Ladda ner som PDF - Brottsförebyggande rådet

Brå rapport 2012:5En annan form av skadedokumentation är att begära in ett rättsintygalternativt utdrag från sjukvårdsjournal för de målsägande somfått besöka sjukvård med anledning av misshandeln. Som framgåri tabell 10 hade i 44 procent av ärendena målsäganden besökt någonform av sjukvård på grund av sina skador av misshandeln.Även i detta avseende uppvisar Västra Götaland bäst resultat. I 91procent av ärendena där målsägande sökt sjukvård hade polisenbegärt ut rättsintyg eller sjukvårdsjournal, vilket exempelvis kanjämföras med 73 procent i Gävleborgs län.Tabell 10. Förekomsten av begäran om rättsintyg/sjukvårdsjournal i degranskade misshandelsutredningarna. Procent.Totalt(n = 340)44(n = 148)Stockholm(n = 122)VästraGötaland(n = 103)43(n = 44)Dalarna(n = 53)40(n = 21)Gävleborg(n = 62)48(n = 30)Andel ärenden därmålsägande söktsjukvårdDärav polisen harbegärt in rättsintyg/sjukvårdsjournal43(n = 53)82(n = 122)79(n = 42)91(n = 40)86(n = 18)73(n = 22)Gripande av misstänkt vanligast i StockholmDen vanligaste utredningsåtgärden förutom förhör och skadedokumentationär fotokonfrontation (17 procent), vilket är ungefärlika vanligt i de studerade länen (tabell 9B i bilaga 2). I 16 procentav ärendena har den misstänkte identifierats genom bilder i skolkatalogeller genom det sociala nätverket Facebook. I det senare vardet inte ovanligt att den målsägande själv gjort efterforskningarpå Internet och på egen hand funnit den som utfört misshandeln.Förekomsten av fotokonfrontation och identifiering av misstänktgenom bildmaterial var minst förekommande i Gävleborg.I vissa, relativt få av de granskade ärendena förekom äventvångsåtgärder. Den vanligaste formen av tvångsmedel var kroppsbesiktning(28 kap. 12 § RB) av den misstänkte (15 procent).56De näst vanligaste formerna var gripande av misstänkt (tolv procent)eller medtagande/hämtning 57 till förhör av misstänkt (tolv56 Med kroppsbesiktning avses en undersökning av människokroppens yttre samtinre samt tagande av prov från människokroppen och undersökning av sådanaprov. DNA-prov kan tas dels i utredningssyfte och dels för registerändamål. Enså kallad registertopsning får ske om det finns anledning att anta att ett brotthar begåtts på vilket fängelse kan följa på den som skäligen kan misstänkas förbrottet (28 kap. 12 a §). Då registertopsning ska ske rutinmässigt då kriteriernaär uppfyllda (Åklagarmyndigheten 2008b) kan det antas att förekomsten avkroppsbesiktning i verkligheten är betydligt större.57 I regel hämtning av misstänkt.56