Ladda ner som PDF - Brottsförebyggande rådet

Brå rapport 2012:5Stockholm). När förhör med misstänkt däremot har hållits skiljersig Dalarna från de övriga genom att uppvisa den högsta närvaronav vårdnadshavare och för svars advokat än i de övriga länen.En del av Dalarnas sämre utred ningsprestationer kan troligtvisförklaras av den stora säsongs variationen i brott och den ökadeärendebelastning som sker exem p elvis i samband med festivalereller i skidorterna Sälen och Idre. Resultatet visar att Dalarna harden högsta andelen ärenden som kan betraktas som komplicerade.En snabbare handläggning och en förbättrad stödbevisning skulledock troligtvis kunna förbättra Dalarnas utredningsresultat.Flera av de granskade akterna var mycket knapphändiga ochdet finns indikationer på att fler utredningsåtgärder har vidtagitsän vad som registrerats. Förutom att förundersökningsprotokollethar som uppgift att ge åklagaren underlag för beslut i åtalsfråganhar proto kollet ett annat viktigt syfte – nämligen ur kontrollsynpunkt.I prop. 1994/95:23 (s. 83) påtalas att det är av stor viktatt protokollet ger en trogen bild av vad som framkommit underförundersökningen, vilket är en förutsättning för att det ska kunnagå att kontrollera att allt har gått rätt till under utredningen. Möjlighetenatt kunna kontrollera polisens och åklagarnas arbete är avväsentlig betydelse för tilltron till rättsväsendet.Sammanfattningsvis kan slutsatsen dras att det finns en möjlighetatt förbättra rättsväsendets arbete när det gäller den här typenav ungdomsärenden, något som skulle kunna leda till en ökadeffektivitet i form av kortare handläggningstider och högre personuppklaring.Bättre skadedokumentation, snabbare utredningsåtgärder,nog grannare förhörsprotokoll samt förbättrad kommunikationmellan åklagare och polis är några av de områden där detfinns en möjlighet till förbättring.Många av de redovisade resultaten är relevanta för hanteringenav ungdomsärenden generellt, men några slutsatser skulle docksanno likt skilja sig åt om granskningen exempelvis varit inriktadpå snatteri, ett annat typiskt ungdomsbrott. I dessa fall ärdet oftast polisen som leder förundersökningen, och utredningsförutsättning arna skiljer sig avsevärt från misshandelsärenden, exempelvisgenom att den misstänkte oftast ertappas på bar gärningoch inte sällan erkänner brottet direkt. Ungdomsärenden som rörmisshandel utom hus är förmodligen bland de mest kompliceradeatt utreda. Ofta är många personer inblandade, både på den misstänktesoch måls ägan des sida, relativt ofta finns en motanmälanmed i bilden, och det är motstridiga uppgifter om vad som hänt.Även om förbättrings poten tial utan tvekan finns, ska slutsatsernatolkas med de studerade brottens komplicerade karaktär i åtanke.Resultaten i denna del har syftat till att lyfta fram vad skillnaderi handläggningstid och personuppklaring kan bottna i utifrån enjämförelse mellan fyra unika län. De mönster man kunnat kartläggakan rimligtvis bidra till en lärdom som är relevant för samt-70