utveckling

3. DE POLITISKA SAMTALEN
Vardagliga diskussioner om samhällets gemensamma angelägenheter
är en viktig form för demokratiskt engagemang (Dahlgren, 2009;
Eveland, Morey & Hutchens, 2011; Kim & Kim, 2008). Katherine
Walsh (2004, s. 8) beskriver samtal som ett ”önskvärt medborgerligt
arbete” genom vilket människor sätter sig själva i relation till politiken.
I samtal kan deltagarna formulera och pröva åsikter, diskutera
och skapa en förståelse för det politiska tillsammans med andra, och
samtidigt uttrycka sina värderingar och politiska identiteter (Delli
Carpini, Cook & Jacobs, 2004; Ekström, 2016).
Det vardagliga är en central kvalitet. Samtal är det mest ordinära
sättet att engagera sig aktivt med egen röst och dra in det offentliga
politiska livet i det egna vardagslivet. Det kan vara vid middagen
tillsammans med familjen, i umgänget med kompisar, i skola och på
arbetsplatser. Sådana samtal har ofta en informell karaktär och utvecklas
spontant, vilket skiljer detta politiska engagemang från mer
formaliserade och målinriktade debatter, liksom andra former för organiserat
politiskt deltagande.
Att medborgare engagerar sig i diskussioner om gemensamma
angelägenheter kan i sig betraktas som en förutsättning för en stark
demokrati (Barber, 1984). Men diskussioner har också en central roll
i den politiska socialisationen. Det är i själva verket få saker i politisk
socialisationsforskning som är så väl etablerade som att ju oftare
föräldrar och ungdomar talar om politik och samhällsfrågor desto
mer fördelaktigt är det för olika aspekter av ungdomars politiska ut-
[38]