidéer, skapa musik genom att med hjälpav röst, instrument, eller digitala verktygpröva och ompröva hur olikakombinationer av musikaliska byggstenarkan forma kompositioner som har enfungerande form och en karaktäristiskstil.Dessutom kan eleven kombinera musikmed andra uttrycksformer så att deolika uttrycken väl samspelar.Eleven kan föra enkla resonemangom eget och andras musicerande.Eleven kan även uttrycka sig påett enkelt sätt om egnamusikupplevelser samt beskrivaoch ge exempel på hur musik kanpåverka människor.Eleven kan föra utveckladeresonemang om eget och andrasmusicerande. Eleven kan ävenuttrycka sig på ett utvecklat sättom egna musikupplevelser samtbeskriva och ge exempel på hurmusik kan påverka människor.Eleven kan föra välutveckladeresonemang om eget och andrasmusicerande. Eleven kan ävenuttrycka sig på ett välutvecklatsätt om egna musikupplevelseroch beskriva och ge exempel påhur musik kan påverka människor.Eleven kan även ge enkla omdömen omeget och andras musicerande och bidramed förslag som kan leda till att detmusikaliska arbetet utvecklas. Eleven kanföra enkla och till viss del underbyggdaresonemang om musikens olika funktioneroch vilken betydelse den har ochhistoriskt har haft för individer ochsamhällen.Eleven kan även ge utvecklade omdömenom eget och andras musicerande och geförslag som efter någon bearbetning kanleda till att det musikaliska arbetetutvecklas. Eleven kan föra utvecklade ochrelativt väl underbyggda resonemang ommusikens olika funktioner och vilkenbetydelse den har och historiskt har haftför individer och samhällen.Eleven kan även ge välutveckladeomdömen om eget och andrasmusicerande och ge förslag som kanleda till att det musikaliska arbetetutvecklas. Eleven kan föra välutveckladeoch väl underbyggda resonemang ommusikens olika funktioner och vilkenbetydelse den har och historiskt har haftför individer och samhällen.Dessutom kan eleven med visssäkerhet urskilja och ge exempelpå musikaliska karaktärsdrag frånolika genrer och kulturer samtmed viss säkerhet ge exempel påinstrument från olikainstrumentgrupper.Dessutom kan eleven medrelativt god säkerhet urskilja ochge exempel på musikaliskakaraktärsdrag från olika genreroch kulturer samt med relativtgod säkerhet ge exempel påinstrument från olikainstrumentgrupper.Dessutom kan eleven med godsäkerhet urskilja och ge exempelpå musikaliska karaktärsdrag frånolika genrer och kulturer samtmed god säkerhet ge exempel påinstrument från olikainstrumentgrupper.Dessutom kan eleven i viss utsträckningurskilja och jämföra musikaliskakaraktärsdrag från olika genrer, epokeroch kulturer samt med viss säkerheturskilja olika instrument ochinstrumentgrupper och beskriva derasfunktion i olika sammanhang.Dessutom kan eleven i relativt högutsträckning urskilja och jämföramusikaliska karaktärsdrag från olika genrer,epoker och kulturer samt med relativtgod säkerhet urskilja olika instrument ochinstrumentgrupper och beskriva derasfunktion i olika sammanhang.Dessutom kan eleven i hög utsträckningurskilja och jämföra musikaliskakaraktärsdrag från olika genrer, epokeroch kulturer samt med god säkerheturskilja olika instrument ochinstrumentgrupper och beskriva derasfunktion i olika sammanhang.

BIOLOGI LGR 11Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, naturbruk och miljö. Med kunskaper om naturen och människan fårmänniskor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna bidra till en hållbar utveckling.SyfteUndervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egnaupplevelser och aktuella händelser. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat,andras argument och olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i biologi har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiskavalsituationer som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med biologins begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur dessa utvecklas i samspel med erfarenheter från undersökningar av naturen och människan. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklarförmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll.Undervisningen ska skapa förutsättningar för eleverna att kunna skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att skildra omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna få inblick i naturvetenskapens världsbild med evolutionsteorin som grund samt få perspektiv på hur den har utvecklatsoch vilken kulturell påverkan den har haft.Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att๏ använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,๏ genomföra systematiska undersökningar i biologi, och๏ använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.Centralt innehåll i NO i årskurs 1–3 Centralt innehåll i årskurs 4–6 Centralt innehåll i årskurs 7–9Året runt i naturen• Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser.Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året.• Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler ochanpassningar till olika årstider.• Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samtnamn på några vanligt förekommande arter.• Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.Kropp och hälsa• Betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra.• Människans kroppsdelar, deras namn och funktion.• Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.Kraft och rörelse• Tyngdkraft och friktion som kan observeras vid lek och rörelse, till exempel i gungor ochrutschbanor.• Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vidbalansgång och på gungbrädor.Material och ämnen i vår omgivning• Materials egenskaper och hur material och föremål kan sorteras efter egenskapernautseende, magnetism, ledningsförmåga och om de flyter eller sjunker i vatten.• Människors användning och utveckling av olika material genom historien. Vilka material olikavardagliga föremål är tillverkade av och hur de kan källsorteras.• Vattnets olika former fast, flytande och gas. Övergångar mellan formerna: avdunstning,kokning, kondensering, smältning och stelning.• Luftens grundläggande egenskaper och hur de kan observeras.• Enkla lösningar och blandningar och hur man kan dela upp dem i deras olika beståndsdelar,till exempel genom avdunstning och filtrering.Berättelser om natur och naturvetenskap• Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.• Berättelser om äldre tiders naturvetenskap och om olika kulturers strävan att förstå ochförklara fenomen i naturen.Metoder och arbetssätt• Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.• Enkla naturvetenskapliga undersökningar.• Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andrauttrycksformer.Natur och samhälleKropp och hälsaBiologin och världsbildenBiologins metoder och arbetssä8• Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbarutveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten ochluft.• Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska sambandoch vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.• Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligtförekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön.• Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjarden.• Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer ochberoendeframkallande medel. Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas ochbehandlas.• Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan.• Människans pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet,relationer, kärlek och ansvar.• Några historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse förmänniskans levnadsvillkor och syn på naturen.• Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konstoch äldre tiders naturvetenskap.• Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer.• Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering.• Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas.• Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.• Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexteroch tidningsartiklar.• Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument ochsamhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.• Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andraekosystemtjänster.• Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samhällsdiskussioner om biologiskmångfald, till exempel i samband med skogsbruk och jakt.• Lokala ekosystem och hur de kan undersökas utifrån ekologiska frågeställningar. Sambandenmellan populationer och tillgängliga resurser i ekosystem. De lokala ekosystemen i jämförelsemed regionala eller globala ekosystem.• Aktuella samhällsfrågor som rör biologi.• Hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer ochberoendeframkallande medel. Vanligt förekommande sjukdomar och hur de kan förebyggas ochbehandlas. Virus, bakterier, infektioner och smittspridning. Antibiotika och resistenta bakterier.• Kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan.Evolutionära jämförelser mellan människan och andra organismer.• Människans sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlekoch ansvar. Metoder för att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeterpå individnivå, på global nivå och i ett historiskt perspektiv.• Evolutionens mekanismer och uttryck, samt ärftlighet och förhållandet mellan arv och miljö.Genteknikens möjligheter och risker och etiska frågor som tekniken väcker.• Historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för samhället,människors levnadsvillkor samt synen på naturen och naturvetenskapen.• Aktuella forskningsområden inom biologi, till exempel bioteknik.• Naturvetenskapliga teorier om livets uppkomst. Livets utveckling och mångfald utifrånevolutionsteorin.• De biologiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet ochföränderlighet.• Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande ochutvärdering.• Hur organismer identifieras, sorteras och grupperas utifrån släktskap och utveckling.• Sambandet mellan biologiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.• Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor ochsamhällsdiskussioner med koppling till biologi.

BIKunskapskrav för betyget i slutet av årskurs 6 Kunskapskrav för betyget i slutet av årskurs 9Kunskapskrav i NO förgodtagbara kunskaper islutet av årskurs 3 E C A E C AEleven kan beskriva och ge exempelpå enkla samband i naturen utifrånupplevelser och utforskande avnärmiljön. I samtal om årstiderberättar eleven om förändringar inaturen och ger exempel på livscyklerhos några djur och växter. Elevenberättar också om några avmänniskans kroppsdelar och sinnen,och diskuterar några faktorer sompåverkar människors hälsa. Eleven kansamtala om tyngdkraft, friktion ochjämvikt i relation till lek och rörelse.Eleven beskriver vad några olikaföremål är tillverkade av för materialoch hur de kan sorteras. Eleven kanberätta om ljus och ljud och geexempel på egenskaper hos vattenoch luft och relatera till egnaiakttagelser. Dessutom kan elevensamtala om skönlitteratur, myter ochkonst som handlar om naturen ochmänniskan.Utifrån tydliga instruktioner kaneleven utföra fältstudier och andratyper av enkla undersökningar somhandlar om naturen och människan,kraft och rörelse samt vatten och luft.Eleven gör enkla observationer avårstider, namnger några djur ochväxter, sorterar dem efter olikaegenskaper samt beskriver och gerexempel på kopplingar mellan dem ienkla näringskedjor. Eleven kan visaoch beskriva hur solen, månen ochjorden rör sig i förhållande tillvarandra. Eleven kan sortera någraföremål utifrån olika egenskaper samtseparerar lösningar och blandningarmed enkla metoder. I detundersökande arbetet gör elevennågon jämförelse mellan egna ochandras resultat. Eleven dokumenterardessutom sina undersökningar medhjälp av olika uttrycksformer och kananvända sig av sin dokumentation idiskussioner och samtal.Eleven kan samtala om ochdiskutera enkla frågor som rörhälsa, naturbruk och ekologiskhållbarhet genom att ställa frågoroch framföra och bemöta åsikter påett sätt som till viss del församtalen och diskussionernaframåt.Eleven kan söka naturvetenskapliginformation och använder då olikakällor och för enkla resonemang ominformationens och källornasanvändbarhet. Eleven kan användainformationen i diskussioner och föratt skapa texter och andraframställningar med viss anpassningtill sammanhanget.Eleven kan genomföra enklafältstudier och andraundersökningar utifrån givnaplaneringar och även bidra till attformulera enkla frågeställningar ochplaneringar som det går att arbetasystematiskt utifrån. I arbetetanvänder eleven utrustning på ettsäkert och i huvudsak fungerandesätt. Eleven kan jämföra sina ochandras resultat och för då enklaresonemang om likheter ochskillnader och vad de kan bero påsamt bidrar till att ge förslag somkan förbättra undersökningen.Dessutom gör eleven enkladokumentationer av sinaundersökningar i text och bild.Eleven har grundläggande kunskaperom biologiska sammanhang ochvisar det genom att ge exempel påoch beskriva dessa med vissanvändning av biologins begrepp. Ienkla och till viss del underbyggdaresonemang om hälsa, sjukdom ochpubertet kan eleven relatera tillnågra samband i människokroppen.Eleven kan också beskriva och geexempel på människors beroendeav och påverkan på naturen och gördå kopplingar till organismers liv ochekologiska samband. Dessutomberättar eleven om livets utvecklingoch ger exempel på organismersanpassningar till olika livsmiljöer.Eleven kan också berätta om någranaturvetenskapliga upptäckter ochderas betydelse för människorslevnadsvillkor.Eleven kan samtala om ochdiskutera enkla frågor som rörhälsa, naturbruk och ekologiskhållbarhet genom att ställa frågoroch framföra och bemöta åsikter påett sätt som för samtalen ochdiskussionerna framåt.Eleven kan söka naturvetenskapliginformation och använder då olikakällor och för utveckladeresonemang om informationens ochkällornas användbarhet. Eleven kananvända informationen idiskussioner och för att skapa texteroch andra framställningar medrelativt god anpassning tillsammanhanget.Eleven kan genomföra enklafältstudier och andra undersökningarutifrån givna planeringar och ävenformulera enkla frågeställningar ochplaneringar som det efter någonbearbetning går att arbetasystematiskt utifrån. I arbetetanvänder eleven utrustning på ettsäkert och ändamålsenligt sätt.Eleven kan jämföra sina och andrasresultat och för då utveckladeresonemang om likheter ochskillnader och vad de kan bero påsamt ger förslag som efter någonbearbetning kan förbättraundersökningen.Dessutom gör eleven utveckladedokumentationer av sinaundersökningar i text och bild.Eleven har goda kunskaper ombiologiska sammanhang och visardet genom att förklara och visa påenkla samband inom dessa medrelativt god användning av biologinsbegrepp. I utvecklade ochunderbyggda resonemang om hälsa,sjukdom och pubertet kan elevenrelatera till några samband imänniskokroppen. Eleven kan ocksåförklara och visa på sambandmellan människors beroende av ochpåverkan på naturen, och gör dåkopplingar till organismers liv ochekologiska samband. Dessutomberättar eleven om livets utvecklingoch visar på samband kringorganismers anpassningar till olikalivsmiljöer. Eleven kan också berättaom några naturvetenskapligaupptäckter och deras betydelse förmänniskors levnadsvillkor.Eleven kan samtala om och diskuteraenkla frågor som rör hälsa, naturbrukoch ekologisk hållbarhet genom attställa frågor och framföra och bemötaåsikter på ett sätt som för samtalenoch diskussionerna framåt ochfördjupar eller breddar dem.Eleven kan söka naturvetenskapliginformation och använder då olikakällor och för välutveckladeresonemang om informationens ochkällornas användbarhet. Eleven kananvända informationen i diskussioneroch för att skapa texter och andraframställningar med god anpassning tillsammanhanget.Eleven kan genomföra enkla fältstudieroch andra undersökningar utifrån givnaplaneringar och även formulera enklafrågeställningar och planeringar somdet går att arbeta systematiskt utifrån. Iarbetet använder eleven utrustning påett säkert, ändamålsenligt och effektivtsätt. Eleven kan jämföra sina ochandras resultat och för dåvälutvecklade resonemang om likheteroch skillnader och vad de kan bero påsamt ger förslag som kan förbättraundersökningen.Dessutom gör eleven välutveckladedokumentationer av sinaundersökningar i text och bild.Eleven har mycket goda kunskaper ombiologiska sammanhang och visar detgenom att förklara och visa på enklasamband inom dessa och någotgemensamt drag med god användningav biologins begrepp. I välutveckladeoch väl underbyggda resonemang omhälsa, sjukdom och pubertet kaneleven relatera till några samband imänniskokroppen. Eleven kan ocksåförklara och visa på mönster hosmänniskors beroende av och påverkanpå naturen, och gör då kopplingar tillorganismers liv och ekologiskasamband. Dessutom berättar elevenom livets utveckling och visar påmönster i organismers anpassningar tillolika livsmiljöer. Eleven kan ocksåberätta om några naturvetenskapligaupptäckter och deras betydelse förmänniskors levnadsvillkor.Eleven kan samtala om och diskuterafrågor som rör hälsa, naturbruk ochekologisk hållbarhet och skiljer då faktafrån värderingar och formulerarställningstaganden med enkla motiveringarsamt beskriver några tänkbarakonsekvenser. I diskussionerna ställereleven frågor och framför och bemöteråsikter och argument på ett sätt som tillviss del för diskussionerna framåt.Eleven kan söka naturvetenskapliginformation och använder då olika källoroch för enkla och till viss del underbyggdaresonemang om informationens ochkällornas trovärdighet och relevans. Elevenkan använda informationen på ett ihuvudsak fungerande sätt i diskussioneroch för att skapa enkla texter och andraframställningar med viss anpassning tillsyfte och målgrupp.Eleven kan genomföra fältstudier ochandra undersökningar utifrån givnaplaneringar och även bidra till attformulera enkla frågeställningar ochplaneringar som det går att arbetasystematiskt utifrån. I undersökningarnaanvänder eleven utrustning på ett säkertoch i huvudsak fungerande sätt. Eleven kanjämföra resultaten med frågeställningarnaoch drar då enkla slutsatser med visskoppling till biologiska modeller ochteorier. Eleven för enkla resonemang kringresultatens rimlighet och bidrar till att geförslag på hur undersökningarna kanförbättras.Dessutom gör eleven enkladokumentationer av undersökningarnamed tabeller, diagram, bilder och skriftligarapporter.Eleven har grundläggande kunskaper omevolutionsteorin och andra biologiskasammanhang och visar det genom att geexempel och beskriva dessa med vissanvändning av biologins begrepp, modelleroch teorier. Eleven kan föra enkla och tillviss del underbyggda resonemang omhälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet ochvisar då på enkelt identifierbara sambandsom rör människokroppens byggnad ochfunktion. Eleven undersöker olika faktorersinverkan på ekosystem och populationeroch beskriver då enkelt identifierbaraekologiska samband och ger exempel påenergiflöden och kretslopp.Dessutom för eleven enkla och till viss delunderbyggda resonemang kring hurmänniskan påverkar naturen och visar pånågra åtgärder som kan bidra till enekologiskt hållbar utveckling. Eleven kan geexempel på och beskriva några centralanaturvetenskapliga upptäckter och derasbetydelse för människors levnadsvillkor.Eleven kan samtala om och diskutera frågorsom rör hälsa, naturbruk och ekologiskhållbarhet och skiljer då fakta från värderingaroch formulerar ställningstaganden medutvecklade motiveringar samt beskrivernågra tänkbara konsekvenser. I diskussionernaställer eleven frågor och framför ochbemöter åsikter och argument på ett sättsom för diskussionerna framåt.Eleven kan söka naturvetenskapliginformation och använder då olika källor ochför utvecklade och relativt väl underbyggdaresonemang om informationens ochkällornas trovärdighet och relevans. Elevenkan använda informationen på ettfungerande sätt i diskussioner och för attskapa utvecklade texter och andraframställningar med relativt god anpassningtill syfte och målgrupp.Eleven kan genomföra fältstudier och andraundersökningar utifrån givna planeringar ochäven formulera enkla frågeställningar ochplaneringar som det efter någon bearbetninggår att arbeta systematiskt utifrån. Iundersökningarna använder elevenutrustning på ett säkert och ändamålsenligtsätt. Eleven kan jämföra resultaten medfrågeställningarna och drar då utveckladeslutsatser med relativt god koppling tillbiologiska modeller och teorier. Eleven förutvecklade resonemang kring resultatensrimlighet och ger förslag på hurundersökningarna kan förbättras.Dessutom gör eleven utveckladedokumentationer av undersökningarna medtabeller, diagram, bilder och skriftligarapporter.Eleven har goda kunskaper omevolutionsteorin och andra biologiskasammanhang och visar det genom attförklara och visa på samband inom dessamed relativt god användning av biologinsbegrepp, modeller och teorier. Eleven kanföra utvecklade och relativt väl underbyggdaresonemang om hälsa, sjukdom, sexualitetoch ärftlighet och visar då på förhållandeviskomplexa samband som rörmänniskokroppens byggnad och funktion.Eleven undersöker olika faktorers inverkanpå ekosystem och populationer ochbeskriver då förhållandevis komplexaekologiska samband och förklarar och visarpå samband kring energiflöden ochkretslopp.Dessutom för eleven utvecklade och relativtväl underbyggda resonemang kring hurmänniskan påverkar naturen och visar påfördelar och begränsningar hos någraåtgärder som kan bidra till en ekologiskthållbar utveckling. Eleven kan förklara ochvisa på samband mellan några centralanaturvetenskapliga upptäckter och derasbetydelse för människors levnadsvillkor.Eleven kan samtala om och diskutera frågorsom rör hälsa, naturbruk och ekologiskhållbarhet och skiljer då fakta från värderingaroch formulerar ställningstaganden medvälutvecklade motiveringar samt beskriver någratänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställereleven frågor och framför och bemöter åsikteroch argument på ett sätt som fördiskussionerna framåt och fördjupar ellerbreddar dem.Eleven kan söka naturvetenskaplig informationoch använder då olika källor och förvälutvecklade och väl underbyggda resonemangom informationens och källornas trovärdighetoch relevans. Eleven kan använda informationenpå ett väl fungerande sätt i diskussioner och föratt skapa välutvecklade texter och andraframställningar med god anpassning till syfte ochmålgrupp.Eleven kan genomföra fältstudier och andraundersökningar utifrån givna planeringar ochäven formulera enkla frågeställningar ochplaneringar som det går att arbeta systematisktutifrån. I undersökningarna använder elevenutrustning på ett säkert, ändamålsenligt ocheffektivt sätt. Eleven kan jämföra resultaten medfrågeställningarna och drar då välutveckladeslutsatser med god koppling till biologiskamodeller och teorier. Eleven för välutveckladeresonemang kring resultatens rimlighet irelation till möjliga felkällor och ger förslag påhur undersökningarna kan förbättras och visarpå nya tänkbara frågeställningar att undersöka.Dessutom gör eleven välutveckladedokumentationer av undersökningarna medtabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.Eleven har mycket goda kunskaper omevolutionsteorin och andra biologiskasammanhang och visar det genom att förklaraoch visa på samband inom dessa och någotgenerellt drag med god användning av biologinsbegrepp, modeller och teorier. Eleven kan föravälutvecklade och väl underbyggda resonemangom hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet ochvisar då på komplexa samband som rörmänniskokroppens byggnad och funktion. Elevenundersöker olika faktorers inverkan påekosystem och populationer och beskriver dåkomplexa ekologiska samband och förklararoch generaliserar kring energiflöden ochkretslopp.Dessutom för eleven välutvecklade och välunderbyggda resonemang kring hur människanpåverkar naturen och visar ur olika perspektivpå fördelar och begränsningar hos någraåtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbarutveckling. Eleven kan förklara och generaliserakring några centrala naturvetenskapligaupptäckter och deras betydelse för människorslevnadsvillkor.

FYSIK LGR 11Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som energiförsörjning, medicinsk behandling och meteorologi. Med kunskaper omenergi och materia får människor redskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling.SyfteUndervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om fysikaliska företeelser och sammanhang utifrån egnaupplevelser och aktuella händelser. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat,andras argument och olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiskavalsituationer som rör energi, teknik, miljö och samhälle.Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med fysikens begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur de formas i samspel med erfarenheter från undersökningar av omvärlden. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala om,tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll.Undervisningen ska skapa förutsättningar för eleverna att kunna skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att skildra omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla perspektiv på utvecklingen av naturvetenskapens världsbild och ges inblick i hurnaturvetenskapen och kulturen ömsesidigt påverkar varandra.Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att๏ använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,๏ genomföra systematiska undersökningar i fysik, och๏ använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.Centralt innehåll i NO i årskurs 1–3 Centralt innehåll i årskurs 4–6 Centralt innehåll i årskurs 7–9Året runt i naturen• Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser.Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året.• Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växterslivscykler och anpassningar till olika årstider.• Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas ochartbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.• Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.Kropp och hälsa• Betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra.• Människans kroppsdelar, deras namn och funktion.• Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olikasinnen.Fysiken i naturenoch samhället• Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deraspåverkan på miljön samt energianvändningen i samhället.• Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstår. Hurväder kan observeras med hjälp av mätningar över tid.• Energins flöde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra energi. Olika energislags energikvalitetsamt deras för- och nackdelar för miljön.• Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället.• Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid samt tänkbara möjligheter och begränsningar i framtiden.• Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras iväderprognoser.• Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara jordens strålningsbalans, växthuseffekten och klimatförändringar.• Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av partikelstrålning och elektromagnetisk strålning samtstrålningens påverkan på levande organismer. Hur olika typer av strålning kan användas i modern teknik, till exempelinom sjukvård och informationsteknik.• Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck, volym, densitet ochtemperatur. Hur partiklarnas rörelser kan förklara materiens spridning i naturen.• Aktuella samhällsfrågor som rör fysik.Kraft och rörelse• Tyngdkraft och friktion som kan observeras vid lek och rörelse, till exempel igungor och rutschbanor.• Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempelvid balansgång och på gungbrädor.Material och ämnen i vår omgivning• Materials egenskaper och hur material och föremål kan sorteras efteregenskaperna utseende, magnetism, ledningsförmåga och om de flyter ellersjunker i vatten.• Människors användning och utveckling av olika material genom historien. Vilkamaterial olika vardagliga föremål är tillverkade av och hur de kan källsorteras.• Vattnets olika former fast, flytande och gas. Övergångar mellan formerna:avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning.• Luftens grundläggande egenskaper och hur de kan observeras.• Enkla lösningar och blandningar och hur man kan dela upp dem i deras olikabeståndsdelar, till exempel genom avdunstning och filtrering.Berättelser om natur och naturvetenskap• Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.• Berättelser om äldre tiders naturvetenskap och om olika kulturers strävan attförstå och förklara fenomen i naturen.Metoder och arbetssätt• Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.• Enkla naturvetenskapliga undersökningar.• Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andrauttrycksformer.Fysiken ochvardagslivetFysiken ochvärldsbildenFysikens metoderoch arbetssätt• Energiflöden mellan föremål som har olika temperatur. Hur man kan påverkaenergiflödet, till exempel med hjälp av kläder, termos och husisolering.• Elektriska kretsar med batterier och hur de kan kopplas samt hur de kananvändas i vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i ficklampor.• Magneters egenskaper och användning i hemmet och samhället.• Krafter och rörelser i vardagssituationer och hur de upplevs och kan beskrivas,till exempel vid cykling.• Hur ljud uppstår, breder ut sig och uppfattas av örat.• Ljusets utbredning från vanliga ljuskällor och hur detta kan förklara ljusområdensoch skuggors form och storlek samt hur ljus uppfattas av ögat.• Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelseför människans levnadsvillkor och syn på världen.• Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myteroch konst och äldre tiders naturvetenskap.• Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hurdag, natt, månader, år och årstider kan förklaras.• Människan i rymden och användningen av satelliter.• Tidmätning på olika sätt, från solur till atomur.• Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.• Mätningar och mätinstrument, till exempel klockor, måttband och vågar och hurde används i undersökningar.• Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftligarapporter.• Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel ifaktatexter och tidningsartiklar.• Krafter, rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer och hur kunskaper om detta kan användas, till exempeli frågor om trafiksäkerhet.• Hävarmar och utväxling i verktyg och redskap, till exempel i saxar, spett, block och taljor.• Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan.• Ljusets utbredning, reflektion och brytning i vardagliga sammanhang. Förklaringsmodeller för hur ögat uppfattar färg.• Sambanden mellan spänning, ström, resistans och effekt i elektriska kretsar och hur de används i vardagligasammanhang.• Sambandet mellan elektricitet och magnetism och hur detta kan utnyttjas i vardaglig elektrisk utrustning.• Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternasbetydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.• Aktuella forskningsområden inom fysik, till exempel elementarpartikelfysik och nanoteknik.• Naturvetenskapliga teorier om universums uppkomst i jämförelse med andra beskrivningar.• Universums utveckling och atomslagens uppkomst genom stjärnornas utveckling.• Universums uppbyggnad med himlakroppar, solsystem och galaxer samt rörelser hos och avstånd mellan dessa.• De fysikaliska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.• Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.• Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.• Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.• Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i källor och samhällsdiskussioner med kopplingtill fysik.

