Konsten i den gamla kulturstenen Del 2 Borrat stenmaterial Sven-Inge Windahl 2016
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Den manuella stenborrningstekniken är ju i själva verket så enkel och självklar (ett vridmoment och ett<br />
slagmoment, som kombineras kring ett järnverktyg) att det nog finns skäl att problematisera fackarkeologernas<br />
sena datering av klyvborrningen. Tekniken byggde inte på någon avancerad vetenskap. Och det<br />
behövdes säkert ingen Einstein-figur för att räkna ut hur två olika borrmoment (snurrmetod och slagmetod)<br />
skulle kunna kombineras. Båda metoderna var ju kända sedan tidigare. Och alla nödvändiga förutsättningar<br />
fanns egentligen till hands redan under äldre järnåldern - flera tusen år tidigare än fackarkeologernas<br />
datering av stenborrningens uppkomst. Så varför har man inte borrat i sten i tusentals år - eller har man<br />
kanske det?<br />
Egentligen kan man också göra en helt annan typ av problematisering kring stenborrningsteknikens<br />
uppkomst. Man skulle kanske kunna fråga sig varför <strong>den</strong> manuella stenborrningen över huvud taget började<br />
användas. De traditionella stenklyvningsmetoderna var ju egentligen fullt tillräckliga. Den som har vandrat i<br />
skogspartier med gammalt stenhuggeri, där bara traditionella klyvmetoder använts, kan ju själv förvissa sig<br />
om att man egentligen inte hade några svårigheter med att klyva fram stora stenstycken i en rad olika<br />
former. Och man klarade galant att klyva fram släta sidor och helt rätvinkliga stenklossar. Och så länge som<br />
man använde manuell borrteknik så innebar det nog knappast någon besparing i tid och arbetsinsats jämfört<br />
med det traditionella oborrade stenhuggeriet. Så vad fanns det egentligen för press mot att utveckla<br />
borrningstekniker i stenklyvningens tjänst? Nästan ingen alls kan man tycka. Annorlunda förhöll det sig<br />
naturligtvis när stenborrningen mekaniserades och lufttrycksborrning infördes. Då kunde en man enkelt<br />
borra ett ganska djupt borrhål på några minuter. Men innan dess?<br />
Kanske är det trots allt så att man fortfarande bör vara försiktig när det gäller att uttala sig om <strong>den</strong> bortre<br />
tidsgränsen för stenklyvning med borrteknik. Och fortfarande finns, så vitt jag vet, inga säkra metoder för<br />
bestämning av en borrännas ålder. Kanske är det rent av så att stenborrningstekniken har sina rötter i<br />
förkristen tid?
Change language