Ladda ner som PDF - Brottsförebyggande rådet

Brå rapport 2012:5Registrering av (skälig) misstanke: Beviskravet ”skälig misstanke”har stor betydelse för förundersökningen och i och med att enskäligen misstänkt person har identifierats aktualiseras flera rättsregler,vilka innebär att polisen får rättigheter att använda en radtvångsmedel (t.ex. gripande, kroppsvisitering, kroppsbesiktningoch husrannsakan), men också att den misstänkta personen fårett antal partsrättigheter. Då en person uppnått misstankegradenskäligen misstänkt ska vidare åklagare överta förundersökningenom saken inte är av enkel beskaffenhet (Bring & Diesen 2009). Dånågon blir skäligen misstänkt ska det registreras i polisens datasystem(RAR), vilket utgör grunden för Rikspolisstyrelsens misstankeregister.Underrättelse om misstanke: I 23 kap. 18 § RB finns bestämmelserom den misstänktes rätt att underrättas om misstanken och ta delav förundersökningen. Här anges att när förundersökningen harkommit så långt att någon skäligen misstänks för brottet, ska han,då han hörs, underrättas om misstanken. Då någon har underrättatsom misstanke ska det antecknas i protokollet (20 § 1 st. FUK).Delgivning av slutunderrättelse (s.k. slutdelgivning): Den misstänkte och hans eller hennes försvarare har vidare rätt att ta delav utredningen av brottet och ange den utredning som de anserönskvärd och anföra vad som anses nödvändigt (23 kap. 18 § RB).Rätten att ta del av utredningsmaterialet gäller både fortlöpandeinformation (om det kan ske utan men för utredningen) och informationi förundersökningens slutfas. 82 Underrättelsen om att detpreliminära förundersökningsprotokollet är färdigt brukar kallasför ”slutdelgivning”, även om det inte alltid är nödvändigt att underrättelsenformligen delges enligt delgivningslagens (2010:1932)regler. För att få rimlig tid att ta del av utredningen står det föreskriveti 23 kap. 18 § RB att den misstänkte och hans försvarareska beredas skäligt rådrum. Inom denna period kan en erinran inkommafrån försvaret eller den misstänkte, vilken exempelvis kanutgöras av en begäran om att ytterligare förhör ska hållas (Bring& Diesen 2009). Begäran ska tillgodoses om det kan anses ha betydelseför undersökningen. Enligt gällande lagstiftning får åklagareninte fatta beslut i åtalsfrågan förrän den misstänkte underrättatsom brottsmisstanken, fått ta del av utredningsmaterialet ochfått skäligt rådrum för att åberopa ytterligare utredningsåtgärder.Slutredovisning till åklagare: När en förundersökning är slutfördska ärendet slutredovisas till åklagaren (genom protokoll elleranteckningar, 23 kap. 21 § RB), som ska göra en bedömning av82 Det är inte nödvändigt att den misstänkte och dennes försvarare verkligen tagitdel av utredningen, utan det räcker att de givits möjligheten till detta (Borgström2003/2004, s. 530).107