FYKunskapskrav för betyget i slutet av årskurs 6 Kunskapskrav för betyget i slutet av årskurs 9Kunskapskrav i NO förgodtagbara kunskaper islutet av årskurs 3 E C A E C AEleven kan beskriva och ge exempelpå enkla samband i naturen utifrånupplevelser och utforskande avnärmiljön. I samtal om årstiderberättar eleven om förändringar inaturen och ger exempel på livscyklerhos några djur och växter. Elevenberättar också om några avmänniskans kroppsdelar och sinnen,och diskuterar några faktorer sompåverkar människors hälsa. Eleven kansamtala om tyngdkraft, friktion ochjämvikt i relation till lek och rörelse.Eleven beskriver vad några olikaföremål är tillverkade av för materialoch hur de kan sorteras. Eleven kanberätta om ljus och ljud och geexempel på egenskaper hos vattenoch luft och relatera till egnaiakttagelser. Dessutom kan elevensamtala om skönlitteratur, myter ochkonst som handlar om naturen ochmänniskan.Utifrån tydliga instruktioner kaneleven utföra fältstudier och andratyper av enkla undersökningar somhandlar om naturen och människan,kraft och rörelse samt vatten och luft.Eleven gör enkla observationer avårstider, namnger några djur ochväxter, sorterar dem efter olikaegenskaper samt beskriver och gerexempel på kopplingar mellan dem ienkla näringskedjor. Eleven kan visaoch beskriva hur solen, månen ochjorden rör sig i förhållande tillvarandra. Eleven kan sortera någraföremål utifrån olika egenskaper samtseparerar lösningar och blandningarmed enkla metoder. I detundersökande arbetet gör elevennågon jämförelse mellan egna ochandras resultat. Eleven dokumenterardessutom sina undersökningar medhjälp av olika uttrycksformer och kananvända sig av sin dokumentation idiskussioner och samtal.Eleven kan samtala om ochdiskutera enkla frågor som rörenergi, teknik, miljö och samhällegenom att ställa frågor ochframföra och bemöta åsikter påett sätt som till viss del församtalen och diskussionernaframåt.Eleven kan söka naturvetenskapliginformation och använder då olikakällor och för enkla resonemangom informationens och källornasanvändbarhet. Eleven kan användainformationen i diskussioner ochför att skapa texter och andraframställningar med vissanpassning till sammanhanget.Eleven kan genomföra enklaundersökningar utifrån givnaplaneringar och även bidra till attformulera enkla frågeställningaroch planeringar som det går attarbeta systematiskt utifrån. Iarbetet använder elevenutrustning på ett säkert och ihuvudsak fungerande sätt.Eleven kan jämföra sina ochandras resultat och för då enklaresonemang om likheter ochskillnader och vad de kan bero påsamt bidrar till att ge förslag somkan förbättra undersökningen.Dessutom gör eleven enkladokumentationer av sinaundersökningar i text och bild.Eleven har grundläggandekunskaper om fysikaliska fenomenoch visar det genom att geexempel på och beskriva dessamed viss användning av fysikensbegrepp. I enkla och till viss delunderbyggda resonemang omelektriska kretsar, magneter,rörelser, ljud och ljus kan elevenrelatera till några fysikaliskasamband. Eleven kan ocksåbeskriva och ge exempel påenergikällor, energianvändning ochisolering med viss koppling tillenergins oförstörbarhet ochflöde. Dessutom beskriver elevenoch ger exempel påhimlakroppars rörelse i förhållandetill varandra och för enklaresonemang om hur dag och natt,månader och årstider uppkommer.Eleven kan samtala om och diskuteraenkla frågor som rör energi, teknik,miljö och samhälle genom att ställafrågor och framföra och bemötaåsikter på ett sätt som för samtalenoch diskussionerna framåt.Eleven kan söka naturvetenskapliginformation och använder då olikakällor och för utveckladeresonemang om informationens ochkällornas användbarhet. Eleven kananvända informationen i diskussioneroch för att skapa texter och andraframställningar med relativt godanpassning till sammanhanget.Eleven kan genomföra enklaundersökningar utifrån givnaplaneringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringarsom det efter någon bearbetninggår att arbeta systematiskt utifrån. Iarbetet använder eleven utrustningpå ett säkert och ändamålsenligtsätt.Eleven kan jämföra sina och andrasresultat och för då utveckladeresonemang om likheter ochskillnader och vad de kan bero påsamt ger förslag som efter någonbearbetning kan förbättraundersökningen. Dessutom göreleven utvecklade dokumentationerav sina undersökningar i text ochbild.Eleven har goda kunskaper omfysikaliska fenomen och visar detgenom att förklara och visa på enklasamband inom dessa med relativtgod användning av fysikens begrepp.I utvecklade och underbyggdaresonemang om elektriska kretsar,magneter, rörelser, ljud och ljus kaneleven relatera till några fysikaliskasamband. Eleven kan också förklaraoch visa på något enkelt sambandmellan energikällor, energianvändningoch isolering med relativt godkoppling till energins oförstörbarhetoch flöde. Dessutom förklarareleven och visar på samband kringhimlakroppars rörelse i förhållandetill varandra och för utveckladeresonemang om hur dag och natt,månader och årstider uppkommer.Eleven kan också berätta om någranaturvetenskapliga upptäckter ochderas betydelse för människorslevnadsvillkor.Eleven kan samtala om och diskuteraenkla frågor som rör energi, teknik,miljö och samhälle genom att ställafrågor och framföra och bemötaåsikter på ett sätt som för samtalenoch diskussionerna framåt ochfördjupar eller breddar dem.Eleven kan söka naturvetenskapliginformation och använder då olikakällor och för välutveckladeresonemang om informationens ochkällornas användbarhet. Eleven kananvända informationen i diskussioneroch för att skapa texter och andraframställningar med god anpassningtill sammanhanget.Eleven kan genomföra enklaundersökningar utifrån givnaplaneringar och även formulera enklafrågeställningar och planeringar somdet går att arbeta systematisktutifrån. I arbetet använder elevenutrustning på ett säkert,ändamålsenligt och effektivt sätt.Eleven kan jämföra sina och andrasresultat och för då välutveckladeresonemang om likheter ochskillnader och vad de kan bero påsamt ger förslag som kan förbättraundersökningen. Dessutom göreleven välutveckladedokumentationer av sinaundersökningar i text och bild.Eleven har mycket goda kunskaperom fysikaliska fenomen och visar detgenom att förklara och visa på enklasamband inom dessa och någotgemensamt drag med godanvändning av fysikens begrepp. Ivälutvecklade och väl underbyggdaresonemang om elektriska kretsar,magneter, rörelser, ljud och ljus kaneleven relatera till några fysikaliskasamband. Eleven kan också förklaraoch visa på olika enkla sambandmellan energikällor, energianvändningoch isolering med god koppling tillenergins oförstörbarhet och flöde.Dessutom förklarar eleven och visarpå mönster i himlakroppars rörelse iförhållande till varandra och förvälutvecklade resonemang om hurdag och natt, månader och årstideruppkommer. Eleven kan också berättaom några naturvetenskapligaupptäckter och deras betydelse förmänniskors levnadsvillkor.Eleven kan samtala om och diskutera frågorsom rör energi, teknik, miljö och samhälleoch skiljer då fakta från värderingar ochformulerar ställningstaganden med enklamotiveringar samt beskriver några tänkbarakonsekvenser. I diskussionerna ställer elevenfrågor och framför och bemöter åsikter ochargument på ett sätt som till viss del fördiskussionerna framåt.Eleven kan söka naturvetenskapliginformation och använder då olika källoroch för enkla och till viss del underbyggdaresonemang om informationens ochkällornas trovärdighet och relevans. Elevenkan använda informationen på ett ihuvudsak fungerande sätt i diskussioner ochför att skapa enkla texter och andraframställningar med viss anpassning till syfteoch målgrupp.Eleven kan genomföra undersökningarutifrån givna planeringar och även bidra tillatt formulera enkla frågeställningar ochplaneringar som det går att arbetasystematiskt utifrån. I undersökningarnaanvänder eleven utrustning på ett säkertoch i huvudsak fungerande sätt.Eleven kan jämföra resultaten medfrågeställningarna och drar då enklaslutsatser med viss koppling till fysikaliskamodeller och teorier. Eleven för enklaresonemang kring resultatens rimlighet ochbidrar till att ge förslag på hurundersökningarna kan förbättras. Dessutomgör eleven enkla dokumentationer avundersökningarna med tabeller, diagram,bilder och skriftliga rapporter.Eleven har grundläggande kunskaper omenergi, materia, universums uppbyggnad ochutveckling och andra fysikaliska sammanhangoch visar det genom att ge exempel ochbeskriva dessa med viss användning avfysikens begrepp, modeller och teorier.Eleven kan föra enkla och till viss delunderbyggda resonemang där företeelser ivardagslivet och samhället kopplas ihop medkrafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud ochelektricitet och visar då på enkeltidentifierbara fysikaliska samband.Eleven använder fysikaliska modeller på ett ihuvudsak fungerande sätt för att beskrivaoch ge exempel på partiklar och strålning.Dessutom för eleven enkla och till viss delunderbyggda resonemang kring hurmänniska och teknik påverkar miljön ochvisar på några åtgärder som kan bidra till enhållbar utveckling. Eleven kan ge exempel påoch beskriva några centralanaturvetenskapliga upptäckter och derasbetydelse för människors levnadsvillkor.Eleven kan samtala om och diskutera frågorsom rör energi, teknik, miljö och samhälle ochskiljer då fakta från värderingar och formulerarställningstaganden med utvecklademotiveringar samt beskriver några tänkbarakonsekvenser. I diskussionerna ställer elevenfrågor och framför och bemöter åsikter ochargument på ett sätt som för diskussionernaframåt.Eleven kan söka naturvetenskaplig informationoch använder då olika källor och förutvecklade och relativt väl underbyggdaresonemang om informationens och källornastrovärdighet och relevans. Eleven kan användainformationen på ett fungerande sätt idiskussioner och för att skapa utveckladetexter och andra framställningar med relativtgod anpassning till syfte och målgrupp.Eleven kan genomföra undersökningar utifrångivna planeringar och även formulera enklafrågeställningar och planeringar som det efternågon bearbetning går att arbeta systematisktutifrån. I undersökningarna använder elevenutrustning på ett säkert och ändamålsenligtsätt.Eleven kan jämföra resultaten medfrågeställningarna och drar då utveckladeslutsatser med relativt god koppling tillfysikaliska modeller och teorier. Eleven förutvecklade resonemang kring resultatensrimlighet och ger förslag på hurundersökningarna kan förbättras. Dessutomgör eleven utvecklade dokumentationer avundersökningarna med tabeller, diagram, bilderoch skriftliga rapporter.Eleven har goda kunskaper om energi, materia,universums uppbyggnad och utveckling ochandra fysikaliska sammanhang och visar detgenom att förklara och visa på samband inomdessa med relativt god användning av fysikensbegrepp, modeller och teorier. Eleven kan förautvecklade och relativt väl underbyggdaresonemang där företeelser i vardagslivet ochsamhället kopplas ihop med krafter, rörelser,hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar dåpå förhållandevis komplexa fysikaliskasamband.Eleven använder fysikaliska modeller på ettrelativt väl fungerande sätt för att förklara ochvisa på samband kring partiklar och strålning.Dessutom för eleven utvecklade och relativtväl underbyggda resonemang kring hurmänniskans användning av energi ochnaturresurser påverkar miljön och visar påfördelar och begränsningar hos några åtgärdersom kan bidra till en hållbar utveckling. Elevenkan förklara och visa på samband mellan någracentrala naturvetenskapliga upptäckter ochderas betydelse för människors levnadsvillkor.Eleven kan samtala om och diskutera frågorsom rör energi, teknik, miljö och samhälle ochskiljer då fakta från värderingar och formulerarställningstaganden med välutvecklademotiveringar samt beskriver några tänkbarakonsekvenser. I diskussionerna ställer elevenfrågor och framför och bemöter åsikter ochargument på ett sätt som för diskussionernaframåt och fördjupar eller breddar dem.Eleven kan söka naturvetenskaplig informationoch använder då olika källor och förvälutvecklade och väl underbyggdaresonemang om informationens och källornastrovärdighet och relevans. Eleven kan användainformationen på ett väl fungerande sätt idiskussioner och för att skapa välutveckladetexter och andra framställningar med godanpassning till syfte och målgrupp.Eleven kan genomföra undersökningar utifrångivna planeringar och även formulera enklafrågeställningar och planeringar som det går attarbeta systematiskt utifrån. I undersökningarnaanvänder eleven utrustning på ett säkert,ändamålsenligt och effektivt sätt.Eleven kan jämföra resultaten medfrågeställningarna och drar då välutveckladeslutsatser med god koppling till fysikaliskamodeller och teorier. Eleven för välutveckladeresonemang kring resultatens rimlighet irelation till möjliga felkällor och ger förslag påhur undersökningarna kan förbättras och visarpå nya tänkbara frågeställningar attundersöka. Dessutom gör elevenvälutvecklade dokumentationer avundersökningarna med tabeller, diagram, bilderoch skriftliga rapporter.Eleven har mycket goda kunskaper om energi,materia, universums uppbyggnad och utvecklingoch andra fysikaliska sammanhang och visar detgenom att förklara och visa på samband inomdessa och något generellt drag med godanvändning av fysikens begrepp, modeller ochteorier. Eleven kan föra välutvecklade och välunderbyggda resonemang där företeelser ivardagslivet och samhället kopplas ihop medkrafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud ochelektricitet och visar då på komplexafysikaliska samband.Eleven använder fysikaliska modeller på ett välfungerande sätt för att förklara ochgeneralisera kring partiklar och strålning.Dessutom för eleven välutvecklade och välunderbyggda resonemang kring hur människaoch teknik påverkar miljön och visar ur olikaperspektiv på fördelar och begränsningar hosnågra åtgärder som kan bidra till en hållbarutveckling. Eleven kan förklara ochgeneralisera kring några centralanaturvetenskapliga upptäckter och derasbetydelse för människors levnadsvillkor.

KEMI LGR 11Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, resurshushållning, materialutveckling och miljöteknik. Med kunskaper ommateriens uppbyggnad och oförstörbarhet får människor redskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling.SyfteUndervisningen i ämnet kemi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om kemiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om kemiska processer och materiens egenskaper ochuppbyggnad utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkandekring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i kemi har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiskavalsituationer som rör energi, miljö, hälsa och samhälle.Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med kemins begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur dessa formas i samspel med erfarenheter från undersökningar av omvärlden. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtalaom, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll.Undervisningen ska skapa förutsättningar för eleverna att kunna skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att skildra omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att utveckla perspektiv på utvecklingen av naturvetenskapens världsbild och ges inblick i hurnaturvetenskapen och kulturen ömsesidigt har påverkat varandra.Genom undervisningen i ämnet kemi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att๏ använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,๏ genomföra systematiska undersökningar i kemi, och๏ använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.Centralt innehåll i NO i årskurs 1–3 Centralt innehåll i årskurs 4–6 Centralt innehåll i årskurs 7–9Året runt i naturen• Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser.Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året.• Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växterslivscykler och anpassningar till olika årstider.• Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas ochartbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.• Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.Kropp och hälsa• Betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra.• Människans kroppsdelar, deras namn och funktion.• Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olikasinnen.Kraft och rörelse• Tyngdkraft och friktion som kan observeras vid lek och rörelse, till exempel igungor och rutschbanor.• Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempelvid balansgång och på gungbrädor.Material och ämnen i vår omgivning• Materials egenskaper och hur material och föremål kan sorteras efteregenskaperna utseende, magnetism, ledningsförmåga och om de flyter ellersjunker i vatten.• Människors användning och utveckling av olika material genom historien. Vilkamaterial olika vardagliga föremål är tillverkade av och hur de kan källsorteras.• Vattnets olika former fast, flytande och gas. Övergångar mellan formerna:avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning.• Luftens grundläggande egenskaper och hur de kan observeras.• Enkla lösningar och blandningar och hur man kan dela upp dem i deras olikabeståndsdelar, till exempel genom avdunstning och filtrering.Berättelser om natur och naturvetenskap• Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.• Berättelser om äldre tiders naturvetenskap och om olika kulturers strävan attförstå och förklara fenomen i naturen.Metoder och arbetssätt• Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.• Enkla naturvetenskapliga undersökningar.• Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andrauttrycksformer.Kemi i naturenKemin ivardagen ochsamhälletKemin ochvärldsbildenKemins metoderoch arbetssätt• Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp ochoförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form, flytandeform och gasform.• Indelningen av ämnen och material utifrån egenskaperna utseende, ledningsförmåga,löslighet, brännbarhet, surt eller basiskt.• Vattnets egenskaper och kretslopp.• Luftens egenskaper och sammansättning.• Fotosyntes, förbränning och några andra grundläggande kemiska reaktioner.• Materiens kretslopp genom råvarors förädling till produkter, hur de blir avfall som hanterasoch sedan återgår till naturen.• Matens innehåll och näringsämnenas betydelse för hälsan. Historiska och nutida metoderför att förlänga matens hållbarhet.• Vanliga kemikalier i hemmet och samhället. Deras användning och påverkan på hälsan ochmiljön samt hur de är märkta och bör hanteras.• Fossila och förnybara bränslen. Deras betydelse för energianvändning och påverkan påklimatet.• Några historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse förmänniskans levnadsvillkor och syn på världen.• Äldre tiders beskrivningar av materiens uppbyggnad. Kemins förändring från magi ochmystik till modern vetenskap.• Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konstoch äldre tiders naturvetenskap.• Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.• Några metoder för att dela upp lösningar och blandningar i deras olika beståndsdelar.• Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.• Tolkning och granskning av information med koppling till kemi, till exempel i faktatexter ochtidningsartiklar.• Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer,elektroner och kärnpartiklar.• Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar genom kemiska reaktioner.• Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser förmateria i luft, vatten och mark.• Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i mark, växter och människokroppen.Lösningar, fällningar, syror och baser samt pH-värde.• Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt.• Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer. Kolatomens kretslopp.• Fotosyntes och förbränning samt energiomvandlingar i dessa reaktioner.• Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbarutveckling.• Kemiska processer vid framställning och återvinning av metaller, papper och plaster. Livscykelanalys av någravanliga produkter.• Olika faktorer som gör att material, till exempel järn och plast, bryts ner och hur nedbrytning kanförhindras.• Processer för att rena dricksvatten och avloppsvatten lokalt och globalt.• Innehållet i mat och drycker och dess betydelse för hälsan. Kemiska processer i människokroppen, tillexempel matspjälkning.• Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel rengöringsprodukter, kosmetika, färger ochbränslen samt hur de påverkar hälsan och miljön.• Hur man hanterar kemikalier och brandfarliga ämnen på ett säkert sätt.• Aktuella samhällsfrågor som rör kemi.• Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö,samhälle och människors levnadsvillkor.• Aktuella forskningsområden inom kemi, till exempel materialutveckling och nanoteknik.• De kemiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.• Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv.• Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.• Separations- och analysmetoder, till exempel destillation och identifikation av ämnen.• Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.• Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussionermed koppling till kemi.

