utveckling

1. Politisk socialisation
system liksom skilda traditioner för civilsamhällets organisationer
tillhör sådant som kan påverka hur ungdomar utmejslar sina politiska
identiteter.
FORSKNINGSFRÅGORNA
Utifrån forskningsläget ville vi bidra till socialisationsforskningen
genom att utveckla nya teoretiska perspektiv och forskningsansatser.
Det handlade inte minst om att utforma frågor som kunde fånga upp
ungdomars egna initiativ, påverkansförsök och val. Vi ville studera
vardagslivets interaktioner utifrån en teoretisk ståndpunkt om en
mer ömsesidig påverkan än vad som i regel utmärkt tidigare studier.
Det ville vi bland annat göra genom att ta in rapporter från ungdomarnas
föräldrar och bästa kompisar. Vidare önskade vi studera
samspelet mellan ungdomarnas olika vardagsmiljöer i stället för att
studera skola, kompisar och föräldrar var för sig, som varit det vanliga.
På så sätt skulle vi kunna jämföra de olika socialisationsagenternas
relativa inflytande. Vi skulle därtill kunna följa hur ungdomar driver
sina frågor i olika delar av vardagslivet. En av våra forskningsfrågor
gällde exempelvis om ungdomarnas politiska aktiviteter på internet
var integrerade med andra sociala och politiska aktiviteter offline.
Vi ville också upprätthålla en begreppslig klarhet kring det politiska
för att till exempel kunna se i vad mån ungdomars politiska
utveckling huvudsakligen kan förstås som en allmän mognadsprocess
eller om den snarare består av något mer specifikt politiskt. Samtidigt
sökte vi efter instrument som hade kapacitet att fånga in andra
former för samhällsengagemang som kanske inte var politiska i strikt
mening men som skulle kunna utvecklas till det över tid. Vår strävan
var att förstå även relativt outforskade former för samhällsengagemang.
Dit hör de olagliga metodernas såväl som icke-deltagandets
mekanismer och processer.
Sist men inte minst ville vi arbeta med longitudinella data, det
vill säga data som handlar om vad som händer över tid. Vi menar att
[17]