KEKunskapskrav för betyget i slutet av årskurs 6 Kunskapskrav för betyget i slutet av årskurs 9Kunskapskrav i NO förgodtagbara kunskaper islutet av årskurs 3 E C A E C AEleven kan beskriva och ge exempelpå enkla samband i naturen utifrånupplevelser och utforskande avnärmiljön. I samtal om årstiderberättar eleven om förändringar inaturen och ger exempel pålivscykler hos några djur och växter.Eleven berättar också om några avmänniskans kroppsdelar och sinnen,och diskuterar några faktorer sompåverkar människors hälsa. Elevenkan samtala om tyngdkraft, friktionoch jämvikt i relation till lek ochrörelse. Eleven beskriver vad någraolika föremål är tillverkade av förmaterial och hur de kan sorteras.Eleven kan berätta om ljus och ljudoch ge exempel på egenskaper hosvatten och luft och relatera till egnaiakttagelser. Dessutom kan elevensamtala om skönlitteratur, myter ochkonst som handlar om naturen ochmänniskan.Utifrån tydliga instruktioner kaneleven utföra fältstudier och andratyper av enkla undersökningar somhandlar om naturen och människan,kraft och rörelse samt vatten ochluft. Eleven gör enkla observationerav årstider, namnger några djur ochväxter, sorterar dem efter olikaegenskaper samt beskriver och gerexempel på kopplingar mellan dem ienkla näringskedjor. Eleven kan visaoch beskriva hur solen, månen ochjorden rör sig i förhållande tillvarandra. Eleven kan sortera någraföremål utifrån olika egenskaper samtseparerar lösningar och blandningarmed enkla metoder. I detundersökande arbetet gör elevennågon jämförelse mellan egna ochandras resultat. Eleven dokumenterardessutom sina undersökningar medhjälp av olika uttrycksformer och kananvända sig av sin dokumentation idiskussioner och samtal.Eleven kan samtala om ochdiskutera enkla frågor som rörenergi, miljö, hälsa och samhällegenom att ställa frågor ochframföra och bemöta åsikter på ettsätt som till viss del för samtalenoch diskussionerna framåt.Eleven kan söka naturvetenskapliginformation och använder då olikakällor och för enkla resonemangom informationens och källornasanvändbarhet. Eleven kan användainformationen i diskussioner ochför att skapa texter och andraframställningar med viss anpassningtill sammanhanget.Eleven kan genomföra enklaundersökningar utifrån givnaplaneringar och även bidra till attformulera enkla frågeställningar ochplaneringar som det går att arbetasystematiskt utifrån. I arbetetanvänder eleven utrustning på ettsäkert och i huvudsak fungerandesätt. Eleven kan jämföra sina ochandras resultat och för då enklaresonemang om likheter ochskillnader och vad de kan bero påsamt bidrar till att ge förslag somkan förbättra undersökningen.Dessutom gör eleven enkladokumentationer av sinaundersökningar i text och bild.Eleven har grundläggandekunskaper om materiensuppbyggnad och egenskaper ochandra kemiska sammanhang ochvisar det genom att ge exempel påoch beskriva dessa med vissanvändning av kemins begrepp.Eleven kan även föra enklaresonemang om uppbyggnad ochegenskaper hos luft och vatten ochrelatera detta till naturliga förloppsom fotosyntes och förbränning.I enkla och till viss delunderbyggda resonemang om mat,bränslen, kemikalier och andraprodukter kan eleven relatera tillnågra kemiska samband och frågorom hållbar utveckling. Dessutomkan eleven berätta om någranaturvetenskapliga upptäckter ochderas betydelse för människorslevnadsvillkor.Eleven kan samtala om och diskuteraenkla frågor som rör energi, miljö,hälsa och samhälle genom att ställafrågor och framföra och bemötaåsikter på ett sätt som för samtalenoch diskussionerna framåt.Eleven kan söka naturvetenskapliginformation och använder då olikakällor och för utvecklade resonemangom informationens och källornasanvändbarhet. Eleven kan användainformationen i diskussioner och föratt skapa texter och andraframställningar med relativt godanpassning till sammanhanget.Eleven kan genomföra enklaundersökningar utifrån givnaplaneringar och även formulera enklafrågeställningar och planeringar somdet efter någon bearbetning går attarbeta systematiskt utifrån. I arbetetanvänder eleven utrustning på ettsäkert och ändamålsenligt sätt. Elevenkan jämföra sina och andras resultatoch för då utvecklade resonemangom likheter och skillnader och vad dekan bero på samt ger förslag somefter någon bearbetning kan förbättraundersökningen.Dessutom gör eleven utveckladedokumentationer av sinaundersökningar i text och bild.Eleven har goda kunskaper ommateriens uppbyggnad ochegenskaper och andra kemiskasammanhang och visar det genom attförklara och visa på enkla sambandinom dessa med relativt godanvändning av kemins begrepp. Elevenkan även föra utvecklade resonemangom uppbyggnad och egenskaper hosluft och vatten och relatera detta tillnaturliga förlopp som fotosyntes ochförbränning.I utvecklade och relativt välunderbyggda resonemang om mat,bränslen, kemikalier och andraprodukter kan eleven relatera tillnågra kemiska samband och frågorom hållbar utveckling. Dessutom kaneleven berätta om någranaturvetenskapliga upptäckter ochderas betydelse för människorslevnadsvillkor.Eleven kan samtala om och diskuteraenkla frågor som rör energi, miljö,hälsa och samhälle genom att ställafrågor och framföra och bemötaåsikter på ett sätt som för samtalenoch diskussionerna framåt ochfördjupar eller breddar dem.Eleven kan söka naturvetenskapliginformation och använder då olikakällor och för välutveckladeresonemang om informationens ochkällornas användbarhet. Eleven kananvända informationen i diskussioneroch för att skapa texter och andraframställningar med god anpassning tillsammanhanget.Eleven kan genomföra enklaundersökningar utifrån givnaplaneringar och även formulera enklafrågeställningar och planeringar somdet går att arbeta systematiskt utifrån. Iarbetet använder eleven utrustning påett säkert, ändamålsenligt ocheffektivt sätt. Eleven kan jämföra sinaoch andras resultat och för dåvälutvecklade resonemang omlikheter och skillnader och vad de kanbero på samt ger förslag som kanförbättra undersökningen.Dessutom gör eleven välutveckladedokumentationer av sinaundersökningar i text och bild.Eleven har mycket goda kunskaperom materiens uppbyggnad ochegenskaper och andra kemiskasammanhang och visar det genom attförklara och visa på enkla sambandinom dessa och något gemensamtdrag med god användning av keminsbegrepp. Eleven kan även föravälutvecklade resonemang omuppbyggnad och egenskaper hos luftoch vatten och relatera detta tillnaturliga förlopp som fotosyntes ochförbränning.I välutvecklade och väl underbyggdaresonemang om mat, bränslen,kemikalier och andra produkter kaneleven relatera till några kemiskasamband och frågor om hållbarutveckling. Dessutom kan elevenberätta om några naturvetenskapligaupptäckter och deras betydelse förmänniskors levnadsvillkor.Eleven kan samtala om och diskutera frågorsom rör energi, miljö, hälsa och samhälleoch skiljer då fakta från värderingar ochformulerar ställningstaganden med enklamotiveringar samt beskriver några tänkbarakonsekvenser. I diskussionerna ställer elevenfrågor och framför och bemöter åsikter ochargument på ett sätt som till viss del fördiskussionerna framåt.Eleven kan söka naturvetenskapliginformation och använder då olika källoroch för enkla och till viss del underbyggdaresonemang om informationens ochkällornas trovärdighet och relevans. Elevenkan använda informationen på ett ihuvudsak fungerande sätt i diskussioneroch för att skapa enkla texter och andraframställningar med viss anpassning till syfteoch målgrupp.Eleven kan genomföra undersökningarutifrån givna planeringar och även bidra tillatt formulera enkla frågeställningar ochplaneringar som det går att arbetasystematiskt utifrån. I undersökningarnaanvänder eleven utrustning på ett säkertoch i huvudsak fungerande sätt. Eleven kanjämföra resultaten med frågeställningarnaoch drar då enkla slutsatser med visskoppling till kemiska modeller och teorier.Eleven för enkla resonemang kringresultatens rimlighet och bidrar till att geförslag på hur undersökningarna kanförbättras.Dessutom gör eleven enkladokumentationer av undersökningarna medtabeller, diagram, bilder och skriftligarapporter.Eleven har grundläggande kunskaper ommateriens uppbyggnad, oförstörbarhet ochomvandlingar och andra kemiskasammanhang och visar det genom att geexempel på och beskriva dessa med vissanvändning av kemins begrepp, modelleroch teorier. Eleven kan föra enkla till vissdel underbyggda resonemang om kemiskaprocesser i levande organismer, mark, luftoch vatten och visar då på enkeltidentifierbara kemiska samband i naturen.Eleven undersöker hur några kemikalier ochkemiska processer används i vardagen ochsamhället och beskriver då enkeltidentifierbara samband och ger exempelpå energiomvandlingar och materienskretslopp.Dessutom för eleven enkla och till viss delunderbyggda resonemang kring hurmänniskans användning av energi ochnaturresurser påverkar miljön och visar pånågra åtgärder som kan bidra till en hållbarutveckling. Eleven kan beskriva och geexempel på några centralanaturvetenskapliga upptäckter och derasbetydelse för människors levnadsvillkor.Eleven kan samtala om och diskutera frågorsom rör energi, miljö, hälsa och samhälle ochskiljer då fakta från värderingar och formulerarställningstaganden med utvecklademotiveringar samt beskriver några tänkbarakonsekvenser. I diskussionerna ställer elevenfrågor och framför och bemöter åsikter ochargument på ett sätt som för diskussionernaframåt.Eleven kan söka naturvetenskaplig informationoch använder då olika källor och förutvecklade och relativt väl underbyggdaresonemang om informationens och källornastrovärdighet och relevans. Eleven kan användainformationen på ett fungerande sätt idiskussioner och för att skapa utveckladetexter och andra framställningar med relativtgod anpassning till syfte och målgrupp.Eleven kan genomföra undersökningar utifrångivna planeringar och även formulera enklafrågeställningar och planeringar som det efternågon bearbetning går att arbeta systematisktutifrån. I undersökningarna använder elevenutrustning på ett säkert och ändamålsenligtsätt. Eleven kan jämföra resultaten medfrågeställningarna och drar då utveckladeslutsatser med relativt god koppling tillkemiska modeller och teorier. Eleven förutvecklade resonemang kring resultatensrimlighet och ger förslag på hurundersökningarna kan förbättras.Dessutom gör eleven utveckladedokumentationer av undersökningarna medtabeller, diagram, bilder och skriftligarapporter.Eleven har goda kunskaper om materiensuppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingaroch andra kemiska sammanhang och visar detgenom att förklara och visa på samband inomdessa med relativt god användning av keminsbegrepp, modeller och teorier. Eleven kan förautvecklade och relativt väl underbyggdaresonemang om kemiska processer i levandeorganismer, mark, luft och vatten och visar dåpå förhållandevis komplexa kemiska sambandi naturen. Eleven undersöker hur någrakemikalier och kemiska processer används ivardagen och samhället och beskriver dåkomplexa samband och förklarar och visarpå samband mellan energiomvandlingar ochmateriens kretslopp.Dessutom för eleven utvecklade och relativtväl underbyggda resonemang kring hurmänniskans användning av energi ochnaturresurser påverkar miljön och visar påfördelar och begränsningar hos någraåtgärder som kan bidra till en hållbarutveckling. Eleven kan förklara och visa påsamband mellan några centralanaturvetenskapliga upptäckter och derasbetydelse för människors levnadsvillkor.Eleven kan samtala om och diskutera frågorsom rör energi, miljö, hälsa och samhälle ochskiljer då fakta från värderingar och formulerarställningstaganden med välutvecklademotiveringar samt beskriver några tänkbarakonsekvenser. I diskussionerna ställer elevenfrågor och framför och bemöter åsikter ochargument på ett sätt som för diskussionernaframåt och fördjupar eller breddar dem.Eleven kan söka naturvetenskaplig informationoch använder då olika källor och förvälutvecklade och väl underbyggdaresonemang om informationens och källornastrovärdighet och relevans. Eleven kan användainformationen på ett väl fungerande sätt idiskussioner och för att skapa välutveckladetexter och andra framställningar med godanpassning till syfte och målgrupp.Eleven kan genomföra undersökningar utifrångivna planeringar och även formulera enklafrågeställningar och planeringar som det går attarbeta systematiskt utifrån. I undersökningarnaanvänder eleven utrustning på ett säkert,ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven kanjämföra resultaten med frågeställningarna ochdrar då välutvecklade slutsatser med godkoppling till kemiska modeller och teorier.Eleven för välutvecklade resonemang kringresultatens rimlighet i relation till möjligafelkällor och ger förslag på hurundersökningarna kan förbättras och visar pånya tänkbara frågeställningar att undersöka.Dessutom gör eleven välutveckladedokumentationer av undersökningarna medtabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.Eleven har mycket goda kunskaper ommateriens uppbyggnad, oförstörbarhet ochomvandlingar och andra kemiska sammanhangoch visar det genom att förklara och visa påsamband inom dessa och något generellt dragmed god användning av kemins begrepp,modeller och teorier. Eleven kan föravälutvecklade och väl underbyggdaresonemang om kemiska processer i levandeorganismer, mark, luft och vatten och visar dåpå komplexa kemiska samband i naturen.Eleven undersöker hur några kemikalier ochkemiska processer används i vardagen ochsamhället och beskriver då komplexa sambandoch förklarar och generaliserar kringenergiomvandlingar och materiens kretslopp.Dessutom för eleven välutvecklade och välunderbyggda resonemang kring hurmänniskans användning av energi ochnaturresurser påverkar miljön och visar urolika perspektiv på fördelar ochbegränsningar hos några åtgärder som kanbidra till en hållbar utveckling.Eleven kan förklara och generalisera kringnågra centrala naturvetenskapliga upptäckteroch deras betydelse för människorslevnadsvillkor.

GEOGRAFI LGR 11Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar utveckling blir möjlig. Samspelet mellan människan och hennes omgivning har gett upphov till många olika livsmiljöer. Geografi ger oss kunskap omdessa miljöer och kan bidra till förståelse av människans levnadsvillkor.SyfteUndervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om, och kunna göra jämförelsermellan, olika platser, regioner och levnadsvillkor. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla en medvetenhet om de sammanhang där geografiska kunskaper är viktiga och användbara.Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om vilka mänskliga verksamheter, och av naturen framkallade processer, som påverkar jordytans former och mönster. Den ska även bidra till att eleverna får erfarenheter av att tolka och bedöma konsekvenser av olikaförändringar som sker i det geografiska rummet.Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med hur man växlar mellan olika tids- och rumsperspektiv. Genom undervisningen ska eleverna utveckla kunskaper om hur människa, samhälle och natur samspelar och vilka konsekvenser det får för naturen och människorslevnadsvillkor. Undervisningen ska ge eleverna kunskap om kartan och kännedom om viktiga namn, läges- och storleksrelationer så att de kan orientera sig och dra slutsatser om natur- och kulturlandskap och om människors levnadsvillkor. På så sätt ska eleverna ges möjlighet att se världenur ett helhetsperspektiv. Undervisningen ska även ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper i att göra geografiska analyser av omvärlden och att presentera resultaten med hjälp av geografiska begrepp.Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om varför intressekonflikter om naturresurser uppstår. Undervisningen ska också medverka till att eleverna utvecklar kunskaper om hur vi kan påverka framtiden i riktning mot en mer acceptabel levnadsmiljö föralla.Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att๏ analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,๏ utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,๏ göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och๏ värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.Centralt innehåll i SO i årskurs 1–3 Centralt innehåll i årskurs 4–6 Centralt innehåll i årskurs 7–9Att leva tillsammans• Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola.Minnen berättade av människor som lever nu.• Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser.• Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhetoch relationer.• Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang.• Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt.Att leva i närområdet• Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.• Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnorsoch mäns levnadsvillkor under olika perioder.• Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden.• Religioner och platser för religionsutövning i närområdet.• Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola.• Yrken och verksamheter i närområdet.Att leva i världen• Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt påländer och platser som är betydelsefulla för eleven.• Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt införandet av jordbruk.• Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder.• Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga uttryck.• Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid.• Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln ochderas innebörd samt några av de vanligaste psalmerna.• Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror.• Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet medkonventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).• Hur möten, till exempel klassråd, organiseras och genomförs.• Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kankosta.• Aktuella samhällsfrågor i olika medier.Att undersöka verkligheten• Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värderaoch bearbeta källor och information.• Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar.Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.• Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.LivsmiljöerGeografinsmetoder,begrepp ocharbetssättMiljö, människorochhållbarhetsfrågor• Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människansmarkutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonikoch erosion. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur.• De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskapen.Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning.• Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossilabränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till.Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.• Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning samtorsaker till fördelningen och konsekvenser av denna.• Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten iSverige samt huvuddragen för övriga Norden.• Namn och läge på övriga Europas länder samt viktigare öar, vatten, berg,regioner och orter.• Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala.Topografiska och tematiska kartor.• Insamlingar och mätningar av geografiska data från närområdet, tillexempel åldersfördelning, trafikflöden och vattenförbrukning.• Fältstudier för att undersöka natur- och kulturlandskap, till exempel hurmarken används i närmiljön.• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva ochsamtala om geografi.• Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till enhållbar utveckling.• Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgång till utbildning,hälsovård och naturresurser samt några bakomliggande orsaker till detta.Enskilda människors och organisationers arbete för att förbättramänniskors levnadsvillkor.• Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkarmänniskors levnadsvillkor.• Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenserförändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar avvärlden.• Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varortransporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändratsöver tid.• Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker till ochkonsekvenser av den ojämna befolkningsfördelningen. Migration ochurbanisering och orsaker till och konsekvenser av detta.• Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar,regioner och orter.• Kartan och dess uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och olika skalor.Topografiska och olika tematiska kartor.• Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, tillexempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiskainformationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga påInternet, till exempel satellitbilder.• Fältstudier av natur- och kulturlandskap, till exempel av samhällsplanering inärsamhället.• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtalaom geografi.• Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel översvämningar,torka och jordbävningar, och vilka konsekvenser det får för natur- ochkulturlandskapet.• På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper ochsamhällen kan förebygga risker.• Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten ochmark.• Förnybara energitillgångar, till exempel sol- och vindenergi och alternativadrivmedel.• Förekomst av och orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen.• Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimatoch naturresurser.

GEKunskapskrav i SO för godtagbarakunskaper i slutet av årskurs 3Kunskapskrav för betyget i slutet av årskurs 6 Kunskapskrav för betyget i slutet av årskurs 9E C A E C AEleven har grundläggande kunskaper om någramänskliga rättigheter och barnets rättigheter, och visardet genom att ge exempel på vad de kan innebära iskolan och hemma. Eleven kan samtala om normeroch regler i vardagen och ge exempel på varför de kanbehövas. Vidare kan eleven beskriva hur möten brukarorganiseras och genomföras. Eleven beskriver ävennågra olika betalningsformer och anger vad någravanliga varor och tjänster kan kosta.Eleven kan utifrån närområdet beskriva hur naturenoch miljön kan påverka var människor bor och arbetar.Eleven anger några viktiga samhällsfunktioner, och gerexempel på yrken och verksamheter i närområdet.Dessutom kan eleven ange några orsaker till attmänniskor flyttar från en plats till en annan, och geexempel på vad en flytt kan innebära för barn ochfamiljer. Eleven beskriver hur olika handlingar i vardagenkan påverka miljön, och ger utifrån detta förslag på hurman kan bidra till en hållbar utveckling. Elevenidentifierar riskfyllda platser i närområdets trafikmiljöoch ger exempel på hur man kan minska riskernagenom ett säkert beteende i trafiken.Eleven kan undersöka hemortens historia och ger dåexempel på människors levnadsvillkor under olikaperioder. Eleven gör då enkla jämförelser mellan livetförr och nu utifrån människors berättelser och olikaskildringar. Dessutom beskriver eleven hur man kaniaktta spår av forntiden i naturen och i språkligauttryck. Eleven kan även beskriva delar av människanstidiga historia genom att ge exempel på människorslevnadsvillkor och några viktiga händelser. Vidare kaneleven i viss utsträckning använda tidslinjer och någraolika tidsbegrepp för att ange händelser i tid.Eleven kan samtala om elevnära livsfrågor. Dessutombeskriver eleven några platser för religionsutövning,och kopplar samman dessa med religioner som utövasi närområdet. Eleven kan ge exempel på någon högtid,symbol och central berättelse från kristendomen, islamoch judendomen. Eleven återger delar av innehållet inågra berättelser ur Bibeln, samt i berättelser om gudaroch hjältar i olika myter. Dessutom ger eleven exempelpå kristendomens roll i skolan och hemorten förr itiden.Eleven kan ta del av enkel information i olika medieroch samtala om elevnära samhällsfrågor genom attframföra synpunkter, ge kommentarer och ställa frågor.Eleven kan också söka information om samhället ochnaturen genom enkla intervjuer, observationer ochmätningar, och göra enkla sammanställningar avresultaten så att innehållet klart framgår. Eleven görenkla undersökningar av omvärlden, och kan dåanvända karta, jordglob, väderstreck och rumsligabegrepp för att återge namn och beskriva lägen ochstorleksrelationer på världsdelarna och andra föreleven betydelsefulla platser och länder.Eleven har grundläggandekunskaper om natur- ochkulturlandskap och visar det genomatt föra enkla och till viss delunderbyggda resonemang omprocesser som formar ochförändrar jordytan, samt vilkakonsekvenser det kan få förmänniskor och natur. Iresonemangen beskriver elevenenkla samband mellan natur- ochkulturlandskap, naturresurser ochhur befolkningen är fördelad. Elevenkan även använda geografiskabegrepp på ett i huvudsakfungerande sätt.Eleven kan undersöka omvärldenoch använder då kartor och andrageografiska källor, metoder ochtekniker på ett i huvudsakfungerande sätt, samt för enklaresonemang om olika källorsanvändbarhet. Vid fältstudieranvänder eleven kartor och enklageografiska verktyg på ett ihuvudsak fungerande sätt. Elevenhar grundläggande kunskaper omSveriges, Nordens och Europasnamngeografi och visar det genomatt med viss säkerhet beskrivalägen på och storleksrelationermellan olika geografiska objekt.Eleven kan resonera kring frågorsom rör hållbar utveckling och gerdå enkla och till viss delunderbyggda förslag på miljöetiskaval och prioriteringar i vardagen.Dessutom för eleven resonemangom orsaker till och konsekvenserav ojämlika levnadsvillkor i världenoch ger då enkla och till viss delunderbyggda förslag på hurmänniskors levnadsvillkor kanförbättras.Eleven har goda kunskaper omnatur- och kulturlandskap och visardet genom att föra utvecklade ochrelativt väl underbyggdaresonemang om processer somformar och förändrar jordytan, samtvilka konsekvenser det kan få förmänniskor och natur. Iresonemangen beskriver elevenförhållandevis komplexa sambandmellan natur- och kulturlandskap,naturresurser och hur befolkningenär fördelad. Eleven kan även användageografiska begrepp på ett relativtvälfungerande sätt.Eleven kan undersöka omvärldenoch använder då kartor och andrageografiska källor, metoder ochtekniker på ett relativt välfungerande sätt, samt för utveckladeresonemang om olika källorsanvändbarhet. Vid fältstudieranvänder eleven kartor och enklageografiska verktyg på ett relativtändamålsenligt sätt. Eleven har godakunskaper om Sveriges, Nordensoch Europas namngeografi och visardet genom att med relativt godsäkerhet beskriva lägen på ochstorleksrelationer mellan olikageografiska objekt.Eleven kan resonera kring frågorsom rör hållbar utveckling och gerdå utvecklade och relativt välunderbyggda förslag på miljöetiskaval och prioriteringar i vardagen.Dessutom för eleven resonemangom orsaker till och konsekvenser avojämlika levnadsvillkor i världen ochger då utvecklade och relativt välunderbyggda förslag på hurmänniskors levnadsvillkor kanförbättras.Eleven har mycket goda kunskaperom natur- och kulturlandskap ochvisar det genom att föravälutvecklade och välunderbyggda resonemang omprocesser som formar ochförändrar jordytan, samt vilkakonsekvenser det kan få förmänniskor och natur. Iresonemangen beskriver elevenkomplexa samband mellan naturochkulturlandskap, naturresurseroch hur befolkningen är fördelad.Eleven kan även användageografiska begrepp på ettvälfungerande sätt.Eleven kan undersöka omvärldenoch använder då kartor och andrageografiska källor, metoder ochtekniker på ett väl fungerandesätt, samt för välutveckladeresonemang om olika källorsanvändbarhet. Vid fältstudieranvänder eleven kartor och enklageografiska verktyg på ettändamålsenligt och effektivt sätt.Eleven har mycket goda kunskaperom Sveriges, Nordens ochEuropas namngeografi och visardet genom att med god säkerhetbeskriva lägen på ochstorleksrelationer mellan olikageografiska objekt.Eleven kan resonera kring frågorsom rör hållbar utveckling och gerdå välutvecklade och välunderbyggda förslag på miljöetiskaval och prioriteringar i vardagen.Dessutom för eleven resonemangom orsaker till och konsekvenserav ojämlika levnadsvillkor i världenoch ger då välutvecklade och välunderbyggda förslag på hurmänniskors levnadsvillkor kanförbättras.Eleven har grundläggandekunskaper om samspelet mellanmänniska, samhälle och natur, ochvisar det genom att föra enkla ochtill viss del underbyggdaresonemang om orsaker till ochkonsekvenser avbefolkningsfördelning, migration,klimat, vegetation ochklimatförändringar i olika delar avvärlden. Eleven kan även användageografiska begrepp på ett ihuvudsak fungerande sätt. Elevenkan undersöka var olika varor ochtjänster produceras ochkonsumeras, och beskriver då enklageografiska mönster av handel ochkommunikation samt för enkla ochtill viss del underbyggdaresonemang om hur dessa mönsterser ut och hur de har förändratsöver tid samt orsaker till ochkonsekvenser av detta. Eleven förenkla och till viss del underbyggdaresonemang om klimatförändringaroch olika förklaringar till dessa samtderas konsekvenser för människa,samhälle och miljö i olika delar avvärlden.Eleven kan undersöka omvärldenoch använder då kartor och andrageografiska källor, teorier, metoderoch tekniker på ett i huvudsakfungerande sätt, samt för enkla ochtill viss del underbyggdaresonemang om olika källorstrovärdighet och relevans. Vidfältstudier använder eleven kartoroch andra verktyg på ett ihuvudsak fungerande sätt. Elevenhar grundläggande kunskaper omvärldsdelarnas namngeografi ochvisar det genom att med visssäkerhet beskriva lägen på ochstorleksrelationer mellan olikageografiska objekt.Eleven kan resonera om olikaekologiska, ekonomiska och socialahållbarhetsfrågor och redogör dåför enkla och till viss delunderbyggda förslag på lösningardär några konsekvenser förmänniska, samhälle och natur vägsin.Eleven har goda kunskaper omsamspelet mellan människa, samhälleoch natur, och visar det genom attföra utvecklade och relativt välunderbyggda resonemang omorsaker till och konsekvenser avbefolkningsfördelning, migration,klimat, vegetation ochklimatförändringar i olika delar avvärlden. Eleven kan även användageografiska begrepp på ett relativtväl fungerande sätt. Eleven kanundersöka var olika varor ochtjänster produceras ochkonsumeras, och beskriver dåförhållandevis komplexa geografiskamönster av handel ochkommunikation samt för utveckladeoch relativt väl underbyggdaresonemang om hur dessa mönsterser ut och hur de har förändratsöver tid samt orsaker till ochkonsekvenser av detta. Eleven förutvecklade och relativt välunderbyggda resonemang omklimatförändringar och olikaförklaringar till dessa samt deraskonsekvenser för människa, samhälleoch miljö i olika delar av världen.Eleven kan undersöka omvärldenoch använder då kartor och andrageografiska källor, teorier, metoderoch tekniker på ett relativt välfungerande sätt, samt för utveckladeoch relativt väl underbyggdaresonemang om olika källorstrovärdighet och relevans. Vidfältstudier använder eleven kartoroch andra verktyg på ett relativtändamålsenligt sätt. Eleven har godakunskaper om världsdelarnasnamngeografi och visar det genomatt med relativt god säkerhetbeskriva lägen på ochstorleksrelationer mellan olikageografiska objekt.Eleven kan resonera om olikaekologiska, ekonomiska och socialahållbarhetsfrågor och redogör då förutvecklade och relativt välunderbyggda förslag på lösningar därnågra konsekvenser för människa,samhälle och natur vägs in.Eleven har mycket goda kunskaperom samspelet mellan människa,samhälle och natur, och visar detgenom att föra välutvecklade ochväl underbyggda resonemang omorsaker till och konsekvenser avbefolkningsfördelning, migration,klimat, vegetation ochklimatförändringar i olika delar avvärlden. Eleven kan även användageografiska begrepp på ett välfungerande sätt. Eleven kanundersöka var olika varor ochtjänster produceras ochkonsumeras, och beskriver dåkomplexa geografiska mönster avhandel och kommunikation samt förvälutvecklade och väl underbyggdaresonemang om hur dessa mönsterser ut och hur de har förändratsöver tid samt orsaker till ochkonsekvenser av detta. Eleven förvälutvecklade och väl underbyggdaresonemang om klimatförändringaroch olika förklaringar till dessa samtderas konsekvenser för människa,samhälle och miljö i olika delar avvärlden.Eleven kan undersöka omvärldenoch använder då kartor och andrageografiska källor, teorier, metoderoch tekniker på ett väl fungerandesätt, samt för välutvecklade och välunderbyggda resonemang om olikakällors trovärdighet och relevans.Vid fältstudier använder elevenkartor och andra verktyg på ettändamålsenligt och effektivt sätt.Eleven har mycket goda kunskaperom världsdelarnas namngeografioch visar det genom att med godsäkerhet beskriva lägen på ochstorleksrelationer mellan olikageografiska objekt.Eleven kan resonera om olikaekologiska, ekonomiska och socialahållbarhetsfrågor och redogör dåför välutvecklade och välunderbyggda förslag på lösningardär några konsekvenser förmänniska, samhälle och natur vägsin.

HISTORIA LGR 11Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden. Kvinnor och män har i alla tider skapat historiska berättelser för att tolka verkligheten ochpåverka sin omgivning. Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.SyfteUndervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska bildning och sitt historiemedvetande. Detta innebär en insikt om att det förflutna präglar vår syn på nutiden och därmed uppfattningen om framtiden.Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om historiska förhållanden, historiska begrepp och metoder och om hur historia kan användas för olika syften. Den ska också bidra till att eleverna utvecklar historiska kunskaper om likheter och skillnader i människorslevnadsvillkor och värderingar. Därigenom ska eleverna få förståelse för olika kulturella sammanhang och levnadssätt.Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referensram och en fördjupad förståelse för nutiden. De ska också få möjlighet att utveckla en kronologisk överblick över hur kvinnor och män genom tiderna har skapat och förändrat samhällen och kulturer.Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och människors berättelser. Eleverna ska genom undervisningen även ges förutsättningaratt utveckla förmågan att ställa frågor till och värdera källor som ligger till grund för historisk kunskap. Undervisningen ska vidare bidra till att eleverna utvecklar förståelse för att varje tids människor måste bedömas utifrån sin samtids villkor och värderingar.Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur historiska berättelser används i samhället och i vardagslivet. Därigenom ska eleverna få olika perspektiv på sina egna och andras identiteter, värderingar och föreställningar.Genom undervisningen i ämnet historia ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att๏ använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,๏ kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,๏ reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och๏ använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.Centralt innehåll i SO i årskurs 1–3 Centralt innehåll i årskurs 4–6 Centralt innehåll i årskurs 7–9Att leva tillsammans• Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar avfamiljeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.• Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser.• Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap,könsroller, jämställdhet och relationer.• Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang.• Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt.Att leva i närområdet• Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten ochklimat.• Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta ombarns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.• Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden.• Religioner och platser för religionsutövning i närområdet.• Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola.• Yrken och verksamheter i närområdet.Att leva i världen• Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge påvärldsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.• Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt införandet av jordbruk.• Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder.• Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga uttryck.• Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i våregen tid.• Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Någraberättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna.• Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror.• Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter ienlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).• Hur möten, till exempel klassråd, organiseras och genomförs.• Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några vanliga varoroch tjänster kan kosta.• Aktuella samhällsfrågor i olika medier.Att undersöka verkligheten• Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hurman kan värdera och bearbeta källor och information.• Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdetoch skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, lägeoch gräns.• Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.Kring forntiden och medeltiden, till cirka 1500• Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.• Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handeloch migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.• De nordiska staternas bildande.• Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverigeoch de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olikamänniskor och grupper.• Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser.• Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturerkan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn,kvinnor och män.Norden och Östersjöriket Sverige, cirka 1500–1700• Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel avhandelsvaror, språk och kultur.• Den svenska statens framväxt och organisation.• Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olikamänniskor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenskariket.• Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter ochskillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.Ökat utbyte och jordbrukets omvandling, cirka 1700–1850• Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form avjärnexport och genom resor till Asien.• Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor.• Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor ochgrupper.• Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.• Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sverigeshistoria och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.Hur historia används och historiska begrepp• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas ivåra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII ochhäxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källoroch tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn påderas betydelser.Forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700• Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien.• Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.• Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika, kan berätta om likheter och skillnader ilevnadsvillkor för barn, kvinnor och män.Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka 1700–1900• Den ökade världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika.• Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olikasamhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inomoch mellan länder.• Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.• Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andraslevnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, bildandet av fackföreningar och kampen mot slaveri.Imperialism och världskrig, cirka 1800–1950• Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism.• Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen.• De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.• Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i formav kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid• Demokratisering i Sverige. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmänrösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet.• Framväxten av det svenska välfärdssamhället.• Historiska perspektiv på urfolket samernas och de övriga nationella minoriteternas situation i Sverige.• Kalla krigets konflikter, Sovjetunionens sönderfall och nya maktförhållanden i världen.• FN, nordiskt samarbete och framväxten av Europeiska unionen (EU).• Aktuella konflikter i världen och historiska perspektiv på dessa.• Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människorslevnadsvillkor.Hur historia används och historiska begrepp• Exempel på hur 1800- och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städeroch gränser.• Hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper, till exempel inom familjen, föreningslivet, organisationeroch företag.• Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter.• Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.• Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiskasammanhang.• Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på derasbetydelser.

HIKunskapskrav i SO för godtagbarakunskaper i slutet av årskurs 3Kunskapskrav för betyget i slutet av årskurs 6 Kunskapskrav för betyget i slutet av årskurs 9E C A E C AEleven har grundläggande kunskaper om någramänskliga rättigheter och barnets rättigheter, ochvisar det genom att ge exempel på vad de kaninnebära i skolan och hemma. Eleven kan samtalaom normer och regler i vardagen och ge exempelpå varför de kan behövas. Vidare kan elevenbeskriva hur möten brukar organiseras ochgenomföras. Eleven beskriver även några olikabetalningsformer och anger vad några vanliga varoroch tjänster kan kosta.Eleven kan utifrån närområdet beskriva hur naturenoch miljön kan påverka var människor bor ocharbetar. Eleven anger några viktigasamhällsfunktioner, och ger exempel på yrken ochverksamheter i närområdet. Dessutom kan elevenange några orsaker till att människor flyttar från enplats till en annan, och ge exempel på vad en flyttkan innebära för barn och familjer. Eleven beskriverhur olika handlingar i vardagen kan påverka miljön,och ger utifrån detta förslag på hur man kan bidratill en hållbar utveckling. Eleven identifierar riskfylldaplatser i närområdets trafikmiljö och ger exempelpå hur man kan minska riskerna genom ett säkertbeteende i trafiken.Eleven kan undersöka hemortens historia och gerdå exempel på människors levnadsvillkor underolika perioder. Eleven gör då enkla jämförelsermellan livet förr och nu utifrån människorsberättelser och olika skildringar. Dessutom beskrivereleven hur man kan iaktta spår av forntiden inaturen och i språkliga uttryck. Eleven kan ävenbeskriva delar av människans tidiga historia genomatt ge exempel på människors levnadsvillkor ochnågra viktiga händelser. Vidare kan eleven i vissutsträckning använda tidslinjer och några olikatidsbegrepp för att ange händelser i tid.Eleven kan samtala om elevnära livsfrågor. Dessutombeskriver eleven några platser för religionsutövning,och kopplar samman dessa med religioner somutövas i närområdet. Eleven kan ge exempel pånågon högtid, symbol och central berättelse frånkristendomen, islam och judendomen. Elevenåterger delar av innehållet i några berättelser urBibeln, samt i berättelser om gudar och hjältar i olikamyter. Dessutom ger eleven exempel påkristendomens roll i skolan och hemorten förr itiden.Eleven har grundläggandekunskaper om historiskaförhållanden, skeenden ochgestalter under olikatidsperioder. Eleven visar detgenom att föra enkla och tillviss del underbyggdaresonemang om orsaker till ochkonsekvenser avsamhällsförändringar ochmänniskors levnadsvillkor ochhandlingar. Eleven kanundersöka utvecklingslinjer inomkulturmöten, migration, politikoch levnadsvillkor och beskriverdå enkla samband mellan olikatidsperioder.Eleven visar också hur någon avutvecklingslinjerna har påverkatvår samtid, och motiverar sittresonemang med enkla och tillviss del underbyggdahänvisningar till det förflutna.Eleven kan använda historisktkällmaterial för att dra enklaslutsatser om människorslevnadsvillkor, och för då enklaresonemang om källornasanvändbarhet.Eleven kan tolka och visa påspår av historien i vår tid ochföra enkla resonemang omvarför det finns likheter ochskillnader i olika framställningarav historiska händelser, personeroch tidsperioder.Eleven har goda kunskaper omhistoriska förhållanden,skeenden och gestalter underolika tidsperioder. Eleven visardet genom att föra utveckladeoch relativt väl underbyggdaresonemang om orsaker till ochkonsekvenser avsamhällsförändringar ochmänniskors levnadsvillkor ochhandlingar. Eleven kanundersöka utvecklingslinjerinom kulturmöten, migration,politik och levnadsvillkor ochbeskriver då förhållandeviskomplexa samband mellan olikatidsperioder.Eleven visar också hur någon avutvecklingslinjerna har påverkatvår samtid, och motiverar sittresonemang med utveckladeoch relativt väl underbyggdahänvisningar till det förflutna.Eleven kan använda historisktkällmaterial för att dra enklaslutsatser om människorslevnadsvillkor, och för dåutvecklade resonemang omkällornas användbarhet.Eleven kan tolka och visa påspår av historien i vår tid ochföra utvecklade resonemangom varför det finns likheter ochskillnader i olika framställningarav historiska händelser,personer och tidsperioder.Eleven har mycket godakunskaper om historiskaförhållanden, skeenden ochgestalter under olika tidsperioder.Eleven visar det genom att föravälutvecklade och välunderbyggda resonemang omorsaker till och konsekvenser avsamhällsförändringar ochmänniskors levnadsvillkor ochhandlingar. Eleven kan undersökautvecklingslinjer inomkulturmöten, migration, politik ochlevnadsvillkor och beskriver dåkomplexa samband mellan olikatidsperioder.Eleven visar också hur någon avutvecklingslinjerna har påverkatvår samtid, och motiverar sittresonemang med välutveckladeoch väl underbyggda hänvisningartill det förflutna. Eleven kananvända historiskt källmaterial föratt dra enkla slutsatser ommänniskors levnadsvillkor, och fördå välutvecklade resonemang omkällornas användbarhet.Eleven kan tolka och visa på spårav historien i vår tid och föravälutvecklade och nyanseraderesonemang om varför det finnslikheter och skillnader i olikaframställningar av historiskahändelser, personer ochtidsperioder.Eleven har grundläggandekunskaper om historiskaförhållanden, skeenden ochgestalter under olika tidsperioder.Eleven visar det genom att föraenkla och till viss del underbyggdaresonemang om orsaker till ochkonsekvenser avsamhällsförändringar ochmänniskors levnadsvillkor ochhandlingar, samt om Förintelsen ochandra folkmord.Dessutom förklarar eleven hurmänniskors villkor och värderingarkan påverkas av den tid de lever i.Eleven kan undersöka någrautvecklingslinjer inom kulturmöten,migration, politik och levnadsvillkoroch beskriver då enkla sambandmellan olika tidsperioder. Elevenanger också någon tänkbarfortsättning på dessautvecklingslinjer och motiverar sittresonemang med enkla och till vissdel underbyggda hänvisningar tilldet förflutna och nuet.Eleven kan använda historisktkällmaterial för att dra enkla och tillviss del underbyggda slutsatser ommänniskors levnadsvillkor, och fördå enkla och till viss delunderbyggda resonemang omkällornas trovärdighet och relevans.Eleven kan föra enkla och till vissdel underbyggda resonemang omhur historia har använts och kananvändas i några olika sammanhangoch för olika syften, samt hur skildaföreställningar om det förflutna kanleda till olika uppfattningar inutiden, och vilka konsekvenser detkan få.Eleven har goda kunskaper omhistoriska förhållanden, skeendenoch gestalter under olikatidsperioder. Eleven visar detgenom att föra utvecklade ochrelativt väl underbyggdaresonemang om orsaker till ochkonsekvenser avsamhällsförändringar ochmänniskors levnadsvillkor ochhandlingar, samt om Förintelsenoch andra folkmord. Dessutomförklarar eleven hur människorsvillkor och värderingar kanpåverkas av den tid de lever i.Eleven kan undersöka någrautvecklingslinjer inom kulturmöten,migration, politik och levnadsvillkoroch beskriver då förhållandeviskomplexa samband mellan olikatidsperioder. Eleven anger ocksånågon tänkbar fortsättning pådessa utvecklingslinjer ochmotiverar sitt resonemang medutvecklade och relativt välunderbyggda hänvisningar till detförflutna och nuet.Eleven kan använda historisktkällmaterial för att dra utveckladeoch relativt väl underbyggdaslutsatser om människorslevnadsvillkor, och för dåutvecklade och relativt välunderbyggda resonemang omkällornas trovärdighet och relevans.Eleven kan föra utvecklade ochrelativt väl underbyggdaresonemang om hur historia haranvänts och kan användas i någraolika sammanhang och för olikasyften, samt hur skildaföreställningar om det förflutna kanleda till olika uppfattningar inutiden, och vilka konsekvenser detkan få.Eleven har mycket goda kunskaperom historiska förhållanden,skeenden och gestalter under olikatidsperioder. Eleven visar detgenom att föra välutvecklade ochväl underbyggda resonemang omorsaker till och konsekvenser avsamhällsförändringar ochmänniskors levnadsvillkor ochhandlingar, samt om Förintelsenoch andra folkmord. Dessutomförklarar eleven hur människorsvillkor och värderingar kanpåverkas av den tid de lever i.Eleven kan undersöka någrautvecklingslinjer inom kulturmöten,migration, politik och levnadsvillkoroch beskriver då komplexasamband mellan olika tidsperioder.Eleven anger också någon tänkbarfortsättning på dessautvecklingslinjer och motiverar sittresonemang med välutveckladeoch väl underbyggda hänvisningartill det förflutna och nuet.Eleven kan använda historisktkällmaterial för att dravälutvecklade och väl underbyggdaslutsatser om människorslevnadsvillkor, och för dåvälutvecklade och väl underbyggdaresonemang om källornastrovärdighet och relevans.Eleven kan föra välutvecklade ochväl underbyggda resonemang omhur historia har använts och kananvändas i några olika sammanhangoch för olika syften, samt hur skildaföreställningar om det förflutna kanleda till olika uppfattningar inutiden, och vilka konsekvenser detkan få.Eleven kan ta del av enkel information i olika medieroch samtala om elevnära samhällsfrågor genom attframföra synpunkter, ge kommentarer och ställafrågor. Eleven kan också söka information omsamhället och naturen genom enkla intervjuer,observationer och mätningar, och göra enklasammanställningar av resultaten så att innehålletklart framgår. Eleven gör enkla undersökningar avomvärlden, och kan då använda karta, jordglob,väderstreck och rumsliga begrepp för att återgenamn och beskriva lägen och storleksrelationer påvärldsdelarna och andra för eleven betydelsefullaplatser och länder.I studier av historiskaförhållanden, skeenden ochgestalter såväl som vidanvändning av källor och iresonemang om hur historiaanvänds kan eleven användahistoriska begrepp på ett ihuvudsak fungerande sätt.I studier av historiskaförhållanden, skeenden ochgestalter såväl som vidanvändning av källor och iresonemang om hur historiaanvänds kan eleven användahistoriska begrepp på ettrelativt välfungerande sätt.I studier av historiskaförhållanden, skeenden ochgestalter såväl som vid användningav källor och i resonemang omhur historia används kan elevenanvända historiska begrepp på ettväl fungerande sätt.I studier av historiska förhållanden,skeenden och gestalter såväl somvid användning av källor och iresonemang om hur historiaanvänds kan eleven användahistoriska begrepp på ett ihuvudsak fungerande sätt.I studier av historiska förhållanden,skeenden och gestalter såväl somvid användning av källor och iresonemang om hur historiaanvänds kan eleven användahistoriska begrepp på ett relativtvälfungerande sätt.I studier av historiska förhållanden,skeenden och gestalter såväl somvid användning av källor och iresonemang om hur historiaanvänds kan eleven användahistoriska begrepp på ett välfungerande sätt.

RELIGIONSKUNSKAP LGR 11Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför centrala inslag i den mänskliga kulturen. I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper omreligioner och andra livsåskådningar viktiga för att skapa ömsesidig förståelse mellan människor.SyfteUndervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i det egna samhället och på andra håll i världen. Genom undervisningen ska eleverna bli uppmärksamma på hur människor inom olika religiösa traditioner levermed, och uttrycker, sin religion och tro på olika sätt. Undervisningen ska allsidigt belysa vilken roll religioner kan spela i samhället, både i fredssträvanden och konflikter, för att främja social sammanhållning och som orsak till segregation.Undervisningen ska även ge kunskap om och förståelse för hur kristna traditioner har påverkat det svenska samhället och dess värderingar.Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att kunna tolka kulturella uttryck med anknytning till religiösa traditioner. Eleverna ska också ges möjligheter att utveckla kunskap om hur man kritiskt granskar källor och samhällsfrågor med koppling till religioner och andralivsåskådningar.Undervisningen ska stimulera eleverna att reflektera över olika livsfrågor, sin identitet och sitt etiska förhållningssätt. På så sätt ska undervisningen skapa förutsättningar för eleverna att utveckla en personlig livshållning och förståelse för sitt eget och andra människors sätt att tänka och leva.Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur olika religioner och livsåskådningar ser på frågor som rör kön, jämställdhet, sexualitet och relationer. Eleverna ska vidare ges förutsättningar att kunna analysera och ta ställning i etiska och moraliska frågor. Undervisningenska även bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur människors värderingar hänger samman med religioner och andra livsåskådningar. Den ska också bidra till att eleverna utvecklar beredskap att handla ansvarsfullt i förhållande till sig själva och sin omgivning.Genom undervisningen i ämnet religionskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att๏ analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,๏ analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,๏ reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet๏ resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller, och๏ söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.Centralt innehåll i SO i årskurs 1–3 Centralt innehåll i årskurs 4–6 Centralt innehåll i årskurs 7–9Att leva tillsammans•Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnenberättade av människor som lever nu.•Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser.•Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet ochrelationer.•Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang.•Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt.Att leva i närområdet•Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.•Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors ochmäns levnadsvillkor under olika perioder.•Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden.•Religioner och platser för religionsutövning i närområdet.•Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola.•Yrken och verksamheter i närområdet.Att leva i världen•Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länderoch platser som är betydelsefulla för eleven.•Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt införandet av jordbruk.•Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder.•Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga uttryck.•Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid.•Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln ochderas innebörd samt några av de vanligaste psalmerna.•Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror.•Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet medkonventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).•Hur möten, till exempel klassråd, organiseras och genomförs.•Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta.•Aktuella samhällsfrågor i olika medier.Att undersöka verkligheten•Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera ochbearbeta källor och information.•Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar.Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.•Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.Religioner ochandralivsåskådningarReligion ochsamhälleIdentitet ochlivsfrågorEtik• Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platseroch rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam,judendom, hinduism och buddhism.• Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heligaplatser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempelsom de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.• Berättelser från fornskandinavisk och äldre samisk religion.• Begreppen religion och livsåskådning.• Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenskasamhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner medkoppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.• Hur spår av fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.• Hur olika livsfrågor, till exempel vad som är viktigt i livet och vaddet innebär att vara en bra kamrat, skildras i populärkulturen.• Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad somhänder efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar.• Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människorsidentitet, livsstil och grupptillhörighet• Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet ochsolidaritet.• Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteteroch roller, jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskapoch kränkning.• Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära attgöra gott.• Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkandedrag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism ochortodoxi.• Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom,hinduism och buddhism.• Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.• Huvuddragen i världsreligionernas historia.• Nya religiösa rörelser, nyreligiositet och privatreligiositet samt hur detta tarsig uttryck.• Sekulära livsåskådningar, till exempel humanism.• Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald ochsekularisering.• Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.• Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrånett kritiskt förhållningssätt.• Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, tillexempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet.• Hur olika livsfrågor, till exempel meningen med livet, relationer, kärlek ochsexualitet, skildras i populärkulturen.• Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteteroch livsstilar.• Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vidformandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulärasammanhang.• Vardagliga moraliska dilemman. Analys och argumentation utifrån etiskamodeller, till exempel konsekvens- och pliktetik.• Föreställningar om det goda livet och den goda människan kopplat tillolika etiska resonemang, till exempel dygdetik.• Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andralivsåskådningar.• Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskligarättigheter och demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar.

REKunskapskrav i SO för godtagbarakunskaper i slutet av årskurs 3Kunskapskrav för betyget i slutet av årskurs 6 Kunskapskrav för betyget i slutet av årskurs 9E C A E C AEleven har grundläggande kunskaper om någramänskliga rättigheter och barnets rättigheter, ochvisar det genom att ge exempel på vad de kaninnebära i skolan och hemma. Eleven kan samtalaom normer och regler i vardagen och ge exempelpå varför de kan behövas. Vidare kan elevenbeskriva hur möten brukar organiseras ochgenomföras. Eleven beskriver även några olikabetalningsformer och anger vad några vanliga varoroch tjänster kan kosta.Eleven kan utifrån närområdet beskriva hur naturenoch miljön kan påverka var människor bor ocharbetar. Eleven anger några viktigasamhällsfunktioner, och ger exempel på yrken ochverksamheter i närområdet. Dessutom kan elevenange några orsaker till att människor flyttar från enplats till en annan, och ge exempel på vad en flyttkan innebära för barn och familjer. Eleven beskriverhur olika handlingar i vardagen kan påverka miljön,och ger utifrån detta förslag på hur man kan bidratill en hållbar utveckling. Eleven identifierar riskfylldaplatser i närområdets trafikmiljö och ger exempelpå hur man kan minska riskerna genom ett säkertbeteende i trafiken.Eleven har grundläggandekunskaper om några heliga platsereller rum, ritualer ochlevnadsregler som hör tillvärldsreligionerna och visar detgenom att föra enklaresonemang om likheter ochskillnader mellan några religioner.Eleven visar även på enklasamband mellan konkretareligiösa uttryck och centralatankegångar inomvärldsreligionerna. Eleven kanbeskriva några grundläggandedrag i fornskandinavisk och samiskreligion och ger även exempel påhur fornskandinavisk religion kaniakttas i dagens samhälle. Elevenkan redogöra för några kristnahögtider och traditioner och göraenkla jämförelser mellankristendomens betydelse försvenskt kultur- och samhällslivförr och nu.Eleven har goda kunskaper omnågra heliga platser eller rum,ritualer och levnadsregler somhör till världsreligionerna ochvisar det genom att förautvecklade resonemang omlikheter och skillnader mellannågra religioner. Eleven visaräven på enkla samband mellankonkreta religiösa uttryck ochcentrala tankegångar inomvärldsreligionerna. Eleven kanbeskriva några grundläggandedrag i fornskandinavisk ochsamisk religion och ger ävenexempel på hur fornskandinaviskreligion kan iakttas i dagenssamhälle. Eleven kan redogöraför några kristna högtider ochtraditioner och göra utveckladejämförelser mellankristendomens betydelse försvenskt kultur- och samhällslivförr och nu.Eleven har mycket goda kunskaperom några heliga platser eller rum,ritualer och levnadsregler som hörtill världsreligionerna och visar detgenom att föra välutveckladeresonemang om likheter ochskillnader mellan några religioner.Eleven visar även på enklasamband mellan konkreta religiösauttryck och centrala tankegångarinom världsreligionerna. Eleven kanbeskriva några grundläggande dragi fornskandinavisk och samiskreligion och ger även exempel påhur fornskandinavisk religion kaniakttas i dagens samhälle. Elevenkan redogöra för några kristnahögtider och traditioner och göravälutvecklade och nyanseradejämförelser mellan kristendomensbetydelse för svenskt kultur- ochsamhällsliv förr och nu.Eleven har grundläggandekunskaper om kristendomen ochde andra världsreligionerna ochvisar det genom att beskrivacentrala tankegångar, urkunderoch konkreta religiösa uttryck ochhandlingar inom religionerna.Dessutom för eleven enklaresonemang om likheter ochskillnader inom och mellan någrareligioner och andralivsåskådningar. Eleven kan utifrånundersökningar om hur religionerkan påverkas av och påverkasamhälleliga förhållanden ochskeenden beskriva enkla sambandmed enkla och till viss delunderbyggda resonemang.Eleven har goda kunskaper omkristendomen och de andravärldsreligionerna och visar detgenom att förklara och visa påsamband mellan centralatankegångar, urkunder ochkonkreta religiösa uttryck ochhandlingar inom religionerna.Dessutom för eleven utveckladeresonemang om likheter ochskillnader inom och mellan någrareligioner och andralivsåskådningar. Eleven kan utifrånundersökningar om hur religionerkan påverkas av och påverkasamhälleliga förhållanden ochskeenden beskriva förhållandeviskomplexa samband medutvecklade och relativt välunderbyggda resonemang.Eleven har mycket godakunskaper om kristendomen ochde andra världsreligionerna ochvisar det genom att förklara ochvisa på samband och generellamönster kring centralatankegångar, urkunder ochkonkreta religiösa uttryck ochhandlingar inom religionerna.Dessutom för elevenvälutvecklade och nyanseraderesonemang om likheter ochskillnader inom och mellan någrareligioner och andralivsåskådningar. Eleven kan utifrånundersökningar om hur religionerkan påverkas av och påverkasamhälleliga förhållanden ochskeenden beskriva komplexasamband med välutvecklade ochväl underbyggda resonemang.Eleven kan undersöka hemortens historia och gerdå exempel på människors levnadsvillkor underolika perioder. Eleven gör då enkla jämförelsermellan livet förr och nu utifrån människorsberättelser och olika skildringar. Dessutom beskrivereleven hur man kan iaktta spår av forntiden inaturen och i språkliga uttryck. Eleven kan ävenbeskriva delar av människans tidiga historia genomatt ge exempel på människors levnadsvillkor ochnågra viktiga händelser. Vidare kan eleven i vissutsträckning använda tidslinjer och några olikatidsbegrepp för att ange händelser i tid.Eleven kan samtala om elevnära livsfrågor. Dessutombeskriver eleven några platser för religionsutövning,och kopplar samman dessa med religioner somutövas i närområdet. Eleven kan ge exempel pånågon högtid, symbol och central berättelse frånkristendomen, islam och judendomen. Elevenåterger delar av innehållet i några berättelser urBibeln, samt i berättelser om gudar och hjältar i olikamyter. Dessutom ger eleven exempel påkristendomens roll i skolan och hemorten förr itiden.Eleven kan ta del av enkel information i olika medieroch samtala om elevnära samhällsfrågor genom attframföra synpunkter, ge kommentarer och ställafrågor. Eleven kan också söka information omsamhället och naturen genom enkla intervjuer,observationer och mätningar, och göra enklasammanställningar av resultaten så att innehålletklart framgår. Eleven gör enkla undersökningar avomvärlden, och kan då använda karta, jordglob,väderstreck och rumsliga begrepp för att återgenamn och beskriva lägen och storleksrelationer påvärldsdelarna och andra för eleven betydelsefullaplatser och länder.Eleven kan också föra enklaresonemang om hur livsfrågorskildras i olika sammanhang ochvad religioner och andralivsåskådningar kan betyda förolika människor på ett sätt somtill viss del för resonemangetframåt.Eleven kan föra enklaresonemang om vardagligamoraliska frågor och vad det kaninnebära att göra gott. Eleven gördå reflektioner som i huvudsakhör till ämnet och användernågra etiska begrepp på ett ihuvudsak fungerande sätt.Eleven kan söka information omreligioner och andralivsåskådningar och använder dåolika typer av källor på ett ihuvudsak fungerande sätt samtför enkla resonemang ominformationens och källornasanvändbarhet.Eleven kan också förautvecklade resonemang om hurlivsfrågor skildras i olikasammanhang och vad religioneroch andra livsåskådningar kanbetyda för olika människor påett sätt som för resonemangetframåt.Eleven kan föra utveckladeresonemang om vardagligamoraliska frågor och vad det kaninnebära att göra gott. Elevengör då reflektioner som förresonemanget framåt ochanvänder några etiska begrepppå ett relativt väl fungerandesätt.Eleven kan söka information omreligioner och andralivsåskådningar och använder dåolika typer av källor på ettrelativt väl fungerande sätt samtför utvecklade resonemang ominformationens och källornasanvändbarhet.Eleven kan också föravälutvecklade och nyanseraderesonemang om hur livsfrågorskildras i olika sammanhang ochvad religioner och andralivsåskådningar kan betyda för olikamänniskor på ett sätt som förresonemanget framåt ochfördjupar eller breddar det.Eleven kan föra välutveckladeresonemang om vardagligamoraliska frågor och vad det kaninnebära att göra gott. Eleven gördå reflektioner som förresonemanget framåt ochfördjupar eller breddar det ochanvänder några etiska begrepp påett väl fungerande sätt.Eleven kan söka information omreligioner och andralivsåskådningar och använder dåolika typer av källor på ett välfungerande sätt samt förvälutvecklade resonemang ominformationens och källornasanvändbarhet.Eleven kan också föra enklaresonemang om hur livsfrågorskildras i olika sammanhang ochhur identiteter kan formas avreligioner och andralivsåskådningar på ett sätt som tillviss del för resonemangetframåt.Eleven kan resonera ochargumentera kring moraliskafrågeställningar och värderingargenom att föra enkla och till vissdel underbyggda resonemang ochanvända etiska begrepp ochmodeller på ett i huvudsakfungerande sätt.Eleven kan söka information omreligioner och andralivsåskådningar och använder dåolika typer av källor på ett ihuvudsak fungerande sätt samtför enkla och till viss delunderbyggda resonemang ominformationens och källornastrovärdighet och relevans.Eleven kan också föra utveckladeresonemang om hur livsfrågorskildras i olika sammanhang ochhur identiteter kan formas avreligioner och andra livsåskådningarpå ett sätt som för resonemangetframåt.Eleven kan resonera ochargumentera kring moraliskafrågeställningar och värderingargenom att föra utvecklade ochrelativt väl underbyggdaresonemang och använda etiskabegrepp och modeller på ettrelativt väl fungerande sätt.Eleven kan söka information omreligioner och andra livsåskådningaroch använder då olika typer avkällor på ett relativt väl fungerandesätt samt för utvecklade ochrelativt väl underbyggdaresonemang om informationensoch källornas trovärdighet ochrelevans.Eleven kan också föravälutvecklade och nyanseraderesonemang om hur livsfrågorskildras i olika sammanhang ochhur identiteter kan formas avreligioner och andralivsåskådningar på ett sätt som förresonemanget framåt ochfördjupar eller breddar det.Eleven kan resonera ochargumentera kring moraliskafrågeställningar och värderingargenom att föra välutvecklade ochväl underbyggda resonemang ochanvända etiska begrepp ochmodeller på ett väl fungerandesätt.Eleven kan söka information omreligioner och andralivsåskådningar och använder dåolika typer av källor på ett välfungerande sätt samt gervälutvecklade och välunderbyggda resonemang ominformationens och källornastrovärdighet och relevans.

SAMHÄLLSKUNSKAP LGR 11Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till globalisering, interkulturella relationer och hållbar samhällsutveckling. Kunskaper om samhället ger oss verktyg så att vi kan orientera ossoch ta ansvar för vårt handlande i en komplex värld.SyfteUndervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga,rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala.Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverkasamhällsutvecklingen.Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.Eleverna ska vidare ges möjlighet att utveckla kunskaper om samhällsvetenskapliga begrepp och modeller.Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor..Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att๏ reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,๏ analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,๏ analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,๏ uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,๏ söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,๏ reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.Centralt innehåll i SO i årskurs 1–3 Centralt innehåll i årskurs 4–6 Centralt innehåll i årskurs 7–9Att leva tillsammans• Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar avfamiljeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.• Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få förkonsekvenser.• Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap,könsroller, jämställdhet och relationer.• Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang.• Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt.Att leva i närområdet• Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten ochklimat.• Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berättaom barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.• Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden.• Religioner och platser för religionsutövning i närområdet.• Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola.• Yrken och verksamheter i närområdet.Att leva i världen• Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge påvärldsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.• Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt införandet av jordbruk.• Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder.• Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga uttryck.• Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem ivår egen tid.• Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Någraberättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna.• Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror.• Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheteri enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).• Hur möten, till exempel klassråd, organiseras och genomförs.• Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några vanligavaror och tjänster kan kosta.• Aktuella samhällsfrågor i olika medier.Att undersöka verkligheten• Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hurman kan värdera och bearbeta källor och information.• Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdetoch skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats,läge och gräns.• Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.Individer ochgemenskaperInformation ochkommunikationRättigheter ochrättsskipningSamhällsresurseroch fördelningBeslutsfattandeoch politiskaidéer• Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller ochjämställdhet.• Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och isamhället.• Urfolket samerna och övriga nationella minoriteter i Sverige. Denationella minoriteternas rättigheter..• Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hursexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur.• Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ettkällkritiskt förhållningssätt.• Samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar och påföljder samtkriminalitet och dess konsekvenser för individen, familjen ochsamhället.• De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusivebarnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.• Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst ochkonsumtion.• Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, landstingoch stat använder skattepengarna till.• Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen.Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.• Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Det lokalabeslutsfattandet, till exempel i elevråd och föreningar. Hur individeroch grupper kan påverka beslut.• Politiska val och partier i Sverige. Riksdagen och regeringen och derasolika uppdrag. Politiska skiljelinjer i aktuella politiska frågor som harbetydelse för eleven.• Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund,kön och sexuell läggning.• Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Konsekvenser av detta, till exempel socialt,kulturellt och ekonomiskt.• Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar, till exempel sjukvårdssystemet, pensionssystemet ocharbetslöshetsförsäkringen. Vilket ekonomiskt ansvar som vilar på enskilda individer och familjer och vad som finansierasgenom gemensamma medel.• Immigration till Sverige förr och nu. Integration och segregation i samhället.• Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.• Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur denkan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet.• Möjligheter och risker förknippade med Internet och kommunikation via elektroniska medier.• De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd ochbetydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.• Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.• Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.• De nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rättigheterinnebär.• Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiskadilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter.• Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra.Kriminalitet, våld och organiserad brottslighet. Kriminalvårdens uppgifter och brottsoffers situation.• Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonominoch vilka effekter de kan få för individer och grupper.• Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliseradvärld.• Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar,yrkesval och entreprenörskap i ett globalt samhälle. Några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader.• Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomiskbakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet ochjämställdhet.• Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.• Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas ochhur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.• Några olika stats- och styrelseskick i världen.• Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andraformer av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.• Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.• Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för dendemokratiska processen kan påverka beslut.

SHKunskapskrav i SO för godtagbarakunskaper i slutet av årskurs 3Kunskapskrav för betyget i slutet av årskurs 6 Kunskapskrav för betyget i slutet av årskurs 9E C A E C AEleven har grundläggande kunskaper om någramänskliga rättigheter och barnets rättigheter, ochvisar det genom att ge exempel på vad de kaninnebära i skolan och hemma. Eleven kan samtalaom normer och regler i vardagen och ge exempelpå varför de kan behövas. Vidare kan elevenbeskriva hur möten brukar organiseras ochgenomföras. Eleven beskriver även några olikabetalningsformer och anger vad några vanliga varoroch tjänster kan kosta.Eleven kan utifrån närområdet beskriva hur naturenoch miljön kan påverka var människor bor ocharbetar. Eleven anger några viktigasamhällsfunktioner, och ger exempel på yrken ochverksamheter i närområdet. Dessutom kan elevenange några orsaker till att människor flyttar från enplats till en annan, och ge exempel på vad en flyttkan innebära för barn och familjer. Eleven beskriverhur olika handlingar i vardagen kan påverka miljön,och ger utifrån detta förslag på hur man kan bidratill en hållbar utveckling. Eleven identifierar riskfylldaplatser i närområdets trafikmiljö och ger exempelpå hur man kan minska riskerna genom ett säkertbeteende i trafiken.Eleven kan undersöka hemortens historia och gerdå exempel på människors levnadsvillkor underolika perioder. Eleven gör då enkla jämförelsermellan livet förr och nu utifrån människorsberättelser och olika skildringar. Dessutom beskrivereleven hur man kan iaktta spår av forntiden inaturen och i språkliga uttryck. Eleven kan ävenbeskriva delar av människans tidiga historia genomatt ge exempel på människors levnadsvillkor ochnågra viktiga händelser. Vidare kan eleven i vissutsträckning använda tidslinjer och några olikatidsbegrepp för att ange händelser i tid.Eleven kan samtala om elevnära livsfrågor. Dessutombeskriver eleven några platser för religionsutövning,och kopplar samman dessa med religioner somutövas i närområdet. Eleven kan ge exempel pånågon högtid, symbol och central berättelse frånkristendomen, islam och judendomen. Elevenåterger delar av innehållet i några berättelser urBibeln, samt i berättelser om gudar och hjältar i olikamyter. Dessutom ger eleven exempel påkristendomens roll i skolan och hemorten förr itiden.Eleven kan ta del av enkel information i olika medieroch samtala om elevnära samhällsfrågor genom attframföra synpunkter, ge kommentarer och ställafrågor. Eleven kan också söka information omsamhället och naturen genom enkla intervjuer,observationer och mätningar, och göra enklasammanställningar av resultaten så att innehålletklart framgår. Eleven gör enkla undersökningar avomvärlden, och kan då använda karta, jordglob,väderstreck och rumsliga begrepp för att återgenamn och beskriva lägen och storleksrelationer påvärldsdelarna och andra för eleven betydelsefullaplatser och länder.Eleven har grundläggandekunskaper om olikasamhällsstrukturer. Eleven visardet genom att undersöka hursociala, mediala, rättsliga,ekonomiska och politiskastrukturer i samhället äruppbyggda och fungerar ochbeskriver då enkla samband inomolika samhällsstrukturer. Ibeskrivningarna kan elevenanvända begrepp på ett ihuvudsak fungerande sätt. Elevenkan utifrån något givet exempelföra enkla resonemang dels omhur individer och grupper kanpåverka beslut på olika nivåer,dels om förhållanden sombegränsar människors möjligheteratt påverka.Eleven kan undersöka elevnärasamhällsfrågor ur någotperspektiv och beskriver då enklasamband med enkla och till vissdel underbyggda resonemang.Eleven värderar och uttryckerolika ståndpunkter i elevnärasamhällsfrågor med enklaresonemang och till viss delunderbyggda argument. Elevenredogör för innebörden av demänskliga rättigheterna ochbarnets rättigheter och gerexempel på vad rättigheterna kanbetyda för barn i olika delar avvärlden.Eleven har grundläggandekunskaper om vad demokrati äroch hur demokratiskabeslutsprocesser fungerar ochvisar det genom att föra enklaresonemang om hurdemokratiska värden ochprinciper kan kopplas till hurbeslut tas i elevnära sammanhang.Eleven kan söka information omsamhället och använder då olikakällor på ett i huvudsakfungerande sätt och för enklaresonemang om informationensoch källornas användbarhet.Eleven har goda kunskaper omolika samhällsstrukturer. Elevenvisar det genom att undersöka hursociala, mediala, rättsliga,ekonomiska och politiskastrukturer i samhället äruppbyggda och fungerar ochbeskriver då förhållandeviskomplexa samband inom olikasamhällsstrukturer. Ibeskrivningarna kan elevenanvända begrepp på ett relativtväl fungerande sätt. Eleven kanutifrån något givet exempel förautvecklade resonemang dels omhur individer och grupper kanpåverka beslut på olika nivåer, delsom förhållanden som begränsarmänniskors möjligheter attpåverka.Eleven kan undersöka elevnärasamhällsfrågor ur något perspektivoch beskriver då förhållandeviskomplexa samband medutvecklade och relativt välunderbyggda resonemang. Elevenvärderar och uttrycker olikaståndpunkter i elevnärasamhällsfrågor med utveckladeresonemang och relativt välunderbyggda argument. Elevenredogör för innebörden av demänskliga rättigheterna ochbarnets rättigheter och gerexempel på vad rättigheterna kanbetyda för barn i olika delar avvärlden.Eleven har goda kunskaper om vaddemokrati är och hurdemokratiska beslutsprocesserfungerar och visar det genom attföra utvecklade resonemang omhur demokratiska värden ochprinciper kan kopplas till hur besluttas i elevnära sammanhang.Eleven kan söka information omsamhället och använder då olikakällor på ett relativt välfungerande sätt och förutvecklade resonemang ominformationens och källornasanvändbarhet.Eleven har mycket godakunskaper om olikasamhällsstrukturer. Eleven visardet genom att undersöka hursociala, mediala, rättsliga,ekonomiska och politiskastrukturer i samhället äruppbyggda och fungerar ochbeskriver då komplexa sambandinom olika samhällsstrukturer. Ibeskrivningarna kan elevenanvända begrepp på ett välfungerande sätt. Eleven kanutifrån något givet exempel föravälutvecklade och nyanseraderesonemang dels om hurindivider och grupper kanpåverka beslut på olika nivåer,dels om förhållanden sombegränsar människorsmöjligheter att påverka.Eleven kan undersöka elevnärasamhällsfrågor ur någotperspektiv, och beskriver dåkomplexa samband medvälutvecklade och välunderbyggda resonemang.Eleven värderar och uttryckerolika ståndpunkter i elevnärasamhällsfrågor medvälutvecklade resonemang ochväl underbyggda argument.Eleven redogör för innebördenav de mänskliga rättigheternaoch barnets rättigheter och gerexempel på vad rättigheternakan betyda för barn i olika delarav världen.Eleven har mycket godakunskaper om vad demokrati äroch hur demokratiskabeslutsprocesser fungerar ochvisar det genom att föravälutvecklade och nyanseraderesonemang om hurdemokratiska värden ochprinciper kan kopplas till hurbeslut tas i elevnärasammanhang.Eleven kan söka information omsamhället och använder då olikakällor på ett välfungerande sättoch för välutveckladeresonemang om informationensoch källornas användbarhet.Eleven har grundläggandekunskaper om olikasamhällsstrukturer. Eleven visardet genom att undersöka hursociala, mediala, rättsliga,ekonomiska och politiskastrukturer i samhället äruppbyggda och fungerar ochbeskriver då enkla samband inomoch mellan olikasamhällsstrukturer. Ibeskrivningarna kan elevenanvända begrepp och modellerpå ett i huvudsak fungerandesätt. Eleven kan föra enklaresonemang om hur individer ochsamhällen påverkas av ochpåverkar varandra och beskriverdå enkla samband mellan olikafaktorer som har betydelse förindividers möjligheter att påverkasin egen och andras livssituation.Eleven kan undersökasamhällsfrågor ur olika perspektivoch beskriver då enkla sambandmed enkla och till viss delunderbyggda resonemang. Elevenvärderar och uttrycker olikaståndpunkter i någrasamhällsfrågor med enklaresonemang och till viss delunderbyggda argument och kandå i viss utsträckning växla mellanolika perspektiv. Eleven redogörför de mänskliga rättigheternasinnebörd och betydelse och gerexempel på hur de kränks ochfrämjas i olika delar av världen.Dessutom kan eleven redogöraför de nationella minoriteternaoch deras särställning ochrättigheter.Eleven har grundläggandekunskaper om demokratiskavärden och processer och visardet genom att föra enklaresonemang om demokratiskarättigheter och skyldigheter, samtom för- och nackdelar med olikaformer för gemensamtbeslutsfattande.Eleven kan söka information omsamhället och använder då olikakällor på ett i huvudsakfungerande sätt och för enkla ochtill viss del underbyggdaresonemang om informationensoch källornas trovärdighet ochrelevans.Eleven har goda kunskaper omolika samhällsstrukturer. Elevenvisar det genom att undersöka hursociala, mediala, rättsliga,ekonomiska och politiskastrukturer i samhället är uppbyggdaoch fungerar och beskriver dåförhållandevis komplexa sambandinom och mellan olikasamhällsstrukturer. I beskrivningarnakan eleven använda begrepp ochmodeller på ett relativt välfungerande sätt. Eleven kan förarelativt väl utvecklade resonemangom hur individer och samhällenpåverkas av och påverkar varandraoch beskriver då förhållandeviskomplexa samband mellan olikafaktorer som har betydelse förindividers möjligheter att påverkasin egen och andras livssituation.Eleven kan undersökasamhällsfrågor ur olika perspektivoch beskriver då förhållandeviskomplexa samband medutvecklade och relativt välunderbyggda resonemang. Elevenvärderar och uttrycker olikaståndpunkter i några samhällsfrågormed utvecklade resonemang ochrelativt väl underbyggda argumentoch kan då i förhållandevis storutsträckning växla mellan olikaperspektiv. Eleven redogör för demänskliga rättigheternas innebördoch betydelse och ger exempel påhur de kränks och främjas i olikadelar av världen. Dessutom kaneleven redogöra för de nationellaminoriteterna och derassärställning och rättigheter.Eleven har goda kunskaper omdemokratiska värden ochprocesser och visar det genom attföra utvecklade resonemang omdemokratiska rättigheter ochskyldigheter samt om för- ochnackdelar med olika former förgemensamt beslutsfattande.Eleven kan söka information omsamhället och använder då olikakällor på ett relativt väl fungerandesätt och för utvecklade ochrelativt väl underbyggdaresonemang om informationensoch källornas trovärdighet ochrelevans.Eleven har mycket godakunskaper om olikasamhällsstrukturer. Eleven visar detgenom att undersöka hur sociala,mediala, rättsliga, ekonomiska ochpolitiska strukturer i samhället äruppbyggda och fungerar ochbeskriver då komplexa sambandinom och mellan olikasamhällsstrukturer. Ibeskrivningarna kan elevenanvända begrepp och modeller påett väl fungerande sätt. Eleven kanföra välutvecklade ochnyanserade resonemang om hurindivider och samhällen påverkasav och påverkar varandra ochbeskriver då komplexa sambandmellan olika faktorer som harbetydelse för individersmöjligheter att påverka sin egenoch andras livssituation.Eleven kan undersökasamhällsfrågor ur olika perspektivoch beskriver då komplexasamband med välutvecklade ochväl underbyggda resonemang.Eleven värderar och uttryckerolika ståndpunkter i någrasamhällsfrågor med välutveckladeresonemang och väl underbyggdaargument och kan då i storutsträckning växla mellan olikaperspektiv. Eleven redogör för demänskliga rättigheternas innebördoch betydelse och ger exempelpå hur de kränks och främjas iolika delar av världen. Dessutomkan eleven redogöra för denationella minoriteterna ochderas särställning och rättigheter.Eleven har mycket godakunskaper om demokratiskavärden och processer och visardet genom att föra välutveckladeoch nyanserade resonemang omdemokratiska rättigheter ochskyldigheter samt om för- ochnackdelar med olika former förgemensamt beslutsfattande.Eleven kan söka information omsamhället och använder då olikakällor på ett väl fungerande sättoch för välutvecklade och välunderbyggda resonemang ominformationens och källornastrovärdighet och relevans.

SLÖJD LGR 11Att tillverka föremål och bearbeta material med hjälp av redskap är ett sätt för människan att tänka och uttrycka sig. Slöjdande är en form av skapande som innebär att finna konkreta lösningar inom hantverkstradition och design utifrån behov i olika situationer.Slöjd innebär manuellt och intellektuellt arbete i förening vilket utvecklar kreativitet, och stärker tilltron till förmågan att klara uppgifter i det dagliga livet. Dessa förmågor är betydelsefulla för både individers och samhällens utveckling.SyfteUndervisningen i ämnet slöjd ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i olika hantverk och förmågan att arbeta med olika material och uttrycksformer. Eleverna ska ges möjligheter att utveckla sin skicklighet i en process där tanke, sinnesupplevelse och handlingsamverkar.Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla idéer, överväga olika lösningar, framställa föremål och värdera resultat. På så sätt ska undervisningen bidra till att väcka elevernas nyfikenhet att utforska och experimentera med olika material och att ta sigan utmaningar på ett kreativt sätt.Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om färg, form, funktion och konstruktion och om hur dessa kunskaper kan kombineras med medvetna val av material och teknik. Vidare ska undervisningen bidra till att elevernautvecklar förtrogenhet med begrepp som beskriver arbetsprocesser, redskap och slöjdföremåls estetiska uttryck. Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla kunskaper om arbetsmiljö och säkerhetsfrågor och om hur man väljer och hanterar material för att främjaen hållbar utveckling.Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar medvetenhet om estetiska traditioner och uttryck samt förståelse för slöjd, hantverk och design från olika kulturer och tidsperioder.Genom undervisningen i ämnet slöjd ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att๏ formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker,๏ välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets- och miljöaspekter,๏ analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp, och๏ tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck.Centralt innehållI årskurs 1–3 I årskurs 4–6 I årskurs 7–9Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker• Metall, textil och trä. Materialens egenskaper ochanvändningsområden.• Handverktyg och redskap, hur de benämns ochhur de används på ett säkert och ändamålsenligtsätt.• Enkla former av några hantverkstekniker, tillexempel metalltrådsarbete, sågning och tovning.• Enkla skisser och arbetsbeskrivningar, hur de kanläsas, följas och kopplas till enkla beräkningar.• Metall, textil och trä. Materialens egenskaper, deras användningsområden ochkombinationsmöjligheter.• Handverktyg, redskap och maskiner, hur de benämns och hur de används påett säkert och ändamålsenligt sätt.• Några former av hantverkstekniker, till exempel virkning och urholkning.Begrepp som används i samband med de olika teknikerna.• Två- och tredimensionella skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningaroch hur de kan läsas, följas och kopplas till matematiska beräkningar.• Metall, trä och textil, deras kombinationsmöjligheter med varandra och med andra material, tillexempel nyproducerade och återanvända material.• Handverktyg, redskap och maskiner hur de benämns och hur de används på ett säkert ochändamålsenligt sätt.• Utvecklade former av hantverkstekniker, till exempel gjutning, vävning och svarvning. Begreppsom används i samband med dessa.• Två- och tredimensionella skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar och hur de kanläsas, följas och kopplas till matematiska beräkningar.• Arbetsmiljö och ergonomi, till exempel ljudnivå och arbetsställningar.Slöjdens arbetsprocesser• Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling,överväganden, framställning och muntlig värderingav arbetsprocessen.• Utforskande av materialens, redskapens ochverktygens möjligheter.• Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning ochvärdering av arbetsprocessen. Hur delarna i arbetsprocessen samverkar till enhelhet.• Undersökande av olika materials och hantverksteknikers möjligheter.• Dokumentation av arbetsprocessen i ord och bild, till exempel i en loggbok.• Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering och hurdelarna i arbetsprocessen samverkar och påverkar resultatet.• Undersökande av olika materials form, funktion och konstruktionsmöjligheter.• Dokumentation i ord och bild av arbetsprocessen och resultatet.Slöjdens este7ska och kulturella u9rycksformer• Berättelser som inspirationskällor och förebilderför egna idéer och skapande.• Hur färg, form och material påverkar slöjdföremålsuttryck.• Hantverk och slöjdtraditioner från olika kulturer som inspirationskällor ochförebilder för egna idéer och skapande.• Hur olika kombinationer av färg, form och material påverkar slöjdföremålsestetiska uttryck.• Hur symboler och färger används inom barn- och ungdomskulturer och vadde signalerar.• Arkitektur, konst och design som inspirationskällor och förebilder vid bearbetning av egna idéer.• Egen formgivning med hjälp av olika material, färger och former.• Mode och trender, vad dessa uttryck signalerar och hur de påverkar individen.• Slöjd och hantverk i Sverige och andra länder som uttryck för etnisk och kulturell identitet.Slöjden i samhället• Slöjdföremåls funktion och betydelse som bruksochprydnadsföremål.• Några slöjdmaterials ursprung, till exempel ull ochsvenska träslag.• Slöjdverksamhetens betydelse för individen och samhället, historiskt och inutid.• Resurshushållning, till exempel genom reparationer och återanvändning avmaterial.• Design, konsthantverk, hemslöjd och andra slöjdformer i det offentliga rummet.• Olika material och hur de produceras utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

SLKunskapskrav för betyget i slutet av årskurs 6 Kunskapskrav för betyget i slutet av årskurs 9E C A E C AEleven kan på ett enkelt ochdelvis genomarbetat sättformge och framställa enklaslöjdföremål i olika materialutifrån instruktioner. I arbetetmed några hantverksteknikerkan eleven användahandverktyg, redskap ochmaskiner på ett säkert och ihuvudsak fungerande sätt.Eleven kan på ett utvecklat ochrelativt väl genomarbetat sättformge och framställa enklaslöjdföremål i olika material utifråninstruktioner. I arbetet med någrahantverkstekniker kan elevenanvända handverktyg, redskap ochmaskiner på ett säkert ochändamålsenligt sätt.Eleven kan på ett välutvecklat ochväl genomarbetat sätt formge ochframställa enkla slöjdföremål i olikamaterial utifrån instruktioner. Iarbetet med någrahantverkstekniker kan elevenanvända handverktyg, redskap ochmaskiner på ett säkert ochändamålsenligt sätt.Eleven kan på ett enkelt och delvisgenomarbetat sätt formge ochframställa slöjdföremål i olika materialutifrån instruktioner. I slöjdarbetetkan eleven använda handverktyg,redskap och maskiner på ett säkertoch i huvudsak fungerande sätt.Eleven kan på ett utvecklat ochrelativt väl genomarbetat sätt formgeoch framställa slöjdföremål i olikamaterial utifrån instruktioner ochdelvis egna initiativ. I slöjdarbetet kaneleven använda handverktyg, redskapoch maskiner på ett säkert ochändamålsenligt sätt.Eleven kan på ett välutvecklat ochväl genomarbetat sätt formge ochframställa slöjdföremål i olikamaterial utifrån instruktioner ochegna initiativ. I slöjdarbetet kaneleven använda handverktyg, redskapoch maskiner på ett säkert ochändamålsenligt sätt med precision.Utifrån syftet med slöjdarbetetoch någon miljöaspekt väljereleven tillvägagångssätt och gerenkla motiveringar till sina val.Eleven kan i slöjdarbetet bidratill att utveckla idéer med hjälpav erbjudet inspirationsmaterial.Utifrån syftet med slöjdarbetetoch någon miljöaspekt väljereleven tillvägagångssätt och gerutvecklade motiveringar till sinaval. Eleven kan i slöjdarbetetutveckla idéer med hjälp averbjudet inspirationsmaterial.Utifrån syftet med slöjdarbetet ochnågon miljöaspekt väljer eleventillvägagångssätt och gervälutvecklade motiveringar till sinaval. Eleven kan i slöjdarbetetutveckla idéer med hjälp averbjudet inspirationsmaterial ochsådant som eleven själv har söktupp.Utifrån syftet med slöjdarbetet ochkvalitets- och miljöaspekter väljereleven tillvägagångssätt och ger enklamotiveringar till sina val. Eleven kan islöjdarbetet bidra till att utvecklaidéer med hjälp av erbjudetinspirationsmaterial.Utifrån syftet med slöjdarbetet ochkvalitets- och miljöaspekter väljereleven tillvägagångssätt och gerutvecklade motiveringar till sina val.Eleven kan i slöjdarbetet utvecklaidéer med hjälp av erbjudetinspirationsmaterial.Utifrån syftet med slöjdarbetet ochkvalitets- och miljöaspekter väljereleven tillvägagångssätt och gervälutvecklade motiveringar till sinaval. Eleven kan i slöjdarbetet utvecklaidéer med hjälp av erbjudetinspirationsmaterial och sådant someleven själv har sökt upp.Under arbetsprocessen bidrareleven till att formulera ochvälja handlingsalternativ somleder framåt.Under arbetsprocessenformulerar och väljer elevenhandlingsalternativ som efternågon bearbetning leder framåt.Under arbetsprocessen formuleraroch väljer elevenhandlingsalternativ som lederframåt.Dessutom kan eleven pröva hurmaterial och hantverkstekniker kankombineras med hänsyn tillföremålens form och funktion. Underarbetsprocessen bidrar eleven till attformulera och väljahandlingsalternativ som leder framåt.Dessutom kan eleven pröva ochompröva hur material ochhantverkstekniker kan kombinerasmed hänsyn till föremålens form ochfunktion. Under arbetsprocessenformulerar och väljer elevenhandlingsalternativ som efter någonbearbetning leder framåt.Dessutom kan eleven systematisktpröva och ompröva hur materialoch hantverkstekniker kankombineras med hänsyn tillföremålens form och funktion. Underarbetsprocessen formulerar ochväljer eleven handlingsalternativsom leder framåt.Eleven kan ge enkla omdömenom sin arbetsinsats och hur denhar påverkat slöjdföremåletskvalitet.Eleven kan ge utveckladeomdömen om sin arbetsinsatsoch hur den har påverkatslöjdföremålets kvalitet.Eleven kan ge välutveckladeomdömen om sin arbetsinsats ochhur den har påverkatslöjdföremålets kvalitet.Eleven kan ge enkla omdömen omarbetsprocessen med viss användningav slöjdspecifika begrepp och visar dåpå enkla samband mellan form,funktion och kvalitet.Eleven kan ge utvecklade omdömenom arbetsprocessen med relativt godanvändning av slöjdspecifika begreppoch visar då på enkla samband mellanform, funktion och kvalitet.Eleven kan ge välutveckladeomdömen om arbetsprocessen medgod användning av slöjdspecifikabegrepp och visar då på enklasamband mellan form, funktion ochkvalitet.Dessutom tolkar elevenslöjdföremåls uttryck och för dåenkla resonemang omsymboler, färg, form ochmaterial.Dessutom tolkar elevenslöjdföremåls uttryck och för dåutvecklade resonemang omsymboler, färg, form och material.Dessutom tolkar elevenslöjdföremåls uttryck och för dåvälutvecklade resonemang omsymboler, färg, form och material.Dessutom tolkar eleven slöjdföremålsuttryck och för då enkla resonemangmed kopplingar till egna erfarenhetersamt trender och traditioner i olikakulturer.Dessutom tolkar eleven slöjdföremålsuttryck och för då utveckladeresonemang med kopplingar till egnaerfarenheter samt trender ochtraditioner i olika kulturer.Dessutom tolkar elevenslöjdföremåls uttryck och för dåvälutvecklade resonemang medkopplingar till egna erfarenheter samttrender och traditioner i olikakulturer.

SVENSKA LGR 11Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar,generationer och språk möts.SyfteUndervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att elevernagenom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa ochbearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa. I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningaratt utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden.Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, historia och utveckling samt om hur språkbruk varierar beroende på sociala sammanhang och medier. På så sätt ska undervisningen bidra till att stärka elevernas medvetenhet om och tilltro till denegna språkliga och kommunikativa förmågan. Undervisningen ska också bidra till att eleverna får förståelse för att sättet man kommunicerar på kan få konsekvenser för andra människor. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att ta ansvar för det egna språkbruket.Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att๏ formulera sig och kommunicera i tal och skrift,๏ läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,๏ anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,๏ urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och๏ söka information från olika källor och värdera dessa.Centralt innehållI årskurs 1–3 I årskurs 4–6 I årskurs 7–9Läsa och skriva• Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens formoch innehåll.• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnadoch språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.• Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göraförtydliganden.• Handstil och att skriva på dator.• Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samtstavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.• Alfabetet och alfabetisk ordning.• Sambandet mellan ljud och bokstav.• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap,både de uttalade och sådant som står mellan raderna.• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad ochspråkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.• Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons påtexter.• Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator.• Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ordsböjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.• Hur man använder ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.• Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt derassyften, avsändare och sammanhang.• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texterdär ord, bild och ljud samspelar.• Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.• Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för språkbehandling i digitala medier.• Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.• Ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.Tala, lyssna och samtala• Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.• Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olikamottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.• Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften.• Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade frånvardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera ochgenomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.• Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning avspråk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföramuntliga presentationer.Berä6ande texter och sakprosa-­texter• Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen.Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor ochmyter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.• Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kanorganiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.• Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.• Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehållkan organiseras.• Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar, och hur de kanorganiseras med logisk ordning och punktuppställning i flera led.• Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.• Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden ochövriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belysermänniskors villkor och identitets- och livsfrågor.• Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling ochtillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.• Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk.• Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter,arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkligadrag.• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tv-program.Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.• Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belysermänniskors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.• Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur för ungdomar och vuxna. Parallellhandling, tillbakablickar, miljöochpersonbeskrivningar, inre och yttre dialoger.• Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra.• Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk,samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.• Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter,arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela medvarandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter.• Kombinationer av olika texttyper till nya texter, till exempel informerande texter med inslag av argumentation.Språkbruk• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.• Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.• Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser.• Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge ochkroppsspråk.• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.• Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begreppsnyanser och värdeladdning.• Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempelskillnaden mellan att skriva ett personligt sms och att skriva en faktatext.• Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionala skillnader i talad svenska. Någrakännetecknande ord och begrepp i de nordiska språken samt skillnader och likheter mellan dem.Vilka de nationella minoritetsspråken är.• Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar.• Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.• Nya ord i språket, till exempel lånord.• Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.• Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna identitetsutvecklingen.• Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i olika medier och sammanhang.• Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionalt färgat talspråk i Sverige och olika språk i Norden. Någrakännetecknande ord och begrepp samt skillnader och likheter mellan de olika språken.• Språkbruk genom tiderna. De nationella minoritetsspråken i Sverige och deras ställning i samhället.InformaAons-­sökning och källkriAk• Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn.• Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjueroch via sökmotorer på Internet.• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.• Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.• Hur man citerar och gör källhänvisningar.• Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

SVKunskapskrav för betyget i slutet av årskurs 6 Kunskapskrav för betyget i slutet av årskurs 9Kunskapskrav förgodtagbara kunskaperi slutet av årskurs 3 E C A E C AEleven kan läsa bekanta ochelevnära texter med flyt genom attanvända lässtrategier på ett ihuvudsak fungerande sätt. Genomatt kommentera och återge någraför eleven viktiga delar avinnehållet på ett enkelt sätt visareleven grundläggande läsförståelse.Dessutom kan eleven föra enklaresonemang om tydligtframträdande budskap i texternaoch relatera detta till egnaerfarenheter.Eleven kan läsa skönlitteratur ochsakprosatexter för barn ochungdomar med flyt genom attanvända lässtrategier på ett ihuvudsak fungerade sätt. Genom attgöra enkla, kronologiskasammanfattningar av olika textersinnehåll och kommentera centraladelar med viss koppling tillsammanhanget visar elevengrundläggande läsförståelse.Dessutom kan eleven utifrån egnaerfarenheter tolka och föra enkla ochtill viss del underbyggda resonemangom tydligt framträdande budskap iolika verk samt på ett enkelt sättbeskriva sin upplevelse av läsningen.Eleven kan läsa skönlitteratur ochsakprosatexter för barn ochungdomar med gott flyt genom attanvända lässtrategier på ettändamålsenligt sätt. Genom att görautvecklade sammanfattningar av olikatexters innehåll och kommenteracentrala delar med relativt godkoppling till sammanhanget visareleven god läsförståelse. Dessutomkan eleven utifrån egna erfarenhetertolka och föra utvecklade och relativtväl underbyggda resonemang omtydligt framträdande budskap i olikaverk samt på ett utvecklat sättbeskriva sin upplevelse av läsningen.Eleven kan läsa skönlitteratur ochsakprosatexter för barn ochungdomar med mycket gott flytgenom att använda lässtrategier på ettändamålsenligt och effektivt sätt.Genom att göra välutveckladesammanfattningar av olika textersinnehåll och kommentera centraladelar med god koppling tillsammanhanget visar eleven mycketgod läsförståelse. Dessutom kaneleven utifrån egna erfarenheter tolkaoch föra välutvecklade och välunderbyggda resonemang om tydligtframträdande budskap i olika verksamt på ett välutvecklat sätt beskrivasin upplevelse av läsningen.Eleven kan läsa skönlitteratur ochsakprosatexter med flyt genom att, på ett ihuvudsak fungerande sätt, välja ochanvända lässtrategier utifrån olika texterssärdrag. Genom att göra enklasammanfattningar av olika texters innehållmed viss koppling till tidsaspekter,orsakssamband och andra texter visareleven grundläggande läsförståelse.Dessutom kan eleven utifrån egnaerfarenheter, olika livsfrågor ochomvärldsfrågor tolka och föra enkla ochtill viss del underbyggda resonemang omtydligt framträdande budskap i olika verk.Eleven kan också föra enkla resonemangom verket med kopplingar till dessupphovsman. Eleven drar då till viss delunderbyggda slutsatser om hur verket harpåverkats av det historiska och kulturellasammanhang som det har tillkommit i.Eleven kan läsa skönlitteratur ochsakprosatexter med gott flyt genom att, påett ändamålsenligt sätt, välja och användalässtrategier utifrån olika texters särdrag.Genom att göra utveckladesammanfattningar av olika texters innehållmed relativt god koppling till tidsaspekter,orsakssamband och andra texter visareleven god läsförståelse. Dessutom kaneleven utifrån egna erfarenheter, olikalivsfrågor och omvärldsfrågor tolka och förautvecklade och relativt väl underbyggdaresonemang om budskap som är tydligtframträdande och budskap som kan läsasmellan raderna i olika verk. Eleven kanockså föra utvecklade resonemang omverket med kopplingar till dessupphovsman. Eleven drar då relativt välunderbyggda slutsatser om hur verket harpåverkats av det historiska och kulturellasammanhang som det har tillkommit i.Eleven kan läsa skönlitteratur ochsakprosatexter med mycket gott flyt genomatt, på ett ändamålsenligt och effektivt sätt,välja och använda lässtrategier utifrån olikatexters särdrag. Genom att göra välutveckladesammanfattningar av olika texters innehållmed god koppling till tidsaspekter,orsakssamband och andra texter visar elevenmycket god läsförståelse. Dessutom kaneleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågoroch omvärldsfrågor tolka och föravälutvecklade och väl underbyggdaresonemang om budskap som är tydligtframträdande och budskap som kan läsasmellan raderna eller är dolda i olika verk.Eleven kan också föra välutvecklade ochnyanserade resonemang om verket medkopplingar till dess upphovsman. Eleven drardå väl underbyggda slutsatser om hur verkethar påverkats av det historiska och kulturellasammanhang som det har tillkommit i.Eleven kan skriva enkla texter medläslig handstil och på dator. Itexterna kan eleven använda storbokstav, punkt och frågeteckensamt stava ord som eleven självofta använder och som är vanligtförekommande i elevnära texter.De berättande texter elevenskriver har tydlig inledning, handlingoch avslutning. Eleven kan sökainformation ur någon anvisad källaoch återger då grundläggandedelar av informationen i enklaformer av faktatexter. Texternainnehåller grundläggandeämnesspecifika ord och begreppsom används så att innehållet klartframgår. Genom att kombinera sinatexter med bilder kan eleven tillviss del förstärka och förtydligasina budskap. Dessutom kan elevenutifrån givna frågor ge enklaomdömen om sina egna ochandras texter samt utifrån responsbearbeta och förtydliga sina texterpå ett enkelt sätt.Eleven kan skriva olika slags textermed begripligt innehåll och ihuvudsak fungerande struktur samtviss språklig variation. I texternaanvänder eleven grundläggande reglerför stavning, skiljetecken ochspråkriktighet med viss säkerhet. Deberättande texter eleven skriverinnehåller enkla gestaltandebeskrivningar och enkel handling.Eleven kan söka, välja ut ochsammanställa information från ettavgränsat urval av källor och för dåenkla resonemang ominformationens användbarhet.Sammanställningarna innehåller enklabeskrivningar, egna formuleringar ochviss användning av ämnesspecifikaord- och begrepp. Genom attkombinera text med olika estetiskauttryck så att de samspelar på ett ihuvudsak fungerande sätt kan elevenförstärka och levandegöra sinatexters budskap. Dessutom kaneleven ge enkla omdömen omtexters innehåll och utifrån responsbearbeta texter mot ökad tydlighetoch kvalitet på ett i huvudsakfungerande sätt.Eleven kan skriva olika slags textermed relativt tydligt innehåll ochrelativt väl fungerande struktur samtförhållandevis god språklig variation. Itexterna använder elevengrundläggande regler för stavning,skiljetecken och språkriktighet medrelativt god säkerhet. De berättandetexter eleven skriver innehållerutvecklade gestaltande beskrivningaroch utvecklad handling. Eleven kansöka, välja ut och sammanställainformation från ett avgränsat urval avkällor och för då utveckladeresonemang om informationensanvändbarhet. Sammanställningarnainnehåller utvecklade beskrivningar,egna formuleringar och relativt godanvändning av ämnesspecifika ordochbegrepp. Genom att kombineratext med olika estetiska uttryck så attde samspelar på ett ändamålsenligtsätt kan eleven förstärka ochlevandegöra sina texters budskap.Dessutom kan eleven ge utveckladeomdömen om texters innehåll ochutifrån respons bearbeta texter motökad tydlighet och kvalitet på ettrelativt väl fungerande sätt.Eleven kan skriva olika slags textermed tydligt innehåll och välfungerande struktur samt god språkligvariation. I texterna använder elevengrundläggande regler för stavning,skiljetecken och språkriktighet medgod säkerhet. De berättande textereleven skriver innehåller välutveckladegestaltande beskrivningar ochvälutvecklad handling. Eleven kansöka, välja ut och sammanställainformation från ett avgränsat urval avkällor och för då välutveckladeresonemang om informationensanvändbarhet. Sammanställningarnainnehåller välutvecklade beskrivningar,egna formuleringar och godanvändning av ämnesspecifika ordochbegrepp. Genom att kombineratext med olika estetiska uttryck så attde samspelar på ett ändamålsenligtoch effektivt sätt kan eleven förstärkaoch levandegöra sina textersbudskap. Dessutom kan eleven gevälutvecklade omdömen om textersinnehåll och utifrån respons bearbetatexter mot ökad tydlighet och kvalitetpå ett väl fungerande sätt.Eleven kan skriva olika slags texter medviss språklig variation, enkel textbindningsamt i huvudsak fungerande anpassning tilltexttyp, språkliga normer och strukturer.De berättande texter eleven skriverinnehåller enkla gestaltande beskrivningaroch berättargrepp samt dramaturgi medenkel uppbyggnad. Eleven kan söka, välja utoch sammanställa information från ettavgränsat urval av källor och för då enklaoch till viss del underbyggda resonemangom informationens och källornastrovärdighet och relevans.Sammanställningarna innehåller enklabeskrivningar och förklaringar, enkeltämnesrelaterat språk samt i huvudsakfungerande struktur, citat ochkällhänvisningar. Genom att kombineraolika texttyper, estetiska uttryck ochmedier så att de olika delarna samspelar påett i huvudsak fungerande sätt kan elevenförstärka och levandegöra sina textersbudskap. Dessutom kan eleven ge enklaomdömen om texters innehåll ochuppbyggnad och utifrån respons bearbetatexter mot ökad tydlighet, kvalitet ochuttrycksfullhet på ett i huvudsakfungerande sätt.Eleven kan skriva olika slags texter medrelativt god språklig variation, utveckladtextbindning samt relativt väl fungerandeanpassning till texttyp, språkliga normer ochstrukturer. De berättande texter elevenskriver innehåller utvecklade gestaltandebeskrivningar och berättargrepp samtdramaturgi med relativt komplexuppbyggnad. Eleven kan söka, välja ut ochsammanställa information från ett relativtvarierat urval av källor och för dåutvecklade och underbyggda resonemangom informationens och källornastrovärdighet och relevans.Sammanställningarna innehåller utveckladebeskrivningar och förklaringar, utvecklatämnesrelaterat språk samt relativt välfungerande struktur, citat ochkällhänvisningar. Genom att kombinera olikatexttyper, estetiska uttryck och medier såatt de olika delarna samspelar på ettändamålsenligt sätt kan eleven förstärkaoch levandegöra sina texters budskap.Dessutom kan eleven ge utveckladeomdömen om texters innehåll och utifrånrespons bearbeta texter mot ökadtydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ettfungerande sätt.Eleven kan skriva olika slags texter med godspråklig variation, välutvecklad textbindningsamt väl fungerande anpassning till texttyp,språkliga normer och strukturer. Deberättande texter eleven skriver innehållervälutvecklade gestaltande beskrivningar ochberättargrepp samt dramaturgi med komplexuppbyggnad. Eleven kan söka, välja ut ochsammanställa information från ett varieraturval av källor och för då välutvecklade ochväl underbyggda resonemang ominformationens och källornas trovärdighet ochrelevans. Sammanställningarna innehållervälutvecklade och nyanserade beskrivningaroch förklaringar, välutvecklat ämnesrelateratspråk samt väl fungerande struktur, citat ochkällhänvisningar. Genom att kombinera olikatexttyper, estetiska uttryck och medier så attde olika delarna samspelar på ettändamålsenligt och effektivt sätt kan elevenförstärka och levandegöra sina textersbudskap. Dessutom kan eleven gevälutvecklade och nyanserade omdömen omtexters innehåll och uppbyggnad och utifrånrespons bearbeta texter mot ökad tydlighet,kvalitet och uttrycksfullhet på ett välfungerande sätt.Eleven kan samtala om elevnärafrågor och ämnen genom att ställafrågor, ge kommentarer ochframföra egna åsikter. När elevenberättar om vardagliga händelserbeskriver eleven dem så attinnehållet tydligt framgår.Dessutom kan eleven ge och taenkla muntliga instruktioner.Eleven kan samtala om bekantaämnen genom att ställa frågor ochframföra egna åsikter på ett sätt somtill viss del upprätthåller samtalet.Dessutom kan eleven förbereda ochgenomföra enkla muntligaredogörelser med i huvudsakfungerande inledning, innehåll ochavslutning och viss anpassning till syfteoch mottagare. Eleven kan geexempel på nationellaminoritetsspråk, föra enklaresonemang om språkliga varianterinom svenskan samt ge exempel påtydligt framträdande språkliga likheteroch skillnader mellan svenskan ochnärliggande språk.Eleven kan samtala om bekanta ämnengenom att ställa frågor och framföraegna åsikter på ett sätt somupprätthåller samtalet relativt väl.Dessutom kan eleven förbereda ochgenomföra utvecklade muntligaredogörelser med relativt välfungerande inledning, innehåll ochavslutning och relativt god anpassningtill syfte och mottagare. Eleven kan geexempel på nationellaminoritetsspråk, föra enklaresonemang om språkliga varianterinom svenskan samt ge exempel påtydligt framträdande språkliga likheteroch skillnader mellan svenskan ochnärliggande språk.Eleven kan samtala om bekantaämnen genom att ställa frågor ochframföra egna åsikter på ett sätt somupprätthåller samtalet väl. Dessutomkan eleven förbereda och genomföravälutvecklade muntliga redogörelsermed väl fungerande inledning, innehålloch avslutning och god anpassning tillsyfte och mottagare. Eleven kan geexempel på nationellaminoritetsspråk, föra enklaresonemang om språkliga varianterinom svenskan samt ge exempel påtydligt framträdande språkliga likheteroch skillnader mellan svenskan ochnärliggande språk.Eleven kan samtala om och diskuteravarierande ämnen genom att ställa frågoroch framföra åsikter med enkla och tillviss del underbyggda argument på ett sättsom till viss del för samtalen ochdiskussionerna framåt. Dessutom kaneleven förbereda och genomföra enklamuntliga redogörelser med i huvudsakfungerande struktur och innehåll och vissanpassning till syfte, mottagare ochsammanhang. Eleven kan föra enkla och tillviss del underbyggda resonemang omsvenska språkets historia, ursprung ochsärdrag samt jämföra med närliggandespråk och beskriva tydligt framträdandelikheter och skillnader.Eleven kan samtala om och diskuteravarierande ämnen genom att ställa frågoroch framföra åsikter med utvecklade ochunderbyggda argument på ett sätt som församtalen och diskussionerna framåt.Dessutom kan eleven förbereda ochgenomföra utvecklade muntligaredogörelser med relativt väl fungerandestruktur och innehåll och relativt godanpassning till syfte, mottagare ochsammanhang. Eleven kan föra utveckladeoch relativt väl underbyggda resonemangom svenska språkets historia, ursprung ochsärdrag samt jämföra med närliggandespråk och beskriva tydligt framträdandelikheter och skillnader.Eleven kan samtala om och diskuteravarierande ämnen genom att ställa frågor ochframföra åsikter med välutvecklade och välunderbyggda argument på ett sätt som församtalen och diskussionerna framåt ochfördjupar eller breddar dem. Dessutom kaneleven förbereda och genomföravälutvecklade muntliga redogörelser med välfungerande struktur och innehåll och godanpassning till syfte, mottagare ochsammanhang. Eleven kan föra välutveckladeoch väl underbyggda resonemang om svenskaspråkets historia, ursprung och särdrag samtjämföra med närliggande språk och beskrivatydligt framträdande likheter och skillnader.

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK LGR 11Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar,generationer och språk möts.SyfteUndervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt svenska tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften.Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära. Undervisningen ska ge eleverna rika möjligheter att kommunicera på svenska utifrån sin kunskapsnivå, utan att ställa för tidiga krav på språklig korrekthet.Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva på svenska. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapaoch bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa. I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningaratt utveckla sitt svenska språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden.Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, uttal, ord och begrepp samt om hur språkbruk varierar beroende på sociala sammanhang och medier. På så sätt ska undervisningen bidra till att stärka elevernas medvetenhet om och tilltro till denegna språkliga och kommunikativa förmågan. Undervisningen ska också bidra till att eleverna får förståelse för att sättet man kommunicerar på kan få konsekvenser för andra människor. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att ta ansvar för det egna språkbruket.Genom undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att๏ formulera sig och kommunicera i tal och skrift,๏ läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,๏ anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,๏ välja och använda språkliga strategier,๏ urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och๏ söka information från olika källor och värdera dessa.Centralt innehållI årskurs 1–3 I årskurs 4–6 I årskurs 7–9Läsa och skriva• Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form ochinnehåll.• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad ochspråkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.• Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göraförtydliganden.• Handstil och att skriva på dator.• Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken, ordsböjningsformer och meningsbyggnad samt stavningsregler för vanligt förekommande ord ielevnära texter.• Alfabetet och alfabetisk ordning.• Läsriktning samt bokstävers form och ljud i jämförelse med modersmålet.• Sambandet mellan ljud och bokstav.• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja textersbudskap, både det uttalade och sådant som står mellan raderna.• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnadoch språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.• Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emotrespons på texter.• Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator.• Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken,ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.• Hur man använder ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.• Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften,avsändare och sammanhang.• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter därord, bild och ljud samspelar.• Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.• Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för språkbehandling i digitala medier.• Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.• Meningsbyggnad på svenska i jämförelse med elevens modersmål samt hur orsakssamband kan formuleras genom olika typer avbisatser.• Ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.Tala, lyssna och samtala• Strategier för att lyssna, förstå och muntligt göra sig förstådd i situationer när det egna svenskaspråket inte räcker till.• Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.• Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare.Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.• Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften.• Uttal, betoning och satsmelodi samt uttalets betydelse för att göra sig förstådd.• Svenska språkets uttal i jämförelse med modersmålets.• Strategier för att förstå och göra sig förstådd i tal och skrift i skolans ämnen när det egnasvenska språket inte räcker till.• Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtadefrån vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planeraoch genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka enpresentation.• Uttal, satsmelodi och sambandet mellan betoning och betydelse.• Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd i tal och skrift i skolans ämnen när det egna svenska språket inte räcker till.• Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning avspråk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra enpresentation.• Svenska språkets prosodi och uttalets betydelse för att göra sig förstådd. Olika variationer av talad svenska.Berä6ande texter och sakprosa-­texter• Berättande texter och poetiska texter för barn. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker,kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belysermänniskors upplevelser och erfarenheter.• Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiserasmed inledning, händelseförlopp och avslutning.• Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kanorganiseras.• Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar, och hur de kanorganiseras med logisk ordning och punktuppställning i flera led.• Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.• Berättande texter och poetiska texter för barn och unga. Texter i form av skönlitteratur,lyrik, dramatik, sagor och myter. Texter som belyser människors villkor och identitets- ochlivsfrågor.• Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandlingoch tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt deras ord och begrepp.• Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk.• Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter,arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad, typiska språkligadrag samt deras ord och begrepp.• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tvprogram.Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.• Skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter från olika tider och skilda delar av världen. Skönlitteratur som belyser människors villkoroch identitets- och livsfrågor.• Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur. Parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar, inreoch yttre dialoger.• Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra.• Några skönlitterärt betydelsefulla författare och deras verk samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.• Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter,arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag samt deras ord och begrepp.• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela medvarandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter.• Kombinationer av olika texttyper till nya texter, till exempel informerande texter med inslag av argumentation.Språkbruk• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.• Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.• Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser.• Vardagliga ords betydelseomfång och kategorisering i jämförelse med elevens modersmål, tillexempel att flera ord på ett språk motsvaras av ett ord på ett annat språk.• Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge ochkroppsspråk.• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.• Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords ochbegrepps nyanser och värdeladdning.• Ord och begrepp i skolans ämnen och i vardagsspråk. Synonymer och motsatsord.• Ords klassificering i över- och underordning, till exempel kläder – tröja.• Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, tillexempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms och att skriva faktatext.• Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar.• Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.• Ord och begrepp från skolans ämnen och vardagsspråk samt nya ord i språket, till exempel lånord.• Ordbildning, till exempel avledningar med suffix och prefix. Bildspråk och idiomatiska uttryck.• Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.• Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna identitetsutvecklingen.• Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i olika medier och sammanhang.InformaAons-­sökning och källkriAk• Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn.• Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genomintervjuer och via sökmotorer på Internet.• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.• Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.• Hur man citerar och gör källhänvisningar.• Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

SVAKunskapskrav för betyget i slutet av årskurs 6 Kunskapskrav för betyget i slutet av årskurs 9Kunskapskrav förgodtagbara kunskaperi slutet av årskurs 3 E C A E C AEleven kan läsa bekanta ochelevnära texter med flyt genom attanvända lässtrategier på ett ihuvudsak fungerande sätt. Genomatt kommentera och återge någraför eleven viktiga delar av innehålletpå ett enkelt sätt visar elevengrundläggande läsförståelse.Dessutom kan eleven utifrån egnareferensramar föra enklaresonemang om texternas tydligtframträdande budskap och relateradetta till egna erfarenheter.Eleven kan läsa skönlitteratur ochsakprosatexter för barn och ungdomarmed flyt genom att användalässtrategier på ett i huvudsakfungerade sätt Genom att göra enkla,kronologiska sammanfattningar av olikatexters innehåll och kommenteracentrala delar med viss koppling tillsammanhanget visar elevengrundläggande läsförståelse. Dessutomkan eleven utifrån egna erfarenheteroch referensramar tolka och föra enklaoch till viss del underbyggdaresonemang om tydligt framträdandebudskap i olika verk. Eleven kan ävenbeskriva sin upplevelse av läsningen påett enkelt sätt.Eleven kan läsa skönlitteratur ochsakprosatexter för barn och ungdomarmed gott flyt genom att användalässtrategier på ett ändamålsenligt sätt.Genom att göra utveckladesammanfattningar av olika textersinnehåll och kommentera centrala delarmed relativt god koppling tillsammanhanget visar eleven godläsförståelse. Dessutom kan elevenutifrån egna erfarenheter ochreferensramar tolka och föra enkla ochrelativt väl underbyggda resonemang omtydligt framträdande budskap i olikaverk. Eleven kan även beskriva sinupplevelse av läsningen på ett utvecklatsätt.Eleven kan läsa skönlitteratur ochsakprosatexter för barn och ungdomarmed mycket gott flyt genom att användalässtrategier på ett ändamålsenligt ocheffektivt sätt. Genom att göravälutvecklade sammanfattningar av olikatexters innehåll och kommenteracentrala delar med god koppling tillsammanhanget visar eleven mycket godläsförståelse. Dessutom kan elevenutifrån egna erfarenheter ochreferensramar tolka och föra enkla ochväl underbyggda resonemang om tydligtframträdande budskap i olika verk. Elevenkan även beskriva sin upplevelse avläsningen på ett välutvecklat sätt.Eleven kan läsa skönlitteratur ochsakprosatexter med flyt genom att, på ett ihuvudsak fungerande sätt, välja användalässtrategier utifrån olika texters särdrag.Genom att göra enkla sammanfattningar avolika texters innehåll och kommenteracentrala delar med viss koppling tilltidsaspekter och orsakssamband visar elevengrundläggande läsförståelse. Dessutom kaneleven utifrån egna erfarenheter ochreferensramar samt olika livsfrågor ochomvärldsfrågor tolka och föra enkla och tillviss del underbyggda resonemang om tydligtframträdande budskap i olika verk. Eleven förockså enkla resonemang om verket medkopplingar till dess upphovsman och drar dåtill viss del underbyggda slutsatser omsamband mellan verk och upphovsman.Eleven kan läsa skönlitteratur ochsakprosatexter med gott flyt genom att, på ettändamålsenligt sätt, välja och användalässtrategier utifrån olika texters särdrag.Genom att göra utvecklade sammanfattningarav olika texters innehåll och kommenteracentrala delar med relativt god koppling tilltidsaspekter och orsakssamband visar elevengod läsförståelse. Dessutom kan eleven utifrånegna erfarenheter och referensramar samt olikalivsfrågor och omvärldsfrågor tolka och förautvecklade och relativt väl underbyggdaresonemang om budskap som är tydligtframträdande och budskap som kan läsasmellan raderna i olika verk. Eleven för ocksåutvecklade resonemang om verket medkopplingar till dess upphovsman och drar dårelativt väl underbyggda slutsatser omsamband mellan verk och upphovsman.Eleven kan läsa skönlitteratur ochsakprosatexter med mycket gott flyt genomatt, på ett ändamålsenligt och effektivt sätt,välja och använda lässtrategier utifrån olikatexters särdrag. Genom att göra välutveckladesammanfattningar av olika texters innehåll ochkommentera centrala delar med god kopplingtill tidsaspekter och orsakssamband visar elevenmycket god läsförståelse. Dessutom kan elevenutifrån egna erfarenheter och referensramarsamt olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolkaoch föra välutvecklade och väl underbyggdaresonemang om budskap som är tydligtframträdande och budskap som kan läsasmellan raderna eller är dolda i olika verk.Eleven för också välutvecklade resonemang omverket med kopplingar till dess upphovsmanoch drar då väl underbyggda slutsatser omsamband mellan verk och upphovsman.Eleven kan skriva enkla texter medläslig handstil och på dator. Itexterna kan eleven använda storbokstav, punkt och frågeteckensamt stava ord som eleven självofta använder och som är vanligtförekommande i elevnära texter.De berättande texter elevenskriver har en enkel röd tråd samt ihuvudsak fungerande handling.Eleven kan söka information urnågon anvisad källa och återger dågrundläggande delar avinformationen i enkla former avfaktatexter. Faktatexterna innehålleregna formuleringar ochgrundläggande ämnesspecifika ordoch begrepp som används så attinnehållet blir begripligt. Genom attkombinera sina texter med bilderkan eleven förtydliga och förstärkasina budskap. Dessutom kan elevenutifrån givna frågor om textersinnehåll och språk ge enklaomdömen om sina egna ochandras texter samt utifrån responsbearbeta och förtydliga sina texterpå ett enkelt sätt.Eleven kan skriva olika slags texter medbegripligt innehåll, i huvudsakfungerande struktur och viss språkligvariation. I enkla texter kan elevenanvända grundläggande regler förstavning, skiljetecken och språkriktighetpå ett i huvudsak fungerande sätt. Deberättande texter eleven skriverinnehåller enkla gestaltandebeskrivningar och enkel handling. Elevenkan söka, välja ut och sammanställainformation från ett avgränsat urval avkällor och för då enkla resonemang ominformationens användbarhet.Sammanställningarna innehåller enklabeskrivningar, egna formuleringar ochviss användning av ämnesspecifika ordoch begrepp. Genom att kombineratext med olika estetiska uttryck så attde samspelar på ett i huvudsakfungerande sätt kan eleven förtydliga,förstärka och levandegöra sina textersbudskap. Dessutom kan eleven ge enklaomdömen om texters innehåll ochspråk och utifrån respons bearbetatexter mot ökad tydlighet och kvalitetpå ett i huvudsak fungerande sätt.Eleven kan skriva olika slags texter medrelativt tydligt innehåll, relativt välfungerande struktur och viss språkligvariation. I enkla texter kan elevenanvända grundläggande regler förstavning, skiljetecken och språkriktighetpå ett relativt väl fungerande sätt. Deberättande texter eleven skriverinnehåller utvecklade gestaltandebeskrivningar och utvecklad handling.Eleven kan söka, välja ut ochsammanställa information från ettavgränsat urval av källor och för dåutvecklade resonemang ominformationens användbarhet.Sammanställningarna innehållerutvecklade beskrivningar, egnaformuleringar och relativt godanvändning av ämnesspecifika ord ochbegrepp. Genom att kombinera textmed olika estetiska uttryck så att desamspelar på ett ändamålsenligt sätt kaneleven förtydliga, förstärka ochlevandegöra sina texters budskap.Dessutom kan eleven ge utveckladeomdömen om texters innehåll och språkoch utifrån mottagen respons bearbetatexter mot ökad tydlighet och kvalitet påett relativt väl fungerande sätt.Eleven kan skriva olika slags texter medtydligt innehåll, väl fungerande strukturoch viss språklig variation. I enkla texterkan eleven använda grundläggande reglerför stavning, skiljetecken ochspråkriktighet på ett väl fungerande sätt.De berättande texter eleven skriverinnehåller välutvecklade gestaltandebeskrivningar och välutvecklad handling.Eleven kan söka, välja ut ochsammanställa information från ettavgränsat urval av källor och för dåvälutvecklade resonemang ominformationens användbarhet.Sammanställningarna innehållervälutvecklade beskrivningar, egnaformuleringar och god användning avämnesspecifika ord och begrepp. Genomatt kombinera text med olika estetiskauttryck så att de samspelar på ettändamålsenligt och effektivt sätt kaneleven förtydliga, förstärka ochlevandegöra sina texters budskap.Dessutom kan eleven ge välutveckladeomdömen om texters innehåll och språkoch utifrån respons bearbeta texter motökad tydlighet och kvalitet på ett välfungerande sätt.Eleven kan skriva olika slags texter med vissspråklig variation, enkel textbindning och ihuvudsak fungerande anpassning till texttyp,språkliga normer och strukturer. Deberättande texter eleven skriver innehållerenkla gestaltande beskrivningar ochberättargrepp samt dramaturgi med enkeluppbyggnad. Eleven kan söka, välja ut ochsammanställa information från ett avgränsaturval av källor och för då enkla och till vissdel underbyggda resonemang ominformationens och källornas trovärdighet ochrelevans. Sammanställningarna kännetecknasav enkla beskrivningar och förklaringar, enkeltoch fungerande kunskapsrelaterat språk samt ihuvudsak fungerande struktur, citat ochkällhänvisningar. Genom att kombinera olikatexttyper, estetiska uttryck och medier så attde olika delarna samspelar på ett i huvudsakfungerande sätt kan eleven förtydliga,förstärka och levandegöra sina textersbudskap. Dessutom kan eleven ge enklaomdömen om texters innehåll, språk ochuppbyggnad och utifrån respons bearbetatexter mot ökad tydlighet, kvalitet ochuttrycksfullhet på ett i huvudsak fungerandesätt.Eleven kan skriva olika slags texter med relativtgod språklig variation, utvecklad textbindningoch relativt väl fungerande anpassning tilltexttyp, språkliga normer och strukturer. Deberättande texter eleven skriver innehållerutvecklade gestaltande beskrivningar ochberättargrepp samt dramaturgi med relativtkomplex uppbyggnad. Eleven kan söka, välja utoch sammanställa information från ett relativtvarierat urval av källor och för då utveckladeoch relativt väl underbyggda resonemang ominformationens och källornas trovärdighet ochrelevans. Sammanställningarna kännetecknas avutvecklade beskrivningar och förklaringar,utvecklat och fungerande kunskapsrelateratspråk samt relativt väl fungerande struktur, citatoch källhänvisningar. Genom att kombineraolika texttyper, estetiska uttryck och medier såatt de olika delarna samspelar på ettändamålsenligt sätt kan eleven förtydliga,förstärka och levandegöra sina textersbudskap. Dessutom kan eleven ge utveckladeomdömen om texters innehåll, språk ochuppbyggnad och utifrån respons bearbetatexter mot ökad tydlighet, kvalitet ochuttrycksfullhet på ett relativt väl fungerandesätt.Eleven kan skriva olika slags texter med godspråklig variation, välutvecklad textbindning ochväl fungerande anpassning till texttyp, språkliganormer och strukturer. De berättande textereleven skriver innehåller välutveckladegestaltande beskrivningar och berättargreppsamt dramaturgi med komplex uppbyggnad.Eleven kan söka, välja ut och sammanställainformation från ett varierat urval av källor ochför då välutvecklade och väl underbyggdaresonemang om informationens och källornastrovärdighet och relevans. Sammanställningarnakännetecknas av välutvecklade och nyanseradebeskrivningar och förklaringar, välutvecklat ochfungerande kunskapsrelaterat språk samt välfungerande struktur, citat och källhänvisningar.Genom att kombinera olika texttyper, estetiskauttryck och medier så att de olika delarnasamspelar på ett ändamålsenligt och effektivtsätt kan eleven förtydliga, förstärka ochlevandegöra sina texters budskap. Dessutomkan eleven ge välutvecklade och nyanseradeomdömen om texters innehåll, språk ochuppbyggnad och utifrån respons bearbetatexter mot ökad tydlighet, kvalitet ochuttrycksfullhet på ett väl fungerande sätt.Eleven har ett grundläggandeordförråd som kan användas isamtal om elevnära frågor ochämnen. I samtalen ställer elevenfrågor, ger kommentarer ochframför egna åsikter. När elevenberättar om vardagliga händelserbeskriver eleven dem så att dethuvudsakliga innehållet framgår.Dessutom kan eleven ge och taenkla muntliga instruktioner. Elevenkan uppmärksamma när språkligamissförstånd uppstår och ber dåom förtydliganden. Vid samtalanvänder eleven i huvudsakfungerande språkliga strategier föratt göra sig förstådd.Eleven kan med ett i huvudsakfungerande ord- och begreppsförrådsamtala om bekanta ämnen på ettenkelt sätt. I samtalen kan eleven ställafrågor och framföra egna åsikter på ettsätt som till viss del upprätthållersamtalet. Eleven använder då i huvudsakfungerande språkliga strategier för attförstå och göra sig förstådd. Dessutomkan eleven förbereda och genomföraenkla muntliga redogörelser med ihuvudsak fungerande inledning, innehålloch avslutning och viss anpassning tillsyfte och mottagare.Eleven kan med ett ändamålsenligt ordochbegreppsförråd samtala om bekantaämnen på ett utvecklat sätt. I samtalenkan eleven ställa frågor och framföraegna åsikter på ett sätt som upprätthållersamtalet relativt väl. Eleven använder dårelativt väl fungerande språkligastrategier för att förstå och göra sigförstådd. Dessutom kan eleven förberedaoch genomföra utvecklade muntligaredogörelser med relativt välfungerande inledning, innehåll ochavslutning och relativt god anpassning tillsyfte och mottagare.Eleven kan med ett ändamålsenligt ocheffektivt ord- och begreppsförrådsamtala om bekanta ämnen på ettvälutvecklat sätt. I samtalen kan elevenställa frågor och framföra egna åsikter påett sätt som upprätthåller samtalet väl.Eleven använder då väl fungerandespråkliga strategier för att förstå och görasig förstådd. Dessutom kan elevenförbereda och genomföra välutvecklademuntliga redogörelser med välfungerande inledning, innehåll ochavslutning och god anpassning till syfteoch mottagare.Eleven kan med en i huvudsak fungerandekombination av vardagsrelaterat ochämnesrelaterat språk samtala om ochdiskutera varierande ämnen på ett enkeltsätt. I sådana situationer kan eleven ställafrågor och framföra åsikter med enkla och tillviss del underbyggda argument på ett sättsom till viss del för samtalen ochdiskussionerna framåt. Eleven väljer ochanvänder då i huvudsak fungerande språkligastrategier för att förstå och göra sig förstådd.Dessutom kan eleven förbereda ochgenomföra enkla muntliga redogörelser med ihuvudsak fungerande struktur, innehåll ochspråk och viss anpassning till syfte, mottagareoch sammanhang. Eleven kan föra enkla ochtill viss del underbyggda resonemang omspråkliga varianter inom svenskan samt någratydligt framträdande skillnader och likhetermellan svenskan och andra språk.Eleven kan med en ändamålsenlig kombinationav vardagsrelaterat och ämnesrelaterat språksamtala om och diskutera varierande ämnen påett utvecklat sätt. I sådana situationer kaneleven ställa frågor och framföra åsikter medutvecklade och underbyggda argument på ettsätt som för samtalen och diskussionernaframåt. Eleven väljer och använder dåfungerande språkliga strategier för att förståoch göra sig förstådd. Dessutom kan elevenförbereda och genomföra utvecklade muntligaredogörelser med relativt väl fungerandestruktur, innehåll och språk och relativt godanpassning till syfte, mottagare ochsammanhang. Eleven kan föra utvecklade ochunderbyggda resonemang om språkligavarianter inom svenskan samt några tydligtframträdande skillnader och likheter mellansvenskan och andra språk.Eleven kan med en ändamålsenlig och effektivkombination av vardagsrelaterat ochämnesrelaterat språk samtala om och diskuteravarierande ämnen på ett välutvecklat sätt. Isådana situationer kan eleven ställa frågor ochframföra åsikter med välutvecklade och välunderbyggda argument på ett sätt som församtalen och diskussionerna framåt ochfördjupar eller breddar dem. Eleven väljer ochanvänder då väl fungerande språkliga strategierför att förstå och göra sig förstådd. Dessutomkan eleven förbereda och genomföravälutvecklade muntliga redogörelser med välfungerande struktur, innehåll och språk och godanpassning till syfte, mottagare ochsammanhang. Eleven kan föra välutveckladeoch väl underbyggda resonemang om språkligavarianter inom svenskan samt några tydligtframträdande skillnader och likheter mellansvenskan och andra språk.

TECKENSPRÅK FÖR HÖRANDE LGR 11Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse för olika sätt att leva. Kunskaper i flera språk ger också större möjligheter att ingå i skilda socialaoch kulturella sammanhang. Kunskaper i teckenspråk är en förutsättning för att på ett naturligt sätt kunna verka bland döva och andra teckenspråkiga.SyfteUndervisningen i ämnet teckenspråk för hörande ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i svenskt teckenspråk och kunskaper om de sammanhang där teckenspråket används samt tilltro till sin förmåga att använda språket i olika situationer och för skilda syften.Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Denna förmåga innebär att förstå teckenspråk i både möten med människor och teckenspråkiga texter, att kunna formulera sig och samspela med andra på teckenspråk och att kunna anpassasitt språk till olika situationer, syften och mottagare. I den kommunikativa förmågan ingår även språklig säkerhet och att kunna använda olika strategier för att stödja kommunikationen och lösa problem när språkkunskaperna inte räcker till.I mötet med teckenspråk ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmågan att sätta innehållet i relation till egna erfarenheter, livsvillkor och intressen. Undervisningen ska även ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper om och förståelse för livsvillkor samt kulturella och socialaföreteelser i det teckenspråkiga samhället och andra sammanhang där teckenspråk används.Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper i att söka, värdera, välja och tillägna sig innehållet i teckenspråk från olika källor. De ska också ges förutsättningar att kunna använda olika hjälpmedel för lärande, förståelse, skapande och kommunikation. Undervisningen skastimulera elevernas nyfikenhet på språk och kulturer och förmedla nyttan av språkkunskaper.Genom undervisningen i ämnet teckenspråk för hörande ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att๏ avläsa och förstå teckenspråk och olika slags teckenspråkiga texter,๏ formulera sig och kommunicera på teckenspråk,๏ använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda på teckenspråk,๏ anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, samt๏ reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser bland döva och andra teckenspråkiga i olika sammanhang och situationer, nationellt och internationellt.Centralt innehållKommunika)onens innehållAvläsa – recep)onTeckna och samtala – produk)on och interak)onI årskurs 4–9, inom ramen för elevens val• Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.• Intressen, vardagliga situationer, personer och platser.• Åsikter och känslor.• Konkreta företeelser i det teckenspråkiga samhället.• Tydligt teckenspråk och teckenspråkiga texter som är instruerande och beskrivande, medbildstöd och från olika medier.• Samtal och dialoger.• Berättelser och annan fiktion på teckenspråk, även i dramatiserad form.• Information på teckenspråk, till exempel vägbeskrivningar och recept.• Strategier för att uppfatta betydelsebärande enheter och dra slutsatser om innehållet, tillexempel med hjälp av förförståelse.• Olika sätt att orientera sig i teckenspråkiga texter från Internet och andra medier.• Grundläggande principer för teckenspråks gestuella-visuella struktur.• Språkliga företeelser som tecken, fasta orala komponenter och icke-manuella signaler i det språkeleverna möter.• Hur ord bokstaveras och används i teckenspråk i olika situationer.• Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar på teckenspråk.• Strategier för att lösa språkliga problem i samtal, till exempel frågor, omformuleringar ochvisualisering.• Bokstavering, tecken och icke-manuella signaler för tydlig kommunikation.I årskurs 4–9, inom ramen för språkval• Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.• Intressen, vardagliga situationer, personer, platser, aktiviteter och händelser.• Åsikter, känslor och erfarenheter.• Det teckenspråkiga samhället och teckenspråkets ställning i Sverige.• Tydligt teckenspråk och teckenspråkiga texter som är instruerande och beskrivande från olika medier.• Samtal och dialoger.• Berättelser och annan fiktion på teckenspråk, även i dramatiserad form.• Information på teckenspråk, till exempel tidtabeller.• Strategier för att uppfatta betydelsebärande enheter och förstå sammanhang beroende på framställningens form ochinnehåll.• Olika sätt att söka och välja teckenspråkiga texter från Internet och andra medier.• Språkliga företeelser som tecken, bokstavering, satsbyggnad, fasta orala komponenter och icke-manuella signaler i det språksom eleverna möter.• Hur olika signaler används för att inleda och avsluta olika typer av samtal och teckenspråkiga texter.• Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar på sammanhängande teckenspråk.• Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket inte räcker till, till exempel omformuleringar.• Språkliga strategier för att delta i och bidra till samtal, till exempel frågor och bekräftande fraser och uttryck.• Bokstavering, tecken, fasta orala komponenter, icke-manuella signaler och satsbyggnad för tydlig kommunikation.

TNInom ramen för elevens val Kunskapskrav för betyget i slutet av årskurs 9Inom ramen för språkval Kunskapskrav för betyget i slutet av årskurs 9E C A E C AEleven kan förstå enkelbokstavering, vanliga tecken ochenkla fraser i enkelt och tydligtteckenspråk i långsamt tempo omvardagliga och välbekanta ämnen.Eleven visar sin förståelse genomatt i enkel form redogöra för ochkommentera innehållet samtgenom att med godtagbartresultat agera utifrån budskap ochinstruktioner i innehållet. För attunderlätta sin förståelse avinnehållet vid reception kan elevenvälja och använda sig av någonstrategi för avläsning.Eleven kan förstå det huvudsakligainnehållet och uppfattar tydligadetaljer i enkelt och tydligtteckenspråk i långsamt tempo omvardagliga och välbekanta ämnen.Eleven visar sin förståelse genomatt i mycket enkel form redogöraför innehåll och detaljer samtgenom att med tillfredsställanderesultat agera utifrån budskap ochinstruktioner i innehållet. För attunderlätta förståelse av innehålletvid reception kan eleven i vissutsträckning välja och använda sigav strategier för avläsning.Eleven kan förstå det huvudsakligainnehållet och uppfattar väsentligadetaljer i enkelt och tydligtteckenspråk i långsamt tempo omvardagliga och välbekanta ämnen.Eleven visar sin förståelse genom atti enkel form redogöra för innehålloch detaljer samt genom att medgott resultat agera utifrån budskapoch instruktioner i innehållet. För attunderlätta sin förståelse avinnehållet vid reception kan eleven iviss utsträckning välja och användasig av strategier för avläsning.Eleven kan förstå det mestväsentliga innehållet och uppfattartydliga detaljer i enkelt och tydligtteckenspråk i lugnt tempo omvardagliga och välbekanta ämnen.Eleven visar sin förståelse genom atti enkel form redogöra för ochkommentera innehåll och detaljersamt genom att med godtagbartresultat agera utifrån budskap ochinstruktioner i innehållet. För attunderlätta sin förståelse avinnehållet vid reception kan eleven iviss utsträckning välja och användasig av strategier för avläsning.Eleven kan förstå det huvudsakligainnehållet och uppfattar tydligadetaljer i enkelt och tydligtteckenspråk i lugnt tempo omvardagliga och välbekanta ämnen.Eleven visar sin förståelse genomatt i enkel form redogöra för ochkommentera innehåll och detaljersamt genom att medtillfredsställande resultat agerautifrån budskap och instruktioner iinnehållet. För att underlätta sinförståelse av innehållet vidreception kan eleven i vissutsträckning välja och använda sigav strategier för avläsning.Eleven kan förstå helheten ochuppfattar väsentliga detaljer i enkeltoch tydligt teckenspråk i lugnttempo om vardagliga och välbekantaämnen. Eleven visar sin förståelsegenom att översiktligt redogöra föroch kommentera innehåll ochdetaljer samt genom att med gottresultat agera utifrån budskap ochinstruktioner i innehållet. För attunderlätta sin förståelse av innehålletvid reception kan eleven i vissutsträckning välja och använda sig avstrategier för avläsning.Eleven kan välja teckenspråkigatexter av enkel karaktär och frånolika medier, samt med vissrelevans använda det valdamaterialet i sin egen produktionoch interaktion.Eleven kan välja teckenspråkigatexter av enkel karaktär och frånolika medier samt på ett relevantsätt använda det valda materialet isin egen produktion ochinteraktion.Eleven kan välja teckenspråkigatexter av enkel karaktär och frånolika medier, samt på ett relevantoch effektivt sätt använda det valdamaterialet i sin egen produktion ochinteraktion.Eleven kan välja blandteckenspråkiga texter av enkelkaraktär och från olika medier samtpå ett relevant sätt använda detvalda materialet i sin egenproduktion och interaktion.Eleven kan välja teckenspråkigatexter av enkel karaktär och frånolika medier samt på ett relevantsätt använda det valda materialet isin egen produktion ochinteraktion.Eleven kan välja teckenspråkigatexter av enkel karaktär och frånolika medier, samt på ett relevantoch effektivt sätt använda det valdamaterialet i sin egen produktion ochinteraktion.I framställningar av olika slag kaneleven formulera sig enkelt ochbegripligt med bokstavering,enstaka tecken och fraser. För attförtydliga och variera sinkommunikation kan elevenbearbeta och göra enstaka enklaförbättringar av egnaframställningar.I framställningar av olika slag kaneleven formulera sig enkelt ochrelativt tydligt med bokstavering,fraser och meningar. För attförtydliga och variera sinkommunikation kan elevenbearbeta och göra enstaka enklaförbättringar av egnaframställningar.I framställningar av olika slag kaneleven formulera sig enkelt, relativttydligt och till viss delsammanhängande. För att förtydligaoch variera sin kommunikation kaneleven bearbeta och göra enklaförbättringar av egna framställningar.I framställningar av olika slag kaneleven formulera sig enkelt ochbegripligt med fraser ochmeningar. För att förtydliga ochvariera sin kommunikation kaneleven bearbeta och göra enstaka,enkla förbättringar av egnaframställningar.I framställningar av olika slag kaneleven formulera sig enkelt, relativttydligt och till viss delsammanhängande. För att förtydligaoch variera sin kommunikation kaneleven bearbeta och göra enklaförbättringar av egna framställningar.I framställningar av olika slag kaneleven formulera sig enkelt, relativttydligt och relativtsammanhängande. För att förtydligaoch variera sin kommunikationbearbetar eleven och gör enklaförbättringar av egna framställningar.I interaktion kan eleven uttryckasig enkelt och begripligt medbokstavering, enstaka tecken ochfraser. Dessutom kan eleven väljaoch använda sig av någon strategisom löser problem i ochförbättrar interaktionen.I interaktion kan eleven uttrycka sigenkelt och begripligt medbokstavering, tecken, fraser ochmeningar. Dessutom kan elevenvälja och använda sig av några olikastrategier som löser problem i ochförbättrar interaktionen.I interaktion kan eleven uttrycka sigenkelt och relativt tydligt medbokstavering, tecken, fraser ochmeningar. Dessutom kan elevenvälja och använda sig av flera olikastrategier som löser problem i ochförbättrar interaktionen.I interaktion kan eleven uttrycka sigenkelt begripligt med tecken, fraseroch meningar. Dessutom kan elevenvälja och använda sig av någonstrategi som löser problem i ochförbättrar interaktionen.I interaktion kan eleven uttrycka sigenkelt och relativt tydligt medtecken, fraser och meningar.Dessutom kan eleven välja ochanvända sig av några olikastrategier som löser problem i ochförbättrar interaktionen.I interaktion kan eleven uttrycka sigenkelt och tydligt med tecken,fraser och meningar samt i någonmån anpassat till syfte, mottagareoch situation. Dessutom kan elevenvälja och använda sig av flera olikastrategier som löser problem i ochförbättrar interaktionen.Eleven kommenterar i mycketenkel form några företeelser iolika sammanhang där teckenspråkanvänds och kan då också göraenkla jämförelser med egnaerfarenheter och kunskaper.Eleven kommenterar i mycketenkel form några företeelser i olikasammanhang där teckenspråkanvänds och kan då också göraenkla jämförelser med egnaerfarenheter och kunskaper.Eleven kommenterar i enkel formnågra företeelser i olikasammanhang där teckenspråkanvänds och kan då också göraenkla jämförelser med egnaerfarenheter och kunskaper.Eleven kommenterar i enkel formnågra företeelser i olikasammanhang där teckenspråkanvänds, och kan då också göraenkla jämförelser med egnaerfarenheter och kunskaper.Eleven kommenterar i enkel formnågra företeelser i olikasammanhang där teckenspråkanvänds, och kan då också göraenkla jämförelser med egnaerfarenheter och kunskaper.Eleven kommenterar översiktligtnågra företeelser i olika sammanhangdär teckenspråk används, och kan dåockså göra enkla jämförelser medegna erfarenheter och kunskaper

TEKNIK LGR 11Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem och uppfylla mänskliga behov. I vår tid ställs allt högre krav på tekniskt kunnande ivardags- och arbetslivet och många av dagens samhällsfrågor och politiska beslut rymmer inslag av teknik. För att förstå teknikens roll för individen, samhället och miljön behöver den teknik som omger oss göras synlig och begriplig.SyfteUndervisningen i ämnet teknik ska syfta till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet så att de kan orientera sig och agera i en teknikintensiv värld. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för teknik och förmågaatt ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt.Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man kan lösa olikaproblem och uppfylla behov med hjälp av teknik. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla egna tekniska idéer och lösningar.Genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla förståelse för att teknisk verksamhet har betydelse för, och påverkar, människan, samhället och miljön. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att utveckla tilltro till sin förmåga attbedöma tekniska lösningar och relatera dessa till frågor som rör estetik, etik, könsroller, ekonomi och hållbar utveckling.Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om teknikens historiska utveckling för att de på så sätt bättre ska förstå dagens komplicerade tekniska företeelser och sammanhang och hur tekniken påverkat och påverkar samhällsutvecklingen.Undervisningen ska även bidra till elevernas förståelse för hur teknik utvecklas i samspel med andra vetenskaper och konstarter.Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att๏ identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,๏ identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,๏ använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,๏ värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och๏ analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.Centralt innehållI årskurs 1–3 I årskurs 4–6 I årskurs 7–9Tekniska lösningar• Några vanliga föremål där enkla mekanismer somhävstänger och länkar används för att uppnå en vissfunktion, till exempel föremål på lekplatser och husgerådav olika slag.• Några vanliga tekniska lösningar där människan härmatnaturen, till exempel den kupade handen som förebildför förvaringskärl.• Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaperoch hur de kan sammanfogas.• Några enkla ord och begrepp för att benämna ochsamtala om tekniska lösningar.• Vardagliga föremål som består av rörliga delar och hur de rörliga delarna ärsammanfogade med hjälp av olika mekanismer för att överföra och förstärkakrafter.• Hur vanliga hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda, till exempel husoch broar.• Tekniska lösningar som utnyttjar elkomponenter för att åstadkomma ljud, ljuseller rörelse, till exempel larm och belysning.• Hur olika komponenter samverkar i enkla tekniska system, till exempel ificklampor.• Vanliga material, till exempel trä, glas och betong, och deras egenskaper samtanvändning i hållfasta och stabila konstruktioner.• Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.• Styr– och reglersystem i tekniska lösningar för överföring och kontroll av kraft och rörelse.• Tekniska lösningar för hållfasta och stabila konstruktioner, till exempel armering och balkformer.• Grundläggande elektronik och elektroniska komponenter, till exempel lysdioder och enklaförstärkare.• Bearbetning av råvara till färdig produkt och hantering av avfall i någon industriell process, tillexempel papperstillverkning och livsmedelstillverkning.• Hur komponenter och delsystem samverkar i ett större system, till exempel vid produktion ochdistribution av elektricitet.• Tekniska lösningar inom kommunikations- och informationsteknik för utbyte av information, tillexempel datorer, Internet och mobiltelefoni.• Betydelsen av egenskaper, till exempel drag- och tryckhållfasthet, hårdhet och elasticitet vid val avmaterial i tekniska lösningar. Egenskaper hos och tillämpningar av ett antal nya material.• Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.Arbetssä1 för utveckling av tekniska lösningar• Undersökande av hur några vardagliga föremål äruppbyggda och fungerar samt hur de är utformade ochkan förbättras.• Egna konstruktioner där man tillämpar enklamekanismer.• Dokumentation i form av enkla skisser, bilder och fysiskamodeller.• Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslagtill lösningar, konstruktion och utprövning.• Egna konstruktioner med tillämpningar av principer för hållfasta och stabilastrukturer, mekanismer och elektriska kopplingar.• Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboleroch måttangivelser samt fysiska eller digitala modeller.• Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar,konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar.• Egna konstruktioner där man tillämpar principer för styrning och reglering med hjälp av pneumatikeller elektronik.• Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord ochbegrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska eller digitala modeller. Enkla,skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och teknikutvecklingsarbete.Teknik, människa, samhälle och miljö• Några föremål i elevens vardag och hur de är anpassadeefter människans behov.• Hur föremålen i elevens vardag har förändrats över tid.• Säkerhet vid teknikanvändning, till exempel när manhanterar elektricitet.• Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, till exempel trafiksystem,vatten- och avloppssystem samt system för återvinning. Några delar i systemenoch hur de samverkar.• Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och någraorsaker till detta.• Olika sätt att hushålla med energi i hemmet.• Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniskalösningar.• Internet och andra globala tekniska system. Systemens fördelar, risker och sårbarhet.• Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur tekniken har möjliggjortvetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen har möjliggjort tekniska innovationer.• Återvinning och återanvändning av material i olika tillverkningsprocesser. Hur tekniska lösningar kanbidra till hållbar utveckling.• Konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska, etiska och sociala aspekter, till exempel ifråga om utveckling och användning av biobränslen och krigsmateriel.• Hur kulturella föreställningar om teknik påverkar kvinnors och mäns yrkesval och teknikanvändning.

TEKunskapskrav för betyget i slutet av årskurs 6 Kunskapskrav för betyget i slutet av årskurs 9E C A E C AEleven kan beskriva och geexempel på enkla tekniskalösningar i vardagen och någraingående delar som samverkarför att uppnå ändamålsenlighetoch funktion.Eleven kan förklara enkla tekniskalösningar i vardagen och hurnågra ingående delar samverkarför att uppnå ändamålsenlighetoch funktion.Eleven kan förklara enkla tekniskalösningar i vardagen och hur någraingående delar samverkar för attuppnå ändamålsenlighet ochfunktion och visar då på andraliknande lösningar.Eleven kan undersöka olika tekniskalösningar i vardagen och med vissanvändning av ämnesspecifikabegrepp beskriva hur enkeltidentifierbara delar samverkar för attuppnå ändamålsenlighet och funktion.Eleven kan undersöka olika tekniskalösningar i vardagen och med relativtgod användning av ämnesspecifikabegrepp beskriva hur ingående delarsamverkar för att uppnåändamålsenlighet och funktion.Eleven kan undersöka olika tekniskalösningar i vardagen och med godanvändning av ämnesspecifikabegrepp beskriva hur ingående delarsamverkar för att uppnåändamålsenlighet och funktion ochvisar då på andra liknande lösningar.Dessutom kan eleven på ettenkelt sätt beskriva och geexempel på några hållfasta ochstabila konstruktioner i vardagen,deras uppbyggnad och dematerial som används.Dessutom kan eleven på ettutvecklat sätt beskriva och visapå samband mellan någrahållfasta och stabilakonstruktioner i vardagen, derasuppbyggnad och de material somanvänds.Dessutom kan eleven på ettvälutvecklat sätt beskriva och visapå samband mellan några hållfastaoch stabila konstruktioner ivardagen, deras uppbyggnad ochde material som används.Dessutom för eleven enkla och tillviss del underbyggda resonemang omlikheter och skillnader mellan någramaterial och deras användning itekniska lösningar.Dessutom för eleven utvecklade ochrelativt väl underbyggda resonemangom likheter och skillnader mellannågra material och deras användning itekniska lösningar.Dessutom för eleven välutveckladeoch väl underbyggda resonemangom likheter och skillnader mellannågra material och deras användningi tekniska lösningar.Eleven kan genomföra mycketenkla teknikutvecklings- ochkonstruktionsarbeten genom attpröva möjliga idéer till lösningarsamt utforma enkla fysiska ellerdigitala modeller. Underarbetsprocessen bidrar eleven tillatt formulera och väljahandlingsalternativ som lederframåt.Eleven kan genomföra mycketenkla teknikutvecklings- ochkonstruktionsarbeten genom attpröva och ompröva möjligaidéer till lösningar samt utformautvecklade fysiska eller digitalamodeller. Under arbetsprocessenformulerar och väljer elevenhandlingsalternativ som mednågon bearbetning leder framåt.Eleven kan genomföra mycketenkla teknikutvecklings- ochkonstruktionsarbeten genom attsystematiskt pröva och omprövamöjliga idéer till lösningar samtutforma välutvecklade fysiska ellerdigitala modeller. Underarbetsprocessen formulerar ochväljer eleven handlingsalternativsom leder framåt.Eleven kan genomföra enklateknikutvecklings- ochkonstruktionsarbeten genom attundersöka och pröva möjliga idéer tilllösningar samt utforma enkla fysiskaeller digitala modeller. Underarbetsprocessen bidrar eleven till attformulera och väljahandlingsalternativ som leder framåt.Eleven kan genomföra enklateknikutvecklings- ochkonstruktionsarbeten genom attundersöka och pröva och omprövamöjliga idéer till lösningar samtutforma utvecklade fysiska ellerdigitala modeller. Underarbetsprocessen formulerar ochväljer eleven handlingsalternativ sommed någon bearbetning leder framåt.Eleven kan genomföra enklateknikutvecklings- ochkonstruktionsarbeten genom attundersöka och systematiskt prövaoch ompröva möjliga idéer tilllösningar samt utforma välutveckladeoch genomarbetade fysiska ellerdigitala modeller. Underarbetsprocessen formulerar ochväljer eleven handlingsalternativsom leder framåt.Eleven gör enkladokumentationer av arbetet medskisser, modeller eller texter därintentionen i arbetet till viss delär synliggjord.Eleven gör utveckladedokumentationer av arbetet medskisser, modeller eller texter därintentionen i arbetet är relativtväl synliggjord.Eleven gör välutveckladedokumentationer av arbetet medskisser, modeller eller texter därintentionen i arbetet är välsynliggjord.Eleven gör enkla dokumentationer avarbetet med skisser, modeller, ritningareller rapporter där intentionen iarbetet till viss del är synliggjord.Eleven gör utveckladedokumentationer av arbetet medskisser, modeller, ritningar ellerrapporter där intentionen i arbetet ärrelativt väl synliggjord.Eleven gör välutveckladedokumentationer av arbetet medskisser, modeller, ritningar ellerrapporter där intentionen i arbetetär väl synliggjord.Eleven kan föra enkla och till vissdel underbyggda resonemangdels kring hur några föremål ellertekniska system i samhället harförändrats över tid och dels kringtekniska lösningars fördelar ochnackdelar för individ, samhälleoch miljö.Eleven kan föra utvecklade ochrelativt väl underbyggdaresonemang dels kring hur någraföremål eller tekniska system isamhället har förändrats över tidoch dels kring tekniska lösningarsfördelar och nackdelar förindivid, samhälle och miljö.Eleven kan föra välutvecklade ochväl underbyggda resonemang delskring hur några föremål ellertekniska system i samhället harförändrats över tid och dels kringtekniska lösningars fördelar ochnackdelar för individ, samhälle ochmiljö.Eleven kan föra enkla och till viss delunderbyggda resonemang kring hurnågra föremål och tekniska system isamhället förändras över tid och visardå på drivkrafter förteknikutvecklingen. Dessutom kaneleven föra enkla och till viss delunderbyggda resonemang om hurolika val av tekniska lösningar kan fåolika konsekvenser för individ,samhälle och miljö.Eleven kan föra utvecklade ochrelativt väl underbyggda resonemangkring hur några föremål och tekniskasystem i samhället förändras över tidoch visar då på drivkrafter förteknikutvecklingen. Dessutom kaneleven föra utvecklade och relativtväl underbyggda resonemang om hurolika val av tekniska lösningar kan fåolika konsekvenser för individ,samhälle och miljö.Eleven kan föra välutvecklade ochväl underbyggda resonemang kringhur några föremål och tekniskasystem i samhället förändras över tidoch visar då på drivkrafter förteknikutvecklingen. Dessutom kaneleven föra välutvecklade och välunderbyggda resonemang om hurolika val av tekniska lösningar kan fåolika konsekvenser för individ,samhälle och miljö.